Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 oktober 2012

Transkript

1 Landstingets ledningskontor Anna Sandström Tfn Produktionsstyrelsen Produktionsstyrelsens sammanträde den 25 oktober 2012 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid produktionsstyrelsens sammanträde den 25 oktober. Starttid för sammanträdet är kl Lokal: LS-salen. Slottsgränd 1. Tid: Kl Kl Kl Presentation av kartläggning kring närvårdsarbetet i länet Cecilia Ulleryd, närvårdstrateg Södra Länsdelsberedningen Förvaltningarnas styrkort varför har landstinget styrkort, hur ser förvaltningarna på styrkorten m.m.? Björn Larsson, budgetchef Redovisning av nationell patientenkät Henrik Andréasson, utredare, Ledningskontoret Kl Kl Kl Kl Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Produktionsstyrelsens sammanträde Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Produktionsstyrelsens sammanträde torsdagen den 25 oktober kl Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärenden Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist (V) Tid för justering: Dnr 129. Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 130. Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter PS Sammanställning av förvaltningarnas delårsrapporter PS Fastställande av styrkort av förvaltningarna PS Uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för Akademiska sjukhuset (kvartalsrapport) - KOMPLETTERAS PS Produktionsdirektörens rapport PS Uppföljning vårdgarantin och kömiljarden PS Rapport om införandet av ehälsotjänster i Landstinget i Uppsala län PS Utredning och förslag till genomförandeplan för flytt av hospice PS Utredning av förutsättningar att inrätta nya vårdplatser på Kronparken PS Initiering och genomförande av upphandling för drift av lunchrestaurang och kafé samt catering vid Psykiatrins hus PS Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av Primärvården PS Sammanträdesdagar för produktionsstyrelsen år 2013 PS Förstudie inför eventuell förhyrning av lokaler för delar av labbverksamheten vid Akademiska sjukhuset PS Produktion ombyggnad avfallsstation C2/C3 PS Fördjupad förstudie för nytt J-hus PS Placering av nytt J-hus PS Fördjupad förstudie - kök för patientmat i J-hus PS

3 147. Anmälan av delegationsbeslut PS Anmälan av inkomna skrivelser för kännedom

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Val av justerare Produktionsstyrelsen utser Sören Bergqvist (V) att jämte ordföranden Ludvig Larsson (FP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2012-xx-xx, kl. Landstingets ledningskontor, Slottsgränd 2A. 129 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Produktionsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter Förslag till beslut Dnr PS Produktionsstyrelsen beslutar att lägga ekonomi- och verksamhetsrapporterna till handlingarna. Ärendet Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter samt landstingets samlade rapport presenteras vid sammanträdet. Produktionsstyrelsen föreslås lägga rapporterna till handlingarna. Bilaga 130 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 1 (7) Månadsrapport (201209) Akademiska sjukhuset

8 2 (7) Månadsrapport Ekonomi Årsprognosen till och med september visar på ett fortsatt underskott på 70 miljoner kronor mot budget. Årsprognosen bygger på en analys av utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi, divisionernas bedömningar i sina tertialrapporter samt sammanställningen av utfallet på åtgärderna inom kostnadsanpassningsprogrammet t.o.m. augusti. Samtliga tre källor visar på ett prognostiserat underskott om 70 miljoner kronor i år. Till det underskottet kommer 32 miljoner för återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år Sammanlagt redovisas även fortsättningsvis ett underskott på 202 miljoner kronor varav 100 miljoner är tillåtet och därmed budgeterat. C-länsvården, mätt i DRG-poäng, är i perioden 0,4 procent över beställningen, exklusive produktionen inom vårdval. Riks- och regionintäkterna ligger fortfarande under budget men kompenseras delvis av ökade externa intäkter. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader /-0 Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Kommentarer till tabellen -Intäkterna redovisar ett positivt resultat i årsprognos på 7 miljoner kronor. Riks- och regionintäkterna avviker negativt med 44 miljoner kronor vilket förklaras av en lägre produktion än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet (10 miljoner kronor). Övriga intäkter avviker positivt med 39 miljoner kronor. Det är framför allt försäljningen av tjänster såsom medicinsk service och IT som ökar. -Personalkostnadsprognosen är i nivå med budget. -Omkostnadernas årsprognos uppgår till minus 73 miljoner kronor. Avviker gör, köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och övriga kostnader såsom sjukresor och förbrukningsinventarier. Det vill säga kostnadsposter som följer produktionsutvecklingen så som ökat antal operationer. Kostnadsökningar ses även för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT. -Finansieringen avviker negativt med 35 miljoner kronor, vilket främst förklaras av återbetalning av målrelaterad ersättning från 2011 och bedömning att den målrelaterade ersättningen 2012, avseende kömiljardsmålet som betalas ut per månad, inte kommer att uppnås fullt ut vad gäller behandling. Detta balanseras upp något av den positiva prognosen för den finansiella nettokostnaden års underskott belastas inte med internränta vilket ger en positiv effekt. Divisionerna prognostiserade ett underskott på drygt 70 miljoner kronor i andra tertialrapporten. Underskottet hänför sig dels till minskade riks- och regionintäkter, dels till effekterna av förskjutningar i kostnadsanpassningsprogrammet. Utöver det tillkommer 32 miljoner kronor för återbetalning av målrelaterad ersättning från år För 2012 har en investeringsram för medicinteknisk utrustning på 249 miljoner kronor beviljats, varav drygt 39 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel, exklusive psykiatrins hus, hänför sig till ersättningsutrustning. Utfallet hittills i år uppgår till 92 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner mer än samma period Flera stora upphandlingar har slutförts: CT-utrustning, 5 mnkr Två ambulanser, 3 mnkr IT-utrustning, 6 mnkr Interventionsutrustning Utrustning till centraloperation, 1,3 mnkr Utrustning till strålbehandlingen, 1,4 mnkr Utrustning till anestesin, 1 mnkr Utrustning till neurokirurgen, 1,4 mnkr

