Arbete för att långsiktigt stärka kvinnojourerna i Göteborg.

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0310/15 Social utveckling Ulrika Lantz Westman Telefon E-post: Arbete för att långsiktigt stärka kvinnojourerna i Göteborg. Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att godkänna inriktningen på arbetet för att stärka kvinnojourerna i Göteborg. Sammanfattning Från och med 2015 har social resursnämnd fått en budgetförstärkning med tkr för att staden vill ha en fortsatt god tillgång på platser på kvinnojourerna och de ska därför stärkas. Social resursförvaltning visar på angelägna områden där satsningar kan leda till att stärka barnens situation när de vistas på jourerna, stärka kvinnorna i föräldraskapet för att möjliggöra bestående förändringar, kompetensutveckling av jourernas personal samt ökad tillgänglighet på jourerna. Förslagen har tagits fram i samverkan mellan enheten stöd till social ekonomi, de ideella kvinnojourerna och kris- och relationsenheten inom Social resursförvaltning, dit bland annat Kriscentrum för kvinnor hör. Förvaltningen föreslår att medlen initialt koncentreras på tillfälliga insatser och att en prioriteringsordning och genomförandeplan för insatserna är tas fram i fortsatt samverkan. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör 1(5)

2 Ärendet Social resursnämnd har att ta ställning till förvaltningens förslag på inriktning för att långsiktigt stärka kvinnojourerna i Göteborg. Bakgrund Kommunbidraget till Social resursnämnd har från och med 2015 förstärkts med tkr till föreningsbidrag till kvinnojourer. Syftet med satsningen är att staden vill ha en fortsatt god tillgång på platser på kvinnojourerna och de ska därför stärkas och anslagen utformas mer långsiktigt. I stadens nya plan mot våld i nära relationer uppmärksammas behov av tillfälliga boendelösningar också för andra grupper. Föreliggande tjänsteutlåtande har för avsikt att belysa angelägna områden där satsningar kan leda till att stärka barnens situation när de vistas på jourerna, stärka kvinnorna i föräldraskapet för att möjliggöra bestående förändringar, kompetensutveckling av jourernas personal samt ökad tillgänglighet på jourerna. Satsningar som tar medlen i anspråk tillfälligt Utbildningssatsning för stärkt barnkompetens till all personal på de ideella kvinnojourerna. Gemensamma utbildningsinsatser för de ideella kvinnojourerna och KCK. Tillgänglighetsanpassning på de ideella kvinnojourerna. Utrymme för att skapa en dräglig tillvaro och erbjuda aktiviteter för kvinnorna och barnen under deras vistelse på jourerna. Satsningar som tar medlen i anspråk permanent Vid behov utjämna skillnaderna i avgifterna för socialtjänsten. Om staden och de ideella kvinnojourerna ingår ett idéburet partnerskaps avtal eller annan form av samverkansavtal. Möjlighet för personal på KCK som arbetar med barn att ingå i handledningen på Psykologenheten Hisingen. Satsning på pedagogisk verksamhet på de ideella kvinnojourerna, för de barn som under tiden på jouren inte kan gå kvar i sin förskola eller skola. Utveckling av stödet till särskilt utsatta grupper som drabbas av våld i nära relationer. De ideella organisationer i Göteborg som bedriver verksamhet inom de områden som medlen avser kan ansöka om medel enligt anvisningarna i Social resursnämnds riktlinjer för bidrag till organisationer inom social ekonomi. Samverkan med personalorganisationerna Samverkan sker i FSG Samverkan inom kommunen och med andra aktörer Förslagen har tagits fram i samverkan mellan enheten stöd till social ekonomi, de ideella kvinnojourerna och kris- och relationsenheten inom Social resursförvaltning, dit bland annat Kriscentrum för kvinnor (KCK) hör. En prioriteringsordning och genomförandeplan för insatserna tas fram i fortsatt samverkan. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 2(5)

