Existentiell hälsa. en resurs i utveckling av vård och omsorg Utvecklingskraft, Jönköping

Transkript

1 Existentiell hälsa en resurs i utveckling av vård och omsorg Utvecklingskraft, Jönköping Må dåligt Frisk O b j e k t i v Subjektiv upplevelse d i a g n o s Sjuk Må bra Inspirerat av Katie Inspirerat Erikssons av hälsokors Katie Erikssons hälsokors 1

2 Hälsans bestämningsfaktor Boende Arbetslöshet? Alkohol Tobak Miljö Samhällsekonomiska strategier Sömnvanor m.m. Jordbr. & livsmedel Trafik Utbildning Sex & samlevnad Narkotika Socialt stöd Sociala nätverk Ålder, kön, arv Fritid & kultur Arbetsmiljö Matvanor Socialförsäkring Socialtjänst Motion Barns vuxen kontakt Hälso-& Sjukvård Källa: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.) 2

3 Moreira-Almeida et al., (2016). WPA Position Statement on Spirituality and Religion in Psychiatry. In World Psychiatry 15:1 - February 2016 Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s. 6) 3

4 World View Value Chart Survey Cultural map - WVS wave 6 ( ) (www 4

5 Tro som resurs SP8 Kontakt m andlig existens SP1 Hoppfullhet o optimism SP7 WHOQOL-SRPB Meningen med livet SP2 WHOQOL SRPB Existentiella behov Harmoni o inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Andlig styrka SP5 Helhet m kropp, psyke o själ SP4 Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Psykisk Positiv känsla, Kognition, Självförtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport Existentiell styrka Meningen i/med livet Hälsans bestämningsfaktor med existentiella aspekter Förundran Boende Arbetslöshet? Alkohol Tobak Trafik Helhet Miljö Samhällsekonomiska strategier Sömnvanor Barns vuxen kontakt m.m. Jordbr. & livsmedel Utbildning Sex & samlevnad Narkotika Socialt stöd Sociala nätverk Ålder, kön, arv Hopp Fritid & kultur Harmoni Arbetsmiljö Socialförsäkring Matvanor Socialtjänst Motion Hälso-& Sjukvård Existentiell kontakt Personlig tro Arbetsmodell: Hälsans bestämningsfaktorer med existentiella aspekter under utveckling av Ottosson, Timén & Melder 2015 Utifrån: Modell över hälsans bestämningsfaktorer: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström 5

6 Aktiv livshjälp hållbar hälsa hela livet! Existentiella hälsointerventioner Promotion Stödja hälsa Preventio Förebygga ohälsa STÖDJANDE MILJÖER Existentiell hälsovård på lekens villkor Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders model för existentiellt hälsopromotion, utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet. 6

7 A. Inre existentiella behov t.ex. hopp C. Existentiellt meningskapande hälsosfär B. Yttre existentiellt betydelsefull påverkan t.ex. livsåskådning E. Resurs vid t.ex. benbrott, svininfluensa, livskriser D. Tankar, känslor & handlingar F. Stärks genom t.ex. fakta/veta, förståelse/ diskussion, f rtrolighet/ verkstad, förnimmelse/ upplevelser Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan livsmod livsglädje livsmening 7

8 8

9 Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se Begreppens inbördes relation Religion Existentiell hälsosfär Personlig övertygelse Andlighet 9

10 Arthur Kleinman, psykiatriker och antropolog, presenterar kulturen i olika dimensioner i översättning av Valerie DeMarinis. Fysisk och psykisk dimension Social dimension Ekologisk dimension Kulturell/Existentiell dimension DeMarinis, V. (2003). Pastoral Care, Existential Health, and Existential Epidemiology. A Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum. Kultur på två nivåer i relation till mental hälsa Externrepresentation; kulturella artefakter (föremål), roller, aktiviteter, institutioner Intern representation; attityder, tro, värderingar, medvetandemönster, epistemologi Marsella, A. & Yamada, A., (2000). Culture and mental health: An introduction and overview of foundations, concepts and issues. I. Cuéllar & F. A. Paniagua (Eds.), Handbook of multicultural mental health: Assessment and treatment of diverse populations. San Diego: Academic Press 10

