Senior er. SV:s Arvfondsprojekt

Transkript

1 Senior er SV:s Arvfondsprojekt

2 Samtalsgrupper för Seniorer Samtalsgrupper för Seniorer Nyorientering, inspiration och motivation Arvfondsprojektet Tillsammans för psykisk hälsa Seniorer Samverkan mellan folkbildning, region/landsting, kommun och ideella organisationer för att öka Seniorers existentiella och psykiska hälsa.

3 Vilka jobbar i projektet? Studieförbundet Vuxenskolan har sökt projektet och har anställt Projektledare, 50%. 4 samtalsgruppsledare/metodutvecklare. Pensionärer med vårdbakgrund, 10% var. Administratör, 5%. Med i verksamheten finns också en inspirations/referensgrupp. Deltagarna i den är bland annat från samverkansorganisationerna. Inspirations/referensgruppen bidrar med information och kontakter samt hjälper till att leda projektet åt rätt håll.

4 Varför ska vi arbeta med existentiell och psykisk ohälsa? Förutom mänskligt lidande för de utsatta och familj/vänner, så kostar psykisk och existentiell ohälsa ca 70 miljarder per år i Sverige. (Källa: OECD-rapport) Över 45% av sjukfallen i Sverige handlar om psykisk och existentiell ohälsa, vanligast är stressrelaterade sjukdomar. Sjukskrivningarna ökar. (Försäkringskassan)

5 Den psykiska och existentiella ohälsan ökar Antalet Seniorer som vårdar anhörig hemma ökar. Cirka var fjärde anhörig ger omsorg till en make, maka eller partner som är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Fyra av tio hushåll är ensamhushåll i Sverige, de flesta som är ensamma är Seniorer. Antalet ensamhushåll ökar. Missbruket ökar bland Seniorer, främst bland kvinnor. En senior (över 65 år) per dag tar livet av sig, de flesta är män.

6 I dag lider cirka 20 procent av Seniorerna av existentiell och psykisk ohälsa. Inom en snar framtid är 25 procent av alla svenskar 65 år och äldre, vilket gör existentiell och psykisk ohälsa till en av våra största folksjukdomar.

7 Tecken på god psykisk hälsa - oavsett ålder Att uppleva sin tillvaro som meningsfull. Att kunna använda sina resurser. Att kunna vara delaktig i samhället. Att kunna och orka hantera livets vanliga. Motgångar. (SKL - Sveriges kommuner och landsting)

8 Tecken på god existentiell hälsa Att vi har ett förhållningssätt sätt att se på livet - som är ett stöd för oss när livet är svårt. Det gör att vi: klarar av livet på ett okej sätt trots att det känns svårt ibland, speciellt i livets gränssituationer. återhämtar oss relativt snabbt. kan acceptera och se möjligheter. Läs mer Cecilia Melder (THS, UU), Ann-Kristine Eriksson (HIG) etc

9 Ett exempel på en gränssituation i livet En senior förlorar sin partner efter 40 år tillsammans. Senioren tvingas sälja sommarstället eftersom hon eller han inte orkar ta hand om det själv. Hur ska jag orka med sorgen? Vad är meningen med livet?, Vem är jag nu - halv?, Hur ska jag klara mig praktiskt/ekonomiskt?, Är jag ensam, eller finns det stödjande sammanhang kvar för mig?, Finns det hopp och mening med livet. Senioren lever i sorgeprocessen, får inget samtalsstöd i tid, har svårt att koncentrera sig, tappar självförtroende, ser negativt på framtiden. Får till slut diagnosen depression. Risken för suicid ökar.

10 Förebyggande och stärkande för seniorer som önskar mer inspiration i vardagen I samtalsgrupperna arbetar vi med existentiella frågor för att förebygga psykisk ohälsa. 1) Öka medvetenheten om (egna) frisk/ hälsofaktorer gör mer av det som känns bra. 2) Nyorientering i livets gränssituationer, när livsförhållanden förändras. Hur kan jag på nytt hitta en upplevelse av hopp, mening, tillit, goda sammanhang, inre lugn och balans i livet.

