Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Dnr /13 Sida 1 (6) Handläggare Cecilia Wassén Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Svar på Remiss av betänkandet Kvinnor och barn i gränsland från kommunstyrelsen dnr /2013 Förvaltningens förslag till beslut Skapnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande: 1. Detta tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Margareta Östrand Stadsdelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Björkhagsplan 6 Box Johanneshov Telefon skarpnack@stockholm.se Sammanfattning Kommunstyrelsen har överlämnat en remiss till Skarpnäcks stadsdelsnämnd, som gäller ett betänkande med förslag till hur insatserna kan förbättras till utländska kvinnor som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man bosatt i Sverige.

2 Sida 2 (6) Förvaltningen samtycker i princip i sin helhet med utredningens beskrivning och förslag till förbättringar för nämnda målgrupp. Bakgrund Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att tillsätta landshövding Eva Eriksson som särskild utredare för att kartlägga och analysera förekomsten och omfattningen av våld, hot och kränkningar som kan drabba utländska kvinnor som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man bosatt i Sverige. I juni 2012 överlämnade utredningen sitt betänkande Kvinnor och barn i gränsland till regeringen. Kommunstyrelsen har överlämnat en remiss till Skarpnäcks stadsdelsnämnd, som gäller ett betänkande med förslag till hur insatserna kan förbättras till utländska kvinnor som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man bosatt i Sverige. Remissen har sänts till Spånga-Tensta, Södermalms och Skarpnäcks stadsdelsnämnder, socialnämnden, utbildningsnämnden, stadsledningskontoret, Somaya, Terrafem samt Sveriges Kvinno- och tjejjouers Riksförbund. Somaya är en politisk och religiös obunden ideell förening med längst erfarenhet i Sverige att arbeta med våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund och/eller muslimsk identitet. Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. Remissvaret ska vara KF/KS kansli tillhanda senast Ärendet Kartläggning och analys av förekomsten och omfattningen av våld, hot och kränkning Kartläggningen skedde bl.a. genom en enkätundersökning som omfattade 92 av landets 290 kommuner. Frågor ställdes till socialtjänsten, polisen, akutmottagningar inom sjukvården samt ideella kvinno- och brottsofferjourer i fem län. Resultatet visade att svarsfrekvensen var 50 procent och att mottagarna under en tremånadersperiod hade mött minst 491 och högst kvinnor som kommit till Sverige på grund av

3 Sida 3 (6) anknytning och där det fanns anledning att anta att de utsatts för våld. Det kan noteras att det kommer drygt kvinnor till Sverige varje år på grund av anknytning. På basis av resultatet och med hänsyn till svarsfrekvensen antog utredningen att det kan vara så att det i Sverige bor tusentals barn tillsammans med kvinnor som det finns anledning att anta att de utsatts för våld vilka varit i kontakt med myndigheter eller jourer. Tvåårsregeln, skyddsregeln och återföreningsdirektivet Efter två år i Sverige med tillfälligt uppehållstillstånd är det möjligt för en person i ett anknytningsförhållande att söka permanent uppehållstillstånd. Många utländska kvinnor försöker stanna kvar i förhållandet i två år för att kunna erhålla permanent uppehållstillstånd, detta på grund av att det är svårt för många att återvända. Tvåårsregeln visar sig dock i verkligheten dra ut på tiden till närmare tre år. Forskning visar dessutom att migrerade kvinnor med tidsbegränsade uppehållstillstånd har sämre tillgång till rättsliga lösningar i sin utsatthet av våld än andra våldsutsatta kvinnor. Utöver tvåårsregeln menar utredningen att även skyddsregeln i utlänningslagen för kvinnor innebär stor begreppsförvirring. Kriterierna ger intryck av att våldsutsatta invandrarkvinnor måste uppnå en viss grad av utsatthet för att kunna kvalificera sig till att omfattas av skyddsregeln. Enligt utredningen finns det dessutom en lucka i lagstiftningen. Genom återföreningsdirektivet är det inte längre möjligt att avslå en ansökan om uppehållstillstånd för en anknytningsperson gift med en man bosatt i Sverige, grundat på en risk för att utlänningen eller dennes barn kan antas bli utsatt för våld eller annan kränkning. Utredningens förslag på hur insatser kan förbättras Utredningens slutsats är att tvåårsregeln måste utredas vidare bl.a. på grund av att undersökningar indikerar att anknytningspersonen, oftast manlig, har möjlighet att utnyttja lagstiftningen genom sitt överläge. Utredningen framhåller att kontrollen av anknytningspersonerna måste förbättras i syfte att förhindra oseriösa anknytningspersoner från att föra kvinnor till Sverige. Utredningen föreslår att riskbedömningen om våld och kränkningar samt seriositetsbedömningen även ska omfatta

4 Sida 4 (6) gifta par. Utredningen menar att detta är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet. En annan möjlig lösning antas vara att gifta utlänningar inte längre ska omfattas av den uppskjutna invandringsprövningen. Utredningen föreslår att en förbättrad kontroll skulle kunna ske bl.a. genom att Migrationsverket vid sin riskbedömning och seriositetsprövning rutinmässigt tar in utdrag från kriminalregistret, polisregistret och folkbokföringen. Utredningen föreslår att en ny skyddsregel införs utan de inskränkningar som gäller idag. Den nya skyddsregeln behöver formuleras så att det räcker enbart med att kvinnan visar att det är sannolikt att våld eller allvarliga kränkningar förekommer mot henne eller barnet i förhållandet. Förslaget innebär även att kvinnan eller barnet ska ha rätt till offentligt biträde. Därutöver föreslår utredningen att Migrationsverket ger sökanden information där ordningen med den uppskjutna invandringsprövningen och dess konsekvenser beskrivs på ett utförligt sätt. Utredningen pekar på att även kvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd ska få samhällsorientering. Avslutningsvis föreslår utredningen att länsstyrelserna samordnar insatser för att hjälpa och stödja kvinnor och barn som kommer till Sverige på grund av anknytning och som far illa. Viktiga aktörer i detta arbete är socialtjänsten, kvinnojourer, Migrationsverket, landstinget, SFI-anordnare, skola, polis och åklagare. Förslag på lagförändringar ingick inte i uppdraget till utredarna och därmed begärs inte synpunkter på dessa delar av utredningen. Utredningen påtalar slutligen att det krävs ett gott bemötande av våldsutsatta invandrarkvinnor utan permanent uppehållstillstånd för att de ska kunna informera om sin utsatthet. Myndigheterna måste kunna bekräfta den särskilda utsatthet de befinner sig i. Våldsutsatta invandrarkvinnors utsatthet får inte omformuleras till att bli särskilda egenskaper eller oförmågor hos kvinnorna. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för individ- och familjeomsorg. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen , rådet för funktionshindersfrågor samt pensionärsrådet

5 Sida 5 (6) Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen anser det vara bekymmersamt om den beskrivning som utredningen visar gällande förekomst och omfattning av våld, hot och kränkning mot nämnda målgrupp kvinnor överensstämmer med verkligheten. Det stora mörkertal som finns är oroväckande i sig, det försvårar en fullödig beskrivning av situationen och därmed analys över optimala förbättringsåtgärder. Detta talar för att behov finns av fler kartläggningar och att det utvecklas metoder för att nå målgruppen. Förvaltningens mening är att mot bakgrund av hur stort mörkertalet är och att undersökningen indikerar att det inte bara är enstaka män som systematiskt utnyttjar lagstiftningen bör frågan om behovet och möjligheten till registrering av anknytningspersoner beaktas. Den okunskap som delvis präglar kontexten som dessa kvinnor och barn befinner sig i, och som beskrivs i utredningen ser förvaltningen vara oroande. Behovet av förbättringar inom lagstiftning och bemötande av dessa kvinnor och barn är påtagligt och bör ske skyndsamt. Förvaltningens mening är också att barnens situation är komplex och särskilt problematisk, så som det beskrivs i utredningen. Utöver det som sägs i utredningen kan tillföras att det numera är belagt att för ett barn är det inte sällan mer traumatiserande att uppleva att ens omvårdnadsperson och trygghet blir utsatt för våld, hot och kränkningar än att själv bli utsatt, vilket bör beaktas. Förvaltningen stödjer tanken om att det finns starka skäl för att i särskild ordning se över barnens situation i dessa familjer med hänsyn till tvåårsregeln. Enligt förvaltningens mening har tvåårsregeln stora brister, både utifrån att den är svårtolkad och att begreppsförvirring föreligger samt att den i sig är en del av att kvinnor stannar i våldsamma förhållanden. I syfte att målgruppen ska kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att de får stöd genom en juridisk stödperson. Därför stödjer förvaltningen förslaget att en kvinna som uppger våld/ allvarlig kränkning i förhållandet riktat mot henne eller barnet ska ha rätt till ett offentligt biträde. Förvaltningen håller även med utredningen om att dessa kvinnor ska omfattas av samhällsorientering och SFIundervisning. Om kommunerna aktivt ska kunna söka upp

6 Sida 6 (6) dessa kvinnor förutsätter att man i kommunerna känner till deras existens. Incitamentet för denna kännedom är att motivera kvinnorna, och anknytningspersonen, till att delta i informationen samt att kunna nå dem som far illa och isoleras. Dessa omständigheter bör beaktas vid den fortsatta utredningen om målgruppens behov av stöd från samhället. Förvaltningens bedömning är att behov föreligger av att inkludera jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter i fortsatt lagstiftning kring målgruppen. Ur ett jämställdhetsperspektiv borde dessa kvinnor ges en reell möjlighet att välja att skydda sig och sina barn mot våld genom att separera från mannen utan att detta medför konsekvenser för dem enligt gällande regelverk för uppehållstillstånd. Förvaltningens bedömning är slutligen också att målgruppen har stort behov av information om hur regelverket är kring tillfälligt uppehållstillstånd samt att länsstyrelserna samordnar insatser för att hjälpa och stödja målgruppens kvinnor som konstateras fara illa. Så som påtalas i utredningen är det många aktörer som behöver samverka. Samordning och samverkan är utomordentligt viktigt för att dessa kvinnor och barn ska få bättre förutsättningar. Bilagor Kvinnor och barn i rättens gränsland Betänkande av Utredningen om kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning.