Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013

Transkript

1 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/ Betyg i gymnasiegemensamma ämnen Slutbetyg och nationella prov Genomströmning och studieavbrott Andel elever med mer än 10 procent IG och elever med åtgärdsprogram Andel elever som påbörjat högskoleutbildning Andel elever med utbildning via Ung Företagsamhet Föregående års beslutade åtgärder Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapital 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2012/2013. I rapporten presenteras uppgifter som betygsstatistik, resultat på nationella prov, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på skolnivå, programnivå och i vissa fall på ämnesnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder har diskussioner skett med rektorerna på ett pedagogiskt möte. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare anlysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. 3

4 De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande mm.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4

5 Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten har två primära källor. Extens, vilket är vårt eget elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat, samt avbrottsstatistik och de plockas fram med hjälp av modulen IST Analys. Där upptill används Skolverkets databaser SIRIS och Jämförelsetal och berör då framförallt jämförelser med andra städer och över tid. För att ta fram relevant statistik görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. År 2012 är det 31 kommuner som har invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det betyder att siffrorna kan skilja något från dag till dag. Det finns också en viss felmarginal på grund av att det finns en del dubbelregistreringar i systemet. En elev kan ha lyckats höja sitt betyg från F till E, och båda betygen fortfarande finns med i systemet under en tid. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. För att minimera påverkan av detta så har statistiken plockats ur systemet innan läsårsstarten för 2013/2014. Detta för att siffrorna från det avslutade läsåret då belyser resultaten som eleverna fått i sina betyg vid kursslut. Majoriteten av betygsstatistiken från Extesten är utplockade ur systemet den 8 juli. För matematiken är den dock uttagen den 9 augusti på grund av att ett fel upptäckts. Av samma anledning är siffrorna för historia hämtade 15 augusti. Statistik för avgångseleverna är utplockade 1 juli. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c är för åk 1. Detta gör att den är jämförbar med föregående års resultat. Resterande kurser är för årskurs 1 och 2 då dessa läses över längre tid. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen och de specialutformade programmen i Halmstad. Resultat för International Baccalureate Diploma Program (DP) är inte med gällande slutbetyg och behörighet, då dessa inte är satta ännu. Däremot redovisas kursbetyg för årskurs1 som kallas Pre DP. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna, om inte annat anges specifikt. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS och Jämförelsetal under nästa år. Statistiken kring åtgärdsporgrammen finns inte registerad i något system. Den är manuellt framtagen av de administrativa koordinatorerna på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programmen, på grund av platsbrist och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Pre International Baccalauerate Diploma Program Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet BF BA EK EE ES FT HA HT HU IN Pre-DP NA RL SA TE VF VO 5

6 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/2013 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever med slutbetyg i procent, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Noteras bör att måttet elever som fått slutbetyg endast är ett mått på genomströmning. Med andra ord hur snabbt eleverna genomgår och lämnar gymnasieskolan. Teoretiskt sett kan en elev få ett slutbetyg innehållande IG i samtliga ämnen. Andelen behöriga till högskolan räknas fram genom att ta de antal elever som är behöriga och dividera dem med de elever som fått slutbetyg. Den siffran tillsammans med poängsnittet säger mer om utbildningens kvalitet. Halmstad Utbildning Resultat läsår 2012/2013 Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka ,47 15,24 90,16 Pojke ,63 13,63 87,89 Total ,55 14,44 89,03 Resultat läsår 2011/2012 Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka ,67 15,02 91,14 Pojke ,76 13,56 84,60 Total ,19 14,27 87,75 Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Den övre tabellen visar läsår 2012/2013 och den nedre 2011/2012. Vi kan se att den genomsnittliga betygspoängen har ökat från 14,27 till 14,44. Även behörigheten har ökat något, från 87,75 procent till 89,03 procent. Däremot har andelen elever med slutbetyg minskat från 93,19 till 89,55 procent. Det betyder att en något färre andel elever har gått igenom gymnasieskolan. De som har gjort det har däremot gjort det med bättre resultat. Kattegattgymnasiet Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka ,44 16,38 97,06 Pojke ,32 13,61 88,37 Total ,26 14,39 90,83 Sannarpsgymnasiet Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka ,61 15,30 90,24 Pojke ,05 13,67 85,71 Total ,54 14,72 88,63 Sturegymnasiet Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka ,98 14,45 85,71 Pojke 90 80,00 13,65 88,89 Total ,35 14,20 86,70 6

7 Av de tre olika enheterna visar Sannarpsgymnasiet upp bäst resultat när det gäller poängsnitt. I förhållande till föregående år är det Kattegattgymnasiet som visar störst förbättring, från 13,94 i poängsnitt i resultatrapporten 2011/2012 till 14,39 i årets och från en högskolebehörighet på 85,19 procent till 90,83. På Sannarpsgymnasiet har andelen elever som är behöriga till högskolan minskat från 92,09 procent till 88,63 procent. I en analys ska hänsyn tas till vilka program som är förlagda på de olika skolorna. En tabell uppdelat per program visas nedan. Nationella och specialutformade program Program Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Barn- och fritidsprogrammet 18 72,22 14,18 84,62 Byggprogrammet 62 91,94 13,35 92,98 Elprogrammet 39 97,44 12,24 94,74 Energiprogrammet 12 83,33 11,43 70,00 Estetiska programmet 52 98,08 15,89 96,08 Fordonsprogrammet 34 91,18 11,79 74,19 Handels- och administrationsprogrammet ,00 12,13 71,43 Hotell- och restaurangprogrammet 34 70,59 14,31 75,00 Industriprogrammet 11 90,91 12,14 50,00 Medieprogrammet 71 80,28 13,08 80,70 Naturvetenskapsprogrammet ,55 17,13 98,57 Omvårdnadsprogrammet 48 87,50 12,77 71,43 Specialutformat program* ,70 14,05 87,61 Samhällsvetenskapsprogrammet ,96 15,04 95,21 Teknikprogrammet 56 94,64 13,71 86,79 Total ,55 14,44 89,03 *Under Specialutformade program redovisas följande program: Program Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Specialutformat program närliggande BP 1 0, Specialutformat program närliggande ES ,00 13,99 92,86 Specialutformat program närliggande FP ,00 12,33 80,00 Specialutformat program närliggande MP 5 40,00 11,40 50,00 Specialutformat program närliggande NV 14 71,43 14,94 100,00 Specialutformat program närliggande SP 85 83,53 14,39 87,32 Specialutformat program närliggande TE 1 100,00 12,70 100,00 Av dessa utgör Specialutformat program närliggande SP Samhälls- och idrottsvetenskapliga programmet och Samhälls- och miljövetenskapliga programmet. Specialutformat program närliggande FP är Anläggningsmaskinförarprogrammet. Resterande program, samt någon enskild elev under de tidigare nämnda grupperna, innebär att elever som till exempel kan ha svårt att klara vissa ämnen och kurser fått ändringar i studieplanen. Dessa ämnen byts i så fall ut till andra kurser och programmet blir ett specialutformat program. I jämförelserna av programmen så sticker Energiprogrammet ut som det program med både lägst genomsnittliga betygspoäng med 11,43 poäng och lägst andel elever med högskolebehörighet med 70,00 procent. Förra året var det Fordonsprogrammet det program som stack ut där endast 43,33 procent av eleverna hade behörighet till högskolan. Detta år har denna siffra ökat till 74,19 procent, en väsentlig förbättring. Industriprogrammet har istället minskat andelen behöriga elever från 80,00 procent förra året till 50,00 procent detta år. Då ska man dock ha i åtanke att Industriprogrammet har ett litet antal elever och att en elev mer eller mindre som är behörig där ger ett stort genomslag. Högst andel behöriga till högskolestudier har Naturvetenskapsprogrammet, Estetiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet. 7