3 De ideella kvinnojourerna är; Kvinnojouren Göteborg, Kvinno- och tjejjouren Ada, Kvinnohuset Kassandra, Finska kvinnojouren Piilopirtti och Villa Karins kvinnojour. Förvaltningens överväganden Finansiering och långsiktig utformning av anslagen De ideella kvinnojourerna finansieras genom Social resursnämnds verksamhetsbidrag (föreningsbidrag) och genom intäkter i form av avgifter när socialtjänsten placerar kvinnor och barn. För 2015 har beviljats totalt tkr till de fem ideella kvinnojourerna. De ideella kvinnojourernas sammanlagda intäkter från socialtjänsten för 2014 utgjorde tkr. KCK finansieras med kommunbidrag via Social resursnämnd och även genom avgifter från socialtjänstens placeringar. Social resursförvaltning har för 2015 budgeterat tkr till verksamheten och intäkterna i form av avgifter beräknas utgöra tkr. Avgiften som socialtjänsten betalar för varje placerad kvinna och barn, varierar mellan jourerna från 500 kronor till kronor per dygn. Det har tidigare funnits signaler om att socialtjänsten styrt placeringar i första hand till den kommunala jouren på grund av lägre avgift. De ideella kvinnojourernas och KCK:s bedömning är att tillgång på plats i första hand styr var kvinnan och barnen placeras. Boendeavgiften är alltså idag inte en utslagsfaktor vid val av placering. Det är möjligt att en del av de två miljonerna framöver kan behöva användas för att utjämna skillnaderna i avgifterna för socialtjänsten. Enheten stöd till social ekonomi har samtal med de ideella kvinnojourerna om andra finansieringsformer; dels idéburet offentligt partnerskapsavtal (IOP), ställt i relation till dagens föreningsbidrag, dels offentlig upphandling. Det är svårt att beräkna de eventuella merkostnader som kan uppstå om staden och de ideella kvinnojourerna ingår ett IOP eller annan form av samverkansavtal. En fortsatt god tillgång - behövs det fler skyddsplatser? KCK har 12 boendeplatser. De ideella jourerna har tillsammans 22 platser. Samtliga jourer rapporterar årligen att de vid ett stort antal tillfällen inte kan ta emot kvinnor som söker stöd i form av skyddsboende. Under 2014 kunde inte kvinnor tas emot vid 413 tillfällen av de ideella kvinnojourerna. För KCK var motsvarande 200 tillfällen. Siffrorna anger inte hur många faktiska individer som inte kunde erbjudas plats på kvinnojour. Beläggningen på de ideella kvinnojourerna har över de senaste fyra åren varit i genomsnitt 75 procent. KCK:s beläggning är 90 procent. Förvaltningen har i tidigare rapport om jourboenden konstaterat att det finns en hög efterfrågan på kvinnojoursplatser, men beläggningsstatistiken visar att det inte finns någon generell platsbrist. En faktor som påverkar tillgången på platser på kvinnojourerna är bristen på bostäder som gör det svårt för kvinnorna att lämna kvinnojourerna när skyddsbehovet har upphört. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 3(5)