11 Hälsodimensionernas inbördes relation Autonom existentiell hälsosfär Fysisk hälsosfär Interaktiv existentiell hälsosfär Ekologisk hälsosfär Psykisk hälsosfär Möjlighet till interaktion mellan olika hälsosfärer Social hälsosfär Meningskapandesystem Livet = vilse i pannkakan eller vart jag mig i världen vänder... 11

12 Aktiv livshjälp hållbar hälsa hela livet! Existentiella hälsointerventioner Promotioner och preventioner Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär (ExEx +SP1-8) Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8) 12

13 Det existentiella och andliga lidandet Det existentiella och andliga lidandet ligger nära varandra och handlar om de stora livsfrågorna som väcker tankar om livets mening, guds existens och ett eventuellt liv efter döden. Hit hör även frågor om framgång och misslyckanden samt försummelser och missade chanser under livet. Man kan ångra både det man gjort och det man inte gjort. Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2000:6) 13

14 Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre, Lägesrapport 2016:11 CSB. (2016). From ng/tabell-och-diagram/sveriges-framtida-befolkning /antal-100-aroch-aldre och-prognos / 14

15 Socialstyrelsen. (2013). Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården. Kultur som konst t.ex. musik, dans, måleri, teater, film, fotografi, litteratur etnologisk dimension t.ex vanor, levnadssätt och traditioner meningskapande system t.ex. tankar, känslor och handlingar 15

16 SOU 2017:21. Läs mig! Grund som betänkande står på är människosyn, existentiell hälsa och förhållningssätt (s. 54). (s. 62) SOU 2017:21. Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. (2017). Läs mig: Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer : Betänkande. Stockholm 16

17 wellbeing/spirituality.aspx Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2015) 17

18 Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan livsmod livsglädje livsmening 18

19 19

20 Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov (Prop. 2007/08:110, s. 6) 20

21 21

22 Existentiell folk hälsomodell enl. C.Melder 1. Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan 3. Fysisk hälsosfär 4. Psykisk hälsosfär Kapitel 5. Redovisning av resultat Kärnan i mitten= Potentiellt existentiellt meningsskapande hälsosfär 5. Social hälsosfär 6. Ekologisk hälsosfär 2. Inre sfär med inre existentiella behov Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration 22

23 Tänk om vi inte stressar ihjäl oss utan att det är värre än så Stress Utanförskap Prestation Ideal Informationsflöde 23

24 Existentiella aspekter i 61% av pojkarna, 52% av flickorna i åk 9 upplever i hög utsträckning att livet är meningsfullt 33% av pojkarna, 28% av flickorna anger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro. Av elever med låg hälsorelaterad livskvalitet Riskfaktor 3% av de som aldrig besväras av stress 7% av de som sällan besväras av stress Friskfaktor 3% av de som i extremt hög utsträckning upplever livet som meningsfullt 7% av de som i hög utsträckning upplever livet som meningsfullt 24

25 På individnivå Inspirerat till något nytt På gruppnivå I gruppsamtalen Peppa en att våga gå och prova igen, ta upp något man gjort innan. Ibland behöver man en liten spark och det ät lättare att få den sparken av någon som vet [I] De har pratat om saker som de aldrig skulle prata om annars [LI] De har bidragit till utveckling på individnivå, genom Fördjupad självinsikt Ökat självförtroende Ny framtidstro Jag vågar lita på mig själv! Tryggare, på något vis! [I] Tankar har vaknat till liv, även känsla och dörren har öppnats till handling [I] 25