8 Det är också värt att notera att Barn- och fritidsprogrammet har ökat sin genomsnittliga betygspoäng från 12,20 poäng läsåret 2011/2012 till 14,18 poäng i år. Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer mellan läsår 2002/2003 och 2011/2012 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, samt en historisk tillbackablick med 10 år för att se på hur betygspoängen har utvecklats för de Nationella och Specialutformade programmen. Huvudmän Betygspoäng, totalt i genomsnitt Lund 14,7 14,9 14,8 15,0 15,1 15,0 14,9 14,9 14,9 14,7 Falun 14,4 14,4 14,5 14,4 14,4 14,3 14,5 14,4 14,2 14,5 Hässleholm 13,7 13,6 13,8 14,0 14,1 14,2 14,3 14,1 14,1 14,5 Karlskrona 14,1 14,0 14,3 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3 14,2 14,5 Linköping 13,9 14,0 14,0 14,1 14,1 14,2 14,2 14,2 14,4 14,5 Luleå 14,2 14,5 14,4 14,5 14,7 14,5 14,4 14,2 14,3 14,5 Varberg 14,3 14,7 14,6 14,6 14,2 14,2 14,0 14,3 14,0 14,4 Uppsala 14,3 14,3 14,3 14,3 14,5 14,4 14,4 14,5 14,3 14,3 Halmstad 14,2 14,2 14,1 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14,2 Karlstad 13,9 14,0 14,0 14,1 14,1 14,1 14,1 14,2 13,9 14,2 Umeå 14,1 14,1 14,1 14,2 14,2 14,3 14,4 14,3 14,4 14,2 Borås 13,7 13,4 13,7 13,7 13,8 14,0 13,8 14,2 14,2 14,1 Gävle 14,0 14,0 14,1 14,1 14,3 14,0 13,9 14,1 14,0 14,1 Jönköping 13,9 14,1 14,0 14,2 14,1 14,2 14,3 14,1 14,1 14,1 Växjö 14,4 14,6 14,2 14,5 14,3 14,2 14,0 13,9 13,9 14,1 Uddevalla 13,9 14,0 14,1 14,2 13,9 13,9 13,9 13,9 13,9 13,9 Örnsköldsvik 14,8 14,3 14,6 14,7 14,3 14,2 14,1 14,2 14,0 13,9 Skellefteå 13,9 14,1 14,3 14,1 14,0 13,9 14,0 14,0 14,1 13,8 Skövde 13,9 14,2 14,2 14,2 14,0 14,3 14,2 14,1 14,2 13,8 Norrköping 14,1 14,1 14,0 14,1 14,2 13,9 14,0 13,7 13,8 13,7 Sundsvall 14,3 14,2 14,1 14,0 13,7 13,6 13,8 13,6 13,8 13,7 Örebro 13,7 13,8 13,6 13,9 13,9 13,7 13,9 13,7 13,7 13,7 Helsingborg 13,5 13,6 13,5 13,6 13,7 13,2 13,6 13,7 13,5 13,6 Kristianstad 13,4 13,4 13,5 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4 13,8 13,6 Södertälje 13,1 13,3 12,9 13,2 12,9 13,1 13,5 13,1 13,6 13,6 Västerås 14,0 14,0 14,0 13,9 14,0 13,8 13,8 13,8 13,8 13,6 Trollhättan 13,1 13,5 13,2 13,1 13,2 13,3 13,2 13,4 13,7 13,5 Nyköping 13,2 13,6 13,2 13,3 13,4 13,3 13,0 13,3 13,1 13,2 Eskilstuna 12,8 12,9 13,0 13,1 13,0 13,2 14,0 12,7 12,9 12,7 Kalmar Östersund 14,1 14,0 14, Riket totalt 14,0 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Halmstad ligger på 9 plats i jämförelsen gällande läsåret 2011/2012. Det är en förbättring jämfört med föregående år då vi var på 10 plats. Lund utmärker sig med goda resultat genom alla de 10 åren. I tabellen kan vi se att Halmstad har legat ganska jämt gällande genomsnitten i betygpoäng de senaste åren. Det var 2007 som det högsta poängsnittet kan redovisas med 14,5. Ser vi på de egna siffrorna så låg vi på 14,44 för läsåret 2012/2013 vilket är glädjande. I förhållande till riksgenomsnittet så kan vi se att Halmstad legat över eller samma under de tio åren. 8

9 Nedan presenteras utvecklingen av behörigheten till högskola mellan i gruppen större städer. Huvudmän Grundlägg behörighet till högskola, andel (%) av elever i huvudmannens skolor Falun Borås Luleå Varberg Karlskrona Gävle Linköping Lund Umeå Jönköping Uddevalla Örnsköldsvik Halmstad Karlstad Skövde Hässleholm Nyköping Norrköping Uppsala Västerås Växjö Kristianstad Örebro Skellefteå Sundsvall Helsingborg Södertälje Trollhättan Eskilstuna Kalmar Östersund Riket totalt Gällande andelen elever som har en grundläggande behörighet till högskolan ligger Halmstad på 13 plats, vilket är samma som föregående år. Dock har resultatet blivit bättre läsåret 2012/2013, vilket kan leda till en bättre rankning kommande år. Halmstads resultat har varierat under åren och ligger för läsåret 2011/2012 kvar på samma som under 2010/2011, 88 procent. 9

10 Betyg i gymnasiegemensamma ämnen Förra årets resultatrapport redovisade betygen Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c för årskurs 1. I år har detta utökas till att omfatta alla de gymnasiegemensamma ämnena utom idrott och hälsa där en stor majoritet av eleverna inte får betyg förrän i årskurs 3. I resultatrapporten för 2011/2012 stack särskilt resultaten i matematik ut, varför en jämförelse mellan antalet underkända elever görs särskilt i detta ämne. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c är för åk 1. Detta gör att den är jämförbar med föregående års resultat. Resterande kurser är för årskurs 1 och 2 då dessa läses över längre tid. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registerar kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Önskemål har framförts till IST att det ska utvecklas brytpunkter i systemet. Den mesta av betygsstatistiken är utplockad ur systemet den 8 juli. För matematiken är den dock uttagen den 9 augusti på grund av att ett fel upptäckts. Av samma anledning är resultaten för historia hämtade den 15 augusti. Det bör dock inte ha påverkat siffrorna nämnvärt, då skolornas verksamhet inte startat upp då. Matematik Nedan presenteras resultaten för elever i årskurs 1 som läst och fått betyg i kurserna Matematik 1a (läses av yrkesprogrammen), Matematik 1b (läses av Samhällsvetenskaps-, Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Estetiska programmet), och Matematik 1c (läses av Teknik- och Naturvetenskapsprogrammet) under läsåret 2012/2013. Matematik 1a, b & c åk Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - 1,27% 7,59% 13,92% 37,97% 39,24% - 79 Pojke - 0,57% 9,14% 18,29% 44,00% 28,00% Total - 0,79% 8,66% 16,93% 42,13% 31,50% Matematik 1b * Flicka 1,16% 9,25% 24,86% 19,65% 37,57% 6,94% 0,58% 173 Pojke - 7,48% 10,28% 32,71% 44,86% 4,67% Total 0,71% 8,57% 19,29% 24,64% 40,36% 6,07% 0,36% 280 Matematik 1c Flicka 19,47% 15,04% 36,28% 10,62% 15,04% 3,54% Pojke 18,64% 22,03% 23,73% 22,03% 11,02% 2,54% Total 19,05% 18,61% 29,87% 16,45% 12,99% 3,03% Total 6,01% 9,02% 18,95% 19,61% 32,68% 13,59% 0,13% 765 * En viktig sak som ska påpekas är att resultaten för Estetiska programmet inte är kompletta. Där har rektor nämligen lagt om undervisningen så att elever får välja två hastigheter att läsa Matematik 1b. En kurs i normaltakt och en som läses över tre terminer för de som vill ha mer tid till sitt förfogande. Den sistnämnda kursen får alltså inte sina betyg förrän till juluppehållet och finns inte med i resultaten ovan. Det är rimligt att anta att de som har svårare för matematik väljer denna kurs, vilket kan komma att påverka resultaten för Matematik 1b när dessa betyg är satta. I tabellen på nästa sida görs en jämförelse mellan andelen elever i årskurs 1 som fått ett underkänt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c mellan läsåren 2011/2012 och 2012/

11 Jämförelse Matematik 1a, b & c åk 1 lå 2011/2012 & 2012/2013 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 Utveckling Kurs Kön % % %-enhet Matematik 1a Flicka 52,33% 39,24% -13,09% Pojke 30,70% 28,00% -2,70% Total 36,88% 31,50% -5,38% Matematik 1b Flicka 22,86% 6,94% -15,92% Pojke 22,63% 4,67% -17,96% Total 22,77% 6,07% -16,70% Matematik 1c Flicka 3,61% 3,54% -0,07% Pojke 5,47% 2,54% -2,93% Total 4,74% 3,03% -1,71% Resultaten i Matematik 1a har förbättrats från 36,88 procent underkända elever i åk /2012 till 31,50 procent 2012/2013. Det är en förbättring med strax över 5 procentenheter. Resultaten i Matematik 1b är svåra att uttala sig om eftersom det Estetiska programmet inte satt betygen för alla elever. Dock kan vi konstatera en förbättring. Även om Matematik 1c så har det skett en förbättring på nästan 2 procentenheter. För att få en ännu bättre belysning på det hela så presenteras resultaten nedan per program. Betyg Matematik 1a, b & c åk Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Matematik 1a BA - - 7,58% 12,12% 56,06% 24,24% - 66 EE - 3,03% 24,24% 27,27% 30,30% 15,15% - 33 FT - - 3,45% 6,90% 41,38% 48,28% - 29 HA ,23% 42,31% 38,46% - 26 HT ,04% 21,74% 26,09% 39,13% - 23 IN ,29% - 57,14% 28,57% - 7 RL - 4,35% 8,70% 17,39% 26,09% 43,48% - 23 VF ,11% 55,56% 22,22% 11,11% - 9 VO - - 2,63% 13,16% 50,00% 34,21% - 38 Total - 0,79% 8,66% 16,93% 42,13% 31,50% Matematik 1b EK 3,70% 7,41% 29,63% 14,81% 40,74% 1,85% 1,85% 54 ES - 10,77% 15,38% 44,62% 26,15% 3,08% - 65 HU ,00% - 50,00% SA - 8,55% 15,79% 21,05% 45,39% 9,21% Total 0,71% 8,57% 19,29% 24,64% 40,36% 6,07% 0,36% 279 Matematik 1c PRE-DP 3,85% 11,54% 15,38% 19,23% 30,77% 19,23% - 26 NA 25,17% 18,37% 34,69% 12,24% 8,84% 0,68% TE 10,34% 22,41% 24,14% 25,86% 15,52% 1,72% - 58 Total 19,05% 18,61% 29,87% 16,45% 12,99% 3,03% Än intressantare blir det när vi gör samma jämförelse mellan andelen elever med betyget F mellan läsåren. Detta resultat visas på nästa sida. 11

12 Jämförelse betyg Matematik 1a, b & c åk 1 läsår 2011/2012 & 2012/2013 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 Utveckling Kurs Programkod % % Matematik 1a BA 43,04% 24,24% -18,80% BF 64,00% Finns ej detta lå EE 7,69% 15,15% 7,46% FT 33,33% 48,28% 14,95% HA 66,67% 38,46% -28,21% HT 26,67% 39,13% 12,46% IN 22,22% 28,57% 6,35% RL 21,43% 43,48% 22,05% VF 13,33% 11,11% -2,22% VO 52,00% 34,21% -17,79% Total 36,88% 31,50% -5,38% Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,16% ES 29,29% 3,08% -26,21% HU 0,00% 0,00% 0,00% SA 25,74% 9,21% -16,53% Total 22,77% 6,07% -16,70% Matematik 1c PRE-DP 0,00% 19,23% 19,23% NA 4,96% 0,68% -4,28% TE 4,94% 1,72% -3,22% Total 4,74% 3,03% -1,71% Som vi kan se i tabellen är resultaten väldigt spridda mellan programmen. En del program har förbättrat sina resultat och en del har försämrat. Totalt är det dock en förbättring. Bäst utveckling har skett på Handels- och administrationsprogrammet, som gått från 66,67 % av eleverna i årskurs 1 läsår 2011/2012 med ett F till 34,46 % av årskurs /2013 Bygg- och anläggningsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet har också haft en mycket god resultatutveckling mellan läsåren. Att Samhällsvetenskapsprogrammet har haft en utveckling från 25,74 procent F till 9,21 procent talar för att de totala resultaten för Matematik 1b kommer att förbättras väsentligt, trots att Estetiska programmets resultat inte är färdigt ännu. Detta då detta är ett stort program med många elever. För att få en helhetsbild av matematiken finns det i nedanstående tabell ett nuläge av hur betygen i Matematik 1a, b och c ser ut i alla årskurser. Nuläge Ma1a, b & c alla årskurser Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - 0,62% 8,07% 11,80% 36,02% 43,48% Pojke 0,25% 0,50% 6,28% 12,56% 50,75% 29,40% 0,25% 398 Total 0,18% 0,54% 6,80% 12,34% 46,51% 33,45% 0,18% 559 Matematik 1b Flicka 1,41% 6,09% 18,27% 17,56% 38,41% 17,80% 0,47% 427 Pojke 1,55% 4,26% 11,24% 23,64% 43,80% 15,50% Total 1,46% 5,40% 15,62% 19,85% 40,44% 16,93% 0,29% 685 Matematik 1c Flicka 18,26% 14,35% 29,57% 16,96% 17,83% 3,04% Pojke 17,58% 19,53% 23,05% 22,66% 14,45% 2,73% Total 17,90% 17,08% 26,13% 19,96% 16,05% 2,88% Total 5,66% 7,11% 15,72% 17,46% 35,55% 18,32% 0,17% I tabellen kan vi se att den 8 juli hade 33,45 procent av eleverna underkänt i Matematik 1a, 16,93 procent underkänt i Matematik 1b och 2,88 procent i Matematik 1c. 12

13 Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för årskurs 1 läsåret 2012/2013. Eftersom det inte var lika många som hade ett underkänt betyg föregående läsår presenteras inte några tabeller där resultaten jämförs lika noga mellan åren, som det gjorde med matematik. För den som önskar är det dock enkelt att göra en jämförelse genom att titta i Resultatrapport för gymnasieskolan 2011/212. I text kommer större skillnaderna att presenteras. Betyg Engelska 5 åk Betyg A B C D E F - Total Skola Kön % % % % % % % Antal Kattegatt Flicka 28,97% 28,04% 27,10% 6,54% 5,61% 2,80% 0,93% 107 Pojke 12,18% 14,29% 22,27% 23,95% 23,95% 3,36% Total 17,39% 18,55% 23,77% 18,55% 18,26% 3,19% 0,29% 345 Sannarp Flicka 11,11% 26,80% 25,49% 17,65% 16,34% 2,61% Pojke 5,68% 20,45% 36,36% 25,00% 12,50% Total 9,13% 24,48% 29,46% 20,33% 14,94% 1,66% Sture Flicka 7,24% 15,79% 38,16% 19,74% 14,47% 4,61% Pojke 6,41% 16,67% 37,18% 19,23% 14,10% 6,41% - 78 Total 6,96% 16,09% 37,83% 19,57% 14,35% 5,22% Total 12,01% 19,61% 29,41% 19,36% 16,18% 3,31% 0,12% 816 Läsåret 2011/2012 var det 6,61 procent av eleverna i årskurs 1 som fick betyget F. Som vi kan se i tabellen ovan har dessa resultat förbättrats till 3,31 procent under läsåret 2012/2013. En halvering av elever med underkänt betyg i Engelska 5 med andra ord. Betyg Engelska 5 åk A B C D E F - Total Program % % % % % % % Antal Bygg- och anläggningsprogrammet 3,17% 1,59% 11,11% 34,92% 42,86% 6,35% - 63 Barn- och fritidsprogrammet ,00% 25,00% 25,00% El- och energiprogrammet 9,09% 18,18% 33,33% 12,12% 27,27% Ekonomiprogrammet 18,18% 10,91% 47,27% 14,55% 5,45% 3,64% - 55 Estetiska programmet 9,91% 16,22% 42,34% 19,82% 11,71% Fordons- och transportprogrammet - 3,13% 9,38% 28,13% 43,75% 15,63% - 32 Handels- och administrationsprogrammet 3,45% 31,03% 37,93% 10,34% 10,34% 6,90% - 29 Hotell- och turismprogrammet - 14,81% 25,93% 25,93% 22,22% 11,11% - 27 Humanistiska programmet 12,50% 12,50% 37,50% 37,50% Pre International Baccalaureate DP 30,77% 53,85% 11,54% - 3,85% Industritekniska programmet - 14,29% 28,57% 42,86% 14,29% Naturvetenskapsprogrammet 30,14% 32,88% 24,66% 6,85% 4,79% - 0,68% 146 Restaurang- och livsmedelsprogrammet - 7,69% 30,77% 26,92% 26,92% 7,69% - 26 Samhällsvetenskapsprogrammet 7,28% 18,54% 34,44% 24,50% 13,25% 1,99% Teknikprogrammet 10,42% 33,33% 20,83% 25,00% 10,42% VVS- och fastighetsprogrammet ,56% 11,11% 33,33% Vård- och omsorgsprogrammet 4,88% 12,20% 17,07% 21,95% 29,27% 14,63% - 41 Vi kan se att Fordons- och transportprogrammet är det som har störst andel underkända betyg i Engelska 5. Därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet. I det sistnämnda kan man anta att engelskan kommer vara extra viktig i deras kommande yrkesutövning. På de två förstnämnda programmen har resultaten blivit bättre, Vård- och omsorgsprogrammet hade till exempel 26 procent av eleverna med F läsåret 2011/2012 och har nu förbättrat det till ca 15 procent. På Hotell- och turismprogrammet har resultaten försämrat från 6,67 procent F till 11,11 procent. På många program har det skett en klar förbättring genom att de inte har några underkända elever. I föregående års resultatrapport var det endast Humanistiska programmet, Pre International Baccalaureate Diploma Program och VVS- och fastighetsprogrammet som inte hade några underkända elever alls. Nu är det nio program. 13

14 Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för årskurs 1 läsåret 2012/2013. Betyg Svenska 1 åk Betyg A B C D E F Total Skola Kön % % % % % % Antal Kattegatt Flicka 39,81% 19,42% 23,30% 11,65% 3,88% 1,94% 103 Pojke 9,09% 6,49% 19,05% 28,57% 32,03% 4,76% 231 Total 18,56% 10,48% 20,36% 23,35% 23,35% 3,89% 334 Sannarp Flicka 9,91% 30,63% 27,03% 19,82% 8,11% 4,50% 111 Pojke 1,25% 10,00% 33,75% 27,50% 21,25% 6,25% 80 Total 6,28% 21,99% 29,84% 23,04% 13,61% 5,24% 191 Sture Flicka 8,05% 16,78% 30,87% 21,48% 22,15% 0,67% 149 Pojke - 7,89% 17,11% 31,58% 25,00% 18,42% 76 Total 5,33% 13,78% 26,22% 24,89% 23,11% 6,67% 225 Total 11,47% 14,40% 24,53% 23,73% 20,80% 5,07% 750 I Svenska 1 har det skett en marginell försämring av resultaten från 4,82 procent underkände elever i årskurs 1 läsåret 2011/2012 till 5,07 elever läsåret 2012/2013. Kattegattgymnasiet har förbättrat sina resultat något gällande andelen elever med F, medan det skett en viss försämring på både Sannarpgymnasiet och Sturegymnasiet. Betyg Svenska 1 åk A B C D E F Total Program % % % % % % Antal Bygg- och anläggningsprogrammet - 1,67% 13,33% 36,67% 41,67% 6,67% 60 Barn- och fritidsprogrammet ,00% - 4 El- och energiprogrammet - 3,23% 25,81% 19,35% 51,61% - 31 Ekonomiprogrammet 9,43% 15,09% 30,19% 26,42% 15,09% 3,77% 53 Estetiska programmet 9,82% 19,64% 25,00% 28,57% 13,39% 3,57% 112 Fordons- och transportprogrammet - - 6,45% 38,71% 45,16% 9,68% 31 Handels- och administrationsprogrammet - 7,41% 29,63% 22,22% 37,04% 3,70% 27 Hotell- och turismprogrammet - 4,17% 29,17% 25,00% 37,50% 4,17% 24 Humanistiska programmet 14,29% 28,57% 57,14% Pre International Baccalaureate DP - 13,64% 27,27% 27,27% 13,64% 18,18% 22 Industritekniska programmet ,50% 25,00% 25,00% 37,50% 8 Naturvetenskapsprogrammet 44,60% 25,18% 19,42% 7,19% 2,16% 1,44% 139 Restaurang- och livsmedelsprogrammet ,00% 36,00% 36,00% 25 Samhällsvetenskapsprogrammet 2,03% 18,24% 35,14% 25,68% 16,22% 2,70% 148 Teknikprogrammet 8,51% 12,77% 36,17% 29,79% 12,77% - 47 VVS- och fastighetsprogrammet ,33% 55,56% 11,11% 9 Vård- och omsorgsprogrammet sätter sina betyg i Svenska 1 under årskurs 2, varför deras resultat inte syns i resultaten. Föregående års resultat för årskurs 2 var dock att 18,18 procent av eleverna hade ett underkänt betyg. Störst andel underkända betyg har Industritekniska programmet med 37,50 procent och Restaurang- och livsmedelsprogrammet, med 36,00 procent. Föregående år var det inga elever med underkända betyg på Industritekniska programmet och 7,14 procent på Restaurang och livsmedelsprogrammet. Även Pre International Baccalaureate Diploma Program har gått från inga underkända betyg till 18,18 procent. I likhet med förra året utmärker sig Naturvetenskapsprogrammet med att ha en stor andel elever, 44,60 procent som har fått betyget A. Vid en jämförelse mellan programmet på Kattegattgymnasiet och på Sannarpsgymnasiet så har 55,21 procent av eleverna fått A på Kattegatt och 20,45 fått det på Sannarp. Förra året var siffran ca 70 procent på Kattegatt och 26 procent på Sannarp. Mer kommentarer kring detta finns i kaplitet med utvärdering av föregående års beslutade insatser. 14

15 Svenska som andraspråk Elever med ett annat modersmål får läsa svenska som andraspråk som ett istället för svenska om de önskar. Eftersom det är få elever som läser detta ämne presenteras det endast på övergripande nivå. Betyg Svenska som andraspråk åk Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Svenska som andraspråk 1 Flicka 10,53% 21,05% 42,11% 15,79% 5,26% 5,26% 19 Pojke ,18% 18,18% 54,55% 9,09% 11 Total 6,67% 13,33% 33,33% 16,67% 23,33% 6,67% 30 Historia I de gymnasiegemensamma ämnena ingår även Historia. De kurser som ingår i alla program är antingen Historia 1a1 eller Historia 1b. Historia 1b läses av Humanistiska programmet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Pre International Baccalaureate Diploma Program, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Resterande program läser Historia 1a1. Kurserna läses under olika tid på respektive program, därför finns resultaten med både för årskurs 1 och 2 som sattes under läsåret 2012/2013. På grund av ett upptäckt fel är siffrorna hämtade den 15 augusti. I tabellen nedan kan vi se betygen för båda kurserna för hela Halmstad Utbildning. Betyg Historia 1a1 & 1 b 2013 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Historia 1a1 Flicka 2,74% 9,59% 26,03% 32,88% 20,55% 8,22% 73 Pojke 2,39% 3,19% 19,92% 30,28% 33,86% 10,36% 251 Total 2,47% 4,63% 21,30% 30,86% 30,86% 9,88% 324 Historia 1b Flicka 7,50% 11,50% 28,50% 24,00% 18,00% 10,50% 200 Pojke 2,52% 12,61% 23,53% 19,33% 31,09% 10,92% 119 Total 5,64% 11,91% 26,65% 22,26% 22,88% 10,66% 319 Total 4,04% 8,24% 23,95% 26,59% 26,91% 10,26% 643 Vi kan se att 10,26 procent av eleverna har fått ett underkänt betyg i Historia. Det finns inga större skillnader mellan de bägge könen. Det är också få elever som når det högsta betyget, A. Betyg Historia 1a1 & 1 b 2013 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Historia 1a1 BA - 5,80% 27,54% 21,74% 43,48% 1,45% 69 BF 14,29% - 14,29% 28,57% 42,86% - 7 EE ,75% 20,83% 37,50% 22,92% 48 FT 7,69% - 11,54% 26,92% 46,15% 7,69% 26 HA - 8,82% 11,76% 44,12% 14,71% 20,59% 34 HT ,57% 28,57% 28,57% 14,29% 7 IN - 14,29% 14,29% 14,29% 57,14% - 7 RL 1,82% 7,27% 18,18% 40,00% 20,00% 12,73% 55 TE 7,55% 5,66% 30,19% 32,08% 20,75% 3,77% 53 VF ,00% 50,00% 18,75% 6,25% 16 VO ,00% 50,00% - 2 Total 2,47% 4,63% 21,30% 30,86% 30,86% 9,88% 324 Historia 1b ES 8,27% 8,27% 25,56% 23,31% 20,30% 14,29% 133 HU ,50% 25,00% - 12,50% 8 PRE-DP - 19,23% 11,54% 7,69% 26,92% 34,62% 26 SA 4,61% 14,47% 28,29% 23,68% 25,66% 3,29% 152 Total 5,64% 11,91% 26,65% 22,26% 22,88% 10,66% 319 Total 4,04% 8,24% 23,95% 26,59% 26,91% 10,26%

16 Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet läser sina kurser senare och får betyg i Historia under årskurs 3. Bland programmen kan vi se att Pre International Baccalaureate Diploma Program har störst andel F bland sina elever med 34,62 procent. Därefter följer El- och energiprogrammet med 22,92 procent och Handels- och administrationsprogrammet med 20,59 procent. Störst andel A har Barn- och fritidsprogrammet fått, men då ska hänsyn tas till att endast sju elever har fått sitt betyg ännu. Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet och Teknikprogrammet följer där efter gällande andel elever med A. Samhällskunskap Alla elever läser antingen Samhällskunskap 1a1 eller Samhällskunskap 1b. Samhällskunskap 1b läses av alla högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen läser Historia 1a1. Nedan presenteras det sammanlagda resultatet för all elever i årskurs 1 och 2 som har fått betyg i någon av dessa kurser under läsår 2012/2013. Estetiska programmet och International Baccalaurate Diploma Program har ännu inte fått betyg i matematik 1b. Hotell- och turismprogrammet har inte fått betyg i Samhälsskunskap 1a1. Det gör att läsaren måste ha detta i åtanke när totalresultatet visas i tabellen. Betyg Samhällskunskap 1a1 & b 2013 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Samhällskunskap 1a1 Flicka - 12,07% 15,52% 37,93% 29,31% 5,17% - 58 Pojke 0,99% 0,99% 11,39% 30,20% 45,05% 9,41% 1,98% 202 Total 0,77% 3,46% 12,31% 31,92% 41,54% 8,46% 1,54% 260 Samhällskunskap 1b Flicka 23,25% 20,18% 28,51% 14,91% 9,65% 3,51% Pojke 13,04% 7,61% 28,80% 25,00% 23,37% 2,17% Total 18,69% 14,56% 28,64% 19,42% 15,78% 2,91% Total 11,76% 10,27% 22,32% 24,26% 25,74% 5,06% 0,60% 672 Fördelningen mellan programmen ser vi i tabellen nedan. Betyg Samhällskunskap 1a1 & b 2013 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Samhällskunskap 1a1 BA - 1,45% 13,04% 27,54% 56,52% - 1,45% 69 BF - 16,67% 16,67% 16,67% 50,00% EE - - 5,00% 30,00% 55,00% 5,00% 5,00% 40 FT 3,85% 3,85% 15,38% 23,08% 42,31% 11,54% - 26 HA - 6,06% 6,06% 24,24% 51,52% 12,12% - 33 IN ,11% 22,22% 44,44% 11,11% 11,11% 9 RL 1,79% 7,14% 14,29% 44,64% 12,50% 19,64% - 56 VF ,25% 37,50% 31,25% Total 0,78% 3,53% 12,55% 30,98% 42,35% 8,24% 1,57% 255 Samhällskunskap 1b EK 20,00% 18,18% 32,73% 21,82% 5,45% 1,82% - 55 HU - 25,00% 37,50% 12,50% 12,50% 12,50% - 8 NA 36,49% 20,27% 28,38% 9,46% 3,38% 2,03% SA 5,92% 10,53% 26,97% 25,66% 26,97% 3,95% TE 6,25% 4,17% 27,08% 29,17% 31,25% 2,08% - 48 Total 18,73% 14,60% 28,47% 19,46% 15,82% 2,92% Naturvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet är de program där det finns störst andel elever som har fått ett A. Störst andel elever med betyget F hittar vi på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. 16

17 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 läses av alla yrkesprogram och Naturkunskap 1b läses av alla de högskoleförberedande programmen förutom Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet som inte läser Naturkunskap som ämne. Nedan presenteras resultaten för de båda kurserna för de betyg som sattes under läsåret 2012/2013. Betyg Naturkunskap 1a1 & b 2013 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Naturkunskap 1a1 Flicka 4,17% 4,17% 4,17% 16,67% 54,17% 16,67% - 24 Pojke 3,14% 5,66% 16,35% 18,87% 32,70% 22,64% 0,63% 159 Total 3,28% 5,46% 14,75% 18,58% 35,52% 21,86% 0,55% 183 Naturkunskap 1b Flicka 5,18% 12,44% 21,24% 22,28% 25,91% 12,95% Pojke 1,92% 7,69% 25,00% 22,12% 26,92% 16,35% Total 4,04% 10,77% 22,56% 22,22% 26,26% 14,14% Total 3,75% 8,75% 19,58% 20,83% 29,79% 17,08% 0,21% 480 Som vi kan se så är det många elever som fått ett F i framförallt Naturkunskap 1a1, 21,86 procent, men även i Naturkunskap 1b, 14,14 procent. Tjejerna har bättre resultat än killarna. Nedan kan vi se hur resultaten sprider sig över de olika programmen. Betyg Naturkunskap 1a &b 2013 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Naturkunskap 1a1 BA 4,35% 11,59% 24,64% 17,39% 28,99% 13,04% - 69 EE ,16% 31,58% 31,58% 23,68% - 38 FT 3,70% - 11,11% 11,11% 51,85% 22,22% - 27 HA ,00% 20,00% 70,00% - 10 HT ,14% 78,57% 14,29% - 14 IN 11,11% ,33% 44,44% 11,11% 9 VF 6,25% 12,50% 12,50% 31,25% 18,75% 18,75% - 16 Total 3,28% 5,46% 14,75% 18,58% 35,52% 21,86% 0,55% 183 Naturkunskap 1b EK 5,17% 17,24% 46,55% 18,97% 12,07% ES 0,75% 8,96% 11,94% 26,12% 34,33% 17,91% HU - 25,00% 12,50% 25,00% 37,50% PRE-DP 3,85% 3,85% 34,62% 7,69% 26,92% 23,08% - 26 SA 9,86% 9,86% 19,72% 22,54% 21,13% 16,90% - 71 Total 4,04% 10,77% 22,56% 22,22% 26,26% 14,14% Total 3,75% 8,75% 19,58% 20,83% 29,79% 17,08% 0,21% 480 Vi kan se att på Handels- och administrationsprogrammet så har 70 procent av eleverna fått ett F. Förvisso är det en liten grupp, men det är ändå en stor andel. Industritekniska programmet har också en stor andel underkända elever med 44,44 procent, även om det också är en liten grupp. Inom Naturkunskap 1b så är det Pre International Baccalauerate Diploma Program som har störst andel underkända personer med 23,08 procent. Religionskunskap Religionskunskap 1 läses på alla gymnasieprogram. De flesta läser dock kursen i årskurs tre, varför betygen där inte har hunnit sättas ännu. I tabellen på nästa sida presenteras betygen för alla elever i årskurs ett och två som har fått betyg under läsåret 2012/

18 Betyg Religionskunskap Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Religionskunskap 1 Flicka 1,01% 22,22% 19,19% 27,27% 24,24% 6,06% - 99 Pojke 0,84% 3,38% 13,50% 27,00% 43,46% 11,39% 0,42% 237 Total 0,89% 8,93% 15,18% 27,08% 37,80% 9,82% 0,30% 336 I tabellen på nästa sida kan vi se hur det totala resultatet fördelar sig per program. Betyg Religionskunskap Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Religionskunskap 1 BA - 1,43% 5,71% 24,29% 57,14% 11,43% - 70 EE - 2,50% 15,00% 47,50% 20,00% 15,00% - 40 FT - - 7,14% 10,71% 75,00% 7,14% - 28 IN - 10,00% 10,00% - 60,00% 10,00% 10,00% 10 SA 0,60% 16,27% 22,29% 30,12% 22,89% 7,83% VF 12,50% - 6,25% 12,50% 50,00% 18,75% - 16 Vi kan se att El- och energiprogrammet har flest andel elever som fått ett F, medan Fordons- och transportprogrammet är det program som har minst andel underkända elever. Det är också mycket få elever som har fått ett A i Religionskunskap 1. 18

19 Slutbetyg och nationella prov I detta kapitel presenteras en jämförelse mellan provresultaten på de nationella proven och på slutbetygen i kurserna för de elever som fått betyg under föregående läsår. Värdena i tabellerna visar om eleverna fått lägre, lika eller högre slutbetyg än det som de fått på de nationella proven. Sifforna är hämtade 16 augusti. Läsaren bör ha i åtanke att korrelationen mellan nationella prov och slutbetyg inte ska vara 100 procent. Det skulle betyda att läraren inte använde något annat än de nationella proven för bedömning av eleven, och läraren ska ta hänsyn till alla tillgängliga bedömningsgrunder för elevens kunskapsnivå i förhållande till ämnesplan och läroplan. Avvikelsen bör dock inte vara allt för stor. Halmstad Utbildning Tabellen nedan visar en jämförelse mellan nationella prov och slutbetyg som är gjorda i årskurs 1 under läsåret 2012/2013. Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 393 5,1 73,3 21,6 Pojke ,6 78,2 11,2 Total 778 7,8 75,7 16,5 Matematik 1 Flicka 331 7,6 81,3 11,2 Pojke ,1 83,1 5,8 Total 691 9,4 82,2 8,4 Svenska 1 Flicka 351 4,6 63,2 32,2 Pojke 373 6,4 68,4 25,2 Total 724 5,5 65,9 28,6 Total ,6 74,5 17,9 Vi kan se att det är relativit många elever som har fått ett högre slutbetyg i Svenska 1 än de fick på det nationella provet. Särskilt bland tjejerna där 32,2 procent har fått ett högre slutbetyg. Tabellen nedan visar en jämförelse mellan nationella prov och slutbetyg som är gjorda av årskurs 2 under läsåret 2013/2013. Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 6 Flicka 359 5,3 69,6 25,1 Pojke 332 7,8 77,4 14,8 Total 691 6,5 73,4 20,1 Matematik 2 Flicka 157 0,0 76,4 23,6 Pojke 86 1,2 72,1 26,7 Total 243 0,4 74,9 24,7 Matematik 3 Flicka 34 0,0 67,6 32,4 Pojke 66 1,5 80,3 18,2 Total 100 1,0 76,0 23,0 Total ,5 74,0 21,5 Som vi kan se i tabellen så är genomsnitten på skillnaderna på slutbetyg och de nationella proven som genomförts i årskurs 2 inte jättestora. I Matematik 3 så har dock 32,4 procent av tjejerna fått något bättre slutbetyg än nationella prov, vilket är en relativt stor skillnad. 19

20 Kattegattgymnasiet Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 102 2,9 44,1 52,9 Pojke 232 8,2 76,3 15,5 Total 334 6,6 66,5 26,9 Matematik 1 Flicka 104 4,8 82,7 12,5 Pojke ,4 82,7 4,9 Total ,0 82,7 7,3 Svenska 1 Flicka 106 0,9 55,7 43,4 Pojke 230 1,7 71,7 26,5 Total 336 1,5 66,7 31,8 Total ,0 71,9 22,1 På Kattegattgymnasiet kan vi se att en stor andel av tjejerna får högre slutbetyg än det betyg de fått på de nationella proven i Engelska 5, 52,9 procent. Till viss del kan detta förklaras av att Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet gör det nationella provet i Engelska 5 vid ett tidigt stadie i kursen. Det är dock fortfarande en väldigt stor skillnad. På det programmet går också merparten av tjejerna på skolan. Detta förklarar dock inte hela den stora skillnaden mellan killar och tjejer som vi kan se. Även i Svenska 1 får en stor del av tjejerna, betydligt större andel än killarna, ett högre slutbetyg. 43,4 procent. Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 6 Flicka 89 2,2 48,3 49,4 Pojke 181 7,7 72,4 19,9 Total 270 5,9 64,4 29,6 Matematik 2 Flicka 27 0,0 66,7 33,3 Pojke 31 0,0 64,5 35,5 Total 58 0,0 65,5 34,5 Matematik 3 Flicka 10 0,0 60,0 40,0 Pojke 51 2,0 84,3 13,7 Total 61 1,6 80,3 18,0 Total 389 4,4 67,1 28,5 Vi kan se samma mönster i Engelska 6 när vi tittar på de nationella proven som genomförts i årskurs två. 49,4 procent av tjejerna får ett högre slutbetyg än nationellt prov. I Matematik 3 får 40,0 procent av tjejerna ett högre slutbetyg. Sannarpsgymnasiet Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 148 4,7 83,1 12,2 Pojke 85 7,1 84,7 8,2 Total 233 5,6 83,7 10,7 Matematik 1 Flicka 126 1,6 82,5 15,9 Pojke 78 1,3 88,5 10,3 Total 204 1,5 84,8 13,7 Svenska 1 Flicka 111 4,5 62,2 33,3 Pojke 80 6,3 62,5 31,3 Total 191 5,2 62,3 32,5 Total 628 4,1 77,5 18,3 20

21 På Sannarpsgymnasiet ligger betygen som är satta i årskurs 1 relativt nära de som eleverna fått i slutbetyg. I Svenska 1 har dock 32,5 procent av eleverna fått ett högre slutbetyg. Detta är jämt fördelat mellan könen. Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 6 Flicka 151 6,6 76,2 17,2 Pojke 93 7,5 81,7 10,8 Total 244 7,0 78,3 14,8 Matematik 2 Flicka 67 0,0 79,1 20,9 Pojke 38 0,0 73,7 26,3 Total 105 0,0 77,1 22,9 Matematik 3 Flicka 24 0,0 70,8 29,2 Pojke 15 0,0 66,7 33,3 Total 39 0,0 69,2 30,8 Total 388 4,4 77,1 18,6 När det gäller slutbetygen i årskurs 2 så sticker Matematik 3 ut där 30,8 procent av eleverna har fått ett högre slutbetyg än det betyg de fick på de nationella proven. Sturegymnasiet Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 143 7,0 83,9 9,1 Pojke 68 23,5 76,5 0,0 Total ,3 81,5 6,2 Matematik 1 Flicka ,8 78,2 4,0 Pojke 56 19,6 76,8 3,6 Total ,5 77,7 3,8 Svenska 1 Flicka 134 7,5 70,1 22,4 Pojke 63 23,8 63,5 12,7 Total ,7 68,0 19,3 Total ,2 75,8 10,1 På Sturegymnasiet kan vi se att det är ganska få elever som har fått ett högre slutbetyg än betyget på nationella provet. Ganska stor andel killar ha dock fått ett lägre betyg i slutbetyg i Engelska 5 och Svenska 1. 18,5 procent av eleverna har också fått ett lägre slutbetyg i Matematik 1 än de fått på det nationella provet. Många matematiklärare har reagerat på att det nationella provet i Matematik 1 under läsåret 2012/2013 var betydligt lättare än året innan, då det istället upplevdes som väldigt svårt. Flera matematiklärare beskriver att elever som inte fått E på de egna proven, nu plötsligt från E och ibland högre betyg på det nationella provet. Det är dock tydligt att hanteringen av detta varit något annorlunda på respektive skola. På Sannarpsgymnasiet är det rätt få elever som fått ett sämre slutbetyg, medan det på Sture är relativit många. Förhoppningsvis kan en bieffekt av matematiklyftet bli att lärarna diskuterar detta mer över skolgränserna. Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 6 Flicka 119 5,9 77,3 16,8 Pojke 58 8,6 86,2 5,2 Total 177 6,8 80,2 13,0 Matematik 2 Flicka 63 0,0 77,8 22,2 Pojke 17 5,9 82,4 11,8 Total 80 1,3 78,8 20,0 Total 257 5,1 79,8 15,2 21

22 När det gäller betygen som sätts i årskurs 2 så är det inga nämnvärt stora skillnader mellan de nationella provresultaten och slutbetygen. 22

23 Genomströmning och studieavbrott Genomströmning I verksamhetsplan har nämnden beslutat om följande mål. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer. Nedan presenteras en jämförelse av resultaten inom gruppen större städer. Huvudmän Fullföljt program inom 4 år, exkl. IV andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor Karlstad Skövde Eskilstuna Gävle Lund Örebro Borås Jönköping Trollhättan Örnsköldsvik Falun Hässleholm Skellefteå Varberg Halmstad Linköping Uddevalla Umeå Växjö Nyköping Karlskrona Luleå Norrköping Västerås Uppsala Helsingborg Kristianstad Sundsvall Södertälje Kalmar Östersund Riket totalt Som vi kan se i tabellen så ligger Halmstad på 15 plats i gruppen större städer. Målet är därmed uppnått för läsår 2011/2012 som siffrorna härrör till. Vi kan se att det har skett en förbättring från läsåret 2010/2011 från 85 till 87 procent. 23