Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010

Transkript

1 SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Norra Utbildningsområdet Rektor Katarina Sörhuus-Dunered Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010 Postadress Telefon Telefax Box SMEDJEBACKEN Epost:

2 Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010. Beskrivning Gubbo förskola, som består av moduler, byggdes sommaren Förskolan är byggd för två avdelningar, men hittills har endast en avdelning startats. Förskolan är belägen intill Gubbo skola, men har sin egen gård. I väntan på ett eget kök får förskolan, precis som skolan, sin mat från Vinsboskolans kök. Underlag och rutiner för att arbeta fram kvalitetsredovisningen Utvärderingen har skett på olika sätt. Arbetslaget har utvärderat sitt arbete och sin måluppfyllelse utifrån verksamhetsplanen. Dessutom grundar den sig på medarbetarsamtal och den genomförda föräldraenkäten. Normer och värden Under året har vi arbetat mycket med att barnen ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Diskussionerna har till stor del handlat om förhållningssätt och normer. Detta är ett ständigt pågående arbete. Även förståelse för gemensamma regler och att ta ansvar för dessa är en viktig del i arbetet med barnen. Likabehandlingsplanen All personal är uppmärksamma på alla former av diskriminering eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Personalen är goda förebilder. De är närvarande och delaktiga i barnens aktiviteter. De uppmärksammar barnen när de gör bra saker för att bygga på det positiva. Under året har arbetet med att ta fram en årlig plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling påbörjats. En kartläggning av nuläget gjordes med hjälp av såväl personal som föräldrar. Analys Arbetet med att få en barngrupp att fungera bra är en ständigt pågående process. Under året har barngruppen varit stor, 20 barn, vilket har gjort att man som personal ibland känt sig otillräcklig. Våren 2010 tillsattes en personalförstärkning på 75 %, vilket underlättade situationen. Föräldrarnas delaktighet i kartläggningen inför likabehandlingsarbetet är mycket viktig. Vi måste även hitta former för att få barnen delaktiga utifrån ålder och mognad. Åtgärder iordningställande av årlig plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling fortsatt arbete med att skapa en trygg barngrupp Utveckling och lärande. Trygghet, rutiner och förmågan att fungera i grupp är grundläggande för avdelningens arbete. Vi arbetar därför med att skapa rutiner och struktur för verksamheten. En del i det viktiga lärandet sker genom dagliga samtal. Vardags- och omsorgssituationer är tillfällen till lärande som vi utnyttjar. I och med den personalförstärkning som kom våren 2010 kunde vi dela in barnen i grupper vid olika aktiviteter. Ett av våra mål för året har varit att barnen ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Vi har varit ute så mycket som möjligt, både på gården och utanför gården, när så varit möjligt. Vi har även varit i

3 gymnastiksalen vid flera tillfällen. Både ute och inne gör rörelselek att barnen tränar sin motorik och sin kroppsuppfattning. Vi försöker också att följa årstiderna vid olika lekar och aktiviteter. Ett annat av årets mål har varit att barnen får utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera. Vi har bla köpt in Mekano, som de större barnen gärna leker med. Bygglek överhuvudtaget är mycket uppskattat och då speciellt Lego. Att klippa och klistra eller baka med playdohdeg är också populärt. För att tydliggöra verksamheten har de aktuella läroplansmålen funnits uppsatta i hallen. Utvecklingssamtal genomfördes under våren. De flesta föräldrarna har uttryckt att de är nöjda med den information de får om barnets utveckling vid samtalen. Det är viktigt att låta det grundläggande arbetet ta tid och se att barnens lärande finns i alla situationer. Att hitta bra former för rutinsituationer innebär att prova och ompröva idéer. Den stora åldersspridningen i gruppen är en utmaning. Det gäller att hitta former så att alla kan få sin del. Vi känner att vi behöver samtala med barnen om det vi gör i större utsträckning. Vi vill även få in hälsoperspektivet tydligare. Vi vill även med att skapa små utrymmen och erbjuda mer material, t ex olika naturmaterial, som inspirerar till skapande. De uppsatta målen har gett många föräldrar en inblick i läroplanens mål, men flera säger i enkäten att de inte känner till de aktuella målen. Detta måste vi givetvis arbeta vidare med. Hitta former för att tydliggöra läroplansmålen för föräldrarna Barns inflytande. Barnen kan idag vara med och påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem. Vi låter barnen vara med och bestämma utifrån mognad. Vi för en dialog med barnen om deras önskemål. Tyvärr är det allt för sällan som vi planerar aktiviteter tillsammans med barnen. Det är viktigt att lära sig förstå demokratiska principer. Men att hitta bra former för det är inte alltid så lätt. Det är därför viktigt att vi vuxna är goda förebilder. Det är även viktigt att förstå att vi i ett demokratiskt samhälle inte bara har rättigheter utan även skyldigheter. Hitta former för ett ökat inflytande hos barnen Förskola och hem. Förskolan ska komplettera hemmet för att skapa goda förutsättningar för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. En förutsättning för detta är att vi skapar en relation där föräldrar känner tillit och trygghet. Inskolningsperioden är det tillfälle då detta grundläggs och bygger sedan vidare på en god daglig kontakt med föräldrarna. Personalen har skrivit månadsbrev till föräldrarna med information om aktuella händelser och vad som varit på gång i verksamheten. Ett föräldramöte hölls under hösten. Förskolans föräldrar ingår i samma enhetsråd som Gubbo skola. Flertalet föräldrar tycker att det finns fungerande forum för delaktighet och inflytande.

