Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering
|
|
- Linda Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bekämpandet av antiziganism och diskriminering. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om spridning av vitboken. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om spridning av olika metoder för romsk inkludering. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler brobyggare. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om romsk delaktighet och romskt civilsamhälle. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsinsatser för romska kvinnor, män, flickor och pojkar. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om språk och utbildning. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en romsk språk- och kulturinstitution. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i övrigt om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering. Motivering Sverige har en mörk historia när det gäller behandlingen av romer och resande. Den första delen av 1900-talet handlade om ren rasideologi som i sin yttersta form gick ut på :04
2 att romer inte borde leva i Sverige. Romska mödrar fick inte ta del av mödrahälsovård och sterilisering användes för att de romska generna inte skulle föras vidare. Under andra delen av talet suddades rasideologin sakta bort och ersattes av välfärdssamhällets kartläggningar och övervakning. Samhällsinsatser för att hjälpa romerna sattes in men det gjordes utan samråd med dem som skulle beröras av åtgärderna. Romer ansågs helt enkelt inte förstå sitt eget bästa. Även idag utsätts romer och resande för diskriminering och fördomar. Många romer upplever ett utanförskap och romers levnadsvillkor är idag ofta sämre än för befolkningen i övrigt. Utanförskapet och diskrimineringen är särskilt allvarlig inom områden som utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet. Vidare diskrimineras många romer i sin vardag och det finns fortfarande en antiziganism som återkommande gör sig påmind. Okunskap om romer och resande och om de övergrepp och kränkningar de har utsatts för bidrar till att lägga den största delen av skulden för nuvarande utanförskap hos den romska gruppen. Den bristande kunskapen upprätthåller en förtroendeklyfta som är vanligt förekommande mellan romer och det övriga samhället. Den tidigare regeringen vidtog en rad insatser för att förbättra situationen för Sveriges romer och resande. I februari 2012 beslutades om en strategi för romsk inkludering åren Det övergripande målet i strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. I maj 2012 behandlades strategin i riksdagen. Cirka 60 miljoner kronor avsattes för arbetet åren Vidare tog den tidigare regeringen fram Vitboken om övergrepp och kränkningar av romer under svenskt 1900-tal. Vitboken visar tydligt hur illa romer och resande behandlats av samhället under hela 1900-talet. Arbetet med vitboken har spelat en viktig roll för arbetet med att överbrygga förtroendeklyftan mellan den romska minoriteten och majoritetssamhället. Dessutom tillsattes våren 2014 en kommission mot antiziganism under ledning av Thomas Hammarberg. Kommissionen, som ska ta krafttag mot antiziganism i samhället, har också fått i uppdrag att ta fram skolmaterial baserat på nämnda vitbok samt sprida materialet. Vidare fick Datainspektionen våren 2014 i uppdrag att undersöka om det förekommer olaglig registrering av romer eller personer av annat etniskt ursprung inom socialtjänsten och bostadsmarknaden. Mot bakgrund av Skånepolisens register över ca 2
3 5000 romer arbetar en rad myndigheter (DO, JK, JO och SIN) med frågor relaterade till registerskandalen. Det är tydligt att det påbörjade arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering måste fortsätta. Under 2015 bör, vid sidan om pågående insatser, vidtagna åtgärder inom ramen för strategin för romsk inkludering utvärderas och ett gediget tankearbete för insatser och åtgärder för kommande år måste ta vid. Det fortsatta arbetet under 2015 liksom framöver bör bestå av ett antal centrala delar: Bekämpandet av antiziganism och diskriminering Fortsatta satsningar mot antiziganism och diskriminering behövs även framöver. Kommissionen mot antiziganism gör ett viktigt arbete och dess arbete och slutsatser måste spridas. Diskrimineringsombudsmannen kan spela en viktig roll i arbetet för att bekämpa diskriminering av romer och resande. Skolor är centrala i arbetet mot olika former av intolerans, såsom antziganism, och skolpersonal behöver stöd i arbetet med att bemöta intolerans och fördomar. Samhället måste reagera kraftfullt mot hatbrott. Spridning av vitboken Den mörka och hittills okända historien om behandlingen av romer och resande under svenskt 1900-tal som framkommer i vitboken måste fortsätta att spridas till olika delar av samhället. Centralt är uppdraget till kommissionen mot antiziganism som innebär att kommissionen ska ta fram skolmaterial baserat på vitboken och därefter sprida material till bl.a. skolor. Spridning av olika metoder för romsk inkludering I samband med att strategin för romsk inkludering antogs utsåg den tidigare regeringen fem pilotkommuner som under åren får statsbidrag för att arbeta med frågor om romsk inkludering. Pilotkommunerna, som arbetar på olika sätt, har tagit fram metoder och arbetssätt för romsk inkludering. Dessa metoder bör i högre utsträckning spridas vidare till andra kommuner för att tjäna som inspiration. Även myndigheter som varit involverade i arbetet med strategin, t.ex. Arbetsförmedlingen, har utarbetat metoder som kan vara användbara för andra myndigheters arbete. Centralt är att arbetssätten och metoderna för romsk inkludering på nationell och kommunal nivå införlivas i verksamhetens ordinarie strukturer och arbete. Satsningarna får inte bli till kortsiktiga projekt utan måste bli långsiktiga. 3
