Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport Resultat Gräsö skola Östhammars kommun läsåret 2014/

2 KVALITETSRAPPORT GRUNDSKOLA FRITISHEMMET Denna kvalitetsrapport innehåller inga tabeller eller diagram över resultaten. Dessa finns utlagda på webben på adressen: GRÄSÖ SKOLA GRUNDSKOLAN 1. ÅK 2 LÄSKUNNIGHET: I åk 2 finns det 1 elev och 1 är läskunnig. 1.1 Analys av resultaten Vi fortsätter att kontrollera läsläxan varje dag, kravet är minst 3 gånger i veckan. Barnen väljer läsläxa inom skönlitteraturen. Vi ser till att valet hamnar på rätt läsnivå. Vi är mycket nöjda med vårt läsförståelsemateria, så det fortsätter vi med i åk 2-3. Vi har ett nära samarbete med våra specialpedagoger angående elevernas måluppfyllelse i skolan. Tyst läsning ska ske varje dag, minuter, under lektionstid. 1.2 Vad ska vi göra? Vi ska arbeta för att öka läshastigheten. 1.3 Hur ska vi göra? Vi använder ett varierat arbetsmaterial som tränar läsandets olika områden. Tyst läsning sker varje dag, ca min. De läser tyst i skönlitteratur och/eller dagspress/ Kamratposten. I läsförståelsematerialet arbetar vi med en lektion i veckan. Vid den tysta läsningen instensivläser vi med de som inte uppnått målen. Vi har köpt in lässtickor. 2. ÅK 3 ÄMNESPROVSRESULTATEN I SVENSKA OCH MATEMATIK: 2.1 Analys av resultaten Alla våra 5 elever har gjort de nationella proven i svenska och alla blev godkända i alla delprov. Resultaten i läsförståelse var mycket hög. Det tror vi beror på vårt läsförståelsematerial och att vi läser mycket, både hemma och i skolan. Vi har tränat väldigt mycket på fritt skrivande, bland annat berättelser, skriva utifrån bilder. 4 av 5 elever gjorde delproven i matematik med bra resultat. 2.2 Vad ska vi göra? Vi fortsätter med veckans ord, läsförståelsematerial och läsläxa. Vi fortsätter att arbeta intensivt med skrivandet. Tydliga matematikgenomgångar ska ske regelbundet, där vi även betonar vikten av att kontrollera sitt svar och dess rimlighet. Vi ska föra diskussioner om hur man kommer fram till sitt svar och därmed påvisa att man kan tänka på olika sätt. Vi diskuterar matematik genom bland annat Dagens tal och veckans problem. Vi inför arbetsscheman och beting i matematik.

3 2.3 Hur ska vi göra? Vi har matematikbeting och tränar mycket på problemlösning. Vi fortsätter med det fria skrivandet och tränar på att hålla den röda tråden och att ha tydliga huvudpersoner. Vi tränar även på stor bokstav och punkt. 3. ÅK 3 ANDEL ELEVER SOM NÅTT MÅLEN I DE OLIKA ÄMNENA: 1 Analys av resultaten 4 av 5 elever har nått målen i de andra ämnena. 1 elev är ej godkänd i engelska, matematik och idrott. 3.2 Vad ska vi göra? Vi ska försöka jobba entreprenöriellt och tematiskt över ämnesgränserna. Vi är nöjda med resultatet att ha börjat med engelska redan i F-klassen. Vi har delat in eleverna i grupperna F-1och åk 2-3. I So och No har vi haft avstämningsveckor (v. 43 och v. 17) för att se att vi gått igenom alla kunskapskrav. Vi ska ännu tydligare klargöra målen och kraven för varje nytt ämnesavsnitt. Genom att ha avstämningsstationer, tipspromenader och diskussioner ser vi vad eleverna har lärt sig och vad de behöver träna mer på. Eleverna ska tillsammans med oss utvärdera varje ämnesavsnitt, ibland muntligt och ibland skriftligt. Vi schemalägger utvärderingstillfällena. 3.3 Hur ska vi göra? Tydliga övergripande planeringar. Varje elev har ett skrivhäfte för utvärdering. Eleverna ska ges möjlighet att i större utsträckning påverka vägen till målet. FRITIDSHEM 1.PÅGÅENDE UTVECKLINGSOMRÅDE: 1.1 Vi har samling med frukt ute eller inne. Enligt önskemål från barnen just nu har vi en lek aktivitet på gården istället för kilometerrundan. Barnen har fått önska vilka aktiviteter de vill göra. I samlingen bestämmer vi vilken det blir. Vi ser att barnens inflytande och medvetenhet har ökat. Vi har förändrat upplägget med högläsning före mellanmålet. 1.2 Mål och förbättringsåtgärder Dagens aktiviteter bestäms vid fruktätandet/samlingen. Fritidsrådet, som möts en gång i veckan, fungerar mycket bra. Den som talar har talpinne och turordningen fungerar då mycket bra. Barnen har blivit mer delaktiga i verksamheten och kommer med egna förslag. 2. NYTT UTVECKLINGSOMRÅDE:.2.1 Analys (Varför ska vi utveckla detta område) Barnen är med och bestämmer var vi ska gå på våra utedagar och det har fungerat bra. Aktiviteter som sker under veckan är tull största delen elevstyrda. 2.3 Hur ska vi göra? Vi har byggt ett vindskydd, tittat på olika småkryp, lekt lekar, utnyttjat skogens material, tex när barnen har täljt. Aktiviteterna på utedagarna har varit uppskattade av eleverna. Vid vandringen passar vi på att plocka upp skräp och på olika sätt utveckla miljömedvetenheten. Efter barnens intressen styr pedagogerna så att lust, kunskap och social utveckling blir tillgodosedd.

4 3. DELAKTIGHET: 3.1 Analys av resultaten Barnen har ökat sitt ansvarstagande, genom medvetet arbete i gruppen. 3.2 Mål och förbättringsåtgärder Ansvarsområdena och trivselreglerna fungerar bra. Detta utvärderas kontinuerligt när vi har fritidsråd. Detta kommer under ht 2013 att förläggas var fjortonde dag. Eleverna har ett stort rörelsebehov och idrottssalen och skolgården med omnejd nyttas maximalt. 4. KÖNSMÖNSTER: 4.1 Analys av resultaten Samspelet i gruppen är byggt på att barnen accepterar varandra och vid utvärderingarna ser vi att det stämmer. 4.2 Mål och förbättringsåtgärder Det var för få som var intresserade att leka brunnen. Vi har ht 2013 en grupp med många sexåringar. Åldersfördelningen har förändrats markant från vt Det innebär att vi skall ändra inriktning så att det anpassas till behoven. Barnen leker gärna rollekar, men på sitt eget sätt utan att vi pedagoger styr upp innehållet. Vi deltar aktivt och går in och leder verksamheten när den på olika sätt bär iväg. Vi fortsätter att uppmuntra till de olika icke könsbundna aktiviteterna för att alla eleverna(som inte är så många) skall hitta och acceptera olika sätt att vara. Det är viktigt att varje individ får bejaka sina egna intressen oberoende av könstillhörighet. 1. Pågående utvecklingsområde: Delaktighet, miljö, hälsa. 1.1 Analys av resultaten Delaktighet Eleverna har inflytande i fritidsverksamheten genom fritidsråd en gång i månaden. Vi tar upp trivselregler och aktivitetsval och vad som fungerar, fungerar mindre bra. Eleverna turas om att ansvara för fritidsmöte. De har möjlighet att reflektera över sin vistelse på fritids. Eleverna har inflytande genom synpunkter på olika val av aktiviteter, teman och avkoppling efter skoldagen. Vi dokumentera aktiviteterna, det gör vi med bild och kommentarer. De skriver kommentarerna själva efter förmåga och lust. Elevernas små kommentarer sätts in i en pärm som påvisar att leken har olika ämnesinslag. Miljö Skola / fritidshem sammarbetar när det gäller att värna om natur och miljö. Eleverna använder återvinnings material vid skapande aktiviteter. Vi plockar upp skräp, glas m.m. lämnar retur flaskor och går till pappersinsamlingar. Medvetenheten om att värna om naturen finns hos eleverna. Hälsa Vi börjar fritids efter skoldagen med att gå ut /äta vår frukt. Utevistelse och rörelse ger ny energi och ork. Vi har tillgång till gymnastiksalen som vi utnyttjar, eleverna turas om att planera aktiviteterna så att alla blir delaktiga till de olika lekar /spel. Vi har en rörelsedag varannan vecka i gymnastikhallen där två stycken elever får planera och genomföra aktiviteterna tillsammans med övriga. Det har fungerat bra, de har skrivit ner en planering och genomförande. Det är en aktiv grupp med sportintressen. Elever som inte är så sportintresserade har möjligheter att planera in andra rörelselekar så det finns alternativ.