9 3 (7) Prognosen för året avseende investeringarna uppgår till 150 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor för IT-utrustning, vilket är 99 miljoner lägre än beviljad ram. Utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är efter augusti 26 miljoner kronor lägre än plan. Efter augusti skulle åtgärder för 96 miljoner kronor har gett effekt men utfallet är endast 70 miljoner kronor. Avvikelserna härrör sig till såväl intäkter, personalkostnader som övriga kostnader. De främsta förklaringarna är fortsatt lägre intäkter än planerade, högre kostnader för köpt vård inom bl.a. Psykiatridivisionen samt försenade effekter av olika typer av översyner (ex vis avseende provtagningsrutiner, läkarbemanning och bemanning av avdelningar). Minskat övertidsuttag samt minskade kostnader för timanställda har inte kunnat verkställas enligt plan. Nästa kvartalsrapport (januari-september) avseende kostnadsanpassningsprogrammet föreligger till Produktionsstyrelsens sammanträde i oktober. Produktion Förändr Exkl vårdval % Totalkostnad per producerad DRG 2,0% Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 0,5% Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 0,1% Vårdtillfällen antal utfall/beställning -2,5% Läkarbesök DRG utfall/beställning 0,9% Läkarbesök antal utfall/beställning 0,4% Övriga besök antal utfall/beställning -0,2% Produktionen för C-länsvården ligger till och med september 0,4 procent över beställning för DRG. Övriga besök ligger något under beställningen (-0,2 procent). Produktionsutfallet är då justerat för de verksamheter som ingår i vårdvalet. Utfallet per MDC varierar dock kraftigt mellan de olika MDC:na. På sjukhusnivå återfinns ökningen av egna länets slutenvård inom den elektiva vården. Det är framför allt kvinnosjukvården, ortopedi och kirurgi som ökar. den akuta ligger mer still. Detta beror delvis på arbetet med kösatsningar inom beslutade områden som delvis inte ryms inom beställningen. Ökningarna återfinns bland annat inom gynekologi, onkologi och plastikkirurgi jämfört med samma period föregående år. Vidare ser vi att ökningen av läkarbesök återfinns inom den elektiva dagsjukvården som ökar (4,3 procent). Ökningen återfinns inom öron-näs- och halssjukdomar, kvinnosjukvården samt hud. Slutenvården avseende riks- och regionpatienter har minskat under inledningen av hösten och ligger nu -1,7 procent jämfört mot föregående år. Det är OTM divisionen som minskar kraftigt (-7 procent) medan övriga divisioner ökar eller är oförändrade. Inom OTM är det framför allt onkologisk endokrinologi, onkologin och specialmedicin som tappar. De verksamhetsområden som ökar kraftigt är neurokirurgin, ögonsjukdomar och urologi. Läkarbesök riks- och region har ökat med 0,4 procent jämfört med samma period föregående år medan dagsjukvården har ökat med 2,9 procent. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom handkirurgi, onkologisk endokrinologi och barnkirurgi. Även här är det den akuta vården som minskar och den elektiva som ökar. Ökningen återfinns framför allt inom gynekologi, handkirurgi och plastikkirurgi. Akademiska sjukhuset har en intäktsbudget på miljoner kronor för riks- och regionvård vilket motsvarar en ökning med 8 procent jämfört mot år 2011, inklusive 2,7 procent för indexuppräkning. Med hänsyn till volymminskningen blir prognosen till och med september att sjukhuset inte kommer att nå upp till budget utan ett underskott om 44 miljoner kronor prognostiseras. Hittills har drygt 67 procent av intäktsbudgeten uppnåtts, vilket utgör miljoner kronor. Antalet läkarbesök ökar med 0,4 procent mot beställningen. Även för läkarbesöken är det den elektiva vården som ökar medan