26 Fördjupning De har bidragit till utveckling på gruppnivå, genom Stärkt gruppkänsla Ökad kunskap Vi har blivit mer tajta med varandra. Fått höra mer på djupet vad och varför andra känner som de gör [E] Gruppen har kommit djupare i diskussion genom att man öppnat sig för varandra på ett nytt sätt [I] Kontrollgruppen Bekräftande Stödjande Problemhanterande Otrolig mycket stöd. Här kan jag få vara den jag är just för dagen [E] Viktigt att få berätta om svårigheter problem men också glädjeämnen [E] 26

27 Vad tyckte du var allra sämst med kursen? För få datum. Att den tog slut. För mig blev avslappningsövningarna jobbiga eftersom jag har svårt att slappna av i många sociala sammanhang. Vet inte uppskattar så mycket kan inte säga något som var dåligt Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se 27

28 Forma en hälsodefinition VAD är hälsa; kategorier, kontinuum, dimensioner eller HUR uppnås/ stärker hälsan; risk-, frisk- och skydsfaktorer. Begreppens ursprung Hälsa, (gr. hygieia =leva bra, euexia= bra vanor för kroppen) (NE) Existentiell folkhälsa kan härledas etymologiskt ut sammansättningen av latinets exis tere = träda fram; leva och fornsvenskans folk = mängd, skara samt hälsa bildat av hel = lycka (Wessén, 1995, s. 102, 119, 176). 28

29 Begreppens ursprung Folksjukdom, när en sjukdom leder till allvarliga följder för både den enskilda individen och samhället, och mer än en procent av befolkningen är drabbad (Janlert, 2000, s. 100). Epidemiologi, läran om sjukdomar med spridning bland befolkningen, kommer från grekiskans epi = i, på, de mos = folk och logo so = ord, förnuft, vetenskap (Wessén, 1995, s. 98, 260). Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) 29

30 Den existentiella dimensionen och Substantiell Funktionell hälsa Tankar Meningska pande Handlingar SOC Existentiell filosofi Coping Aron Antonovsky Salutogenetiskt- eller patogenetiskt synsätt SOC = Dimension eller kontinuum KASAM 30

31 Global hållning Definition av SOC-KASAM Genomgripande och varaktig dynamisk tillit Stimuli från inre och yttre världen är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Resurser för att möta kraven finns tillgängliga Utmaningar är värda investeringar och engagemang. (Antonovsky, A. 1994, s. 41) SOC = KASAM 2.begriplighet 3.hanterbarhet 1.meningsfullhet (s.44) SOC har sitt ursprung i de Generella Resistrenta Resurserna (GRR= GMR) GRR är t.ex pengar, socialtstöd, jag-styrka och inteligens) Stressorer hemmar KASAM GRR höjer KASAM Skilda kulturella vägar leder till olika KASAM 31

32 SOC Grunden i barnaåren Begriplighet- Biologiska förutsättningar som främjar närhet och kontakt med behov av stabilitet. Genom graden av förutsägbarhet och kontinuitet permanentas känslan av begriplighet. Meningsfullhet- När stimuli och responser är förutsägbara strukturer detta bidrar till känslan av meningsfullhet, erfarenhet av medbestämmande i socialt värdesatt verksamhet Hanterbarhet- belastningsbalansen mellan 1) de sociala kraven på barnet och 2)barnets egna krav. Senare forskning på SOC Hypotes, att SOC är mer stabil bland hög-soc individer än bland dem med låg SOC, har hittills varit helt utan empiriska bevis, Hakanen, J.J.,Feldt, T. Leskinen, E Socioekonomisk bakgrund och framgång i skolan inte direkt relaterat till hög SOC i vuxen ålder. Ingen av barndomens GRR prejudicerade SOC i vuxen ålder, med undantaget ekonomiska svårigheter som ledde till klassposition i vuxen ålder Hög SOC är stabilare än låg SOC som tendrar att bli ännu lägre med tiden. 32

