KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan. Lärarna har gjort en utvärdering i form av en självvärdering. Resultaten från brukarenkäten finns publicerade på kommunens hemsida.

2 1. NORMER OCH VÄRDEN 1.1 Analys av resultaten Forsmarks skola har en likabehandlingsplan som visar hur skolan arbetar med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån skollagens och diskrimineringslagens riktlinjer har planen upprättats på skolan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av eleverna. För att veta vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kompletteras resultatet av Östhammars kommuns gemensamma Brukarenkät med en Trivselvärdering i alla årskurser och klasser. Lärarna har gjort en utvärdering i form av en självvärdering. Resultatet från Brukarenkäten har utvärderats och analyserats i personalgruppen och sedan diskuterats med eleverna. Resultatet från Trivselvärderingen har utvärderats och analyserats i trivselgruppen (som består av elever från alla klasser och en lärarrepresentant) och sedan diskuterats med övrig personal och elever. Brukarenkäten och Trivselvärderingen visade, liksom tidigare år, på mycket goda resultat. Resultatet av Brukarenkäten visar att vi når upp till de av Barn- och utbildningnämndens framtagna mål för gymnasieskolorna under kommunens huvudmannaskap, samt att måluppfyllelsen har ökat sedan föregående år. Nästan alla elever trivs i skolan och i sin klass. De vågar framföra sina åsikter i sin undervisningsgrupp och till personalen på skolan. Eleverna känner sig trygga i skolan och känner till skolans likabehandlingsplan. Forsmarks skolas litenhet, att de flesta elever bor tillsammans i ett elevhem, Campus Forsmark, och att det finns många möjligheter till kontakter med vuxna på skolan och i boendet, leder till att eleverna blir uppmärksammade, sedda och bekräftade. Ett förebyggande arbete där en lugn, trivsam, vacker och funktionell fysisk miljö där eleverna har möjlighet att känna delaktighet och får möjlighet till påverkan, gör att trygghet och arbetsro råder i skolan. Kurator och skolsköterska arbetar tillsammans i förebyggande syfte med frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Tillsammans med personalens och elevernas starka engagemang skapas en stödjande miljö. Trots mycket goda förutsättningar finns det, enligt brukarenkäten, elever som har utsatts för kränkande behandling i skolan av andra elever. 1 Även om det är en liten del så är det aldrig acceptabelt. Vid konflikter och misstänkta kränkningar har åtgärder vidtagits skyndsamt. Då den största delen av eleverna som går på skolan bor på elevhemmet är det viktigt att även elevhemmets elevhandledare följer skolans rutiner för att upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering och kränkande behandling. Arbetet kring likabehandling sker löpande; skolan har även haft en temadag kring området. Eleverna har tillsammans med personal diskuterat diskriminerade hierarkier och normer på skolan har problematiseras, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till en ännu bättre stämning och undervisningskvalitet. Sammanfattningsvis visar resultatet av sammanställningen för året att ett gott värdegrundsarbete bedrivs på Forsmarks skola. 1.2 Mål och förbättringsåtgärder Utifrån resultaten ovan samt elevernas förslag från såväl elevråd som tvärgruppsdiskussioner arbetas nya mål för likabehandlingsarbetet fram. 1 I Brukarenkäten kom frågan om man blivit kränkt av personal på skolan inte med. 2

3 Skolan ska även fortsättningsvis se till att elever, lärare och övrig personal har fått möjlighet att läsa, få kännedom om, vara med och påverka samt diskutera likabehandlingsplanen. Då eleverna är en värdefull resurs i arbetet med planen ska de vara delaktiga när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Mentorerna ska informera sin mentorsgrupp vid varje läsårs start om skolans Likabehandlingsplan. Planen ska finnas som en regelbunden punkt på klassråd, mentorstid och i elevrådet och ska finnas på skolans hemsida. Arbetet med värdegrundsfrågor kommer att fortsätta med ökad intensitet. Arbetet kring likabehandlingsfrågor ska särskilt uppmärksamma att även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning, eller kränkning via sociala medier som t.ex. via SMS, Facebook, Twitter och Instagram, omfattas av uttrycket kränkande behandling. Elevhälsan ska även fortsättningvis arbeta förebyggande utifrån likabehandlingsplanen och i frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Skolsköterskan ska ha hälsosamtal med eleverna. Ett utvecklat samarbete med parter utanför gymnasieskolan ska prioriteras för att få en helhetsbild så rätt stöd och hjälp kan ges till eleverna. 2. ELEVENS ANSVAR OCH INFLYTANDE 2.1 Analys av resultaten Eleverna har goda möjligheter att utöva inflytande över verksamheten som helhet genom den formella demokratin. Eleverna är organiserade i ett elevråd, med representanter från alla klasser. Elevrådet sammanträder regelbundet och arbetar aktivt med frågor som rör skolan såväl som fritid. Klassråd och mentorsmöten sker regelbundet. Minst en gång per termin har skolan Skolkonferens/ Forum för samråd. Dessa möten och rådsaktiviteter fångar upp och bearbetar frågor, som ligger eleverna och deras studier och boende nära. Även den informella demokratin fungerar bra och finns i relationer mellan skolledning, lärare och elev. Vi arbetar medvetet och i alla ämnen med att stärka eleverna i att delta i diskussioner och argumentera och lyfter fram vikten av att få åsikter respekterade och delta i demokratiska omröstningar. Brukarenkäten och Trivselvärderingen visar att elevernas inflytande fungerar, till största del väl, på skolan. De allra flesta eleverna känner att de får vara med och påverka arbetet i skolan och att de hjälp med sina studier av såväl lärare som kamrater. De flesta anser att det finns lärare som har en förmåga att motivera och väcka intresse och att de betyg som de får är rättvisa. Eleverna vill påverka innehållet i kurser och arbetsformer i något större omfattning än vad de anger att de får. Resultatet stämmer med lärarnas självvärderingar. Elevernas delaktighet i utformningen av undervisningen skiftar mellan lärare och eleverna får inte alltid utvärdera sina kurser. Resultaten visade att elevinflytande avseende undervisningens och examinationernas uppläggning är ett tydligt förbättringsområde. I åk 3 anger de flesta elever att de har fått tydlig information om betygskriterierna, medan ca en fjärdedel av eleverna i åk 2 anser att de inte har fått tillräckligt med information. Eftersom det är första gången skolan arbetar med det nya betygssystemet är resultatet väntat. En ny skollag, en ny gymnasieskola, nya ämnesplaner och ett nytt betygssystem är förändringar som tar tid att att sätta sig in i för såväl lärare som elever. Vi arbetar intensivt med att utveckla skolans organisation för elevers ansvar och inflytande. Elever, lärare och skolledning har träffats regelbundet vilket resulterat i en reviderad och utvecklad organisation för att underlätta samverkan runt elevernas studiesituation. 3

4 2.2 Mål och förbättringsåtgärder Skolan ska arbeta mer aktivt med värderingar och utvärderingar som metod i skolans kvalitetsarbete. Syftet är att åtgärda eventuella brister och identifiera förbättringsområden som att kvalitetssäkra undervisning och betygssättning mot kursmålen. Elevernas delaktighet och formerna för att ge eleverna inflytande över undervisningen ska utvecklas. Eleverna och de olika råden ska uppmuntras att ta del av möjligheten att vara med och påverka planeringen av verksamheten och komma med förslag hur undervisningen ska organiseras och utformas. Eleverna behöver mer kännedom om hur skolan styrs och mer kännedom om ämnesplaner och kunskapskrav, för att möjliggöra inflytande. Arbetet med att stärka eleverna i att delta i diskussioner och att argumentera fortsätter. Eleverna ska regelbundet värdera kurser och ämnen skriftligen. Elevvärderingar ska utvärderas av läraren som därefter ger klasserna återkoppling på kursutvärderingar. Elevvärderingarna bildar underlag till utvecklingssamtal och kursutvärderingarna ingår som diskussionsunderlag till medarbetarsamtal och pedagogisk vägledning mellan rektor och lärare. Utvärderingarna bidrar även till det systematiska kvalitetsarbetet. Förändring av en verksamhet tar tid och ytterligare ett mål är att motivera lärare och övrig personal att se nyttan med förändringarna och att de i större utsträckning än i dag använder sig av dessa underlag för att själva utvärdera och analysera verksamheten. 3. SKOLA OCH HEM 3.1 Analys av resultaten På Forsmarks skola är kontakten med hemmet högt prioriterat då många av eleverna bor långt från sina hem. Förutom spontana kontakter med vårdnadshavare, där frågor kring både studier och boendet diskuteras, arrangerar skolan två gånger per år ett öppet hus då vårdnadshavare och andra anhöriga har tillfälle att träffa personal och en allmän information om skolan och studiegången ges. Utvecklingssamtalet, som genomförs en gång per termin och när det är möjligt deltar även vårdnadshavaren, är en viktig utgångspunkt för information och samtal mellan skola och hem om elevens utveckling mot målen. Informationen vid utvecklingssamtalet grundar sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i ämnesplanerna och uppställda kunskapskrav. Resultatet av Brukarenkäten visar att en tredjedel av eleverna inte anser att utvecklingssamtalet är meningsfullt och viktigt. Resultatet kan dels bero på att mentorernas underlag inte har varit tillräckligt utförligt och eleverna därför inte har fått tillräcklig information om sin utveckling, dels på att eleverna, i återkommande informella samtal med respektive mentor och lärare får kontinuerlig muntlig och skriftlig information om hur de utvecklas i relation till målen i ämnesplanerna och uppställda kunskapskrav. 3.2 Mål och förbättringsåtgärder Ett prioriterat mål är kommunikation mellan elever, lärare, mentorer och vårdnadshavare. Eleverna har gett förslag på hur utvecklingssamtalen kan bli mer meningsfulla och viktiga. Eleverna ska ta större ansvar över sina utvecklingssamtal. Omdömen ska ges i alla pågående kurser, kurser som är avslutade men ej betygsatta och kurser som eleven inte är godkänd i. Eleverna ska ha möjlighet till 4

5 kompletterande omdömessamtal med sina lärare. Syftet med arbetssättet är inte bara att elevens kunskapsutveckling och studiesituation ska uppmärksammas, utan syftar även till att: Förbättra kommunikationen inom organisationen. Förbättra rutiner för rapportering mellan undervisande lärare och mentorer. Skapa en enhetlig struktur som gäller hela Forsmarks skola. Höja skolans professionalism och ett gemensamt synsätt. Kvalitetssäkra undervisning och betygssättning. Förbättra informationen till föräldrar och elever. Öka elevdemokratin genom elevledda utvecklingssamtal. Använda ett system som är tillräckligt enkelt för att verkligen bli använt men ändå tillräckligt innehållsrikt för att vara användbart. Underlätta för lärare och mentorer med en förutbestämd tidsplan. Arbetet är redan påbörjat, och utvärderingar visar att eleverna och elevernas mentorer upplever utvecklingssamtalen mer meningsfulla än tidigare. 5