4 Fler brobyggare Metoden med brobyggare, som har romsk språk- och kulturkompetens, har visat sig fungera och har gett resultat inom ramen för de områden där brobyggarsatsningar gjorts dvs. förskola, skola och Arbetsförmedlingen. Som exempel kan nämnas att Arbetsförmedlingen uppskattar att brobyggarverksamheten bidragit till 297 nyinskrivningar under 2013 och att 86 personer av dessa kommit ut i arbete. Pågående satsningar avseende brobyggare inom hälso- och sjukvården liksom socialtjänsten är också av stor vikt. I det fortsatta arbetet bör brobyggarverksamheten som arbetsmetod utvecklas vidare och spridas till fler kommuner och myndigheter. Romsk delaktighet och romskt civilsamhälle I allt arbete för romsk inkludering är romsk delaktighet och romskt inflytande centralt. Förtroendeklyftan mellan romer och det offentliga liksom samhället i stort måste minskas. Inom myndigheter och kommuner pågår utvecklingsarbete avseende olika former för samråd och dialog med romska företrädare som måste spridas vidare. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för att möjliggöra för det romska civilsamhället att engageras i arbetet. Jämställdhetssatsningar Det behövs fortsatta jämställdhetsåtgärder, och konkreta insatser som är relevanta för jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar bör vidtas. Språk och utbildning Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att nå bättre levnadsvillkor för den romska befolkningen. En del av detta är att främja utveckling och produktion av läroverktyg på samtliga varieteter av romani chib för barn, unga och vuxna. Skolverkets läromedelssupplement om romsk kultur, språk, religion och historia bör spridas och tillgängliggöras i större utsträckning. En romsk språk- och kulturinstitution Framöver finns behov av att skapa en romsk nationell språk- och kulturinstitution. Institutionen ska kunna tjäna som ett forum och samlingsplats för romsk kultur och 4
5 historia men också ett kunskapscentrum avseende utbildning och spridande av romsk kultur och språk. Regeringen bör därför ta initiativ till en utredning om tillskapandet av en romsk språk- och kulturinstitution. Utredningen ska genomföras i nära samråd med det romska civilsamhället.. Erik Ullenhag (FP) 5
Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-10 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Betänkande
Nuläge, utmaningar och tips i det kommunala arbetet med romsk inkludering
Nuläge, utmaningar och tips i det kommunala arbetet med romsk inkludering Informationsträff, Stockholm 190515 Mirelle Gyllenbäck, Länsstyrelsen i Stockholms län Strategin för romsk inkludering - mål Den
Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm
Kulturdepartementet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: 103 33 Stockholm Arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering 2012 2032 Produktion: Kulturdepartementet Foto
Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv Kraftsamling i arbetet mot antiziganism Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Dir. 2014:47 Sammanfattning En kommitté en kommission mot antiziganism ska komplettera och förstärka
Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk-
Sammanfattning Kommissionen har haft regeringens uppdrag att åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism och att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället
Romsk brobyggare implementering av projekt Romane Buca
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Reuterdahl Karin Datum 2014-05-02 Diarienummer UAN-2014-0224 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Romsk brobyggare implementering av projekt Romane
Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor
Bilaga till 88 2017-06-05 Kulturdepartementet Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Sammanfattning En utredare ska närmare utreda hur ett nationellt
Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads
Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2787 av Mathias Sundin m.fl. (FP) Liberal minoritetspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information
Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK)
2016-12-13 42029-2016 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 00 Stockholm Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över
Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2010-11-25 SID 1 (5) 2010-10-20 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25 618 Till Socialtjänst-
Kulturdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över betänkandet Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44).