10 4 (7) Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 2,8 % 97 1,7 % 4,6 % 0,15 29 mnkr 29 mnkr Timlönekostnaden för 2012 är enligt plan. Förändringen är en effekt av 2012 och 2011 års lönerevision Antal årsarbetare har ökat med i genomsnitt 97 jämfört med samma period Det är 7 årsarbetare mer jämfört med augusti månad. Detta förklaras av; 2 årsarbetare; externfinansierad verksamhet inklusive driftprojekt och ALF - verksamhet. (jmf.2 årsarbetare i augusti) 8 årsarbetare; verksamhet som förts över till annan vårdgivare som psykiatrin i Norduppland, geriatriken i Östhammar och omorganisation av kortvårdskirurgen (jmf. -6 årsarbetare i augusti) 15 årsarbetare; övertagande av GE Healthcares personal till PET centrum (jmf 14 årsarbetare i augusti) årsarbetare; effekter av beslutade verksamhetsförändringar omorganisationer och kvalitetsförbättringar såsom akutsjukvårdens intermediäravdelning, införande av barnintensivvårdsavdelning, neurokirurgens intermediärvårdsavdelning, psykiatrins hus, (jmf 105 årsarbetare i augusti) Personalstrukturen till och med september är något förändrad jämfört med föregående år. Andelen sjuksköterskor och undersköterskor ökar. Det är en effekt av i huvudsak planerade verksamhetsförändringar. Samtidigt har sjukhuset brist på specialistsjuksköterskor som exempelvis operationssjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor samt specialistläkare inom vissa specialiteter. Bristerna inom dessa yrkesgrupper har fått effekten att sjukhuset inte kan producera elektiv vård i den omfattning som planerats. Sjukhuset ser ökade svårigheter att även rekrytera grundutbildade sjuksköterskor. Samtidigt har några verksamhetsområden hög personalomsättning med höga kostnader för inskolning och extratid som följd. Sjukfrånvaron är 4,6 procent till och med september månad vilket är 0,15 procent högre än samma period i fjol. För första gången visar långtidssjukfrånvaron en ökning jämfört med föregående år. Korttidssjukfrånvaron är fortsatt ökande (9,8 procent). Framför allt är det yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor som ökar antalet sjukfrånvarotimmar. En effekt av den ökande korttidssjukfrånvaron är att sjukhuset har fått en ökad sjuklönekostnad på 1,9 miljoner kronor jämfört med samma period förra året. Den ökande sjukfrånvaron motsvarar en minskad närvarotid med 15 årsarbetare. Sjukhuset förväntas inte uppnå målet på en sjukfrånvaronivå på 4,5 procent. Kostnaderna för inhyrd personal är 22,6 miljoner kronor vilket är 1,6 miljoner kronor lägre än föregående år. Inväxling av hyrläkare uppskattas hittills i år vara 2 årsarbetare. Sjukhuset beräknar köpa tjänster i enlighet med budget för Bristen på läkare inom psykiatrin är fortsatt stor i kombination med ett ökat vårdbehov. Psykiatrin har för den långsiktiga personalförsörjningen utökat antal ST-block och divisionens mål är att hösten 2013 vara fullt bemannad. Bilagor 1. Årsprognos 2. Produktionsuppföljning

11 5 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS ) Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter ) Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader ) Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar ) Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad ) Landstingsanslag Fast ersättning från HSS ) Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Försäljning av fastigheter Noter avser kommentarer till prognosen: 1) HSS fattade i maj beslut om medel motsvarande 14,7 mnkr för att korta köerna. 2) Prognosen är justerad p g a lägre volym än planerat samt försening av dagkirurgiska projektet. 3) Intäkter från försäljning av medicinsk service, IT tjänster och utskrivningsklara patienter ökar mer än planerat. Inflödet av intäkter till driftprojekt ökar. 4) Kostnadsnivån för köpt vård är i paritet med föregående år men förväntad kostnadsminskning har uteblivit. 5) Köpt medicinsk service, analyser som inte hanteras inom sjukhuset, ökar inom alla divisioner. 6) Ökade kostnader kopplad till framför allt hög produktion inom neurokirurgen. 7) Ökade kostnader för sjukresor och förbrukningsinventarier. Även kostnader för programvaror, licenser och övriga tjänster inom IT ökar. 8) Lägre avskrivningskostnader än planerat p g a senareläggning av utrusningsinköp. 9) Internräntan har justerats mot nedskrivning av underskottet. 10) Avvikelsen motsvarar den del av 10 % målrelaterad ersättning som inte bedöms kunna uppnås under 2012 samt 32 mnkr i återbetald målrelaterad ersättning ) Prognosen bygger på en bedömning av vad som kommer att investeras under året. Av årsprognosen avser beviljade medel för IT 20 mnkr. Not

