Delårsrapport. För perioden

Transkript

1 Delårsrapport För perioden

2 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret. Resultatutveckling Kommunkoncernen redovisar för rapportperioden ett resultat på 62,5 mkr, att jämföras med 60,7 mkr motsvarande period Helårsprognosen ger ett positivt resultat på ca 24,1 mkr. Kommunens resultat för perioden ger en positiv förändring av eget kapital med 47,8 (46,5) mkr. Prognosen indikerar på ett positivt resultat för helåret på ca 15,1 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär en positiv budgetavvikelse på 14,3 mkr 1. AFA Försäkring har beslutat att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring ska återbetalas för år 2005 och för år Återbetalningen kommer att ske i slutet av år För Ronneby kommuns del medför återbetalningen ca 24 mkr. Posten har bokats upp som en jämförelsestörande post under verksamhetens intäkter. Kommunfullmäktige har beslutat att bevilja Tekniska förvaltningen ett tilläggsanslag om 15 mkr av de 24 mkr till åtgärder kopplat till underhållsplanen för fastighetsbeståndet. Resultatprognos kopplat till mål Som framgår av denna rapport indikerar prognosen för kommunens resultat en positiv budgetavvikelse på 14,3 mkr. Innevarande budgets finansiella förutsättningar innebär dock ett planeringsmässigt underskott för planperioden , om inga särskilda åtgärder vidtas. I budgetarbetet för KF Budget efter kompletteringsbudget och TA är 0,8 mkr. har därför nämnderna anmodats att inkomma med förslag till åtgärder som kan reducera respektive tilldelad nettoram. Kommunens låneskuld, exklusive pensionsavsättningar får, reducerat för utlåning till kommunens bolag, inte överstiga nivån vid 2011 års utgång (557 mkr). Vid utgången av år 2015 ska kommunens låneskuld ha minskat med minst 15% (84 mkr) jämfört med utgången för år 2011: Bl a pga återbetalning av AFA-medel samt bidrag från Socialdepartementet i slutet av 2012 sjönk nettolåneskulden till 491 mkr mot prognosticerat 530 mkr. T o m har nettolåneskulden sjunkit ytterligare 46 mkr till 445 mkr bl a pga eftersläpningar i investeringsverksamheten. Nettolåneskulden beräknas vara 471 mkr I budget 2013 är låneskulden beräknad till 499 år 2015, men med tanke på att skulden sjunkit mer är beräknat innevarande år bör målet om maximalt 473 mkr i låneskuld 2015 kunna uppnås. På nämndsnivå indikerar prognosen att Socialnämnden, Äldrenämnden, Miljö- och Byggnadsnämnden, Utbildningsnämnden samt Överförmyndarnämnden kommer att förbruka mer medel än tilldelad ekonomisk resurs. Kommunstyrelsen samt Fritids- och Kulturnämnden redovisar dock ett överskott jämfört med budget, vilket innebär att nämndernas totala budgetavvikelse blir -4 mkr. Respektive nämnds måluppföljning per den 31/8 framgår av separat redovisning. Skatteintäkter, statsbidrag och andra centrala konton Centrala konton uppvisar i helårsprognosen ett budgetmässigt överskott på ca 18,3 mkr. För skatteintäkter och statsbidrag ger prognosen +8,4 mkr. Sveriges Kommuner och Landstings prognos (augusti 2013) ligger till 2 (6)

