Ansökan till Kulturdepartementet om bidrag för utveckling av kommunal verksamhet för romsk inkludering

Transkript

1 Stöd & Process Sofia Gullberg Dnr Fax KS/2015:129 Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Stockholm Beteckning: KU2016/00159/DISK Postadress: Stöd & Process Upplands Väsby kommun Upplands Väsby Ansökan till Kulturdepartementet om bidrag för utveckling av kommunal verksamhet för romsk inkludering Upplands Väsby kommun ansöker härmed om bidrag för utveckling av kommunal verksamhet för romsk inkludering. Ansökan följer de angivna urvalskriterierna och kommer att behandlas av kommunstyrelsen den 4 april Bakgrund Kommunen är sedan 2010 ett finskt förvaltningsområde och arbetar aktivt med nationella minoriteters rättigheter. Behovet av att arbeta stödjande och förebyggande med romer i Upplands Väsby uppmärksammades redan 2010 då enheten Förebyggande och behandling ansökte om medel från Länsstyrelsen i Stockholm för att finansiera föräldrastöd och stödgrupper för romska familjer (beteckning ). I ansökan påpekas att romer ofta har låg tilltro till kommunen och att det därför är viktigt att arbeta tillsammans med personer som har kunskap om romer och gärna är en del av den romska kulturen. Under hösten 2010 startades en verksamhet vid Sverigefinska skolan med läxläsning och fysiska aktiviteter för en grupp romska barn. Verksamheten bedrevs inom ramen för kommunens folkhälsoarbete och projektet har därefter fortsatt drivas i ideell regi av föreningen Action Zone med bidrag från finskt förvaltningsområde. Syftet med projektet har varit att förstärka barnens självbild, öka ungdomarnas intresse för utbildning samt lära sig uttrycka känslor på ett bra sätt. Sedan hösten 2013 har Upplands Väsby kommun haft samråd med en kaaleromsk förening Öppet hus för unga romer. Föreningens ändamål är att värna den romska kulturen, stärka medlemmarnas identitet, erbjuda medlemmarna en mötesplats och bedriva en verksamhet med fokus på personlig utveckling och social gemenskap. Samrådet med föreningen har utvecklats till ett mycket gott samarbete mellan föreningen och Besöksadress: Dragonvägen 86 Telefon: Postgiro: Bankgiro: E-postadress: upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se Internetadress:

2 2 (7) kommunen. Ett exempel är att två utbildningstillfällen för kommunens personal om romsk historia och levnadsvillkor anordnades hösten 2015 i samarbete med föreningen. I april 2016 planerar även kommunen tillsammans med föreningen uppmärksammandet av den romska nationaldagen. Föreningen har också till stor del stöttats av Studieförbundet Vuxenskolan med vilka kommunen har avtal om att erbjuda föreningsutbildningar. Kommunen har sedan 2013 tilldelat verksamhetsbidrag, lokalbidrag och bidrag för stärkande av kultur och språk till föreningen. Sedan januari 2014 ingår Upplands Väsby i nätverket kommuner för romsk inkludering. Under hösten 2014 deltog även kommunen i en förstudie för att undersöka möjligheterna att ansöka om utvecklingsmedel hos Europeiska socialfonden tillsammans med flera andra kommuner och aktörer i Stockholms län. Under hösten 2014 genomfördes en behovsanalys för att undersöka behov och arbetssätt för att arbeta med strategin för romsk inkludering i Upplands Väsby. Analysen visade på ett behov av insatser för romsk inkludering inom en rad områden. Den 2 februari 2015 beslutade därför kommunstyrelsen att starta ett kommunövergripande utvecklingsprojekt för romsk inkludering. Den 5 oktober 2015 beslutade kommunstyrelsen att en romsk samhällsvägledare/brobyggare skulle rekryteras på 50 procent med anställning under ett års tid under år Brobyggarens uppdrag innebär bland annat att analysera och dokumentera den nuvarande situationen för romer i kommunen om deras levnadsvillkor och hur de får information om samhället och olika kommunala verksamheter. Brobyggaren är också en kontakt in till olika kommunala verksamheter för romer och ger samhällsvägledning till de som behöver. Arbetet fokuserar främst på målgrupperna ungdomar och unga vuxna. Upplands Väsby kommun har genom åren byggt upp en god grund och en kunskap såväl inom den kommunala organisationen som inom det civila samhället för att fortsätta bedriva ett utvecklingsarbete för romsk inkludering. Att få statsbidrag för arbetet skulle vara en stor hjälp för att lyckas med att nå målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Politisk förankring och politisk vilja Beslutet att starta ett utvecklingsprojekt för romsk inkludering och att avsätta medel för en romsk brobyggare fattades utifrån en bred politisk enighet mellan de partier som är representerade i kommunstyrelsen. Den breda politiska enighet och vilja som finns ger goda förutsättningar för utvecklingsarbetet. I kommunens Samråd för romsk inkludering finns representanter från den politiska majoriteten och från den politiska oppositionen. Samrådet består av såväl politiker som företrädare för det romska civila samhället. Samrådet stödjer Upplands Väsby kommuns

3 3 (7) ansökan om utvecklingsmedel. Det nära samarbete som finns mellan projektgruppen av tjänstemän och samrådet av förtroendevalda skapar även detta goda förutsättningar för ett lyckat utvecklingsarbete. Förankring av ansökan hos det romska civila samhället Upplands Väsby kommun har sedan flera år tillbaka ett gott samarbete med den romska föreningen Öppet hus för unga romer. Föreningen har cirka150 medlemmar. Föreningen har sedan starten 2012 samarbetat med kommunen och givits inflytande över de beslut som tagits inom ramen för arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering och andra frågor som berör minoriteten. Föreningen har gett sitt fulla stöd till Upplands Väsby kommuns ansökan om utvecklingsmedel via representanterna i Samrådet för romsk inkludering. Behov (utifrån romers situation i kommunen) På grund av att ingen etnisk registrering görs i Sverige är antalet romer i Upplands Väsby okänt. I Upplands Väsby finns det flest Kaaleromer (finska romer), och det är dessa som kommunen främst haft kontakt med. Förutom Kaaleromer finns det även andra romska grupper tillhörande grupperna Arli (nyanlända romer), Khelderash (svenska romer) och resande. Genom den behovsanalys som genomfördes hösten 2014 har kommunen fått en översiktlig bild av situationen för många romer. De romer som kommunen intervjuade i samband med analysen uttryckte ett behov av ett mer systematiskt arbete inom kommunen för att inkludera romerna i samhället. Det handlar om att öka tillgången till arbete och utbildning, samt minska gruppens sociala utsatthet. Behovet av insatser för romsk inkludering i Upplands Väsby sträcker sig inom en rad områden. Tänkbara insatser som lyfts upp från romerna själva är riktade mot såväl den romska gruppen som mot majoritetssamhället och kommunen. Det handlar om en ömsesidig process för att minoriteten och majoritetssamhället ska närma sig varandra. Ett genomgående behov som lyfts upp är att minska avståndet mellan romerna och majoritetssamhället genom informationsspridning och lokala möten, för att på så sätt minska den förtroendeklyfta och den misstro som uppkommit genom historien. Arbetet med att undersöka behoven pågår fortfarande, och att kommunen anställt en romsk brobyggare är helt avgörande för att få kunskap om behoven. Under de två månader som kommunens brobyggare verkat har hon redan etablerat regelbunden kontakt med ett antal ungdomar i åldrarna år samt en med grupp om unga vuxna kvinnor som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Vi har fått vetskap om barn som inte går i skolan och det kommer vara en prioriterad fråga framöver. Långsiktigt perspektiv och möjlighet att integrera utvecklingsarbetet i kommunens ordinarie strukturer och verksamheter

4 4 (7) Upplands Väsby kommun har som ambition att arbeta långsiktigt och systematiskt för att säkerställa romers tillgång till sina mänskliga rättigheter. Det pågående utvecklingsprojektet är kommunövergripande och drivs med utgångspunkt att arbetet ska införlivas i ordinarie struktur och verksamhet. En god förutsättning för att integrera arbetet i ordinarie verksamhet är att projektgruppen består av tjänstemän från olika kontor och berörda verksamheter. Genom den romska brobyggaren knyts kontakter mellan romer boende i kommunen och olika kommunala verksamheter. Som ett exempel kan nämnas att fler romska ungdomar än tidigare uppsökt ungdomsmottagningen i kommunen, sedan brobyggaren under februari månad informerat ungdomar om vilken typ av stöd och hjälp som en ungdomsmottagning erbjuder. Projektet för romsk inkludering är integrerat i kommunens ledningssystem och målen med projektet kommer att följas upp i mitten och i slutet av Samrådet för romsk inkludering är sedan 1 januari 2016 ett rådgivande organ till kommunstyrelsen och ledamöterna är valda för resterande mandatperioden till och med Det pågår ett kontinuerligt arbete för att sprida kunskap om romer i den kommunala organisationen. Hösten 2015 besökte projektgruppen tillsammans med flera chefer inom kommunens Individ- och familjeomsorg och politiker från samrådet Uppsala kommun för att lära mer om kommunens arbete med romsk inkludering. Kommunens personal informeras även kontinuerligt om nationella minoriteters rättigheter. Planerad kommunal organisation med ansvarfördelning för utvecklingsarbetet Genom utvecklingsmedel från staten skulle Upplands Väsby kommun kunna fortsätta arbetet i den organisation som idag byggts upp inom ramen för projektet för romsk inkludering. Den romska brobyggaren som anställts skulle kunna erbjudas en fast anställning. Projektet består i dagsläget av följande aktörer från flera olika kontor/förvaltningar. Politisk styrgrupp Samrådet för romsk inkludering består av tre romska representanter och två politiker, varav en från majoriteten och en från oppositionen. Styrgrupp av tjänstemän Styrgruppen av tjänstemän består av utvecklingsdirektör/projektägare för projektet för romsk inkludering, resultatenhetschef för Individ- och familjeomsorgen och verksamhetschef för de kommunala skolorna i Upplands Väsby. Projektgrupp Projektgruppen består av en projektledare, en romsk brobyggare, handledare (åt brobyggaren), en sakkunnig inom utbildningskontoret,

5 5 (7) sakkunniga inom social- och omsorgskontoret, en sakkunnig från kulturoch fritidskontoret samt ansvarig kommunikatör. Genomförandekapacitet Det utvecklingsprojekt som redan pågår i Upplands Väsby har en samling av kompetenser och resurser. Tjänstemännen i projektet är vana att arbeta tvärsektoriellt över kontorsgränserna. Arbetet är väl förankrat i den kommunala organisationen och sedan anställningen av en brobyggare så har vi nått ut till ännu fler romer. Vi avser att ta tillvara på lokala aktörers kunskap och romers egna idéer. Detta gjordes till exempel i samband med den behovsanalys som genomfördes och kommer genomsyra hela utvecklingsarbetet. Vi avser även ta tillvara på och bygga vidare på de erfarenheter och kunskaper som tidigare pilotkommuner har samt all den kunskapsbas som finns i rapporter framtagna av regeringen och andra myndigheter. Kommunen har även en lång tradition av att arbeta med olika metoder för medborgardialog i syfte att nå fler målgrupper och ta tillvara åsikter från invånare. Arbetet med medborgardialog har till stor del fokuserat på samhällsbyggnad. Kommunen har en arbetsgrupp för medborgardialogutveckling i vilken projektledaren för romsk inkludering medverkar. Det finns med andra ord goda utsikter att överföra kunskaper internt för att genomföra riktade dialogmöten med romer om frågor som berör dem. Detta är en stor fördel i arbetet med romsk inkludering som bygger på romers delaktighet och inflytande, samt att ta tillvara romers egen kapacitet, erfarenheter och vilja. Vi ser att vi behöver utveckla metoder kring flera delar av kommunens verksamhet för att nå romer. Samtliga metoder behöver dock ha som utgångspunkt den brist på förtroende som finns hos många romer för kommuner och myndigheter och bör fokusera på att bygga tillit. Ett arbete har påbörjats inom utbildningskontoret för att möta upp frånvaro i skolan där en strategi håller på att utvecklas. Strategin kan utvecklas till att även omfatta en strategi för att möta upp frånvaro hos romska barn samt utanförskap och diskriminering i skolan. Vidare ser vi att det finns möjligheter kring ett utvecklingsarbete för att motivera unga vuxna till sysselsättning. Här krävs ett jämställdhetsperspektiv, då det finns en skillnad mellan romska kvinnor och män i tillgången till arbetsmarknaden. Vi ser till sist även att det finns utvecklingsmöjligheter i hur information förmedlas till romer. På grund av den brist på förtroende som finns hos många romer för kommuner och myndigheter så ställer detta krav på kommunen eller myndigheten att förmedla information till romer på nya sätt, framförallt genom uppsökande verksamhet och personliga möten. Utvecklingsmedel från staten skulle öka kommunens kapacitet att gå i mål med strategin för romsk inkludering genom att fokusera på

6 6 (7) ovanstående utvecklingsområden och även andra delar av strategins delområden. Ekonomiska och personella förutsättningar Kommunstyrelsen har under 2016 avsatt medel om cirka kronor för utvecklingsområdet romsk inkludering, vilket inkluderar finansiering av en projektledare på deltid, en projektanställning av en romsk brobyggare och projektmedel för aktiviteter. Brobyggaren har sin organisatoriska tillhörighet inom social- och omsorgskontoret vilket ger en stabilitet till hennes uppdrag. Övriga personalresurser inom projektet finansieras inom ordinarie uppdrag. Hos medlemmarna i styrgrupperna och hos projektgruppen finns en rad olika erfarenheter och kunskaper inom flera av regeringsstrategins prioriterade områden, vilket är en god förutsättning för att bedriva ett utvecklingsarbete. Projektgruppen är vana att arbeta med utvecklingsprojekt och med nya arbetssätt och metoder. Samarbetspartners Upplands Väsby kommun har flera lokala samarbetspartners i arbetet för romsk inkludering. Som nämnt finns ett gott samarbete med den romska föreningen Öppet hus för unga romer samt Studieförbundet vuxenskolan och Action Zone. Utöver det civila samhället har kommunen god kontakt med en fritidsgård och med Sverigefinska skolan. Den lokala arbetsförmedlingen och polismyndigheten är informerade om utvecklingsprojektet för romsk inkludering, och samarbetet med dessa myndigheter och ytterligare aktörer avser att fördjupas under En regional samarbetspartner är Länsstyrelsen i Stockholm. En ytterligare potentiell regional samarbetspartner är Landstinget i Stockholms län med vilka kommunen har ett gott samarbete inom arbetet med finskt förvaltningsområde. Upplands Väsby har också ett kontaktnät av andra kommuner genom det nationella nätverket och genom förstudien som kommunen deltog i inom Stockholm län. Hösten 2015 anordnades två föreläsningar i Upplands Väsby med Christina Rodell Olgaç och Angelina Dimiter-Taikon från Södertörns högskola, som haft regeringsuppdraget att utbilda romska brobyggare. Kontaktpersoner Sofia Gullberg, projektledare E-post: sofia.gullberg@upplandsvasby.se Per-Ola Lindahl, utvecklingsdirektör E-post: per-ola.lindahl@upplandsvasby.se

7 7 (7) Upplands Väsby den 19 mars 2016 Mathias Bohman (S) Kommunstyrelsens ordförande Hillevi Engström Kommundirektör