12 6 (7) 3) Övriga intäkter Utfall Utfall Helår Alf medel Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter ) Övriga kostnader Utfall Utfall Helår Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi med mera Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstillgångar

13 7 (7) BILAGA 2 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING SJUKHUS: Akademiska sjukhuset DRG Vtf DRG Vtf DRG Vtf Vtf Vtf Vtf DRG Lb DRG Lb DRG Lb Lb Lb Lb Övr bes Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period acc avvik Period ÅR OCH MÅNAD: sep 2012 budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget utfall % budget Totalt ,1% ,5% ,9% ,4% Årsbudget Andel av överenskom prod i VAL ,3% 74,4% 74,3% 72,5% 73,9% 74,5% 73,9% 74,2% 73,5% Ej grupperade A01 Sjukdomar i nervsystemet ,8% ,3% ,8% ,2% B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ ,6% ,4% ,2% ,8% C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals ,1% ,5% ,5% ,9% D04 Andningsorganens sjukdomar ,1% ,0% ,1% ,3% E05 Cirkulationsorganens sjukdomar ,0% ,0% ,1% ,8% F06 Matsmältningsorganens sjukdomar ,0% ,5% ,4% ,4% G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkört ,6% ,4% ,0% ,0% H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv ,0% ,8% ,1% ,0% J09 Sjukdomar i hud och underhud ,0% ,4% ,6% ,7% K30 Bröstkörtelsjukdomar ,2% ,0% ,4% ,3% L10 Hormonella sjukdomar, ämnesomsättnings- o ,8% ,2% ,5% ,7% M11 Sjukdomar i njure och urinvägar ,9% ,2% ,0% ,7% N12 Sjukdomar i manliga könsorgan ,5% ,3% ,4% ,8% O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan ,9% ,3% ,0% ,0% P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,5% ,3% ,7% ,3% Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd ,9% ,5% ,8% ,5% R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbninga ,9% ,5% ,7% ,6% R17 Sjukdomar i blodbildande organ och icke spec ,1% ,0% ,7% ,7% S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV ,6% ,2% ,4% ,6% T19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och ,4% ,9% ,1% ,5% U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter ,7% ,2% ,7% ,4% U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårsk ,7% ,6% ,8% ,7% V22 Brännskador ,0% ,1% ,8% ,3% W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem ,0% ,9% ,3% ,5% X40 MDC-övergripande problem i öppenvård ,3% ,7% Y50 Vårdgivarberoende grupper i öppenvård Z99 Ospecifik eller felaktig information ,2% ,2% ,7% 97 DRGkod EjDRG DAT KB KIR NEURO OTM PSYK KFE 550

14

15 1 (5) Månadsrapport Lasarettet i Enköping

16 2 (5) Månadsrapporten 2012 Ekonomi Lasarettet prognostiserar ett årsutfall på minus 8,5 miljoner kronor vilket är oförändrat mot föregående månadsrapport. Avvikelsen förklaras av höga kostnader för inhyrd personal, intäktsbortfall för målrelaterad ersättning samt minskat antal röntgenundersökningar. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Verksamhetens intäkter Riks- och regionvårdsintäkterna beräknas understiga budget med 7,6 miljoner kronor vilket förklaras av den intensiva satsning på kökortning som lasarettet medverkar i. De extra beställningarna på 140 protesoperationer och 300 koloskopier innebär 9,5 miljoner kronor i ökad rörlig ersättning. Ytterligare kökortningsinsatser är utförda och planerade vilket beräknas generera 3,9 miljoner kronor. Avseende intäkter för röntgentjänst har felaktigheter i debiteringsunderlaget upptäckts, vilket gör att månadsutfallet i systemen är missvisande. Utfallet i september månad ligger 3,6 miljoner under budget. Årsprognosen beräknas bli minus 1,3 miljoner kronor då rättningen är gjort i kombination med en omstrukturering av verksamheten som pågår under hösten. Personalkostnader inkl. inhyrd personal Föregående års trend med höga kostnader för inhyrd personal fortsätter. Kostnaden, som prognostiseras uppgå till 13,6 miljoner kronor, är obudgeterad och ska rymmas inom ordinarie personalbudget vilket inte kommer att vara möjligt Prognosen visar att personalkostnader inklusive inhyrd personal kommer att överstiga budget med 10 miljoner kronor varav 4,5 miljoner kronor är att hänföra till ökad produktion utöver budgeterat. Övrig kostnadsökning är framförallt en konsekvens av svårigheten att rekrytera läkare med specialistkompetens. Även en hög intern personalomsättning bland sjuksköterskor och en ökad sjukfrånvaro bland läkargruppen påverkar utfallet negativt i form av höga kostnader för introduktioner och inhyrd personal. Alternativet att reducera kostnaden för hyrpersonal skulle innebära en risk för såväl akutvården som negativa konsekvenser avseende kösituationen och produktionsmålen i landstinget. Övriga patientrelaterade kostnader Övriga patientrelaterade kostnader beräknas överstiga budget med 1,2 miljoner kronor. Kostnaden för protesimplantat överstiger budget med 600 tusen kronor med anledning av ökat protesuppdrag. Medicinsk service ligger i perioden 2,1 miljoner kronor över budget och med ett beräknat årsutfall på 2,9 miljoner kronor över budget. Det kan delvis förklaras av den höga produktionstakt som föreligger, men även av att planerade kostnadsreduceringar inte genomförts. Till viss del motverkas dessa kostnadsökningar av minskade övriga externa kostnader samt lägre avskrivningskostnader på grund av fördröjda upphandlingar. Målrelaterad ersättning Lasarettet nådde inte målet på ett antal områden för målrelaterad ersättning De områden som inte var kända vid bokslutet 2011 belastar årets resultat med 1,1 miljoner kronor. För 2012 års målrelaterade ersättning prognostiseras ett inkomstbortfall med 1,1 miljoner kronor fördelat på 500 tusen kronor för bristande följsamhet till hygienrutiner samt 600 tusen kronor för kömiljardsmålet. Fast ersättning från HSS beräknas sammantaget understiga budget med 2,2 miljoner kronor.

17 3 (5) Produktion Nyckeltalen i nedanstående tabell är i förhållande till motsvarande period föregående år. Produktionstalen är i förhållande till grundbeställning. Lasarettet i Enköping Förändr % Totalkostnad per producerad DRG 2,4 % Antal DRG-poäng per årsarbetare inkl inhyrd personal 1,0 % Vårdtillfällen DRG utfall/beställning 4,7 % Vårdtillfällen antal utfall/beställning 4,2 % Läkarbesök DRG utfall/beställning 4,7 % Läkarbesök antal utfall/beställning 2,0 % Övriga besök antal utfall/beställning 12,5 % Totalkostnad per producerad DRG ligger 2,4 procent högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av den nystartade Närvårdsavdelningen där DRGvikten är låg samt verksamheten kostnadsintensiv med kommunal delfinansiering. Produktionstakten för C-länsvård på lasarettet ligger över periodiserad budget främst med anledning av den beslutade kökortningsinsatsen. Vid inkluderande av höjd produktionsvolym till följd av kökortningsinsatser ligger produktionstakten för DRG slutenvård något under periodiserad produktionsbudget med minus 25 DRG. Antal vårdtillfällen är 52 fler än periodiserad planering, vilket visar på en förskjutning mot lägre DRG-viktad vård. DRG öppenvård ligger något under utökad produktionsbudget, dock överskrids antal läkarbesök med 437 vårdkontakter. I utfallet för övriga besök ingår vårdval med besök. Produktionen vid Kirurgiskt centrum ligger, inom öppenvården över periodiserad beställning, vilket är i enlighet med det utökade uppdraget. Inkluderas utökat uppdrag ligger överproduktionen på 20 DRG och 567 besök. Slutenvården ligger -17 DRG och -11 vårdtillfällen lägre än utökad produktionsplanering vilket beräknas åtgärdas under hösten. Efter nio månader har operationer genomförts. 491 protesoperationer har utförts varav 8 är bilaterala. Kirurgiskt centrum planerar för att minst 650 patienter ska få hjälp med en ny protes under För Medicinskt centrum har slutenvårdens tidigare överproduktion avtagit och ligger nu på 62 vårdtillfällen över periodiserad beställning, men 8 DRG under. Även öppenvårdsproduktionen har avtagit och sammantaget ligger öppenvårdsproduktionen för Medicinskt centrum under utökad produktionsbudget med 130 läkarbesök och 34 DRG. Under hösten förväntas det åtgärdas då tilläggsbeställningen på 300 koloskopier ska få ett större genomslag utifrån gjord läkar- och produktionsplanering. Övriga besök på akutmottagningen har ökat och ligger 105 besök över periodiserad produktionsbeställning. Medarbetare Tabell: Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 2,2 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring 5,7 % Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år 0,3 % Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 13,6 mnkr 13,6 mnkr Ökningen av timlönekostnaden beror på ökade kostnader som en följd av löneöversyn 2011 och 2012 samt på att lönenivån för nyrekryterad personal i vissa yrkesgrupper är högre än för befintlig. Att ökningen av timlönekostnaden ändå är relativt måttlig beror på att kostnaden för hyrläkare inte ingår i nyckeltalet. Närvarotiden mätt i årsarbetare har ökat från 389 till 411 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning på 5,7 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar ytterligare cirka åtta årsarbetare per månad. Ökningen beror framförallt på det utökade uppdraget inom kirurgin samt bemanning av den nya Närvårdsavdelningen. Det är i gruppen sjuksköterskor som vi ser den största ökningen.

18 4 (5) Hittills i år har sjukfrånvaron ökat något och ligger på 4,7 procent. Sjukfrånvaron har minskat i åldersgruppen yngre än 29 år medan den ökat i åldersgruppen äldre än 50 år. Sjukfrånvaron för kvinnor är i stort sett oförändrad medan den ökat för männen. Den ökade sjukfrånvaron beror framförallt på en ökning av långtidssjukfrånvaron och här kan vi se att yrkesgruppen överläkare är den grupp som står för den största ökningen, från totalt 2,7 procent till totalt 6,6 procent, vilket ytterligare förklarar det ökade behovet av hyrläkare under perioden. Produktionen är fortsatt hög och har inte märkbart påverkats av sjukfrånvaron. Bemanningen har klarats med hjälp av hyrpersonal, vikarier och övertidsarbete. Den negativa utvecklingen med ökad sjukfrånvaro har stannat av, men mot bakgrund av att flertalet av våra befintliga långtidssjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet, är vår bedömning att det kommer att bli svårt att nå lasarettets mål på 4,4 procent. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 10,9 procent högre än för motsvarande period Ökningen beror dels på det utökade uppdraget, men också på att sjuklönekostnaden och kostnaden för övertid har ökat markant. Kostnaderna för inhyrd personal är 11,1 miljoner kronor, vilket är 3,4 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Ökningen beror framför allt på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden. Sjukhuschef Thomas Ericson Bilagor 1. Årsprognos

19 BILAGA 1 5 (5)

20

21 Dnr PV Primärvården Månadsrapport september 2012 Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala Tel vx Fax pg org nr

22 1 Månadsrapport september Sammanvägd analys, perspektiv Prognos: Styrkortsperspektiv måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb - = = = = + = Grön, = Gul, - = Röd Primärvården utgår från att samtliga mål i respektive perspektiv ska vara uppfyllda för att grön mätare ska visas. I förhållande till tidigare rapport så har prognosen ändrats i produktions- och medarbetarperspektivet. Målet om en produktivitetsökning om två procent bedöms inte kunna infrias. Inte heller målet gällande sjukskrivning prognostiseras att uppnås. Den senare bedömningen utgår från erfarenheter från tidigare år gällande perioden oktober till december. Medborgare och kund Inga förändringar i detta perspektiv i förhållande till tidigare rapportering. Senast genomförda mätningar av telefontillgänglighet samt nybesök hos läkare inom sju dagar visar att Primärvården bedöms nå en nivå om 90 procent. Ekonomi Vårdcentralsuppdraget bedöms nå ett resultat om +25 miljoner kronor. Primärvården noterar produktionsstyrelsens förslag till landstingsstyrelsen att justera resultatmålet till denna nivå. Ett sådant eventuellt beslut skulle ge grön mätare i ovanstående styrkort. Det samlade överskottet i den anslagsfinansierade verksamheten prognostiseras med stöd i utfallet i september till +2 miljoner kronor. Totalt prognostiseras ett resultat om +27 miljoner kronor för Primärvården. Tabell: Prognostiserat resultat (belopp i Mnkr) Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 33,0 27,0-6,0 Verks intäkter 760,0 756,0-4,0 Personalkostnader -526,6-486,0 40,6 Övr kostn, inkl avskr -425,4-465,5-40,1 Nettokostnad -192,0-197,5-5,5 Fast ersättning 227,2 227,0-0,2 Övrigt -2,2-2,5-0,3 Finansiering 225,0 224,5-0,5 Produktion Det är fortsatt hög produktion främst vad gäller sjukvårdande behandling. Samtidigt är ökningstakten svagare vad gäller läkarbesök. Primärvården Förändr % Totalkostnadsmått/produktivitet 0,0 % Läkarbesök 1,2 % -varav läkarbesök vc-uppdrag 0,3 % Övriga besök 7,4 % -varav övriga besök vc-uppdrag 7,9 % Produktivitetsökningen prognostiseras efter septemberutfallet till ca 1 procent för Detta är sämre än målvärdet i styrkortet vilket föranlett en revidering av samlad måluppfyllelse i detta perspektiv. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 3,12 % -20 st -3 % 4,72 % +0,09 23 mnkr -23 mnkr

23 2 Med stöd i erfarenheter av hur sjukdomsbilden bland personalen ser ut för höst- och vintermånaderna prognostiseras ett sämre utfall än målvärdet. Noterbart är dock att utfallet bedöms ligga relativt nära det satta målvärdet om 4,5 procent. Riktade frågor Primärvården har inte noterat några riktade frågor i anslutning till månadsrapportering efter september månads utfall. Bo Strömquist Tf Primärvårdsdirektör Bilagor 1. Årsprognos + fotnötter

24 Bilaga 1 Årsprognos Primärvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not Fotnötter till prognosbilaga 1. Övriga intäkter Budgetavvikelsen förklaras främst av ändrad princip för redovisning av intäkter för Primärvårdens laboratorieverksamhet, motsvarar cirka 7 Mnkr i årsvolym. Tidigare år har dessa intäkter nettoredovisats mot kostnader för medicinsk service. Således en korrekt redovisning från och med i år. 2. Lönekostnader läkare Bruttobudgeten är upprättad utifrån full bemanning samtidigt som ingen budget har lagts för inhyrd personal.

25 3. Inhyrd personal Se lönekostnader läkare. Mot bakgrund av det ansträngda rekryteringsläget bedömer Primärvården att det kommer att bli ökade kostnader under Med stöd i uppdrag enligt regelböcker måste bemanningssituationen lösas. Kostnadskontrollen sker utifrån ett särskilt regelverk som i allt väsentligt ska medföra kostnadsneutralitet. 4. Köpt vård Främst kostnader för privata vårdgivares läkarinsatser i särskilda boenden. Primärvårdens uppfattning är att detta utgör ett systemfel där ett annat upplägg föreslås från och med Medicinsk service Se not 1 om ändrat upplägg för redovisning av medicinsk service. Tidigare nettoredovisat med en kreditering av kostnaderna för medicinsk service. Dessa intäkter prognostiseras till cirka 7 Mnkr och ingår i övriga intäkter. 6. Övriga kostnader Samlar totalt 50 konton. Större konton omfattar exempelvis IT-drift, telekommunikation, övriga köpta sjukvårdstjänster, dosdispensering och lokalvård som sammantaget omfattar drygt 60 procent av total kostnad. Budgetavvikelsen förklaras främst av att en icke specificerad rationalisering är inlagd med 8 Mnkr för att i budget uppnå beslutat resultatkrav. Produktionsstyrelsen har fattat beslut i ärendet enligt Dnr Investeringar Med stöd i underlag utifrån genomförd inventering och statusbedömning av utrustningen bedöms en lägre nivå än budget för årets investeringar. En investering om 879 tkr har genomförts för främst ventilation vid filialen i Gränby Centrum.

26

27 1 (3) Månadsrapporten 2012 Folktandvården Medborgare och kund Mål: Minska köer - Max 3 mån väntetid för att komma till vård för alla patienter Under senaste året har vi arbetat intensivt med att minska väntetiderna till specialisttandvården. Kötiden för oprioriterade remisser har minskat inom flera områden, men är fortfarande avsevärt längre än 3 månader för några specialiteter. Akuta patienter får alltid tid inom några dagar. Kötid för oprioriterade remisser september 2012: Specialitet Kötid som längst Maj 2012 Kötid som längst sept 2012 Bettfysiologi 13 mån 6 mån Endodonti 19 mån 19 mån Parodontologi 2 mån 2 mån Protetik 17 mån 15 mån Pedodonti 4 mån 3 mån Narkostandvård 6 mån 4 mån Köerna till narkostandvård är helt beroende på att tandvården inte tilldelas narkosresurser av Akademiska sjukhuset. Samtliga patienter i kön för att få tandvård är prioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. Arbetet med att korta kötiderna fortsätter under Ekonomi Det ekonomiska utfallet för de första nio månaderna är positivt och överstiger vår interna budget med 3 mkr. Folktandvården ökar sin prognos till 6 mkr. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Fast ersättning Övrigt Finansiering Produktion Produktionen har ökat både i förhållande till närvarotid och räknat i avslutade behandlingar. Även antalet tecknade Frisktandvårdsavtal har haft en positiv utveckling under året. Folktandvården Förändr % Allmäntandvård och sjukhustandvård 5,7% Frisktandvårdsavtal 8,6% Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jämfört med årsbudget 1,98% - 8-2,8% 3,9 % - 0,36 0,13 mnkr 0 mnkr Årsarbetare Antal årsarbetare för perioden uppgick till 368. Det är en procentuell minskning med 2,8 % från föregående år. Minskningen kan förklaras av avvaktan med ersättningsrekryteringar och anpassning av personal utifrån behov. Timlönekostnader Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 193,17 vilket kan jämföras med 2011, då timlönekostnaden uppgick till 189,42. Den procentuella ökningen är 1,98. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,90%. Det innebär en minskning med 0,36 procentenheter. Målet för 2012 är 4,3 %. Den korta sjukfrånvaron uppgick till 1,42 och har ökat marginellt från förra året med 0,1 procentenheter.