3 grund för skatteunderlagets utveckling. Förbundets augustiprognos visar en ökning av skatteunderlaget med 4,2% för 2012 samt med 3,3% för Förbundets oktoberprognos 2012 som låg till grund för budgeten redovisade en ökning om 3,9% för 2012 respektive 3,2% för Skatteunderlaget under 2012 växte i historiskt genomsnittlig takt väntas lägre lönehöjningar och något mindre ökning av arbetade timmar medföra en dämpning av skatteunderlagstillväxten. Även 2014 beräknas skatteunderlagets tillväxt avta ytterligare främst beroende på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls och 2016 beräknas dock rejäl skatteunderlagstillväxt pga att en konjunkturell återhämtning med stark sysselsättningsutveckling väntas samtidigt som även pensionsinkomsterna ökar snabbare. Förbundets prognos medför en positiv slutavräkning för 2012, medan slutavräkningen för 2013 är negativ. De centrala kontona för personalomkostnader beräknas ge ett underskott på ca 3,7 mkr. Detta beror framförallt på ökade pensionskostnader. SKL har beslutat att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS skall sänkas med 0,75%. Denna sänkning medför att pensionsskulden ökar. Enbart sänkningen av diskonteringsräntan medför en ökning av pensionsskulden om 3,7 mkr. Totalt ökade pensionsskulden (avsättningen i balansräkningen) inkl särskild löneskatt med 5,8 mkr. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) inkl särskild löneskatt ökade med 53,9 till 724,4 mkr. Den största delen av ökningen utgörs av sänkningen av diskonteringsräntan. Medel avsatta för personalkostnadsökningar, huvudsakligen lönerevisioner, beräknas ge ett överskott om 0,3 mkr. För finansiella poster inklusive internränta beräknas utfallet till +4,1 mkr jämfört med budget. Riksbankens styrränta, reporäntan, som påverkar den rörliga räntan ligger sedan i december på 1,0%. Eftersom 38% av kommunens lån den 31 augusti har rörlig ränta eller bunden ränta högst tre månader, så har de lägre marknadsräntorna fått genomslag i de finansiella kostnaderna. Genomsnittlig kostnadsränta har varit ca 2,2% under perioden. Kvarstående medel för oförutsedda utgifter, 1,7 mkr, antas i prognosen som förbrukade vid årets utgång. Återbetalning av vårdavgifter om 1,4 mkr har erhållits från Vårdförbundet. Ronneby kommuns andel av Blekingetrafikens överskott för 2012, 2,4 mkr, har erhållits från bolaget. Upplösning av obeskattade reserver i Blekingetrafiken har i helårsprognosen beräknats ske först 2014, varför beloppet satts till 0. En kostnadsreduktion i vaktmästarorganisationen har budgeterats 2013 om 1,7 mkr. Åtgärder för att besparingen enligt budget ska kunna realiseras utreds för närvarande. Av försiktighets skäl har inget belopp tagits upp i årsprognosen. Realisationsresultat om 3,3 mkr har uppnåtts under perioden till följd av fastighetsförsäljningar. Nämnderna Nämnderna redovisar sammantaget en negativ prognostiserad budgetavvikelse på 4 mkr. Socialnämnden redovisar en prognos som ger ett negativt utfall om 3,6 mkr, vilket motsvarar 1,6% av nettokostnaden. Underskottet beror framförallt på ökade kostnader för institutionsvård av barn/unga som en följd av ökat antal ärenden. Miljö- och Byggnadsnämnden redovisar i sin prognos för 2013 ett underskott gentemot budget med 0,4 mkr, vilket motsvarar 3,0% av nettokostnaden. Underskottet beror framförallt på uteblivna intäkter från PBL-taxan. Lägre personalkostnader till följd av vakanser och tjänstledighet medför att underskottet blir mindre än intäktsbortfallet. Underskottet kan dock bli väsentligt större om trenden med lägre bostadsanpassningsbidragskostnader bryts. Äldrenämnden redovisar en prognos som ger ett negativt utfall om 1,9 mkr. Flera faktorer pekar på att behovet av demensboenden kommer att öka samtidigt som behovet av särskilt boende kommer att minska. Initialt har förvaltningen vidtagit åtgärder i form av att omvandla platser i särskilt boende till demensplatser. Underskottet beror på ökade kostnader för demensplatser samt ökning av volymtimmar i hemtjänsten. 3 (6)

4 Överförmyndarnämnden redovisar en prognos som ger ett negativt utfall om 0,2 mkr, vilket motsvarar 8,7% av nettokostnaden. Underskottet beror på ökade kostnader för arvoden till gode män och förvaltare. Nämnden gör bedömningen att omfördelning av befintliga medel inte är möjlig varför anhållan om tilläggsanslag kommer att ske. Kommunstyrelsen redovisar en prognos som ger ett positivt utfall om 1,1 mkr. Tekniska förvaltningen prognostiserar ett underskott om 0,3 mkr beroende på ökade kostnader för vinterväghållning samt orealiserad driftbesparing för fastighetsförsäljningar. Om inte kapitalkostnaderna lämnat ett överskott till följd av eftersläpningar i investeringsverksamheten, hade underskottet hamnat på drygt 1,7 mkr. Kommunledningsförvaltningen redovisar ett överskott om 1,4 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på minskade kapitalkostnader samt överskott från olika projekt. Utbildningsnämndens helårsprognos visar på ett underskott om 0,2 mkr. Även om det finns en risk för ökade kostnader för bl a vikarier inom förskolan, elever med behov av stort stöd samt för SFI-undervisningen, bedömer Utbildningschefen att det finns hopp om att klara budgeten inom ram. Fritids- och Kulturnämnden redovisar en prognos som ger ett positivt utfall om 1,3 mkr. Överskottet avser främst avsatta medel för vaktmästarorganisationen samt lägre kapitalkostnader. Bolagen AB Ronneby Industrifastigheter redovisar för perioden ett positivt resultat på 3,2 mkr (+4,4 mkr). För helåret beräknas bolaget kunna nå ett positivt resultat på 3,5 mkr, vilket är 1,4 mkr bättre än budget. Under året har en fastighet sålts med vinst. Arbetet med att nedbringa bolagets driftskostnader pågår kontinuerligt. Det är främst kostnaderna för värme som ligger något över budgeterat, pga en kallare vinter och vår än normalt. De finansiella kostnaderna ligger något lägre än budgeterat. AB Ronnebyhus redovisar för perioden +0,5 mkr (+8,8 mkr). Resultatet för årets två första tertial pekar på ett helårsresultat som blir 1,1 mkr bättre än den förlust på 4,8 mkr som budgeterats. Den främsta förklaringen är lägre driftskostnader. Hyresvakanserna har minskat betydligt sedan föregående år i och med avställningen av fem byggnader i Kallinge. Rivningen av dessa har påbörjats och beräknas vara klara till årsskiftet. Rivningskostnaderna har blivit betydligt dyrare än beräknat pga kostnader för miljösanering. Bolaget redovisar ekonomisk vakans (inkl ombyggnadsvakans) på 6,2% vilket är i linje med budget. Det prognostiserade årsresultatet om -3,7 mkr görs med reservaton för ytterligare nedskrivningsbehov. Ronneby Miljö och Teknik AB redovisar för perioden ett positivt resultat på 7,6 (-0,3) mkr. Bolagets helårsprognos anges till 6,0 mkr, vilket är 4,8 mkr bättre än budget. Rörelsegrenen Elnäts resultat beräknas bli 0,2 mkr lägre än budget. Rörelsegrenen Fjärrvärmes helårsresultat beräknas bli ca 3,5 mkr bättre än budget, framförallt beroende på den kalla vintern och sena våren. Rörelsegrenen Vatten och avlopp beräknas lämna ett helårsresultat som är 1,1 mkr bättre än budgeterat. Rörelsegrenen Renhållnings resultat beräknas bli ca 1,2 mkr bättre än budget. Resultatet för rörelsegrenen IT-bredband prognostiseras före ägartillskottet på 1,5 mkr till ett underskott på 4,9 mkr, vilket är 0,7 mkr sämre än budget. Efter gjorda utredningar skall organisationen, drift och underhåll samt samarbete med närliggande kommuner förändra verksamheten på längre sikt. När beslut tagits om hur det stora underskottet ska lösas för rörelsegrenen räknar bolaget med att redan under 2014 kunna visa ett nollresultat för rörelsegrenen. Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgift uppgår för perioden till 60 (83) mkr. För kommunen är siffran 26 (35) mkr. Prognosen för räkenskapsårets totala investeringsutgift i kommunen beräknas till ca 60 mkr, att jämföras med budgeterade 82 mkr inkl kompletteringsbudget. För kommunkoncernen bedöms helårsprognosen till 139 mkr. Periodens största investeringsobjekt är: ombyggnad Knut Hahnsskolan samt renovering/tillbyggnad av Backsippans förskola. AB Ronneby Industrifastigheter har under perioden investerat för 3,9 mkr. Totalt beräknas 2013 års investeringsutgift uppgå till 4,5 4 (6)

5 mkr. Investeringsobjekten består huvudsakligen av lokalanpassningar i bolagets fastigheter. AB Ronnebyhus har under perioden investerat för ca 6,9 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till 20 mkr. Ronneby Miljö och Teknik AB har under perioden investerat för 22,7 mkr. För hela året beräknas investeringarna uppgå till ca 45 mkr i enlighet med budget. Bland de större investeringarna under perioden märks: Dagvattendammar idrottsplats (2,6 mkr), Asfaltplan skärmtak (2,3 mkr), Byte ledning Hulta (2,1 mkr), Lastväxlare (1,4 mkr) samt reinvesteringar i VA- och avloppsnät (1,8 mkr) Finansiering I nedanstående följer en förenklad redovisning av periodens kassaflöde Kommunkoncernen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 173 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar -60 Sålda materiella anl tillg 6 Förändring fin anl tillg -54 Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan 27 Kommunen (mkr) Den löpande verksamheten Internt tillförda medel 98 Förändring rörelsekapital Investeringsverksamheten Investeringar -26 Sålda materiella anl tillg 6 Förändring fin anl tillg 27 7 Finansieringsverksamheten Långfristiga lån Förändring kassan % av kommunkoncernens lånestock förfaller inom 1 år. Motsvarande siffra för kommunen är 38 %. Kommunens nettolåneskuld uppgick till ca 445 mkr Pr 2013 Nyckeltalet redovisas exklusive bolag och visar den andel som nettokostnaderna för verksamheten tar i anspråk av de totala skatteintäkterna och generella statsbidragen. Tal över innebär således en försvagning av kommunens finansiella ställning. Soliditet (%), kommunkoncernen Kommunen Soliditetsmåttet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. I soliditetsmåtten ovan ingår ej i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. Nyckeltal Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag (%): Ronneby Johan Sjögren Ekonomichef Peter Nordberg Controller 5 (6)

6 RESULTATRÄKNING MSEK "KOMMUNKONCERNEN" KOMMUNEN Verksamhetens intäkter * 454,4 452,8 193,1 187,2 Verksamhetens kostnader * , ,5-994,7-954,2 Avskrivningar -111,1-111,3-46,6-45,9 I Verksamhetens nettokostn. -800,6-761,0-848,2-812,9 Skatteintäkter 731,1 712,8 731,1 712,8 Generella statsbidrag 172,3 153,5 172,3 153,5 Finansiella intäkter 1,9 1,9 6,5 10,4 Finansiella kostnader * -42,2-46,5-13,9-17,3 II Resultat före eo poster 62,5 60,7 47,8 46,5 III Periodens resultat 62,5 60,7 47,8 46,5 Jämförelestörande poster * Återbetalning AFA försäkring 24,0 25,6 24,0 25,1 Sänkn diskonteringsränta p.skuld SLSK -0,7-0,7 Sänkning diskonteringsränta, p.skuld -3,0-3,0 BALANSRÄKNING MSEK "KOMMUNKONCERNEN" KOMMUNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,1 0,1 Materiella anläggninstillgångar 3 009, , , ,1 Finansiella anläggningstillgångar 12,9 12,7 258,0 284,8 SUMMA ANLÄGGN.TILLGÅNGAR 3 022, , , ,9 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 33,7 34,2 26,0 26,0 Kortfristiga fordringar 145,4 173,2 118,8 136,1 Kassa och bank 33,2 6,3 31,1 2,2 SUMMA OMSÄTTN.TILLGÅNGAR 212,3 213,7 175,9 164,3 SUMMA TILLGÅNGAR 3 234, , , ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital 671,7 617,8 584,1 546,9 Periodens resultat 62,5 53,9 47,8 37,2 SUMMA EGET KAPITAL ** 734,2 671,7 631,9 584,1 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 52,8 47,7 35,0 30,4 Övriga avsättningar 40,2 40,4 24,3 22,6 SUMMA AVSÄTTNINGAR ** 93,0 88,1 59,3 53,0 SKULDER Långfristiga skulder 2 119, ,5 650,9 700,9 Kortfristiga skulder 287,8 348,4 240,0 280,2 SUMMA SKULDER 2 407, ,9 890,9 981,1 SUMMA SKULDER O EGET KAP , , , ,2 ** Fr o m 2013 betraktas 78% av de obeskattade reserverna i den sammanställda redovisningen som eget kapital medan 22% betraktas som latent skatteskuld till följd av ändrad skattesats års balansräkning har justerats i efterhand. 6 (6)