33 Den existentiell hälsodimension Definitioner R/S Religion ett organiserat system av övertygelser, praxis och ritualer för att förbinda en person till det heliga eller trancendenta och främja en relation och ett ansvar till andra inom ramen för ett trossamfund. Andlighet en personlig strävan att förstå svaren på yttersta frågorna om livet, om mening och om sin relation till det heliga, som kanske eller kanske inte leder till religiösa doktrin, ritualer eller ett trossamfund (Koening, H.G i min övers.) 33

34 mening, Kopplingen mellan begreppen kultur och hälsa 34

35 Kultur i relation till hälsa 1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en kulturell kontext. 2) i alla grupper finns medvetna och omedvetna aspekter av kultur som påverkar synen på hälsa och sjukdom. 3) synen på hälsa och sjukdom är kopplat till politik sociala strukturer som implementerade i sociala institutioners policy och hälsovårds strukturen. 4) det finnas samexisterade paradigm där något synsätt är normerande. DeMarinis, V. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro på teatret -essays om Religion og Teater, Religion i det 21 århundrede nr 3 (pp ). Köpenhavn: Köpenhavns Universitet. Historisk utveckling under 1900-t Utveckling över approximativ tid Folksjukdomar Vårdperspektiv Folkhälsoperspektiv a vågen folksjukdomar Infektionssjuk domar 2.a vågen folksjukdomar Vällevnadssju kdomar 3.e vågen folksjukdomar Samlevnadssju kdomar Hälsovård Sjukvård Hälso- & sjukvård 1.a folkhälsorevolutionen 2.a folkhälsorevolutionen Bättre levnadsförhållanden Medicinsk behandling 3.e folkhälsorevolutionen Efterforskar komplexa system 35

36 WHO:s Hälsa för alla -strategi med relevans för utvecklandet av den existentiella hälsodimensionen WHO:s Generalförsamling Ottawa Sundsvall We Can Do It Jakarta WHO:s Europakontor Mexico City WHOQOL- SRPB Hälsa för alla - strategin initieras Hälsa en livsresurs Stödjande miljöer Mot talet Health 21 Helhetsperspektiv på livsstil WHO:s sex hälsodimensioner i nytt mätinstrument Hälsoförebyggande arbete Dynamiska hälsodimensioner Värderingar Community Andlighet, religiositet & personlig tro kopplas till livskvalitet Stödjande miljöer Andlig dimension Kyrka Livskvalitet Lek & kultur Forskning och praktik tillämpning 36

37 Forskning och praktik tillkämpning 1) Forskning varför studera, 2) Forskning och inventering av nuläget 3) Modell för tillämpning Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.) 37

38 Varför ska vi bedriva forskning i ämnet, enligt Koenig (2012, s.463) Upptäcka sjukdomar/ohälsa (risk faktorer) Förebygga sjukdomar/ohälsa (frisk- och skydsfaktorer) Medicinskt resultat. Ger efterfrågad behandling Upplysning för hälso- och sjukvård Således har forskning om religion, andlighet och hälsa många potentiella tillämpningar och är inte så annorlunda från andra vanliga områden av vetenskaplig forskning som undersöker sociala och beteendemässiga påverkan på hälsan. (i min översättning) 38

39 Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s. 6) Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov (Prop. 2007/08:110, s. 6) 39

40 SOU 1997:119 (delbetänkande till HSU 2000) Begreppet hälsa inbegriper fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp, nämligen långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringens proposition 2002/03:35 Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 40

41 Nationella folkhälsokommitténs För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. En viktig del i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet är Blir i 11 mål för folkhälsan Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Regeringens proposition, 2002/03:35, s. 47f.). 41

42 Till exempel Allt är inte av godo religiös kamp förknippats med högre - - dödlighet, mer - svår depression, - hopplöshet och - dödslängtan Tillit och hälsa Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Socialstyrelsens Lägesrapport 2014 samt 2015 Antalet levnadsår med god hälsa ökar mer än medellivslängden Vissa grupper löper allt större risk än andra att dö i förtid. Den generella nedgången av alkoholrelaterad dödlighet syns inte hos äldre (65 79 år) där data i stället visar en ökad dödlighet. Förekomsten av fetma har ökat snabbt i befolkningen. Idag är nära hälften av alla svenskar överviktiga eller feta 42

