Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2015/2016

Transkript

1 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2015/2016 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 7 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2015/ Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Genomströmning och studieavbrott Frånvaro Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram Andel elever som påbörjat högskoleutbildning

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar och är huvudman för de tre kommunala gymnasieskolorna Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4. Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av dessa görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2015/2016. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, delvis på skolnivå och programnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetsutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med analysen som utgångspunkt. 3

4 Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera sin skolenhets resultat och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande m.m.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4

5 Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten kommer från olika källor. Den vanligast förekommande är Extens, vilket är kommunens elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat. Frånvarostatistiken hämtas från vårt frånvarosystem Skola24. Där till används Skolverkets databas SIRIS och berör då framförallt jämförelser med andra städer. Statistiken kring åtgärdsprogrammen finns inte registrerad i något system. Den är manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. För att få fram relevanta jämförelser för en kommun av Halmstads storlek görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. I juli år 2016 är det 31 kommuner som har invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Årskullen som tog studenten under 2014 var den första som gick ur gymnasieskolan efter reformen Gy11. Gy 11 innebar bland annat att det infördes en ny gymnasieexamen, som delas upp i högskoleförberedande examen och i yrkesexamen. En annan förändring är att alla som läser på yrkesprogrammen inte längre automatiskt blir behöriga till högskolan. Detta gör att möjligheten att göra jämförelser tillbaka i tiden i denna rapport begränsas till Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I år har huvuddelen av statistiken plockats ut under juli månad. Det gör att den bör ge en rättvisande bild av läget direkt efter skolavslutningen i juni. Detta sammanslaget innebär dock att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS. Skolverket har dessutom en annan definition av andelen som tagit gymnasieexamen, då de endast räknar med elever som har poäng i sitt examensbevis eller studiebevis. Elever som exempelvis fått ett streck i en kurs (eleven har medverkar så lite i undervisning att det inte finns underlag att sätta betyg), eller en elev som fått ett program reducerat räknas inte med i Skolverkets siffror. I våra egna siffror så räknar vi dock även med dessa. Det gör att vår egen statistik visar på lägre måluppfyllelse än Skolverkets. Vår egen är dock mer korrekt utifrån aspekten att den räknar med alla elever som går våra utbildningar. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c tas fram för åk 1 och avgångselevernas betyg. Detta gör att den är relativt jämförbar med föregående års resultat. På en del program läses dock både svenska och matematik på tre eller fyra terminer jämfört med tidigare två, vilket gör att totalresultaten inte längre är jämförbara för årskurs 1. I de fall jämförelser med tidigare år ska göras så sker det därför bara uppdelat per program. På resterande kurser bland de gymnasiegemensamma ämnena är det avgångselevernas betyg som presenteras då dessa inte läses under samma årskurs och även kan variera på samma program mellan åren. Genom att använda avgångsbetygen blir det möjligt att göra jämförelser över tid. När kvalitetsutvecklare och rektor träffas används dock de aktuella betygen när de är satta, för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de yrkesprogram som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. 5

6 Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programmen på grund av platsbrist, och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Pre International Baccalauerate Diploma Program Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet BF BA EK EE ES FT HA HT HU IN Pre-DP NA RL SA TE VF VO Därutöver tillkommer en egen förkortning för lärlingsutbildningen som är LÄ. 6

7 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av resultatrapporten för läsåret 2014/2105 så fattade nämnden beslut om fyra övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade pilotprojektet på Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter under kommande läsår. Om projektet är framgångsrikt kan arbetssättet komma att användas på fler program. Jämfört med 2014/2015 har andelen elever som fått sin yrkesexamen ökat med 3,38 procentenheter jämfört med föregående år. Vi har exempel på program som gått mycket framåt, exempelvis Fordons- och transportprogrammet som ökade andelen med yrkesexamen med 19,25 procentenheter och Restaurang- och livsmedelsprogrammet som ökade andelen med 18,75 procentenheter. Men vi har också en ganska stor nedgång på Bygg- och anläggningsprogrammet, med -15,83 procentenheter. Totalt sett ser vi förbättrade resultat på sex yrkesprogram, medan tre går tillbaka. Vård- och omsorgsprogrammet ökar sin andel med 3,63 procentenheter. Arbetet med de åtgärder som kartläggningen inför projektet visade behövde vidtas för att programmet ska förbättra sina resultat har påbörjats. Arbetet har intensifierats då en ny rektor tillträdde i januari Då skolinspektionen under våren granskade skolenheten lades dock mycket fokus på detta arbete. Skolinspektionen valde att inte ge skolenheten några anmärkningar, vilket är mycket ovanligt. I dialog med inspektören förklarades detta med att huvudmannen och rektor genom pilotprojektet pekat på de områden som måste förbättras och hade en genomtänkt plan för hur detta arbete skulle gå till. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. På sikt fasas den särskilda satsningen där matematiklärare särskilt pekas ut, för att istället ingå i den generella satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning. Under läsåret 2015/2016 valde förvaltningen att fortsätta med matematiklyftet, trots att det inte längre utgick något statsbidrag för det, liksom läsåret innan. Skillnaden är att detta läsår lades särskilt fokus på Matematik 1a. Modulen som lästes var yrkesmatematik och alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogram deltog tillsammans med några yrkeslärare från de flesta yrkesprogram. Att yrkeslärare deltog ingick inte i instruktionerna från Skolverket, utan var ett initiativ från skolledningen och lärarna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Genom att öka samverkan mellan yrkeslärarna och matematiklärarna är ambitionen att matematiken kan infärgas och kopplas samman mer med den matematik som finns naturligt inom yrket. Syftet är att öka motivationen för eleverna. Under läsåret 2016/2017 önskar lärarna att få fördjupa detta arbete, istället för att gå över i en ny modul. Det har även fått konsekvenser för organiseringen av matematiken på Sturegymnasiet, där man nu kommer gå från matematikgrupper med elever från olika program, till programhomogena grupper. Detta för att skapa bättre förutsättningar för lärarna att arbeta med infärgning. Av de elever som tog sin examen 2016 var det 5,12 procent som hade ett F i Ma 1a eller 1b vilket är en liten nedgång jämfört med I Ma 1c hade ingen elev ett F eller streck. Andelen elever som får ett F i matematik 1a och 1b direkt efter genomgången ser dock ut att öka igen, efter att ha minskat några år i följd. 7

8 Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2015/2016 fortsatte arbetet med BFL för år 2. Kompetensutveckling sker i grupper bestående av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Samtalsledarna träffas kontinuerligt under varje termin för ett utbyte sinsemellan och för att diskutera det material som används vid träffarna. På BFL-träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon av dem i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. Under höstterminen 2015 genomfördes en första utvärdering av lärarnas upplevelser via en enkät. I utvärderingen kan vi se att 74,5 procent av lärarna angett att de regelbundet använder sig av någon BFL-teknik i sin undervisning. 50 procent av personalen bedömer att de har ändrat sitt sätt att ge återkoppling till eleverna och försöker göra det så att feedbacken blir mer framåtsyftande. Alltså att den även inkluderar vad eleven behöver göra för att nå längre. Lärarna har också fått svara på om BFL-fortbildningen gett dem nya tankar kring den egna undervisningen och fått skatta detta på en skala mellan betyder att de inte fått några nya tankar alls och 6 att de ändrat betydande delar av sitt undervisningssätt. Resultatet syns i diagrammet nedan. Vi kan se att 34,6 procent av lärarna angett alternativ 4, vilket får tolkas som att de fått en del nya tankar kring sin undervisning och att de ändrat delar av sitt undervisningssätt. Ca en fjärdedel har 8

9 svarat alternativ 1-2 vilket få ses som att de inte tycker att de fått särskilt mycket egna nya tankar kring den egna undervisningen. Anledningarna till detta kan givetvis skilja sig åt. Vissa upplever säkert att de redan kan mycket kring BFL och redan undervisar på detta sätt (vilket en del fritextsvar på andra frågor bekräftar), eller så kan det också vara att vissa inte anser att BFL är något för dem. 49 procent har angett alternativ 4, 5 eller 6 vilket får ses som positivt. Det ger dock också stöd för att vi behöver hålla i satsningen framöver. Att undervisning baserat på ett förhållningssätt med BFL gynnar elevernas resultat finns det stort stöd för både i nationell och internationell forskning (Hattie, Wiliam, Jönsson och Lundahl). Modellen som använts under de två läsåren sedan satsningen påbörjades bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan Wiliam och som köptes in i färdigt format. Inför år tre finns dock inte något färdigt material och därför har en arbetsgrupp under våren 2016 arbetat med att ta fram ett nytt gemensamt material, som bygger vidare på de två årens erfarenheter. Arbetsgruppen har bestått av en samtalsledare från varje skola och kvalitetsutvecklaren på förvaltningen. Utgångspunkten har varit aktuell forskning om BFL. Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. På Kattegattgymnasiet arbetar man med frånvaro enligt en rutin som kallas Frånvarotrappan. Mallen beskriver vem som ska göra vad och när. På elevgenomgångarna med rektor och elevhälsan samt mentorer finns frånvaro som stående punkt. Sannarpsgymmnasiet har tagit fram en ny rutin för frånvarohantering, som under läsårsstarten 2016/2017 implementeras på skolan. Modellen beskriver, i likhet med Kattegattgymnasiets modell, tydligt steg för steg vad som ska ske när en elev är frånvarande och vem som ansvarar för vad. Huvudansvaret ligger på mentor, men vid fortsatt frånvaro kopplas såväl rektor som elevhälsa in. På Sturegymnasiet har mentorn också första ansvaret att ha kontakt vid frånvaro. Mentor kan vid behov rådfråga elevhälsan. Vid omfattande frånvaro kopplas rektor in. För att förtydliga gången planerar Sturegymnasiet att ta fram en lathund för mentorerna om gången vid frånvaro. Frånvaron lyfts också på elevgenomgångar. På alla skolor så kan eleven få sitt studiebidrag indraget vid omfattande frånvaro. Vid en större problematik kan även en orosanmälan till socialtjänsten vara aktuell. 9

10 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport Kommunfullmäktige hade som mål att 89 procent (utifrån Skolverket sätt att räkna) av eleverna skulle ta gymnasieexamen under 2016 och resultatet blev 89,5 procent (gäller läsåret 2014/2015). En förbättring har framförallt skett i andelen av eleverna som får en yrkesexamen, där vi gått från 76,7 procent till 85,0. Nämnden hade dock som eget mål att 85 procent av eleverna (enligt våra egna siffror, där alla elever tas med och som är från läsåret 2015/2016) skulle ta examen, och där blev resultatet istället 83,69. Försämringen har framförallt skett på de högskoleförberedande programmen, som totalt minskat andelen med gymnasieexamen med 1,67 procentenheter. Yrkesprogrammen har istället totalt sett förbättrat sina resultat med 3,38 procentenheter. Eleverna på högskoleförberedande program är dock betydligt fler, vilket ger en total tillbakagång jämfört med 2014/2015. Nämnden beslutade i samband med föregående resultatrapport att fokusera på att höja resultaten på yrkesprogrammen, vilket också skett. Mellan programmen skiljer det sig dock mycket och vi kan se en betydlig nedgång på Bygg- och anläggningsprogrammet, som läsåret 2013/2014 hade 91,18 procent av eleverna med yrkesexamen, till att detta läsår ligga på 67,50 procent. Totalt sett fick 86,54 procent av avgångseleverna på högskoleprogrammen och 78,11 procent av avgångseleverna på yrkesprogrammen en gymnasieexamen. Ett fortsatt fokus på att höja resultaten på yrkesprogrammen är därmed motiverat. Ett särskilt pilotprojekt är igångsatt för Vård- och omsorgsprogrammet, vilket kommer att fortgå under läsåret. Om vi studerar programmens resultat och elevstruktur så framkommer det att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning visar att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt elever från studieovana hem. Därmed blir Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. Det är viktigt att hålla kvar i den satsning på BFL som är påbörjad, för att den ska få ett ordentligt genomslag i verksamheten. Nämnden har sedan den första resultatrapporten för läsåret 2011/2012 kom valt att fokusera på utveckling av matematik. Detta då det var 23 procent av eleverna som hade ett F i antingen matematik 1a, 1b eller 1c. Bland avgångseleverna 2016 var det 5,12 procent av eleverna som hade ett F eller ett streck i nämnda kurser. Efter år av nedgångar kan vi åter se en ökning av andelen elever som fått ett F direkt efter genomgången kurs i åk 1. Problemet är fortfarande störst bland yrkeseleverna och under detta läsår (2016/2017) fortsätter alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogrammen att arbeta med en särskild modul inom matematiklyftet som kallas yrkesmatematik. Tillsammans med yrkeslärare försöker matematiklärarna där arbeta med att göra matematiken mer kopplad till yrkesämnena och på så sätt mer motiverande att lära sig för eleverna. Den vanligaste anledningen till avbrott är att elever byter till en annan utbildning. Detta pekar på att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas, primärt i grundskolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har valt att fokusera på att utveckla sin studie- och yrkesvägledning under 2016 och 2017, och satsar 40 procent av en tjänst på att driva denna process. Tillsammans med de andra halländska kommunerna så söks också projektmedel från Europeiska Socialfonden med detta som mål. Förvaltningen har i denna process även önskat att få med barn- och ungdomsförvaltningen att delta i samma projekt, men utan framgång. Dock är viljan till samarbete 10

11 större än den varit tidigare och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kommer på flera sätt att bjuda in barn- och ungdomsförvaltningen till samverkan i utvecklingen av studie- och yrkesorienteringen under de kommande åren. Vi kan se att det finns en koppling mellan andelen elever som får gymnasieexamen och frånvaron på programmet. Program med hög frånvaro har överlag en större andel elever som inte får sin gymnasieexamen. Det är i sig inte något som förvånar. Det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren vad hen kan, som underlag för bedömningen. Frånvaron har ökat något jämfört med läsåret 2014/2015. Varje skola arbetar på olika sätt med frånvaro, men hur intensivt arbetet ser ut varierar mellan såväl skolor som program. Nämnden fattade i samband med rapporten 2014/2015 beslut om att skolorna ska utveckla sitt frånvaroarbete. Så har också skett, men ett fortsatt fokus kan vara motiverat även under läsåret 2016/2017 för att säkerställa att det arbetet blir en del av vardagen. I årets resultatrapport finns det för första gången med resultat gällande gymnasiesärskolan. Det är dock endast resultaten från tre ämnen och det finns ett övergripande behov av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för alla gymnasieskolorna. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid flera ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken har vi sett en positiv utveckling, men nu kan vi se att en större andel elever börjar få ett F direkt efter kursen avslutas igen. Den stora majoriteten av dessa F kommer under resans gång bli ett E, men målet är att de ska få ett godkänt betyg direkt. Satsningen på Bedömning för lärande kommer behöva pågå ett antal år framöver för att ge det önskade resultatet med högre måluppfyllelse i alla ämnen. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Ett fortsatt arbete ska ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser ska fortsätta under kommande år. Utvecklingsarbetet med matematik ska fortsätta under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a. Skolorna ska fortsätta att se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Skriftliga rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. Rutinerna ska vara kända bland personalen. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. 11

12 Det systematiska kvalitetsarbetet gällande gymnasiesärskolan ska utvecklas, såväl på huvudmannanivå, som på skolenhetsnivå. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 12

13 Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2015/2016 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever som fick gymnasieexamen, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Gymnasieexamen Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke ,04 14,06 72,44 Flicka ,25 15,31 93,91 Total ,69 14,72 83,71 Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att 83,71 procent fick sin gymnasieexamen. Vi kan även se att det finns en skillnad mellan könen då 86,25 procent av tjejerna fick en gymnasieexamen, medan 81,04 procent av killarna fick det. Det finns även en relativt stor skillnad mellan killar och tjejer när det gäller andelen elever som får en grundläggande behörighet till högskolan. Huvudförklaringen till detta är troligen av att en större andel tjejer går på högskoleförberedande program, medan en större andel killar går på yrkesprogram, där det inte ingår en automatisk behörighet till högskolan. Läsår 2014/2015 Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke ,17 14,08 68,45 Flicka ,00 15,43 93,82 Total ,08 14,76 81,21 Om vi jämför med resultaten från läsåret 2014/2015 så kan vi se att andelen som fick sin gymnasieexamen har minskat med 0,39 procentenheter mellan åren. Vi kan också se att skillnaderna mellan killar och tjejer ökade mellan åren, från 1,83 procentenheter till 5,21 procentenheter. Poängsnittet har gått ned något med 0,04 poäng. Även den grundläggande behörigheten till högskolan har gått ned med 2,5 procentenheter. Yrkesexamen Skola Programkod Antal elever Andel med yrkes.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet BA 40 67,50 14,63 14,81 13 EE 29 82,76 12,94 33,33 FT 30 96,67 13,41 3,57 IN 7 85,71 14,19 50,00 VF 15 93,33 11,44 0,00 Total ,82 13,40 16,16 Sannarpsgymnasiet VO 51 68,63 13,52 80,00 Total 51 68,63 13,52 80,00 Sturegymnasiet BF 4 75,00 15,75 100,00 HA 27 70,37 14,04 84,21 HT 30 83,33 15,04 84,00 RL 31 80,65 15,24 60,00 VO 1 100,00 14,06 100,00 Total 93 78,49 14,87 76,71 Total ,11 13,94 48,31