5 1.2 Mål och förbättringsåtgärder: Målet har varit att få elevernas insikt att deras roll är viktig, att de också förstår att deras agerande och ansvar har betydelse för genomförande av de olika aktiviteterna. Att se varandras egenskaper och ta hänsyn till varandra. 2. Nytt utvecklingsområde: Smidig och lugn övergång mellan skol- och fritidstid. 2.1 Analys Barnens attityd förändras negativt vid övergången från skola till fritids. Svårt att ta hänsyn och lyssna på kamrater och pedagog. 2.2 Vad ska vi göra? Få en lugnare start på fritidshemmet så att alla elever får utrymme för åsikter och aktivitetsval i lugn och ro. Att barnen känner att det är lustfyllt klimat på fritids. 2.3 Hur ska vi göra? Eleverna kommer att börja fritidsvistelsen med rast då de är oroliga och inte har ro för en fritidssamling. När vi kommit in samlas vi för en kortare samling/ fruktstund och där vi tar upp aktiviteter för eftermiddagen. Fritidsfrågor tas även upp på skoltid för att ha en rödtråd mellan skola och fritids. Vi ansvarar för samma barn. Viktigt att barnen känner trygghet, ansvar och delaktighet. 3. Delaktighet Nätverk arbeta med nätverket för personalen i fritidshemmen och utgå från de allmänna råden för fritidshemmen. 3.1 Analys av resultaten Eleverna har blivit mer medvetna om att deras inflytande och att deras synpunkter utformas i verksamheten. Att vara delaktig i dokumentation och ta ansvar i fritidsråd är ett nytt arbetssätt. Att se ett resultat av det ovan nämnda kommer att ta tid likaså att de aktiviteter som dokumenteras och tillhör olika ämnes område. Det är mycket ensamarbete vid skolor som har en avdelning och utvecklandet av nätverk som stöd är nödvändigt. 3.2 Mål och förbättringsåtgärder Fortsätta IKT utbildning för personalen på fritidshemmen och använda det som stöd i arbetet med barnen/eleverna och för att underlätta samarbetet i nätverket. Se även Genusperspektivet? 4.1 Analys av resultaten Vi ser inga speciella stereotypa könsmönster när det gäller olika lekar / aktiviteter. En förklaring kan vara det låga elevantalet och att man är hänvisad till de kamrater som finns. Det är ofta aktiviteterna som avgör vilka kamrater man väljer att leka med. Inomhus finns olika aktivitets lådor att välja på, största delen av dem är bygg och konstruktion. Eleverna har möjlighet att välja fritt vilka ytor och utrymmen de vill leka på. När det gäller lekar utomhus så är det ingen könsskillnad på aktivitetsvalen

6 4.2 Mål och förbättringsåtgärder Vi ser inte att något speciellt kön har mer fördelar än något annat. Att se mer kritiskt ur genusperspektiv. 5. Samverkan skola/fritidshem 5.1 Hur ser det ut? Skolpersonal äter frukost med fritidsbarnen, fritidspersonal är rastvakt. Fritidspersonal går in och ersätter ledig personal en dag i veckan i förskoleklass och årskurs 1, samt en lektion tillsammans med skolan då vi har naturorientering. Hämtning av slöjdbarn i årskurs Vad kan förbättras? Gemensamma trivselregler, ha aktiviteter som är förknippade med aktuellt skolämne om det finns intresse från eleverna. 5.3 Förbättringsområden Vi vill ha en röd tråd fritids skola. Elevkonferens med skolan vilket har påbörjats. Birgitta Söderberg Rektor