43 Ur socialstyrelsens lägesrapport 2015 Bland barn och unga har den psykiska ohälsan ökat under hela 2000-talet. De senaste åren har ökningen av lättare besvär avstannat, men den andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. Under senare år har det skett en påtaglig ökning i förskrivningen närmare 50 procent under en femårsperiod av psykofarmaka till barn och unga. Störst ökning ses bland flickor i åldern år. Jämlik hälso- och sjukvård Socialstyrelsens lägesrapport, 2015:50 43

44 Jämlik hälso- och sjukvård Socialstyrelsens lägesrapport, 2015:54 Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) 44

45 Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och högre uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) Hälso- och sjukvård för barn 0-21 år Andelen unga, som vårdas inom psykiatrisk (Socialstyrelden, slutenvård 2012) fortsätter att öka. Allt fler barn och unga har heldygnsinsatser. I snitt vårdades 305 barn/år efter att ha utsatts för övergrepp, barn, 77 procent flickor, vårdades efter en avsiktlig självdestruktiv handling, barn/ år begick självmord, b / å l d ft tt h t tt fö ö

46 Ur socialstyrelsens lägesrapport Svenskarnas medellivslängd fortsätter att öka Överlevnaden i t.ex. cancer och hjärt- och kärlsjukdom fortsätter att öka. Färre personer röker, men andra ohälsosamma levnadsvanorna minska inte. Vissa grupper löper fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Fler barnfamiljer har socialtjänsten som hyresvärd. Vräkningar av barnfamiljer minskar inte längre, utan tycks öka Psykosomatiska besvär 2009/10 uppdelat på kön för barn år i %, (SCB) F P F P F P F P en gång i veckan en gång i veckan minst en gång i veckan minst en gång i veckan Har huvudvärk minst en gång i veckan Har ont i magen minst en gång i veckan Har svårt att somna minst en gång i veckan Har känt mig stressad minst en gång i veckan ÅLDER år år år 46

47 Tre strategiska områden för FHI utifrån Folkhälsopolitisk rapport 2010 Hälsofrämjande livsmiljö och levnadsvanor, Goda livsvillkor, samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Teoretiska modeller och dess praktiska tillämpning 47

48 Dag tre Seminarium & nästa PM Från teori till praktik Tillämpning WHOQOL-SRPB 48

49 Utveckling av insatser för existentiell folkhälsa 2. Etablera samverkan 3 a/ Formulera och konkretisera mål b/ Utveckla strategier c/ Planera utvärdering 6. Skapa struk turer för att vidmakthålla 7. Följa upp och utvärdera 8. Förändra, förnya och/eller förstärka 1. Identifiera behov och problem 5. Implementera verksamheten utveckla stödjande miljöer 4. Utforma genomförandet och mobilisera resurser Utveckling enl. D. W. Winnicott Omvårdare Barn 49

50 Utveckling enl. D. W. Winnicott Omvårdare Barn Utveckling enl. D. W. Winnicott Yttre- Inre- Över gångsområde 50

51 Utveckling enl. D. W. Winnicott Barn Omvårdare Utveckling enl. A-M Rizzuto Barn Omvårdare 51

52 Pruysers tre världar Autistisk värld Illusionistisk värld Realistisk värld Privata behov Symtom Dröm Sterilitet Inre objekt (imago) Kulturella behov Symboler Lek Skaparförmåga Transcendenta objekt Behov av fakta Tecken, indicier Arbete Resurstillgång Yttre objekt Tro som resurs SP8 Kontakt m andlig existens SP1 Hoppfullhet o optimism SP7 WHOQOL-SRPB Meningen med livet SP2 WHOQOL SRPB Existentiella behov Harmoni o inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Andlig styrka SP5 Helhet m kropp, psyke o själ SP4 Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö 52