14 I tabellen ovan kan vi se andel elever med yrkesexamen fördelat per skola och program. Totalt sett ser vi att 78,11 procent fick sin yrkesexamen. Det är en ökning från föregående år med 3,38 procentenheter och med 7,56 procentenheter sedan läsåret 2013/2014. Poängsnittet har också ökat, med 0,32 poäng. För att få en yrkesexamen krävs godkänt betyg i en eller flera kurser i svenska, eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och gymnasiearbetet. Av programmets 2500 poäng krävs det också att minst 2250 poäng är godkända. Vissa programspecifika karaktärsämneskurser kan också krävas. Vi kan se att det skiljer sig åt mellan programmen om eleverna fått en högskolebehörighet.vi ser att av de som fått en yrkesexamen så är det 16,16 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet som även läst in en högskolebehörighet, medan det är 80,00 procent på Sannarpsgymnasiet och 76,71 procent på Sturegymnasiet (för Sturegymnasiet motsvarar detta en ökning med 24,08 procentenheter jämfört med föregående år). Det är till viss del naturligt på grund av programmens karaktär. Man kan till exempel tänka sig att flera av de som läser på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) vill gå vidare och läsa till exempelvis sjuksköterska, medan elever på Fordons- och transportprogrammet (FT) räknar med att börja arbeta direkt. Det beror också på om skolan valt att erbjuda högskoleförberedande examen inom ramen för programmet eller om eleven måste välja till kurser inom ramen för individuellt val, eller läsa utökat program. Skola Programkod Andel med yrkes.ex % 2014/2015 Andel med yrkes.ex % 2015/2016 Utveckling Kattegattgymnasiet BA 83,33 67,50-15,83 EE 83,33 82,76-0,57 FT 77,42 96,67 +19,25 IN 83,33 85,71 +2,38 VF 77,78 93,33 +15,55 Total 81,62 81,82 +0,2 Sannarpsgymnasiet BF 83,33 Ingen klass VO 65,00 68,63 +3,63 Total 69,23 68,63-0,6 Sturegymnasiet BF (LÄ) 16,67 75,00 +58,33 HA 75,00 70,37-4,63 HT 79,17 83,33 +4,16 RL 61,90 80,65 +18,75 VO (LÄ) 0,00 100, ,00 Total 67,06 78,49 +11,43 Total 74,73 78,11 +3,38 I tabellen ovan kan vi se skillnaderna i resultat gällande yrkesprogrammen, mellan läsåret 2014/2015 och läsåret 2015/2016. Vissa program har gjort stora framsteg. Exempelvis har Fordons- och transportprogrammet (FT), VVS- och fastighetsprogrammet (VF) och Restaurang och livsmedelsprogrammet (RL) alla ökat med över 15 procentenheter. VF har förvisso ganska små elevtal, och där kan en enskild elev göra stor skillnad, men de andra två är ganska stora yrkesprogram. RL gjorde en dipp under 2015, men har nu återhämtat sig. Lärlingsutbildningarna på Sturegymnasiet har också gått kraftigt framåt, men innehåller små elevtal där en elev kan göra mycket stor procentuell skillnad. Bygg- och anläggningsprogrammet har däremot tappat 15,83 procentenheter jämfört med föregående läsår. Det innebär ett totalt tapp på 23,68 procentenheter på två år för programmet. 14

15 Högskoleförberedande examen Skola Programkod Antal elever Andel med högskoleförb.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet EK 54 88,89 14,66 100,00 NA 87 89,66 16,37 100,00 TE 61 85,25 14,34 100,00 Total ,12 15,32 100,00 Sannarpsgymnasiet NA 55 81,82 15,26 100,00 SA ,96 14,43 100,00 Total ,11 14,64 100,00 Sturegymnasiet ES ,31 15,51 100,00 Total ,31 15,51 100,00 Total ,54 15,07 100,00 I tabellen ovan ser vi andelen elever som fick en högskoleförberedande examen. Vi ser att totalt sett var det 86,54 procent av eleverna som fick sin examen, vilket är en nedgång på 1,17 procentenheter jämfört med föregående läsår och 1,67 procentenheter sedan läsåret 2013/2014. Poängsnittet har minskat med 0,19 poäng jämfört med 2014/2015. För att få en högskoleförberedande examen krävs det att eleven har minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i Svenska/Svenska för andraspråk 1-3, Engelska 5 och 6 och Matematik 1b eller 1c. Tidigare räknades högskolebehörigheten ut genom att kontrollera om de elever som fått ett slutbetyg också hade uppnått högskolebehörighet. Nu räknas detta istället ut genom att kontrollera de som fått en högskoleförberedande examen. Eftersom kraven för att få en högskoleförberedande examen är samma som en grundläggande högskolebehörighet blir siffran för de högskoleförberedande programmen alltid 100 procent. I tabellen nedan ser vi en jämförelse mellan andelen elever som fick en högskoleförberedande examen 2014/2015 med 2015/2016. Högskoleförberedande program Programkod Andel med högskoleförb.ex % 2014/2015 Andel med högskoleförb.ex % 2015/2016 Utveckling Kattegattgymnasiet EK 88,89 88,89 +-0,00 NA 97,89 89,66-8,23 TE 81,82 85,25 +3,43 Total 91,18 88,12-3,06 Sannarpsgymnasiet HU 85,71 Ingen klass NA 81,63 81,82 +0,19 SA 87,86 86,96-0,90 Total 86,22 86,11-0,11 Sturegymnasiet ES 86,79 84,31-2,48 SA 77,42 Ingen klass Total 84,67 84,31-0,36 Total 87,71 86,54-1,17 Teknikprogrammet (TE) har förbättrat sina resultat med 3,43 procentenheter jämfört med läsåret 2014/2015. En marginell förbättring har också skett på Naturvetenskapsprogrammet (NA) på Sannarpsgymnasiet. Störst nedgång kan vi se på NA på Kattegattgymnasiet, som minskat med 8,23 15

16 procentenheter. Dock har det skett från höga nivåer och det är fortfarande det högskoleförberedande program som har störst andel som når gymnasieexamen. Totalt sett kan vi alltså se att nedgången i andel elever som nått gymnasieexamen framförallt beror på en nedgång bland de högskoleförberedande programmen. Dessa program påverkar totalen mer än yrkesprogrammen då de överlag har fler elever. Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer läsår 2014/2015 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, gällande andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2014/2015. Statistik för läsåret 2015/2016 finns ännu inte att tillgå. Tabellen visar andelen elever som fick gymnasieexamen totalt, hur många på de högskoleförberedande programmen som fick sin examen och hur många på yrkesprogrammen som fick sin examen. 16 Andel elever med gymnasiexamen 2015 i % Huvudmän Gymnasiexamen Huvudmän Högskoleför. Huvudmän Yrkes Falun 96,9 Falun 99,1 Örnsköldsvik 97,6 Karlskrona 96,1 Varberg 96,8 Karlskrona 96,3 Varberg 95,7 Karlskrona 96,0 Umeå 95,3 Örnsköldsvik 95,5 Luleå 95,6 Falun 93,9 Luleå 95,1 Skellefteå 94,8 Luleå 93,9 Umeå 92,4 Uddevalla 94,6 Varberg 93,9 Skellefteå 92,4 Uppsala 94,4 Skövde 91,7 Växjö 92,0 Hässleholm 94,3 Borås 91,1 Linköping 91,5 Växjö 94,3 Eskilstuna 90,0 Borås 91,2 Örnsköldsvik 94,2 Östersund 89,3 Uppsala 91,0 Linköping 94,2 Skellefteå 89,0 Örebro 91,0 Örebro 93,2 Växjö 88,9 Lund 90,9 Lund 93,1 Nyköping 88,7 Skövde 90,9 Jönköping 91,6 Västerås 88,3 Uddevalla 90,7 Halmstad 91,5 Jönköping 87,0 Hässleholm 90,0 Kalmar 91,3 Örebro 86,8 Jönköping 90,0 Umeå 91,2 Uddevalla 86,7 Östersund 90,0 Borås 91,2 Kristianstad 85,8 Eskilstuna 89,6 Västerås 91,2 Kalmar 85,4 Halmstad 89,5 Trollhättan 90,6 Helsingborg 85,4 Kalmar 89,4 Östersund 90,6 Linköping 85,2 Nyköping 88,3 Norrköping 90,4 Halmstad 85,0 Västerås 88,3 Skövde 90,1 Sundsvall 84,6 Helsingborg 88,0 Helsingborg 89,9 Gävle 84,3 Gävle 87,6 Eskilstuna 89,3 Hässleholm 84,0 Kristianstad 86,8 Karlstad 89,2 Uppsala 80,5 Norrköping 85,9 Gävle 89,1 Lund 80,2 Karlstad 85,1 Nyköping 87,9 Norrköping 79,6 Trollhättan 85,0 Kristianstad 87,5 Trollhättan 76,8 Sundsvall 83,9 Södertälje 84,4 Karlstad 75,5 Södertälje 80,8 Sundsvall 83,4 Södertälje 74,1 I tabellen kan vi se att Halmstad ligger på 20 plats av de 31 kommunerna när det gäller andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2014/2015, med 89,5 procent. Det är en förbättring jämfört med läsåret 2013/2014 med 2,8 procentenheter (med Skolverkets sätt att räkna där endast elever som fått med sig poäng tas med). På de högskoleförberedande programmen fick 91,5

17 procent sin examen, vilket motsvarar plats 15, föregående år var det plats 17. På yrkesprogrammen fick 85,0 procent av eleverna sin examen, vilket motsvarar plats 22 i jämförelse med gruppen större städer. Det är en förbättring från läsåret 2013/2014 då vi var på plats 29 med 76,7 procent. Den uppmärksamme läsaren kommer konstatera att dessa siffror inte motsvarar de siffror för 2014/2015 som vi tidigare redovisat i förra årets resultatrapport. Anledningen är att Skolverket räknar ut sin statistik på ett något annorlunda sätt. I vår egen statistik räknar vi med alla elever som inte nått en gymnasiebehörighet. Skolverket redovisar endast de elever som har fått ett betyg i 2500 poäng. Det innebär att elever som har fått ett streck (där det inte funnits underlag för att ens sätta ett F), eller elever som av någon anledning fått sitt program reducerat inte räknas med i statistiken. I teorin skulle alltså kommuner som vill få bättre siffror i Skolverkets statistik kunna välja att reducera programmet för alla elever som de tror inte kommer att få en gymnasieexamen. Det kan finnas en viss variation mellan kommunerna gällande hur ofta en elev får ett reducerat program, vilket i sig påverkar Skolverkets statistik. Tabellen nedan visar istället den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som fick sitt avgångsbetyg (vilket innebär antingen ett examensbevis eller studiebevis) läsåret 2014/ Huvudmän Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick avgångsbetyg (examen och studiebevis) Luleå 14,5 14,7 Falun 14,3 14,6 Lund 14,7 14,5 Uppsala 14,2 14,3 Halmstad 14,0 14,3 Linköping 14,2 14,2 Varberg 14,2 14,2 Hässleholm 14,6 14,1 Örnsköldsvik 14,2 14,1 Karlskrona 14,1 14,1 Skövde 14,0 14,1 Gävle 14,0 14,0 Skellefteå 14,2 13,9 Umeå 14,2 13,9 Uddevalla 14,1 13,9 Kristianstad 14,0 13,8 Jönköping 13,9 13,8 Örebro 13,9 13,8 Borås 13,9 13,8 Eskilstuna 13,8 13,8 Karlstad 13,8 13,7 Växjö 13,8 13,6 Västerås 13,6 13,6 Helsingborg 13,3 13,6 Norrköping 13,4 13,5 Sundsvall 13,2 13,2 Södertälje 13,1 13,1 Nyköping 13,2 12,8 Kalmar Finns ej Finns ej Trollhättan Finns ej Finns ej Östersund Finns ej Finns ej