4 Den genomförda föräldraenkäten visar att alla är nöjda med personalens bemötande när de kommer till förskolan. De är även nöjda med personalens förhållningssätt och anser att de är goda förebilder som påverkar barnen positivt. Inga nya åtgärder. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Under året har samtliga blivande förskoleklassbarn gått till Gubbo skola. Självklart underlättar det att förskolan och skolan ligger grannar. De blivande sexåringarna besökte skolan under fyra tillfällen under våren tillsammans med ytterligare några barn. Spontana kontakter togs även mellan fritidshemsbarn och förskolebarn på eftermiddagarna. Vi samarbetar även med fritidshemmet under skollov och sommaren. Förskolebarnen deltar ibland i lekar på skolgården tillsammans med fritidshemsbarnen. Att verksamheterna finns nära varandra innebär att det finns goda möjligheter till samarbete. Vi ser att vi kan utveckla detta till att inte bara gälla övergången till förskoleklass. Kanske finns det andra delar av verksamheten där vi kan samarbeta. För förskolan handlar det också om att hjälpa barnen få ett bra avslut på sin förskoletid. Se över hur vi kan utöka samarbetet med övriga verksamheter Barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har olika vägar när barn behöver stöd i sin utveckling. Vi har ett mycket gott samarbete med Elevhälsan och den kompetens som finns där. Rektor har även möjlighet att fatta beslut i enlighet med Skollagen 2 kap. 6, som avser stöd för barnets egen utveckling. Vi behöver informera föräldrar om vilket stöd som vi och Elevhälsan kan erbjuda. Föräldrainformation om Elevhälsan Personalorganisation/kompetensutveckling/arbetsmiljö. Vi har i stort sett fått behålla samma personal under året. Det skapar förutsättningar för ett stabilt arbetslag. Det finns flera svårigheter förknippade med att vara en enavdelningsförskola. Verksamheten blir mer sårbar när man inte kan samarbeta med en annan avdelning. Det vikariestopp som infördes innebar en ökad belastning på personalen. Vi har även haft många barn både på morgnar och på eftermiddagar. Detta har gjort att vi periodvis har behövt vara två personal 6.30 på morgonen. Det har inte varit möjligt för personalen att ha avdelningsplanering på dagtid, utan den har fått förläggas till kvällstid. Vid genomgången av checklistorna avseende arbetsmiljö visade det sig att flera i personalen saknade utbildning i lyft- och bärteknik. Detta resulterade i att vi hade ett utbildningstillfälle i ergonomi tillsammans med en annan förskola. Ansvarig för denna var företagshälsans ergonom. Förskolepersonalen har även fått en halv dags utbildning kring buller/ljudmiljö, även här med stöd av företagshälsan. Utöver detta har vi arbetat med kvalitetsredovisning,

5 arbetsplaner och grovplanering av verksamheten under kompetenshöjningsdagarna. Kompetenshöjningspengarna stoppades under hösten vilket innebar att vi inte kunde planera för någon utbildning under den tiden. Vad gäller den fysiska arbetsmiljön har vi fått en dusch installerad på personaltoaletten. Vi har haft gemensamma arbetsplatsträffar med skolans personal, men även tillsammans med personalen på förskolan Skogsgläntan vid ett par tillfällen. Förskolan och skolan ligger nära varandra och har många gemensamma beröringspunkter. Det känns därför naturlig att fortsätta med gemensamma arbetsplatsträffar. Under året har kraven på personalen ökat både genom vikariestoppet och genom det stora barnantalet. En oro för att inte räcka till finns hos många medarbetare. Det känns svårt att vara hemma vid sjukdom eller ledighet när man vet att det drabbar ens arbetskamrater. På sikt sliter detta hårt på personalen. Frågor kring barngruppens storlek och personaltätheten är också delar som får lägre betyg i den genomförda föräldraenkäten Regelbunden uppföljning av personalens arbetssituation. Rektors ansvar. Rektor är väl förtrogen med verksamheten och dess mål och riktlinjer. Rektor har inte daglig kontakt med verksamheten, men finns tillgänglig ett par dagar per vecka. Rektor leder arbetsplatsträffarna en gång per månad. En viktig arbetsuppgift för rektor är att bevaka både verksamheten och även arbetsmiljön. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. Personalen är utbildad och erfaren en viktig förutsättning. En en-avdelningsförskola är sårbar vid personalfrånvaro. Det kan också vara svårt att täcka ett långt öppethållande. Fördelar är bla att vi har naturen bokstavligt talat runt knuten och tillgång till gymnastiksalen. Vi har även möjlighet att få följa samma barn genom både förskola och skola. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet. Gubbo förskola har nu bedrivit verksamhet i två år. Det finns en vilja till utveckling i personalgruppen. Vissa delar har fått provas och omprövas. Verksamheten måste anpassas efter den aktuella barngruppen. Huvuddelen av föräldrarna upplever att deras barn trivs på förskolan och är på det hela taget nöjda med förskolan. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Katarina Sörhuus Dunered Rektor Gubbo förskola