Existentiell hälsa. Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård?

Transkript

1 Existentiell hälsa Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård?

2 Tänk om vi inte stressar ihjäl oss utan att det är värre än så Stress Utanförskap Prestation Ideal Informationsflöde

3

4 Hälsans bestämningsfaktor Socialförsäkring Boende Arbetslöshet? Alkohol Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Sömnvanor Barns vuxen kontakt m.m. Jordbr. & livsmedel Utbildning Sex & Narkotika samlevnad Socialt stöd Sociala nätverk Ålder, kön, arv Fritid & kultur Matvanor Motion Arbetsmiljö Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Källa: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström

5 Hälsokorset Frisk Må dåligt Subjektiv O b J e k t i v d i a g n o s upplevelse Må bra Utifrån Katie Erikssons hälsokors Sjuk

6 Regeringens proposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s. 6)

7 Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013)

8 Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.)

9 wellbeing/spirituality.aspx

10 World View Value Chart Survey Cultural map - WVS wave 6 ( ) (www

11 Meningskapandesystem Livet = vilse i pannkakan eller vart jag mig i världen vänder...

12 Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2015)

13

14 Existentiella aspekter i 61% av pojkarna, 52% av flickorna i åk 9 upplever i hög utsträckning att livet är meningsfullt 33% av pojkarna, 28% av flickorna anger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro.

15 Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Meningen med/i livet SP2 Harmoni & inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Existentiell styrka SP5 Helhet & integration SP4 Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport

16 Hälsodimensionernas inbördes relation Autonom existentiell hälsosfär Fysisk hälsosfär Interaktiv existentiell hälsosfär Möjlighet till interaktion mellan olika hälsosfärer Social hälsosfär Psykisk hälsosfär

17 Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär (ExEx +SP1-8) Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8)

18 Existentiell folk hälsomodell Fysisk dimension Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan. Kapitel 5. Redovisning av resultat Kärnan i mitten = potentiellt existentiellt meningsskapan de hälsodimension Social dimension. Psykisk dimension 2. Inre sfär med existentiella behov. Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration.

19 Bättre och bättre dag för dag Existentiell hälsa hos äldre!

20 Den äldres existentiella grund risk eller friskfaktor för hälsa och livskvalitet? -Alla patienter i livets slutskede borde få möjlighet att samtala om existentiella frågor. Dödsångest kan inte bara behandlas bort. Vård- och omsorgspersonalen måste våga prioritera existentiella aspekter, likväl som medicinska. Brännpunkt, SvD 11 juni 2013 Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen Anette Richardson, enhetschef, Socialstyrelsen

21 Åldrandet som kvalitativa livsskeenden Från yrkesverksam till ålderspensionär (Meningen i/med livet) Från frisk och kry till gammal och skröplig (Helhet och integration) Vad hoppas man på när man vet att man snart ska dö (Hopp och optimism) Att vara själv men inte ensam (Harmoni och inre frid) Nu har jag gjort mitt och nu är det de andras tur (Existentiell/andlig styrka och kontakt) En tid att upptäcka nya områden på sin personliga livskarta (Personlig tro) Allt det vackra jag inte längre ser, allt det sköna jag inte längre hör (Förundran inför omgivningen)

22 Religion och kultur som konst t.ex. musik, dans, måleri, teater, film, fotografi, litteratur etnologisk dimension t.ex vanor, levnadssätt och traditioner meningskapande system t.ex. tankar, känslor och handlingar

23

24 Aktiv livshjälp Existentiella hälsointerventioner promotion och prevention

25 Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov (Prop. 2007/08:110, s. 6)

26 Existentiell hälsovård på lekens villkor Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders modell för existentiellt hälsopromotion, utvecklad från Winnicotts teori om övergångsområdet.

27 A. Inre existentiella behov t.ex. hopp C. Existentiellt meningskapande hälsosfär B. Yttre existentiellt betydelsefull påverkan t.ex. livsåskådning E. Resurs vid t.ex. benbrott, svininfluensa, livskriser D. Tankar, känslor & handlingar F. Stärks genom t.ex. fakta/veta, förståelse/ diskussion, f rtrolighet/ verkstad, förnimmelse/ upplevelser

28 Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan livsmod livsglädje livsmening

29

30

31

32 Definition av palliativ vård enligt WHO Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom National cancer control programs: policies and managerial guidelines, 2nd ed. Geneva, World Health Organization, 2002

33 Svensk Förening för Palliativ Medicin Nationella rådet för palliativ vård Arbetsdefinition av andligvård: Andlighet är en dynamisk dimension av mänskligt liv i relaterar till hur personer (individ och samhälle) upplever, utrycker och / eller söker mening, syfte och transcendens, och hur de förhåller sig till nuet, till sig själva, till andra, till naturen, och till ansluter till det ögonblick, att själv, till andra, till naturen, till det som är betydelsefult och/eller det heliga. I översättning Melder, C.

34 Svensk Förening för Palliativ Medicin Nationella rådet för palliativ vård Det andliga området är flerdimensionellt: - Existentiella utmaningar (t ex frågor om identitet, mening, lidande och död, skuld och skam, försoning och förlåtelse, frihet och ansvar, hopp och förtvivlan, kärlek och glädje). - Värdebaserade överväganden och attityder (vad som är viktigast för varje person, t.ex. relationer till sig själv, familj, vänner, arbete, saker natur, konst och kultur, etik och moral, och livet självt). - Religiösa överväganden och stiftelser (tro, tro och praxis, relationen med Gud eller det ultimata). I översättning Melder, C.

35

36

37

38 Professionalitet i en existentiell arbetssituation innebär - att kunna vara sig som person, vara personlig, utan att vara privat - att vara innerlig utan att vara gränslös - att vara levande utan att vara utlevande - att kunna vara följsam utan att vara eftergiven - att kunna låta sin personliga existens blanda sig med en annan människas personliga existens, men hela tiden ha sin integritet och låta den andra ha sin integritet. S.82) Eneroth, B. (2009). ATT HA MED LIVET ATT GÖRA den existentiella arbetssituationen inom äldreomsorgen i FoU Skåne Skriftserie 2009:4

39 Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se