28 2 (3) Långtidsjukfrånvaron för perioden har minskat med 0,14 procentenheter och uppgick till 1,68 %. Tandläkare är den grupp med högst totalsjukfrånvaro med 4,79 % (förutom administrativ personal, som är en liten grupp). Gruppen tandhygienister har minskat från föregående år från 5,28 % till 3,05%. Inhyrd personal Under en begränsad period kommer vi att ta in inhyrd personal (en tidigare pensionerad medarbetare) vid vår Tandregleringsklinik i Enköping i avvaktan på en nyanställning pga pensionsavgång. Bilagor 1. Årsprognos

29 3 (3) Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Not Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

30

31 1 (6) Habilitering och hjälpmedel Månadsrapport september-2012

32 Månadsrapporten 2012 Medborgare och kund Mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Så gott som samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målet idag förutom Hörcentralen. Detta beror på att fem audionomer slutade i höstas i samband med LOV och att alla vakanta tjänster inte kommer att vara tillsatta förrän senare under våren. Det är stor brist på audionomer i landet. Hörcentralen har dessutom konkurrens när det gäller audionomer på ett helt annat sätt än före LOV. Både de nya privata vårdgivarna samt Hörsel- och balanskliniken på Akademiska sjukhuset konkurrerar idag om audionomer. Förvaltningen räknar med att senare under året uppnå målet även för Hörcentralen. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller idag den förstärkta vårdgarantin. Ekonomi Habilitering och hjälpmedel har ökade kostnader för hjälpmedel i förhållande till år 2011 och budgeterat belopp Årsprognosen för hjälpmedel hamnar på ett underskott av ca 2 miljoner kronor. En del av underskottet kommer att täckas av lägre lönekostnader än vad som har budgeterats. Under de sista månaderna kommer förvaltningen fortsätta sitt arbete med att hålla nere kostnaderna för om möjligt minska årsprognosen ytterligare. I alla tabeller, förutom produktion, redovisas även den primära audionommottagningen. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat Verks intäkter 15,7 16,3 0,7 Personalkostnader ,8 2,2 Övr kostn (inkl avskr) ,1-4,1 Nettokostnad -171,3-172,6-1,3 Fast ersättning 171,6 171,6 0 Övrigt -0,3-0,0 0,3 Finansiering 171,3 171,6 0,3 Produktion Habilitering och hjälpmedel Produktionen t o m september visar på små förändringar jämfört med tertial 2. Från 1 november 2011 består hörcentralens produktion endast av den fördjupade hörselrehabiliteringen. Det innebär att förändringen mellan åren inte är relevant. Hörcentralen har därför tillsvidare tagits bort från tabellen nedan. I redovisningen ingår även telefonrådgivning. Habilitering och hjälpmedel Förändr % Hab besök 1,4% SynC besök 26% HjälpmedelsC 6,7% Tolkcentralen 11% Medarbetare Tabell: Timlönekostnad proc. förändring jfr föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period föreg. år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget 2,39% 3 1,6% 3,95% -0,24% - Det är ingen större förändring av den totala sjukfrånvaron. Huvuddelen av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Timlönekostnaderna har ökat i jämförelse med T2 p.g.a. utbetalning av retroaktiv löneökning. 2 (6)

33 3 (6) Bilagor 1. Årsprognos 2. Dispansansökningar 3. Närvarotid

34 4 (6) BILAGA 1. Årsprognos Habilitering och hjälpmedel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Årsprog 2012 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Hyror Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter

35 5 (6) Dispenser januari - sept 2012 Tillsvidareanställda Not Tidsbegränsade Not Personalkategori Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Ackumulerat antal sökta dispenser Ackumulerat antal beviljade dispenser Sjukvårdspersonal varav läkare Administrativ personal varav chefer 1 1 Övriga Summa

36 6 (6) Bilaga 3 MÅNAD 2012 UPPFÖLJNING AV NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Tabellen visar genomsnittligt utfall för antalet årsarbetare hittills i år jämfört med samma period föregående år. Totala antalet årsarbetare är uppdelat på månadsanställda, timanställda, extratid (arbetad jour och beredskap, övertid) och uttag av kompensationsledighet. Samtliga redovisas i årsarbetare och förändringen är i jämförelse med samma period föregående år. I tabellen på yrkesgrupp redovisas endast större och/eller viktiga förändringar av antal årsarbetare mellan åren. Totalt antal årsarbetare Genomsnitt antal årsarbetare 2011 Genomsnitt antal årsarbetare 2012 Förändr i antal Proc förändr VARAV Månanst 2012 Förändr månanst Timanst 2012 Förändr timanst Extratid 2012 Förändr extratid Komputtag 2012 Förändr Komp uttag Totalt exempel Varav urval på yrkesgrupp: 1 Definition årsarbetare: Definieras enligt rapporterad tid per lönemånad omvandlad till årsarbetare. Rapporterad tid är summan av arbetad tid inklusive extratid. Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro m fl) är borträknad. På årsbasis divideras summan av arbetad tid med årsarbetstiden (1 980 timmar) vilket ger antal årsarbetare. Måttet bygger på 165 timmar i månaden enligt SKL.