11 Varför förebygger vi inte Seniorers Att vara Senior och må dåligt i själen hör inte ihop och är inte normalt. Gränssituationerna i livet ökar med åldern, men livsförändringar är något som alla åldrar upplever. Åldersgrupperna får dock inte stöd i förhållande till behov, de värderas olika. Det innebär ojämlik vård. Den psykiska ohälsan bland Seniorer ökar för att vi accepterar ojämlikheten. Det är en effekt av bland annat ålderism (diskriminering) som Sverige tyvärr är bäst på i världen. Läs mer googla på Omvärldsanalytiker Bi Purhanen psykiska ohälsa?

12 Tillsammans för psykisk hälsa -Seniorer Att folkbildningen i samverkan med region/landsting, kommun och ideella organisationer erbjuder kostnadsfria salutogena/lösningsfokuserade samtalsgrupper för Seniorer. Att alla samverkansparter bidrar med sina resurser för att kunna erbjuda samtalsgrupper och utbildning av samtalsgruppsledare. Att Seniorens individuella behov - när det gäller meningsfullhet, hoppfullhet och sociala sammanhang - inventeras i projektets samtalsgrupper och att dessa behov möts och tas tillvara av samverkansorganisationerna. Att på ovanstående sätt med alla goda och samverkande krafter öka Seniorers existentiella, psykiska, sociala och fysiska hälsa samt minska risken för suicid.

13 Mål för projektet Metoder och modell för samverkan, resursfördelning, samtalsgrupper och hur samtalsgruppsledare ska utvärderas och kvalitetssäkras innan projektet är slut. Cirka 20 pensionärer med erfarenhet från arbete inom vård/omsorg utbildas till samtalsgruppsledare. Under år ett når vi cirka Seniorer i Västerås. Resultatet utvärderas och metoden anpassas. Under år två når vi cirka 160 Seniorer i minst tre kommuner. Tre konferenser som handlar om existentiell och psykisk hälsa för Seniorer genomförs i länet för samverkansorganisationerna. Metoder och modeller anpassas och implementeras i ordinarie verksamhet under hösten Under vårterminen 2018, erbjuds Jönköping metoder och modell.

14 Metod Samtalsmetoden är salutogen och lösningsfokuserad. Den syftar till att medvetandegöra deltagarna om deras möjligheter samt frisk/hälsofaktorer. Samtalsgruppen är i sig en social plattform som skapar en upplevelse av sammanhang (en viktig existentiell och social aspekt). Samtalen kretsar kring existentiella aspekter av livet, t.ex. mening, hopp, tillit, balans i livet, etc. Vi utgår ifrån Samtalskort om existentiell hälsa - Livsmod, livsglädje, livsmening. Ur samtalskortleken har vi valt 5 av WHO:s 8 aspekter av existentiell hälsa. Vi samtalar också om 1) Vilket stöd som behövs för att nå en meningsfull och hoppfull vardag 2) Vilka sociala sammanhang som Senioren önskar prova på 3) Finns det något som Senioren skulle vilja lära sig (livslångt lärande är en hälsofaktor).

15

16 WHO ser det så här Existentiell hälsa påverkar hur du uppfattar din fysiska, sociala och psykiska hälsa. Existentiell hälsa Fysisk hälsa Social hälsa Psykisk hälsa

17 Samtalsgrupperna Lokalerna är centrala och lättillgängliga. Deltar gör Seniorer som har behov av att hitta tillbaka till en upplevelse av meningsfullhet och hoppfullhet i livet som vill känna sig mer inspirerade. Grupperna omfattar mellan 4 och 8 personer. Fika ingår i konceptet.

18 Samtalsgruppsledarna är pensionärer och har en bakgrund inom vård,hälsa och omsorg (de behöver inte kunna Swahili) Samtalsgruppsledarna är personer som arbetat inom någon form av vårdomsorgsyrke. De är pensionärer. De har gått en utbildning till samtalsgruppsledare i projektet. De får en mindre ersättning för varje grupp de har.