4 Frågan om det behövs fler skyddsplatser för kvinnor och barn som utsatts för hot och våld, kan troligen bäst besvaras av socialtjänsten i stadsdelarna, som har ansvar för att ge lämpligt stöd. Vidare behöver det omvända perspektivet beaktas, nämligen att våldsutövaren ska lämna bostaden och inte den/de våldsutsatta. Med fokus på barns behov De ideella kvinnojourerna och KCK är kompetenscentra med stor erfarenhet av våld mot kvinnor och barn. Kvinnojourerna är våra mest barntäta institutioner. Under 2014 vistades 76 barn på de ideella kvinnojourerna och 72 barn på KCK. Förvaltningen avsätter årligen medel för att ge extra stöd till barnen på kvinnojourerna och deras mammor genom psykologsamtal. Psykologenheten Hisingen har detta uppdrag. På kvinnojourerna finns särskilda barnsamordnare i personalgruppen, vars uppgift är att se barnens behov och möta dem i samtal, lek och fritid. Barnsamordnarna har kompetens att samtala med barn som drabbats av våld. Samtliga barnsamordnare på de ideella kvinnojourerna har handledning tillsammans med psykolog från Psykologenheten Hisingen. För en gemensam kompetens- och metodutveckling är det önskvärt att undersöka om även den personal på KCK som arbetar med barn kan ingå i handledningen på Psykologenheten Hisingen. Det finns behov av att säkerställa att även övrig personal som möter kvinnorna på de ideella kvinnojourerna har barnkompetens. Gemensamma utbildningsinsatser för de ideella kvinnojourerna och KCK för att stärka arbetet med kvinnorna och barnen ytterligare. Det finns också behov av att se över möjligheten till pedagogisk verksamhet på de ideella kvinnojourerna, för de barn som under tiden på jouren inte kan gå kvar i sin förskola eller skola. Tillgänglighet för alla De ideella kvinnojourerna är geografiskt utspridda i staden. De bedriver sina verksamheter i lägenheter, i äldre fastigheter eller baracker. De ideella jourerna kan ta emot kvinnor som har rullator, men ingen kan ta emot kvinna med rullstol. De lokaler som KCK bedriver verksamhet i är i högre grad anpassade för fysiskt funktionsnedsatta. Möjligheten för synskadad att ta med ledarhund eller möjlighet för funktionsnedsatt att ta med stödperson är starkt begränsad. För övrigt är djur inte välkomna på grund av överkänslighet och allergier. Kvinnojourerna samverkar med olika djurrättsorganisationer i de fall det finns djur i familjen. Förvaltningen avser att be de ideella kvinnojourerna att precisera sina möjligheter att tillgänglighetsanpassa verksamheterna, för att vid behov avsätta medel för detta. Utifrån stadens plan mot våld i nära relationer är förvaltningens ambition, i den långsiktiga planeringen, att utöka och stärka stödet även till andra särskilt utsatta grupper som drabbas av våld i nära relationer. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 4(5)

5 Övrigt När en kvinna måste bryta upp och lämna sin vardag på grund av hot och våld, måste hon också lämna det som får vardagen att fungera. För att kvinnojourerna ska kunna skapa en dräglig tillvaro för de kvinnor som står utan medel och förnödenheter samt för att erbjuda aktiviteter för kvinnorna och barnen under deras vistelse, kan en del av medlen komma att tas i anspråk för tillfälliga satsningar. Ekonomiska konsekvenser Kommunbidraget till Social resursnämnd har från och med 2015 förstärkts med tkr till föreningsbidrag till kvinnojourer. Detta möjliggör satsningar på kort sikt genom engångssatsningar och på längre sikt för att göra permanenta satsningar. Förvaltningen föreslår att de utökade resurserna initialt huvudsakligen används för insatser av mer tillfällig karaktär. Därmed ges fortsatt utrymmer för fördjupat samråd med berörda aktörer innan beslut fattas om insatser som binder resurserna mer långsiktigt. Barnperspektivet Ärendet har stor betydelse för barnperspektivet genom att de medel som kommer att användas till de olika satsningarna, har direkt påverkan på barnens situation och möjlighet till återhämtning efter en våldsutsatt tillvaro. I ett samhällsperspektiv har de två miljonerna en avgörande roll för att möjliggöra god hälsa och utjämna skillnader i livsvillkoren i Göteborg. Jämställdhetsperspektivet Ärendet har stor betydelse för jämställdhetsperspektivet. Mäns våld mot kvinnor ses ur ett feministiskt perspektiv som ett uttryckt för en bristande jämställdhet. En ökad jämställdhet är en förutsättning för en social hållbar utveckling. Ett ökat stöd till kvinnor och barn har påverkan också på männen. Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande 5(5)