Remissvar av betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45)

Transkript

1 Dnr /2013 Sida 1 (6) Handläggare Ulrika Sandberg Telefon: Till Södermalms Stadsdelsnämnd Remissvar av betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) Remiss från kommunstyrelsen dnr Förvaltningens förslag till beslut Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen. Christina Rapp Lundahl Stadsdelsdirektör Denise Melin Avdelningschef Sammanfattning Den 31 maj 2011 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdraget att kartlägga förekomsten av våld, hot och kränkningar som drabbar utländska kvinnor och deras barn som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning. Förvaltningen delar betänkandets utgångspunkt att mäns våld mot kvinnor och barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd liksom allt annat våld mot kvinnor är en fråga om kvinnor och barns mänskliga rättigheter och ett svenskt jämställdhetsproblem. Förvaltningen vill understryka att våldsutsatta kvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd utgör en särskilt utsatt grupp, vars särskilda behov socialnämnden bör beakta. stockholm.se Förvaltningen konstaterar slutligen att socialnämnden har ansvar för att erbjuda information och insatser för kvinnor som utsätts för våld i nära relation, både kvinnor med svenskt medborgarskap och utländska kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd. Detsamma gäller den samhällsorientering som arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder nyanlända.

2 Sida 2 (6) Ärendets beredning Ärendet är berett inom sociala avdelningen. Bakgrund Kommunstyrelsen har överlämnat remiss av betänkande Kvinnor och barn i rättens gränsland, SOU 2012:45 till Södermalms Stadsdelsförvaltning för yttrande. Ärendet har även remitterats till stadsdelsnämnderna i Skarpnäck, Spånga-Tensta samt socialnämnden, utbildningsnämnden, stadsledningskontoret, Somaya, Terrafem och Sveriges Kvinnooch tjejjourers Riksförbund (SKR). Remisstiden sträcker sig till den 8 november Regeringen vill ha synpunkter på betänkandet med undantag för de delar som inte ingick i utredarens uppdrag. Regeringen vill således inte ha synpunkter på följande samt därmed sammanhängande delar: - kapitel 4. Analys av regelverket och tillämpningen - kapitel 10. Författningskommentarer - avsnitt Tvåårsregeln - avsnitt Utökad kontroll för att förhindra att kvinnor och barn kommer till Sverige och blir brottsoffer - avsnitt Skydd för brottsoffer Sammanfattning av betänkandet bifogas ärendet. Betänkandet finns i sin helhet på regeringens hemsida: Ärendet Den 31 maj 2011 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdraget att kartlägga 1 förekomsten av våld, hot och kränkningar som drabbar utländska kvinnor och deras barn som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning. I uppdraget ingick även att identifiera de utsatta kvinnornas behov av insatser från förvaltningen samt lämna förslag till hur insatserna kan förbättras. Utöver uppdraget genomförde utredningen även en egen analys av lagstiftningen samt lämnade förslag om förändrad lagstiftning. 1 Kartläggningen bygger på enkäter som skickats till myndigheter och kvinnojourer med frågor om i vilken utsträckning de har haft kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn med tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning samt på 4 djupintervjuer med kvinnor ur målgruppen.

3 Sida 3 (6) Utredningens utgångspunkt är att mäns våld mot kvinnor och barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd liksom allt annat våld mot kvinnor är en fråga om kvinnor och barns mänskliga rättigheter och ett svenskt jämställdhetsproblem. Det är utifrån denna grundsyn som utredningen har lagt fram sina förslag och överväganden. Utredningen föreslår i huvudsak att tvåårsregeln 2 ska utredas vidare då den försätter utlänningen i underläge i förhållande till anknytningspersonen. För kvinnor och deras medföljande barn innebär det en ökad risk för våld och kränkningar. Utredningens förslag handlar om utökad kontroll för att förhindra att kvinnor och barn kommer till Sverige och blir brottsoffer. Utredningen lämnar följande konkreta förslag: Migrationsverket ska i samband med riskbedömning och seriositetsprövning som huvudregel alltid ta in utdrag ur kriminalregistret, polisregistret och folkbokföringen vid snabba anknytningar (utlänningen har inte tidigare sammanbott med anknytningspersonen). Riskbedömningen om våld och kränkningar och seriositetsprövningen ska även omfatta gifta. Utredningen menar att detta är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet (som innebär att anknytningspersoner i Sverige ska ha en ovillkorlig rätt att förenas med sina gifta partner). Skyddsregeln i utlänningslagen innebär en möjligt för utlänningen att få permanent uppehållstillstånd om förhållandet upphör inom två år. Det ska räcka att kvinnan gör sannolikt att våld eller allvarliga kränkningar av henne eller barnet förekommit i förhållandet, utan inskränkningar av de andra kriterierna som finns idag. 2 Utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning utan att tidigare har sammanbott med anknytningspersonen får genomgå en s.k. uppskjuten invandringsprövning. Innebörden är att utlänningen först får ett tillfälligt uppehållstillstånd under två år (tvåårsregeln). Om förhållandet består efter två år kan utlänningen söka ett permanent uppehållstillstånd på grund av fortsatt anknytning.

4 Sida 4 (6) En kvinna som uppger våld/allvarlig kränkning i förhållandet riktat mot henne eller barnet ska ha rätt till ett offentligt biträde. Förbättrad samhällsinformation såväl före (på ambassader) som efter inresan till Sverige. Länsstyrelserna ska samordna insatser för att hjälpa och stödja kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning och som far illa. Förvaltningens synpunkter och förslag Regeringen vill endast ha synpunkter på de delar av betänkandet som ingick i uppdraget. Remissinstansen har dock även möjlighet att lämna synpunkter på övriga delar. Förvaltningen lämnar kommentarer på de delar som ligger inom ramen för förvaltningens område. Utgångspunkter Förvaltningen delar betänkandets utgångspunkt att mäns våld mot kvinnor och barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd liksom allt annat våld mot kvinnor är en fråga om kvinnor och barns mänskliga rättigheter och ett svenskt jämställdhetsproblem. Kartläggning metod Utredningens uppdrag var att kartlägga förekomsten av våld mot målgruppen, identifiera deras behov av insatser samt lämna förslag till hur insatserna kan förbättras. Resultatet av kartläggningen visar på att mellan kvinnor och barn i målgruppen lever med våld. Resultatet måste dock ses som en skattning då mörkertalet troligtvis är mycket stort. Det går även att anta att uppgifterna från kommunerna har en låg tillförlitlighet då många kommuner har svårt att ta fram statistik över målgruppen 3. Detta trots att socialnämnden, enligt de allmänna råden (SOSFS 2009:22) bör kartlägga omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående. 3 Enligt Socialstyrelsens uppföljning av kommunernas arbete med våldsutsatta framgår att endast hälften av 127 undersökta kommunerna har kartlagt eller inventerat behoven inom området våld i nära relationer. Socialstyrelsen (2013) Att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare en uppföljning av 2011 års utvecklingsmedel. Artikelnr Socialstyrelsen.

5 Sida 5 (6) När det gäller målgruppens behov av insatser samt förslag på förbättringar lämnar beredningen inga särskilda förslag, vilket hade varit önskvärt. Tvåårsregeln och skyddsregeln bör utredas vidare Förvaltningen stödjer utredningens förslag om att tvåårsregeln och skyddsregeln bör utredas vidare med hänsyn till ett jämställdhets- och barnperspektiv. Översynen av lagen kan bidra till ett ökat skydd för de kvinnor och barn som med befintlig lagstiftning kommer till Sverige och blir brottsoffer. Information och samordning Vidare instämmer förvaltningen i betänkandets förslag om vikten av förbättrad samhällsinformation till målgruppen. Utländska kvinnor och deras barn som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning och som utsätts för våld av anknytningspersonen, är en mycket utsatt grupp. Förutom att kvinnorna är våldsutsatta, har de många gånger bristande kunskap om vilka rättigheter de har samt vilka stödinsatser som samhället erbjuder. Kommunen utgör därmed en viktig aktör att informera och motivera dessa kvinnor. Enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden bör vidare beakta de särskilda behov som våldsutsatta kan ha på grund av exempelvis utländsk bakgrund. För att kommunen ska nå ut med information till målgruppen är det viktigt att det material som tas fram är översatt till olika språk. Därutöver borde kommunerna initiera samarbete med andra aktörer som målgruppen kan tänkas komma i kontakt med, så som bibliotek, SFI, den lokala kvinnojouren, lokala föreningar, hyresvärdar, skolor och förskolor. 1 maj 2013 trädde lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (2013:156) i kraft, vilket innebar att målgruppen för samhällsinformation utökades till att även gälla personer som kommer till Sverige på grund av anknytning, en målgrupp som tidigare inte nåddes av informationen. Idag erbjuder arbetsmarknadsförvaltningen nyanlända en kurs i samhällsinformation på 60 timmar, vilken även riktar sig till kvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning.

6 Sida 6 (6) Förvaltningen föreslår att detta tjänsteutlåtande utgör svar på remissen. Bilagor 1 Sammanfattning av Kvinnor och barn i rättens gränsland, SOU 2012:45