19 Fördelning av resurser - Vem bidrar med vad? Folkbildningen Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland bidrar med - verksamhetsutveckling - administration/anmälan - kallelse av deltagare - utbildning av samtalsgruppsledare - vidareutbildning av samtalsgruppsledare (en gång per termin) - handledning en gång per termin av leg psykoterapeut eller psykolog. - ekonomihantering - sociala nätverk för Seniorer i form av kurser och deltagande i medlemsorganisationer - I mindre grad - lokaler Villkoren för att detta ska vara möjligt är att samtalsgrupperna och utbildningarna av ledarna registreras som kurstillfällen.

20 Region/landsting och kommun bidrar med - information och informationskanaler när det gäller personal som möter Seniorer - som ett stöd vid rekrytering av deltagare och ledare. - kontakter med t.ex. vårdcentraler, seniorboenden eller andra platser/arbetsplatser där det finns lokaler som är lätta och trygga för Seniorer att ta sig till och vara i. Det gäller Seniorer i olika åldrar. - personal med särskild kompetens kring Seniorer och psykisk/existentiell hälsa vid utbildningar av samtalsgruppsledare. - Information om stödfunktioner som finns för Seniorer så att ledarna kan informera om dessa. De som arbetar inom stödfunktionerna behöver också information om samtalsgrupperna. - tankar kring hur ekonomin cirka kr till ledare, per grupp, 5 veckor, ska lösas till vt tankar kring hur information ska ske till personal som arbetar med Seniorer för att de - efter Seniorens deltagande i samtalsgruppen ska kunna möta Seniorens önskemål och behov.

21 Ideella organisationer bidrar med - information och informationskanaler när det gäller medlemmar som möter Seniorer, som ett stöd vid rekrytering av deltagare och ledare. - Att ta emot Seniorer som vill prova på att delta i eller arbeta inom verksamheten. - Att bidra med en social plattform och ett gott sammanhang som stärker Seniorers existentiella och psykiska hälsa. - Att om man betraktas som en stödfunktion till exempel Brottsofferjouren ta emot de Seniorer som önskar stöd.

22 Utvärdering pilotgrupper Fyra (pilot)grupper startades vt Deltog gjorde 16 deltagare fördelade på 4 grupper. De gjorde utvärderade metoden på två sätt: 1) En vanlig utvärderingsenkät (egengjord). 2) WHOQOL-SRPB BREF

23 Sammanfattning resultat Vanlig utvärdering (egengjord) Alla deltagare vill rekommendera någon de känner att delta i samtalsgrupp. 14 deltagare svarade att det blivit tydligare för dem vad de behöver för att må bra. 15 deltagare uppfattar att de fått en mer positiv bild av framtiden. 14 deltagare svarar att deltagarna i gruppen har berikat samtalen.

24 WHOQOL-SRPB BREF (13 enkäter), jämförelse före och efter. Jag har enbart tittat på positiva effekter. 5 personer uppfattar att miljön omkring dem känns mer hälsosam. I frågebatteriet om hur man självskattar sin hälsa svarar 5 personer att de uppfattar sin oro för hälsan mindre, 1 deltagare tycker att livskvalitén ökat, 2 svarar att de är nöjdare med hälsan. Det innebär att 8 deltagare är mer nöjda med hälsan. Många verkar ha ökade resultat inom frågebatteriet om att känna sig tillfredsställd, glad, nöjd etc. 5 personer har ökat när det gäller upplevelser av religiositet/andlighet/sammanhang.

25 Vad händer under ht 2018 En konferens om existentiell och psykisk hälsa erbjuds den 29/8 för alla som är Seniorer, som möter Seniorer i sitt arbete eller inom ideella organisationer. Utbildning till samtalsgruppsledare startar den 3/9. Minst 10 nya grupper startar under ht. Planering inför ett eventuellt genomförande i Jönköping. Planering för genomförande i Sala. Samtal om genomförande i Örebro och Uppsala. Vi tar emot anmälningar till våra grupper, men vi kan också erbjuda samtalsgrupper inom organisationer där behov av gruppsamtal finns.

26 Välkommen att höra av dig till oss! Har du idéer som handlar om deltagare i samtalsgrupper, samtalsgruppsledare samt platser där man kan erbjuda samtalsgrupper? Hör av dig till Lena Bergquist Lena.bergquist@sv.se Tel: Hans Dahlman Hans.dahlman@gmail.com Leena Eklund leena.eklund@suravison.se Sven-Erik Henriksson Sven-erik.henriksson@comhem.se Britt-Marie Ligne Carlsson bmlignecarlsson@gmail.com Arvsfondsprojektet Tillsammans för psykisk hälsa - Seniorer

27 Intresseanmälan för att bli samtalsgruppsledare eller deltagare i samtalsgrupp görs till Studieförbundet Vuxenskolan, Västmanland, tel Frågor mejlas till lena.bergquist@sv.se.

28 Utbildningen till samtalsgruppsledare - Att arbeta med WHO:s aspekter av existentiell hälsa. - Bemötande vid samtal om existentiella frågor. - Grundkunskap om psykisk hälsa. - Grundkunskap om psykisk ohälsa/diagnoser. - Att arbeta salutogent och lösningsfokuserat. - Pedagogik - Att leda grupper där alla bidrar till utvecklingen (folkbildning). - Kunskap om stödfunktioner för Seniorer (inom folkbildning, region/landsting, kommun, och ideella organisationer). - Kunskap om sociala sammanhang och nätverk som Seniorer kan verka inom utifrån sitt intresse.

29 Vad måste till för att nå ändra fram? För att nå ända fram till ökad existentiell och psykisk hälsa för Seniorer krävs att alla samverkansorganisationer bidrar. att det skapas en samverkansform och en struktur som är självklar även efter projektet är slut. att ekonomin löses (cirka per termin per kommun om kommunen erbjuder cirka 20 grupper under ett år). Det omfattar ersättningen till samtalsgruppsledarna. att de organisationer/den personal som möter Seniorer är lyhörda för Seniorens behov och önskemål som handlar om att nå en upplevelse av mening och vardagshopp. Motsatsen skapar nedstämdhet och i värsta fall depression och risk för suicid. att alla, som i sin profession möter Seniorer som saknar en upplevelse av mening och vardagshopp, hänvisar / remitterar till gruppsamtalen. att vi ökar Seniorers status i samhället Svenskar bedömer generellt att Seniorer har låg status, faktiskt lägst i världen (enligt omvärldsanalytikern Bi Purhanen). Det är svårt att må bra i ett sådant samhälle/sådan vård/sådan ekonomi etc.

30 Referens/ inspirationsgrupp Anne Sjöblom Region Västmanland Kerstin Björklind Region Västmanland Torbjörn Messing - Länsstyrelsen Annbritt Grimberg RMSH, Hjärnkoll Gunnar Dahlberg Region Västmanland Anders Westman Region Västmanland Marianne Avelin SPF Seniorerna Erik Ödmansson SV

31 Samtalskort om livsmod, livsglädje och livsmening är skapade av Lena Bergquist och Cecilia Melder i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland. Samtalskorten är uppdelade på åtta dimensioner av existentiell hälsa, varje dimension omfattar tre kort: hur du tänker, känner och handlar. Samtalskorten utgår från den forskning som bedrivits kring WHO:s folkhälsoenkäter om fysisk, psykisk, existentiell och social hälsa. Samtalskort När livet utmanar är skapade tillsammans med Anna-Karin Jeppsson, Region Jönköping och Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan, Länssjukhuset Ryhov, psykiatrin.

32 Forskning och evidens Cecilia Melders forskning vid Uppsala Universitet visar att samtal om de åtta dimensionerna av existentiell hälsa, ökar upplevelsen av fysisk, psykisk och existentiell hälsa hos deltagarna (WHO QOL). Forskning kring unga Kopparlundsgymnasiet - visar att arbete med samtalskorten ökar självkänslan, copingförmågan och förmågan att se möjligheter i livet (Teologiska Högskolan, Uppsala Universitet). Önver Cetrez forskning (Uppsala Universitet) kring flyktingar visar att det är viktigt att arbeta med livsmening, hopp och sammanhang under hela processen. Forskaren Ann-Kristin Eriksson, Gävle Högskola, visar att ökad existentiell hälsa underlättar tillfrisknande för personer med stressdiagnoser. Peter Strang, forskare på KI, visar att ensamhet brist på stödjande sammanhang och samtal ökar den psykiska, existentiella och fysiska ohälsan hos äldre.