Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2013, Folkets Hus, Göteborg.

Transkript

1 Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2013, Folkets Hus, Göteborg. Text och foto: Malin Sand

2 Inledning Katarina Idegård, Dialoga Kunskapscentrum om våld i nära relationer, hälsar alla välkomna till seminariet. Efter seminariet blir det manifestation utanför på Olof Palmes plats. Göteborgs Stad har valt att årligen uppmärksamma den Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. I år ligger fokus på våld mot papperslösa, asylsökande och kvinnor utan permanent uppehållstillstånd utifrån en anknytningsrelation. Därefter tar Trifa Shakely, Dialoga vid, för att sätta in dagens tema i ett sammanhang. Internationella kvinnofridsdagen lockade många åhörare. Undantagna agna från svensk jämställdhet? Den rättsliga hanteringen av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd Forskaren Monica Burman, är docent i straffrätt från Umeå universitet. Föreläsningen problematiserar situationen för våldsutsatta kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd och belyser bristerna i utlänningslagen och tillämpningen av den i vissa fall. Monica Burman menar att det finns särskilda aspekter som förstärker, försvårar och komplicerar kvinnornas situation, bl.a. utlänningslagstiftningen. ningslagstiftningen. I Sverige är tanken att en generös bedömning av ansökningar om att få stanna i Sverige som flykting ska göras men i praktiken fungerar lagen inte på detta vis. Istället genomsyras myndigheter i Sverige av en rädsla att människor ska missbruka den generösa lagstiftningen. Man har därför infört ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, tvåårsregeln. Det innebär att kvinnan kan utvisas om hon har vistats i landet med uppehållstillstånd mindre än två år när förhållandet upphör. Detta blir ett kraftfullt vapen i de våldsutövande männens händer, enligt Monica Burman som menar att mannen då kan hota kvinnan med att se till att hon blir utkastad ur Sverige. Detta leder till att lagen försvårar istället för att underlätta för våldsutsatta kvinnor. Det finns två stycken undantag från tvåårsregeln, sk. våldsregeln och andra starka skäl.

3 Våldsregeln Permanent uppehållstillstånd kan meddelas även innan två år har gått om förhållandet upphört främst p.g.a. att kvinnan eller hennes barn utsatts för våld eller andra allvarliga kränkningar av frihet eller frid. Våldsregeln är dock mycket problematisk. Det finns bl.a. krav som ej framgår av lagtexten. Beviskraven för kvinnorna är höga. Vid bedömningen ska beaktas: Under vilka omständigheter övergreppet har ägt rum Hur allvarligt arligt övergreppet har varit Om det handlar om enstaka episoder eller systematiska övergrepp Om sammanboendet varit helt kortvarigt Om det redan från början varit fråga om ett seriöst förhållande Tillämpningen: Ganska svårt att med stöd av våldsregeln få uppehållstillstånd. Vanligast är att våldet inte anses tillräckligt allvarligt eller att sammanboendet i Sverige anses ha varat för kort tid (ca 1 år). Bygger på en förlegad och okunnig syn på mäns våld mot kvinnor. Utdrag ur en bedömning ng från Migrationsverket 2011: Den omständigheten att du, trots våldet du utsattes för vid det första tillfället, ändå valde att återuppta förhållandet med din före detta sambo tyder på att det trots allt rörde sig om en mindre allvarlig våldshandling. Undantaget andra starka skäl Kan tillämpas när våld eller andra kränkningar förekommit, men kriterierna i våldsregeln inte uppfylls. Centralt i bedömningen är om en våldsutsatt kvinna som lämnar mannen riskerar social utstötning i hemlandet om hon återvänder dit. Minst lika vanligt att våldsutsatta kvinnor får uppehållstillstånd på denna grund som med stöd av våldsregeln. Monica Burman menar att vi måste ställa oss följande fråga: Omfattas kvinnorna av svensk jämställdhet? Svenska kvinnors rätt till skydd och stöd villkoras inte av hur allvarligt våldet från mannen är. Sammantaget Immigrerade våldsutsatta kvinnor framställs som ovälkomna när de inte längre fyller sin funktion som partners till män i Sverige. Vilket ansvar bär Sverige för att skydda kvinnorna, mot bakgrund av att Sverige från början har välkomnat kvinnorna till Sverige? Tillgodoses immigrerade kvinnors mänskliga rättigheter i Sverige?