Stockholms (ans landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2016-1207 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Föredragande landstingsråd:
Riksdagen. Regering/ Regeringskansliet
Riksdagen Regering/ Regeringskansliet Företrädare NM Företrädare NM Övriga myndigheter Länsstyrelsen i Stockholm Företrädare NM Utvecklings kommuner Företrädare NM Kommuner landsting inom FO Länsstyrelsens
Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006
Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt
Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län att göra en nulägesbeskrivning i kommuner med verksamhet för romsk inkludering
Regeringsbeslut I:5 2017-05-11 Ku2017/01295/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län att göra en nulägesbeskrivning
Yttrande över betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55
Kommunstyrelsen 2010 12 06 237 578 Arbets och personalutskottet 2010 11 29 228 479 Dnr 10.588 13 decks12 Yttrande över betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55 Bilaga: Sammanfattning
1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella
Regeringsbeslut 48 2015-12-17 Ku2015/03083/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 7:1 och 7:2 Åtgärder för
Handlingsplan för Romers rätt en lokal strategi för romers inkludering i Västerås
Diarienr 2014/681-KS nternati Handlingsplan för Romers rätt en lokal strategi för romers inkludering i Västerås Antagen av Kommunstyrelsen 19 november 2014 program policy handlingsplan riktlinje program
Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
FRANTZWAGNER. Yttrande över SOU2016:44 - Kraftsamling mot antiziganism
Datum: 2016-12-14 Remissvar FRANTZWAGNER SÄLLSKAPET Kulturdepartementet Antidiskrimineringsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över SOU2016:44 - Kraftsamling mot antiziganism Frantzwagner sällskapet deltog
Minoritetsfrågor. Konstitutionsutskottets betänkande 2014/15:KU16. Sammanfattning
Konstitutionsutskottets betänkande 2014/15:KU16 Minoritetsfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlas 19 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 om de nationella minoriteterna. Motionsyrkandena
Kontorsyttrande på remiss på betänkandet Krafttag mot antiziganism. (SOU 2016:44)
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1/2995/2016 Sida 1 (4) 2016-10-18 Handläggare Mats Sylwan Telefon: 08 508 31 928 Till Kulturnämnden Kontorsyttrande på remiss på betänkandet
Ansökan om bidrag för utveckling av kommunal verksamhet för romsk inkludering
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Nina Klinge-Nygård Datum 2016-03-07 Diarienummer KSN-2016-0290 Kommunstyrelsen Ansökan om bidrag för utveckling av kommunal verksamhet för romsk inkludering Förslag till
Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Sida: 2 av 14. Pilotverksamhet för romsk inkludering
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013-2013-03-01 Avser perioden 19 april 2012 till och med 31 januari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2012/116323 Datum: 2012-03-01 Återrapportering enligt
1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella
Regeringsbeslut IV 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4438/DISK A2014/1080/DISK A2014/3779/DISK m.fl. Se bilaga 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 10422 Stockholm Regleringsbrev för
Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 15 december 2016
PM 2016:210 RIX (Dnr 110-1467/2016) Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 15 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Gävle kommuns brobyggarverksamhet under 2018
Sid 1 (5) Verksamhetsrapport 2019-01-15 Eeva Östberg Telefon 026-17 82 38 eeva.ostberg@gavle.se Gävle kommuns brobyggarverksamhet under 2018 Bidrag för utbildning av brobyggare Regeringen har den 21 april
Behovsanalys vad gäller romsk inkludering
Stöd & Process 2014-10-10 Sofia Gullberg 08-590 971 07 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:529 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Behovsanalys vad gäller romsk inkludering Bakgrund Regeringen har beslutat om En
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)
Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism
Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Kulturdepartementet har gett möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism. Kommunstyrelsens
Sammanfattning av synpunkterna i remissvaret
Bilaga till Gävle kommuns handlingsplan för romsk inkludering inför beslut Samrådsredogörelse gällande förslaget till Gävle kommuns handlingsplan för romsk inkludering 2017-2020 Remissinstans Samhällsbyggnadsnämnden
YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44
Stockholm 15 december 2016 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: Ku2016/01696/DISK YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Sammanfattning Civil Rights Defenders välkomnar
Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25
Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Statusrapport - romsk inkludering våren 2016
Tjänsteutlåtande Projektledare 2016-08-05 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: sofia.gullberg@upplandsvasby.se KS/2015:129 20902 Kommunstyrelsen Statusrapport - romsk inkludering våren 2016 Förslag till beslut