18 2013/2014 var genomsnittet 14,0 poäng vilket var en delad 13 plats jämfört med de andra 30 kommunerna. 2014/2015 hade Halmstad förbättrat den genomsnittliga betygspoängen till 14,3 procent vilket ger plats nummer fem i gruppen större städer. Det indikerar att de elever som faktisk fick ett avgångsbetyg, genom Skolverkets sätt att räkna, låg på en god nivå, jämfört med de andra kommunerna. 18

19 Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Nedan presenteras betygen för de gymnasiegemensamma ämnena. För alla ämnen presenteras betygen för eleverna som tog studenten i juni I kurserna Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c finns även elevernas betyg för dem som läsåret 2015/2016 gick årskurs 1. Dessa presenteras endast på programnivå då det på vissa program är så att dessa kurser läses på tre eller fyra terminer, och därmed inte är färdiga ännu. Att göra en total sammanställning skulle därmed bli missvisande. Särskilt om en jämförelse ska göras med föregående år. Eftersom matematiken har varit ett tydligt förbättringsområde sedan den första resultatrapporten togs fram, kommer utvecklingen där att granskas mer noggrant. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registreras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Betygsstatistiken är hämtad i juli. Matematik Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per kurs och kön. Betyg avgångselever 2016 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - 2,48% 10,74% 16,53% 61,16% 9,09% Pojke - 0,72% 5,76% 19,42% 62,59% 10,79% 0,72% 139 Total - 1,54% 8,08% 18,08% 61,92% 10,00% 0,38% 260 Matematik 1b Flicka 1,03% 7,69% 12,31% 19,49% 54,36% 5,13% Pojke 2,54% 6,78% 16,10% 19,49% 52,54% 2,54% Total 1,60% 7,35% 13,74% 19,49% 53,67% 4,15% Matematik 1c Flicka 16,05% 28,40% 22,22% 20,99% 12,35% Pojke 11,02% 18,90% 29,13% 25,20% 15,75% Total 12,98% 22,60% 26,44% 23,56% 14,42% Total 4,10% 9,48% 15,24% 20,10% 45,97% 4,99% 0,13% 781 Jämfört med läsåret 2014/2015 har elevernas resultat förbättras något, då var det totalt 5,73 procent som hade ett F och läsåret 2015/2016 var det 4,99 som hade ett F och 0,13 procent som hade ett streck. Förbättringen har framförallt skett inom Matematik 1a, som yrkesprogrammen läser. Där var det föregående år 12,17 procent som hade ett F, nu är det 10,00 procent som har ett F och 0,38 procent som hade ett streck. På nästa sida presenteras resultaten för avgångseleverna från 2016 uppdelat per program. 19

20 Betyg avgångseleverna 2016 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Matematik 1a BA ,26% 20,51% 53,85% 12,82% 2,56% 39 BF ,00% - 50,00% 25,00% - 4 EE - - 7,14% 39,29% 50,00% 3,57% - 28 FT - - 6,67% 23,33% 66,67% 3,33% - 30 HA - 3,70% 3,70% 7,41% 62,96% 22,22% - 27 HT - 3,33% - 26,67% 56,67% 13,33% - 30 IN - 16,67% 16,67% 16,67% 50,00% RL - - 6,45% 9,68% 67,74% 16,13% - 31 VF ,14% 92,86% VO - 1,96% 15,69% 11,76% 64,71% 5,88% - 51 Total - 1,54% 8,08% 18,08% 61,92% 10,00% 0,38% 260 Matematik 1b EK 3,70% 11,11% 14,81% 24,07% 46,30% ES 1,96% 6,86% 12,75% 15,69% 54,90% 7,84% SA 0,64% 6,41% 14,10% 20,51% 55,13% 3,21% Total 1,60% 7,35% 13,74% 19,49% 53,67% 4,15% Matematik 1c NA 15,49% 25,35% 27,46% 19,01% 12,68% SA ,33% 66,67% TE 8,20% 18,03% 26,23% 32,79% 14,75% Total 12,98% 22,60% 26,44% 23,56% 14,42% Störst andel elever som gick ut med ett F i matematik fanns på Barn- och fritidsprogrammet BF (men det var endast för elever som läst som lärlingsutbildning och de 25 procenten utgör här endast en elev) och Handels- och administrationsprogrammet (HA). Läsåret 2013/2014 hade dock HA 41,67 procent som fick F, så sett över tid är det en förbättring. Jämfört med förgående år har Fordons- och transportprogrammet (FT) förbättrat sina resultat med 10,22 procentenheter medan Hotell- och turismprogrammet (HT) har försämrat sina resultat med 8,78 procentenheter. Nedan görs en jämförelse med de betyg i matematik som eleverna fick i årskurs 1 och de betygen som de hade när de gick ur gymnasieskolan Betyg F åk 1 lä 2013/2014 Kurs % % F Vid utgång åk Matematik 1a 20,18% 10,38% Matematik 1b 12,00% 4,15% Matematik 1c 1,42% 0,00% Som vi kan se ovan har skolorna arbetat aktivt för att de elever som fick ett F när de läste matematik i åk 1 skulle få ett godkänt betyg innan de gick ur gymnasiet. Av de elever som läste Matematik 1a, vilket motsvarar alla elever på yrkesprogrammen, var det 20,18 procent som fick ett F i årskurs 1. När dessa elever nu gick ur gymnasiet var det 10,38 procent som hade kvar sitt F. För eleverna som läser Matematik 1b hade siffrorna gått från 12,00 procent till 4,15 procent. På nästa sida presenteras resultaten för de elever i åk 1 som fått sitt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c under läsåret 2015/2016. Då vissa program numera lagt om undervisningen så att delar av eller alla elever läser kursen på tre eller fyra terminer istället för två, är resultaten inte helt jämförbara med tidigare år. 20

21 Betyg åk 1 Ma1 lå 2015/2016 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Matematik 1a BA - 9,76% 12,20% 7,32% 48,78% 19,51% 2,44% 41 BF ,38% 7,69% 61,54% 15,38% - 13 EE ,33% 9,52% 52,38% 4,76% - 21 HA* ,67% - 50,00% 33,33% - 6 HT* ,43% 21,43% 42,86% 14,29% - 14 RL* - 8,33% 16,67% 33,33% 25,00% 16,67% - 12 VO - 2,27% 2,27% 11,36% 52,27% 31,82% - 44 Matematik 1b EK 6,86% 18,63% 28,43% 22,55% 19,61% 3,92% ES* 5,66% 9,43% 18,87% 26,42% 35,85% 3,77% - 53 SA 2,14% 7,86% 20,00% 19,29% 42,14% 8,57% Matematik 1c NA 28,79% 16,67% 25,76% 10,61% 11,36% 6,82% TE 23,08% 9,62% 28,85% 11,54% 25,00% 1,92% - 52 * På Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) erbjuds eleverna att läsa matematiken på fyra terminer. På Estetiska programmet (ES) erbjuds vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Vissa elever väljer att göra det, medan andra läser i reguljär fart. De elever som väljer att läsa över längre finns med andra ord inte med i statistiken. Det innebär att siffrorna för HA, HT, RL och ES inte ska jämföras med de andra programmen. Det är troligt att dessa elever som valt att läsa den på längre sikt, är elever som upplever att de har svårare för matematik, och att några av dem kommer få betyget F. På Fordons- och transportprogrammet (FT) och Industritekniska programmet (IN) läser alla elever Matematik 1a på tre terminen, så ingen där har fått betyg ännu. På nästa sida presenteras en jämförelse över hur resultaten i matematik för eleverna i åk 1 utvecklats de fyra senaste läsåren. 21

22 Jämförelse Betyg Matematik 1a, b & c åk 1 sedan läsår F lå F lå F lå F lå 2011/2012 Betyg 2011/ / / /2015 Kurs Program % % % % F lå 2015/2016 Matematik 1a BA 43,04% 24,24% 26,19% 3,77% 19,51% BF 64,00% Finns ej detta lå Finns ej detta lå 0,00% 15,38% EE 7,69% 15,15% 10,00% 0,00% 4,76% FT 33,33% 48,28% 0,00% 0,00% Betyg ej satt HA 66,67% 38,46% 41,67% 0,00% 33,33% HT 26,67% 39,13% 6,67% 0,00% 14,29% IN 22,22% 28,57% 0,00% 0,00% Betyg ej satt RL 21,43% 43,48% 26,09% 24,00% 16,67% VF 13,33% 11,11% 0,00% 0,00% Betyg ej satt VO 52,00% 34,21% 33,33% 19,44% 31,82% Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,00% 1,33% 3,92% ES 29,29% 3,08% 3,64% 1,75% 3,77% SA 25,74% 9,21% 18,56% 7,19% 8,57% Matematik 1c NA 4,96% 0,68% 1,36% 0,00% 6,82% TE 4,94% 1,72% 0,00% 0,00% 1,92% Vid jämförelsen är det då viktigt att notera att resultaten för Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) inte är för alla eleverna och därmed egentligen inte kan jämföras med tidigare år. Fordons- och transportprogrammet (FT) och Industritekniska programmet (IN) läser från och med läsåret 2015/2016 matematik 1a på tre terminer, vilket gör att även dessa betyg inte kan jämföras med tidigare år. Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för avgångseleverna Engelska 5 läses av alla de nationella programmen och ett godkänt betyg är ett krav för att få en gymnasieexamen. Betyg avgångselever 2016 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Engelska 5 Flicka 12,25% 20,00% 27,00% 22,75% 17,00% 1,00% 400 Pojke 8,05% 16,62% 36,62% 21,30% 17,14% 0,26% 385 Total 10,19% 18,34% 31,72% 22,04% 17,07% 0,64% 785 Vi kan se att det totalt sett var 0,64 procent av eleverna som fick ett F i Engelska 5, vilket är en förbättring sedan läsåret 2014/2015 då siffran var 1,37 procent. Detta kan jämföras med att 10,19 procent fick ett A i samma kurs. Andelen tjejer som fick ett F var något större än andelen killar. Det var endast en kille som fick ett F i engelska av totalt 385 st. I tabellen på nästa sida visas avgångselevernas resultat i Engelska 5 per program. 22

23 Betyg avgångselever 2016 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Engelska 5 BA - 10,00% 22,50% 27,50% 37,50% 2,50% 40 BF ,00% 25,00% 50,00% - 4 EE 6,90% 20,69% 44,83% 13,79% 13,79% - 29 EK 9,26% 27,78% 27,78% 20,37% 14,81% - 54 ES 21,57% 21,57% 25,49% 22,55% 7,84% 0,98% 102 FT 3,33% - 20,00% 33,33% 43,33% - 30 HA - 3,70% 40,74% 14,81% 40,74% - 27 HT 3,33% 6,67% 36,67% 23,33% 30,00% - 30 IN 14,29% 42,86% - 14,29% 28,57% - 7 NA 23,24% 26,06% 30,28% 14,08% 6,34% RL - 3,23% 22,58% 48,39% 25,81% - 31 SA 7,45% 22,98% 38,51% 18,63% 12,42% TE 3,28% 21,31% 40,98% 27,87% 6,56% - 61 VF ,67% 26,67% 26,67% - 15 VO 1,92% 5,77% 25,00% 28,85% 32,69% 5,77% 52 Total 10,19% 18,34% 31,72% 22,04% 17,07% 0,64% 785 Läsåret 2014/2015 var det 9,68 procent av elevernas på Fordons- och transportprogrammet (FT) som hade ett F i Engelska 5. I år var det inte någon. På Vård- och omsorgsprogrammet (VO) har andelen ökat från 2,56 procent 2015 till 5,77 procent mellan åren. Det är också det program där störst andel elever är underkända. I tabellen nedan redovisas betygen i Engelska 5 för de elever som gick i årskurs 1 läsåret 2015/2016. Betyg åk 1 Eng5 lå 2015/2016 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Engelska 5 BA 3,03% 15,15% 30,30% 18,18% 30,30% 3,03% 33 BF - 9,52% 9,52% 42,86% 14,29% 23,81% 21 EE 18,18% 27,27% 22,73% 22,73% 9,09% - 22 EK 23,08% 28,85% 25,00% 18,27% 2,88% 1,92% 104 HA 4,55% 4,55% 9,09% 36,36% 18,18% 27,27% 22 HT 5,00% 15,00% 35,00% 15,00% 20,00% 10,00% 20 NA 36,57% 28,36% 18,66% 9,70% 4,48% 2,24% 134 RL 5,56% 11,11% 38,89% 16,67% 19,44% 8,33% 36 SA 5,56% 22,92% 38,89% 20,83% 11,11% 0,69% 144 TE 25,68% 28,38% 22,97% 18,92% 2,70% 1,35% 74 VO 2,04% 8,16% 26,53% 18,37% 34,69% 10,20% 49 Total 16,77% 22,16% 26,80% 18,41% 11,53% 4,34% 668 Fordons- och transportprogrammet (FT) och Industritekniska programmet (FT) läser Engelska 5 på tre terminer och har därför inte fått några resultat. Samma sak gäller Estetiska programmet (ES). Jämfört med tidigare år har andelen elever med F ökat markant på Handels- och administrationsprogrammet (HA). Från 5,56 procent till 27,27 procent. I med att tre program saknas är jämförelsen med tidigare för totalresultatet inte möjligt. Men det går ändå med stor sannolikhet att konstatera att andelen elever med ett F har ökat. 23

24 Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för avgångseleverna Betyg avgångselever 2016 Betyg A B C D E F - Total Kurs Kön % % % % % % % Antal Svenska 1 Flicka 14,92% 21,99% 28,80% 22,51% 11,52% 0,26% Pojke 4,38% 10,14% 26,03% 30,96% 27,67% 0,55% 0,27% 365 Total 9,77% 16,20% 27,44% 26,64% 19,41% 0,40% 0,13% 747 Vi kan se att totalt sett är det 0,53 procent av avgångseleverna som hade antingen ett F eller ett streck i Svenska 1. Det är en förbättring jämfört med föregående år då 1,41 procent av eleverna hade ett F. En lite mindre andel av tjejerna har F jämfört med killarna, skillnaden är dock bara 0,29 procentenheter. 36,91 procent av tjejerna har dock ett A eller ett B, jämfört med 14,52 procent av killarna. Nedan ser vi resultaten fördelat per program. Betyg avgångselever 2016 Betyg A B C D E F - Total Kurs Programkod % % % % % % % Antal Svenska 1 BA - 5,13% 17,95% 25,64% 51,28% BF ,00% 75,00% EE ,22% 25,93% 48,15% 3,70% - 27 EK 5,88% 19,61% 39,22% 21,57% 13,73% ES 10,10% 13,13% 32,32% 29,29% 13,13% 2,02% - 99 FT 3,33% 10,00% 20,00% 10,00% 56,67% HA 3,85% 15,38% 15,38% 42,31% 23,08% HT - 10,71% 28,57% 35,71% 25,00% IN ,14% 28,57% ,29% 7 NA 30,88% 27,94% 25,74% 11,76% 3,68% RL - 7,14% 25,00% 42,86% 25,00% SA 8,67% 25,33% 30,00% 21,33% 14,67% TE 3,28% 9,84% 32,79% 47,54% 6,56% VF ,33% 33,33% 53,33% VO 2,17% 4,35% 17,39% 41,30% 34,78% Total 9,77% 16,20% 27,44% 26,64% 19,41% 0,40% 0,13% 747 Störst andel elever med A finns på Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 30,88 procent. Räknar man även med eleverna som fått ett B utgör det 58,82 procent av eleverna. På nästa sida presenteras resultaten i Svenska 1 för årskurs 1 läsåret 2015/2016 för de program som läser kursen på två terminer. Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet och Industritekniska programmet får sina betyg i årskurs 2. 24