4 Monica Burman deltog i den statliga utredningen Kvinnor och barn i rättens gränsland. Enligt utredningen ska kvinnor som utsätts för våld få permanent uppehållstillstånd med stöd av våldsregeln och inte utifrån någonting annat. Det är viktigt att börja granska anknytningspersonerna istället för kvinnorna. Utredningen lämnade även en del förslag. Förslagen till ändring i SOU 2012:45 Tvåårsregeln måste på sikt försvinna och prövningen av förhållandens seriositet måste ske på annat sätt. Behöver utredas vidare. Bättre möjligheter än de som finns idag måste finnas för att identifiera oseriösa män och på den grunden avslå kvinnors första ansökan om uppehållstillstånd. Kriterierna för våldsregelns tillämplighet avskaffas. Det ska räcka att kvinnorna uppfyller beviskravet sannolika skäl för våld eller andra kränkningar. Kravet i lagtexten på att förhållandet ska ha upphört främst p.g.a. våldet tas bort. Beviskravet måste hamna på rätt nivå i tillämpningen och bygga på relevant kunskap om våldet. Rätt till samhällsinformation, infördes maj 2013 Rätt till insatser enligt Etableringslagen, lagen, bl.a. arbetsmarknadsintroduktion. Utredningen skickades på remiss i september Dock vill regeringen inte ha synpunkter på de förslag i den del som gäller utlänningslagen. Kvinnojouren Ada, Christin Weikel Lindberg Kvinnojouren ADA driver ett skyddat kollektivt boende. Där finns plats för fyra kvinnor och deras barn. ADA erbjuder stödsamtal, praktiskt hjälp, information, samtal med psykolog (mamma + barn) samt samtal med barn (aktiviteter, lek, samtal). Papperslösa, asylsökande och kvinnor utan permanent uppehållstillstånd utifrån en anknytningsrelation är en oerhört svår grupp att hjälpa, de mår så dåligt och kräver mycket resurser. Dessa kvinnor bor ofta länge på ADA, berättar Christin Weikel Lindberg. Vi får se mycket misär och maktlöshet men vi får också vara med om när det vänder. Kriscentrum för kvinnor, Anna-Karin Larsson och Eva Friberg Kriscentrum för kvinnor har ett kommunalt skyddat boende och en samtalsmottagning. Det finns 12 platser på boendet. Många kvinnor som kommer till Kriscentrum saknar ofta permanent uppehållstillstånd och är i landet p.g.a. en relation. Det blir ett t annat arbete att jobba med dessa kvinnor. Tanken är att kvinnorna genom att komma till oss ska bli stärkta och hjälpta att hitta tillbaka till sitt gamla liv det hon hade innan mannen. Men om det inte finns något självständigt liv att komma tillbaka till vad händer då? Oftast kan kvinnorna inte språket och har inte heller kommit in i samhället. Då är rädslan att bli utvisad ofta större än att gå tillbaka a till mannen, säger Anna-Karin Larsson.

5 Samtalsmottagningen har funnits sedan 1983, och var då den första kommunala kvinnojouren. Vem som helst kan ringa till samtalsmottagningen och få en tid snabbt (oftast inom en eller två veckor). Det är avgiftsfritt att ringa dit kom 471 kvinnor till samtalsmottagningen, alsmottagningen, varav cirka 70 kvinnor (14 %) var kvinnor utan permanent uppehållstillstånd. En liten del, 9 kvinnor, (ca 2 %) var papperslösa. Med den här gruppen måste man alltid göra en individuell bedömning. Många har psykosomatiska besvär, de lider inte bara själsligt, säger Eva Friberg. Eva Friberg, Kriscentrum för kvinnor. Terrafem Göteborg, Zuzan Ismail Terrafem är en ideell organisation för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld. Den riktar sig till flickor och kvinnor av utländsk härkomst. Terrafem erbjuder 55 olika språk och bedriver rikstäckande jourtelefon. Terrafem möter oerhört många kvinnor som är här på anknytning och som fastnat i den sk. tvåårsfällan. Enligt Zuzan Ismail ser Terrafem helst att tvåårsregeln avskaffas, och frågan har blivit något av en hjärtefråga för Terrafem, beskriver hon. Dina rättigheter 1.0, Paula Cardozo Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering är en antidiskrimineringsbyrå verksam i Göteborg. Det finansieras med medel från Göteborgs Stad samt Ungdomsstyrelsen. Göteborgs rättighetscenter, GRC, erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd i frågor som rör diskriminering. GRC samverkar också med organisationer. Ett projekt som GRC drivit är Dina rättigheter 1.0. Inom projektet tog man fram broschyren som vänder sig till papperslösa kvinnor och/eller transpersoner som är eller bor i Västra Götaland. Huvudsyftet med materialet är att informera om

6 dessa personers rättigheter och hur man kan få hjälp och stöd om man blir utsatt för våld, hot om våld, kränkning och/eller diskriminering, men också att se till att myndigheter och andra aktörer har material och metoder som kan användas för att stärka asylsökande/papperslösa lösa kvinnors och transpersoners positioner. Paula Cardozo förklarar att man såg ett behov och GRC ville genom att ta fram broschyren försöka ändra på situationen. Dina rättigheter 1.0 finns på flera olika språk. Det finns även ett särskilt material som riktar sig till personer som jobbar inom socialtjänsten, Våra skyldigheter, hur man kan göra för att inte diskriminera. Materialet går att ladda ner och skriva ut på I mitten ten av december kommer webbplatsen att vara klar. Thailandsdrömmar, Aneröd kultur Hanna och Renzo Aneröd är dokumentärfilmare och författare. Tillsammans håller de på att arbeta med filmen Thailandsdrömmar. Med dokumentärfilmsprojektet vill Hanna och Renzo Aneröd skildra svenska män som åker till Sydostasien främst Thailand, för att träffa thailändska kvinnor och vice versa. Under drygt två års tid har Renzo och Hanna forskat i och filmat detta i Sverige och i Thailand. Med filmen vill Hanna och Renzo Aneröd utforska vad som är kärlek, vad som är utnyttjande och vart gränserna går. I filmen får man följa fyra personer. Två män med olika bakgrund och klasstillhörighet samt två thailändska kvinnor. Efter inledningen visas delar ur filmen med efterföljande diskussion. Manifestation Efter seminariet hålls en manifestation på Olof Palmes plats. Facklor tänds och Katarina Idegård, Dialoga välkomnar. Därefter blir det tal av Tanja Voulgaridou som är ordförande för UN Women Göteborg och Thomas Martinsson, kommunalråd (MP) i Göteborg. Som inledning och avslutning spelar Göteborgsbandet NJOY.