1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella
Regeringsbeslut II:3 Arbetsmarknadsdepartementet 2013-12-12 A2013/4180/DISK A2013/4655/SV A2013/4745/DISK Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende
Yttrande över betänkande Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Klinge-Nygård Nina (KLK) Löwgren Helene (SCF) Datum 2016-11-24 Diarienummer KSN-2016-1975 Yttrande över betänkande Kraftsamling mot antiziganism (SOU
Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan
! Handläggning Pernilla Alm Direkttelefon E-post Datum 2015-11-16 Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Namn på enheten: Citronfjärilen Innehåll 1. Vision 2. Bakgrund 3. Likabehandlingsarbete
Romers rätt en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55) Remiss från kommunstyrelsen
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-11-22 Handläggare: Marie Janemar, 08-508 18 049 Bosse Dannert, 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-11-23
Strategin för romsk inkludering - Lägesrapport 2013
RAPPORT 1 (28) Datum Beteckning Enheten för arbetsmarknads-och rättighetsfrågor Majlis Nilsson 08-785 49 06 Strategin för romsk inkludering - Lägesrapport 2013 Den 16 februari 2012 beslutade regering skrivelsen
Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå
Kommunstyrelsen 2016-03-17 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:82 Sirpa Lindelöf 016-710 12 55 1 (1) Kommunstyrelsen Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet
Regeringens skrivelse 2011/12:56
Regeringens skrivelse 2011/12:56 En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012 2032 Skr. 2011/12:56 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 februari 2012
Förebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner.
Nulägesbeskrivning- rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner. Innehåll Innehåll... 3 Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 10 Syfte... 11 Frågeställningar...
2018:13. Utvärdering av styrningen av strategin för romsk inkludering
2018:13 Utvärdering av styrningen av strategin för romsk inkludering MISSIV DATUM 2018-05-17 ERT DATUM 2017-04-06 DIARIENR 2017/97 ER BETECKNING Ku2017/01054/DISK Regeringen Kulturdepartementet 103 33
Delegationen för romska frågor
Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor har i uppdrag att, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja
Program för Nationella minoriteter
Hans Johansson Handläggare 033-35 85 73 SKRIVELSE Datum 2019-05-14 Instans Arbetslivsnämnden Dnr ALN 2019-00002 1.1.3.0 Sida 1(1) Program för Nationella minoriteter Arbetslivsnämndens beslut Arbetslivsnämnden
PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG?
PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG? Insamlade perspektiv ifrån 35 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering i Linköpings
1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella
Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2015-12-17 Ku2015/02167/DISK Ku2015/02905/LS (delvis) Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen
Romers rätt - en strategi för romer i Sverige
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-11-18 Handläggare: Sebastian Wiklund Telefon: 08-508 33 598 Kicki Berg Telefon: 08-508 33 599 Till Utbildningsnämnden 2010-11-18
Rappor R t 2001:01 apport 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015
Rapport 2001:01 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015 Rapport 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015 Utgivningsår: 2016 ISBN: 978-91-7281-686-2 För mer information kontakta enheten för arbetsmarknads-
Långt till lika villkor för
Domino Kai är människorättsaktivist och politiskt sakkunnig för MP i Europaparlamentet. STOCKHOLMS FRIA FOTO: KRISTIAN BORG Långt till lika villkor för Stockholms romer PUBLICERAD: TORSDAG 6 APRIL 2017,
En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering
Kulturutskottets yttrande 2011/12:KrU2y En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012 2032 Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har gett bl.a. kulturutskottet tillfälle
Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion
Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000
2016:3. Utvärdering av brobyggarverksamheten inom strategin för romsk inkludering
2016:3 Utvärdering av brobyggarverksamheten inom strategin för romsk inkludering MISSIV DATUM DIARIENR 2016-01-26 2015/60-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2015-03-15 Ku2015/854/DISK Regeringen Kulturdepartementet
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Diskrimineringslagen (2008:567)
Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (1985:1100) kap 14 a Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och att missgynnandet har samband med
Förebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskolan Nolängen Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker
Nulägesbeskrivning av romers situation i skolan
Linda Jervik Steen Systemutvärdering 1 (61) Nulägesbeskrivning av romers situation i skolan Diarienummer: 2017:885 2 (61) Sammanfattning... 3 Kunskap om styrdokumentens krav... 3 Undervisning om romsk
Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning
Regeringsbeslut I:6 2018-02-22 Ju2018/01290/KRIM Justitiedepartementet Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning
Karlsviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Karlsviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen: Karlsviks förskola, Disponentvägen 10, 975 94 Luleå Ansvariga för planen: Förskolechef
Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information
Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011
Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins
Rapport2001:01. Nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter för romers rätt. utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet
Rapport2001:01 2014:22 Rapport Nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter för romers rätt utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet Rapport 2014:22 Nulägesbeskrivning av hinder och
Nationella minoriteter
PM59100 PM59008 2.1 Produktionsavdelningen/ Kommunikationsavdelningen Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Samråd... 3 Deltagare... 4 Samråd 2016... 4 Innehåll... 4 Återrapportering... 5 Resultat...
Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12
Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70
Ansökan till Kulturdepartementet om bidrag för utveckling av kommunal verksamhet för romsk inkludering
Stöd & Process 2016-03-19 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:129 sofia.gullberg@upplandsvasby.se Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 103 33 Stockholm Beteckning:
Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet
Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet 1 Inledning Ungdomsstyrelsen har i regeringsuppdrag 2010-02-25, (IJ 2010/368/DISK) i uppdrag att följa upp och analysera
Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015
Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola
Herrgårdens förskola
Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen
Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Lejonströms förskoleområde
Del 1 Lejonströms förskoleområde Orkesterns förskola (avd. Svalan) Förskolans namn Läsåret 2017-2018 2017-09-15 Gemensam plan för Lejonströms förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2016-2017 Solbackens förskola Reviderad 2017-02 INNEHÅLL Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av plan Definitioner Kartläggning Förebyggande
Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SMEDBY FÖRSKOLA 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information om
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Stockholms stads strategi för romsk inkludering
Stockholms stads strategi för romsk inkludering 2018-2022 stockholm.se "[Dubbelklicka för att lägga till logotyp eller ta bort denna text]" 3 (15) Innehåll Bakgrund och syfte...4 Rätten till arbete och
Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016
Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola
Nystads förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Nystads förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och
Del 1 Lejonströms förskoleområde
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Del 1 Lejonströms förskoleområde Gemensam plan för Lejonströms förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan
Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se
1 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter stockholm.se 2 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande
Stockholms stads strategi för romsk inkludering
Stockholms stads strategi för romsk inkludering 2018-2022 stockholm.se "[Dubbelklicka för att lägga till logotyp eller ta bort denna text]" januari 2018 3 (17) Innehåll Bakgrund och syfte...4 Rätten till
Malmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Handlingsplan Linköpings kommun - Pilotkommun för romsk inkludering
Handlingsplan 2012-2015 Linköpings kommun - Pilotkommun för romsk inkludering Handlingsplan Pilotkommun romsk inkludering 2011/12:56 reviderad efter kritik fr dep 21jun2012 1 (4) Övergripande arbete under
Romers rätt till arbete
Rapport 2001:01 2014:23 Romers rätt till arbete en nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter Rapport 2014:23 Romers rätt till arbete en nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter Utgivningsår: 2014
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för
Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och
Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola
Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola 2017-2018 På vår förskola ska alla barn bli sedda och känna sig trygga. På vår förskola ska alla känna sig respekterade för den de är. På vår förskola
Rappor R t 2001:01 apport 2015:12 Romsk inkludering Årsrapport 2014
Rapport 2001:01 2015:12 Romsk inkludering Årsrapport 2014 Rapport 2015:12 Romsk inkludering Årsrapport 2014 Utgivningsår: 2015 ISBN: 978-91-7281-642-8 För mer information kontakta enheten för arbetsmarknads-
Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola 1-5 år 161201-171130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola