Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

Transkript

1 Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Dnr Projektets syfte Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för äldre kvinnliga arbetstagares drivkrafter och hinder i arbetet i ett hälsofrämjande perspektiv. På organisationsnivå är syftet att ge ökad förståelse och insikt i verksamhetsstyrning, hälso- och arbetsmiljöarbete och möjligheter till lärande och utveckling för äldre arbetskraft. Rubriker enlig AFAs önskemål om slutrapport: Uppnådda resultat Många kvinnor i Sverige närmar sig nu för första gången efter ett långt yrkesliv sin pensionering. De är den första generationen kvinnor i modern tid där de flesta har yrkesarbetat utanför hemmet under en längre period. De har mest jobbat inom vård, skola och omsorg. Undersköterska i äldreomsorg är ett av de allra vanligaste jobben i den här generationen. Det är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar och arbetsolyckor är vanliga. Många slutar sina jobb långt före pensionen. En del stannar kvar i jobbet och det är några av de kvinnorna som har intervjuats. Vi ville veta hur de ser på sitt arbete och sitt arbetsliv, hur deras hälsa är och om de tror att de kommer att jobba till 65 år eller möjligen längre. Fokus har varit att i första hand ta reda på vad som är hälsofrämjande. Studien har haft ett salutogent perspektiv och riktats mot styrkor, resurser och faktorer som bidrar till en god hälsa och välbefinnande. Resultat från intervjuerna med tjänstemännen i HR, enhetschefer och andra i chefsposition visar att det inte finns någon strategisk planering för hur erfarenhet och senioritet bland äldre undersköterskor i hemtjänst och gruppboenden kan tillvaratas eller hur ett hälsofrämjande arbetsliv för äldre arbetskraft ska kunna utformas. Man för dock fram att man gärna ser att arbetsgrupperna är åldersblandade, men det stannar därvid. Några skäl till det framfördes inte. Arbetets krav och utformning är desamma för samtliga åldersgrupper inom området. Hur arbetslivet och arbetsplatserna ska organiseras och hur villkoren ska utformas för äldre arbetskraft i ett hälsofrämjande perspektiv har dessa informanter inte någon information om. Resultatet från intervjuerna med ledning och högre chefer i kommunerna visar att det finns väldigt få alternativa arbetsuppgifter som idag erbjuds av arbetsgivaren och som skulle kunna vara ett alternativ för undersköterskorna för att kunna arbeta längre.

2 Intervjuerna med undersköterskorna som arbetar i kommunal äldreomsorg har som syfte att visa vad de gör för att klara jobbet, hälsan och arbetsförmågan. Informanterna var alla över 50 år och hade stannat i det här arbetet länge. Vi som intervjuade ville att kvinnorna särskilt skulle berätta om det positiva i jobbet och hur de gör för att fortfarande kunna fungera i ett krävande jobb. De arbetstagare som blir kvar i krävande och ibland riskfyllda yrken kallas healthy workers. Andra som inte riktigt orkat med har gått till andra jobb eller lämnat arbetslivet med sjukskrivning, pension eller annan form av försörjning. Undersköterskorna berättade samstämt att de verkligen gillar sitt jobb och arbetet med de äldre. De tycker att belöningen de får från arbetet med de äldre är oerhört betydelsefull och det som motiverar dem. Det här är det starkaste skälet till varför man är kvar i jobbet. De känner att de gör ett meningsfullt och betydelsefullt jobb, vilket bidrar till att de känner delaktighet i sitt arbete. Att känna delaktighet gör att man är engagerad och känner kontroll över sin arbetssituation vilket naturligtvis är bra både för hälsan i allmänhet men också för att arbetet ska kunna upplevas som hälsofrämjande. Från början hade kvinnorna inte alltid valt sitt jobb i äldreomsorgen på ett genomtänkt sätt. De hade sökt fått arbetet eftersom de behövde ett jobb och det var brist på personal i äldreomsorgen. Senare hade de dock känt att det var det rätta arbetet för dem. Att de sedan har stannat i äldreomsorgen har varit med eftertanke och som ett relativt väl avvägt beslut. Undersköterskorna berättade hur arbetet förändrats genom åren och att de äldre numera är sjukare, ofta multisjuka, jämfört med tidigare och allt oftare har demenssjukdomar. De förde fram att arbetsmiljön och vårdtyngden nu liknar den tidigare långvården. De berättade om att de själva har ett stort intresse av att jobba med den medicinska sidan och att lära mer om de sjukdomar som drabbar äldre. De vill utvecklas i arbetet och är ivriga att delta i fort- och vidarutbildning. Trots att de nu är lite äldre upplever de inte att det är några svårigheter att uppdatera sig och lära nytt. Utbildningsutbudet som arbetsgivaren har upplevs dock som delvis splittrat, medan upplevelsen är att vidareutbildning erbjuds även den äldre arbetskraften. Kvinnorna berättade att de mycket gärna jobbar på delegering med uppgifter som egentligen är sjuksköterskeuppgifter. De förde fram att ibland kan det till och med bli dragkamp mellan sjuksköterskor och undersköterskor om vissa arbetsuppgifter.

3 I arbetslivet är det viktigt för hälsan att uppleva att man kan utvecklas i arbetet. I det goda arbetet finns möjligheter till personlig utveckling och att lära nytt. Vi mår bra av att känna att vi ständigt lär oss nya saker. Det bidrar starkt till att öka arbetstillfredsställelse och motivation i jobbet. De intervjuade undersköterskorna hade i kortare eller längre perioder haft administrativa arbetsuppgifter. De hade bestått i att lägga schema, kalla in personal, beställa mat och annat skrivbordsarbete. Det hade inneburit en viss avlastning från de tyngsta arbetsuppgifterna i omsorgsarbetet men var inte riktigt vad undersköterskorna kände att de helst vill jobba med. Det var kontakten med de äldre som de helst vill ha och som motiverar dem i arbetet. Däremot var de ense om att handledning och att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap som de samlat genom åren är önskade arbetsuppgifter. Informanterna hade själva idéer hur de som äldre arbetstagare skulle kunna ha särskilda arbetsuppgifter och en tydlig handledande funktion för undersköterskor under utbildning som gör praktik och för nya undersköterskor som just hade börjat arbeta i äldreomsorgen. Informanterna berättade att de inte har ambitionen eller orken att arbeta efter 65 år utan de förde snarare fram en oro och tvivel över att inte orka arbeta fram till 65. Några vill avsluta arbetslivet tidigare eftersom de upplever arbetsuppgifterna som tunga och krävande eller har äldre makar som redan har gått i pension. Andra har tänkt sig att jobba till 65 men absolut inte längre. Kvinnorna vill också få möjlighet att göra annat än att yrkesarbeta innan de blir alltför gamla. Upplevelsen av hur arbetsgrupperna och chefskapet fungerat genom åren är mycket varierande bland de intervjuade. Undersköterskorna berättade att om ledningen upplevdes som bristfällig var arbetsgruppen desto starkare och styrande och vice versa. Ledarskapet hade enligt berättelserna ofta varit varierande i kvalitet genom åren och mest bristfälligt. Det förefaller som att det återstår mycket arbete innan organisationerna i äldreomsorgen är hälsofrämjande och väl fungerande. De undersköterskor som hade erfarenhet av stöttande och bra chefer lyfte fram att det är betydelsefullt för deras eget välmående och motivation i arbetet.

4 Ett hälsofrämjande ledarskap innebär att arbetstagarna blir sedda och bekräftade vilket naturligtvis är väldigt viktigt för att arbetstagarna ska känna välbefinnandet på jobbet. Förhållandena i kommunerna kännetecknas av att enhetscheferna ofta har mer än 50 underställda. I och med geografisk spridning och har cheferna små möjligheter till en daglig kontakt med sin personal. Man har i tidigare studier visat på stora skillnader i ledarskap mellan äldreomsorgen och de manligt dominerade tekniska verksamheterna i kommunerna. De flesta chefer i äldreomsorgen har fler än 30 underställda arbetstagare, men för kommunernas tekniska chefer är flertalet underställda ofta färre än 30 personer. Det finns inga bra och sakliga skäl till att det är så och för att få ett bättre fungerande ledarskap krävs naturligtvis begränsning för hur många arbetstagare en chef ska leda. Det har på senare år satsats en hel del pengar på chefs- och ledarskapsutbildningar i kommunerna runtom i Sverige. Insatserna riskerar dock att bli näst intill verkningslösa om man inte samtidigt ser över situationen runt chefen. Det handlar inte bara om antalet underställda, utan även möjligheter till återkoppling, chefsstöd och handlingsutrymme. Kvinnorna i denna studie berättande om det inflytande de känner att de har i jobbet. Inflytandet hade de själva sett till att skaffa sig genom alla åren i äldreomsorgen. Det här blir motsägelsefullt genom att de också berättade att de flesta formella besluten och förändringarna nästan alltid tas över deras huvuden. Av de som intervjuades angav de som jobbar i hemtjänsten att de ändå känner tillfredställelse över att de har en viss frihet i arbetet. Dessa kvinnor tar sig helt enkelt ibland friheten att själv organisera och skaffa sig inflytande i jobbet. Ibland har det dock varit svårt för dem att påverka problem i schemaläggningen. De berättade att de har synpunkter på att det ovanifrån i organisationen hade beslutats att dra ner på den tid som är avsatt för deras förflyttning mellan de äldres bostäder. Den tidsåtgången är svår att debitera och det är endast tid hos den som behöver omsorgen som räknas. Det verkar inte vara någon som är villig att betala för tidsåtgången för att undersköterskorna ska gå eller cykla mellan vårdtagarna. Om undersköterskorna kör bil får de i allmänhet inte heller någon ersättning för det. Där upplever de intervjuade kvinnorna inget inflytande, men de försöker ändå få arbetet att fungera med egna lösningar så gott det nu går att göra det utan att gratisjobba. En annan schemateknisk fråga är de delade turerna som innebär håltimmar från arbetet på flera timmar. Informanterna upplever den här schemaläggningen som oacceptabel eftersom arbetsdagarna upplevs som oändligt långa. Håltimmarna medför ibland att de får lov att stanna kvar på arbetsplatsen när de har långa resvägar mellan hemmet

5 och arbetsplatsen. Det här anser undersköterskorna är jobbigt och hindrar återhämtning. Trots deras protester och med fackets stöd har det här inte kunnat lösas. Om man kan vara med och påverka sitt jobb, både på kort och lång sikt, bidrar det till ökad arbetstillfredsställelse och motivation. Här verkar det finnas behov av förbättring i äldreomsorgsorganisationerna. Det handlar om att undersköterskorna måste få vara med och bestämma hur och vad som ska göras och hur arbetet ska organiseras. Det förutsätter i sin tur att det finns en bra kommunikation inom organisationen. Det finns all anledning för undersköterskor att utveckla det som kallas empowerment (=egenmakt). De intervjuade undersköterskorna gav prov på att de hade det eller så hade de lärt sig det. Att ha empowerment möjliggör för människor att ta mer kontroll över sina liv och främjar hälsan genom att man vågar sätta gränser och tro på sin egen förmåga. Det knyter an till det undersköterskorna berättade om att de skaffat sig inflytande över sitt arbete och hur det ska utföras. Det är välkänt att arbetet inom äldreomsorg är ett fysiskt tungt arbete. De intervjuade berättade att de är noga med att jobba ergonomiskt och att möta de tunga momenten på ett så bra sätt som möjligt. De talade om ergonomiutbildning och arbetsteknik, men också om att man tog sig tid till att låta de äldre göra så mycket de själva orkar vid förflyttningar. Undersköterskorna berättade att de till och med använder det tunga jobbet för att själva få träning. Hälsoläget bland de intervjuade är förhållandevis gott, men man för gemensamt fram att det finns en stor trötthet. De fysiska problem undersköterskorna i intervjuerna berättar om verkar till stor del vara arbetsrelaterade; ont i axlar och armar samt i rygg och knän. Arbetet skattas som fysiskt krävande, särskilt vid arbete i de äldres hem där det är svårt att få till en bra ergonomi när de boende är fysiskt funktionsnedsatta och behöver hjälp vid förflyttningar. De intervjuade anser att den mental belastningen i arbetet har ökat efterhand eftersom klienterna har blivit allt äldre och numera oftare är multisjuka och många gånger socialt isolerade. Vårdtagares svåra situationer och sjuklighet kan tillsammans med tidsnöd och en känsla av otillräcklighet påverka undersköterskornas hälsa negativt.

6 Den fysiska och mentala belastningen förefaller vara svåra utmaningar för undersköterskornas arbetsförmåga. Eftersom de intervjuade kvinnorna fortfarande är kvar i arbetet har de, åtminstone till viss del, lyckats bemästra belastningarna. Informanterna i vår studie kan hantera (=copa) en tuff arbetssituation. Äldre personer kan i stort sett göra samma jobb som yngre men behovet av återhämtning är större. Återhämtning utanför arbetet är oerhört viktig för att orka arbeta vidare. Kvinnorna berättade om hur de har fritidsaktiviteter som de känner är avkopplande och som de tycker om. De ger återhämtning. Barnbarnen innebär ingen extra belastning utan upplevs som något positivt. Att vara kvar i jobbet fram till 65 var ett önskemål och en ambition hos de intervjuade, även om de inte alltid trodde det skulle gå. Men att arbeta efter 65-årsdagen anser de inte är realistiskt, även om de borde för att få en vettig försörjning och en pension som de kan leva av. Kvinnorna trodde inte att de skulle orka. Den ekonomiska situationen som de intervjuade berättade om ger dem inte någon stor möjlighet att sluta arbetet tidigare än vid 65 år. Inte ens om de har en partner som har en starkare ekonomisk situation. Kvinnorna är relativt dåligt insatta hur de ska kunna försörja sig på sin pension och ingen av dem har undersökt det närmare. Lönen är inte hög och flera av kvinnorna arbetar och har arbetat deltid i många år eller inte yrkesarbetat alls när barnen var små. Ett fysiskt krävande arbete kan vara så pass tungt att många inte klarar av det längre än till årsåldern. Det går inte att fortsätta fram till 65 år. Arbeten inom hemtjänsten och i särskilda boenden är exempel på sådana jobb. I andra arbeten som har lägre fysisk belastning går det att klara uppgifterna längre upp i åldrarna. Arbetslivet förändras också. Kraven på att prestera mer har ökat och den tekniska utvecklingen sker snabbt. I arbeten inom bygg-, vård-, omsorgs och städsektorn samt i storkök är det vanligt att äldre arbetstagare når den övre gränsen för vad man normalt orkar. I de här yrkesgrupperna finns många äldre kvinnor. Män går ofta från fysiskt tunga till fysiskt lättare arbeten medan kvinnor ofta blir kvar i fysiskt krävande arbeten även vid högre ålder. I en del yrken finns det en utveckling som gör att arbetstagarna kan vara kvar i jobbet länge. Män i manliga branscher, där arbetet är tungt kan många gånger gå vidare till arbetsuppgifter som inte är lika fysiskt belastande när de kommer upp i åren, men för kvinnor i kvinnoyrken finns i allmänhet inte

7 samma möjligheter. Det beror på att arbetsgivare på arbetsplatser med huvudsakligen män ofta har inrättat en karriärutveckling och en policy för åldersanpassning. Män har också en bredare arbetsmarknad och många fler jobb att välja mellan vilket gör det lättare att byta arbete. Resultatet i denna studie från intervjuerna med arbetsledningen, som beskrivits ovan, visar att det inte finns någon strategisk planering för hur erfarenhet och senioritet hos äldre undersköterskor i hemtjänst och gruppboenden kan tillvaratas eller hur ett hälsofrämjande arbetsliv för äldre arbetskraft ska kunna utformas. Vi har fortfarande tankar om vad kvinnor och män ska arbeta med, hur kvinnors och mäns arbete ska värderas och vad som uppfattas som kvinnligt respektive manligt. Det visar sig i arbetsmarknadens organisering. De sociala normerna visar sig i lönesättning och arbetsvillkor och inte minst i yrkesstatus. Den uppdelade arbetsmarknaden är till männens fördel när det gäller lön och position i arbetslivet. Männen tjänar mer pengar och pengar står för makt i vårt samhälle. Det är här ojämlikheten finns. Uppdelning har ingen given biologisk förklaring utan är en konstruktion av det sätt vi ser på kvinnor och män. Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige innebär att kvinnor och män arbetar i olika yrken och är en viktig förklaring till kvinnors högre ohälsotal. Yrken inom vård, omsorg och service där kvinnorna finns, är ofta fysiskt tunga och innebär mycket kontakt med människor som ofta är i en svår situation på grund av ålder och funktionsnedsättningar. Studien visar att det saknas övergripande policys och mer detaljerade policys som kan göra arbetet mer hälsofrämjande för den äldre arbetande befolkningen. Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Tiden för genomförandet av projektet blev något förskjuten på grund av projektledarens ordinarie arbete med undervisning och handledning på Mälardalens högskola, väntetid på beslut vid etisk prövning och beslut, samt projektledarens sjukskrivning under hela januari 2013 på grund av fraktur i foten och ingipsning. Etisk ansökan ingavs till etikprövningsnämnden i Uppsala i februari Etiskt tillstånd för att göra intervjustudien av undersköterskor inom äldreomsorgen erhölls i mars Under väntetiden genomfördes intervjuer med tjänstemän inom Västerås stad eftersom detta låg

8 utanför kravet på etikprövning. Uttag av informanter bland undersköterskorna inleddes i början av mars 2013 tillsammans med HR avdelningen i Västerås stad. Fyra intervjuer har skett i Örebro, Stockholms och Tjörns kommuner för att bidra till att säkra konfidentialitet vid redovisningen av projektet och att det inte är självklart att samtliga intervjuade arbetar just i Västerås. Detta var inte planerat från början utan har ändrats under arbetet med intervjuerna eftersom det var uppenbart att det skulle vara svårt att skulle bli svårt att bevara informanternas konfidentialitet om det endast skulle vara intervjuer från Västerås. Dessutom kan det stärka studiens validitet/överförbarhet om informanterna från de tre övriga kommunerna har liknande berättelser i intervjuerna. Projektledaren har gjort 21 av intervjuerna med undersköterskor och tjänstemän och forskarkollegor 3 intervjuer av undersköterskor. Ordagranna utskrifter av intervjuerna har genomförts och avslutades i augusti Insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet För att förankra studien i verkligheten och få information utifrån andra perspektiv om den undersökta gruppen har kontakt tagits med SKL och fackliga organisationer (Kommunal och LO centralt) samt Västerås stad. Möten har på projektledarens initiativ ägt rum i dessa organisationer och kontakten har vidmaktshållits under projektets gång. Resultatet från studien har använts i undervisning av studenter under hösten 2013 vid Mälardalens högskola och Örebro universitet i kandidatkursen i Hälsa i arbetslivet. Kontakt togs i slutet av projektet med företaget/förlaget Gothia fortbildning. De håller just nu på att förlägga en bok som Hélène Sandmark skrivit om detta projekt. Boken kommer att heta Orka jobba till 65? och beräknas komma ut i vecka 17. Målgruppen är undersköterskor, andra närliggande yrkesgrupper, chefer på olika nivåer, utbildningsanordnare, Försäkringskassan, politiker, myndigheter, företag inom vårdoch omsorgsområdet, fackliga organisationer och intresserad allmänhet

9 En populärvetenskaplig artikel om studien och dess resultat har skrivits av Hélène Sandmark och är publicerad i tidningen Äldreomsorg nr 1/2014 under rubriken Vem orkar jobba till 65? Personal om vilka förutsättningar som krävs. Tidningen har spridning i branschen och ges ut av Gothia Fortbildning AB Hélène Sandmark kommer att tala på tre konferenser om denna studie: 1 Den nationella konferensen Salutogent boende maj 2014 i Bonnierhuset, Stockholm. Anordnare är Gothia fortbildning 2 Äldreomsorgsdagar den november 2014 på Älvsjömässan 3 EUMASS hösten Vetenskaplig konferens där Försäkringskassan är medarrangör. Abstrakt inskickat. En vetenskaplig artikel på engelska finns i manus och kommer att skickas till en internationell vetenskaplig tidskrift under våren Spridning i forskarsamhället.