Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Transkript

1 Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda, förtroendevalda och aktivister är inblandade i artikelproduktionen. Det här dokumentet sammanfattar en del information, tips och rutiner för arbetet med debattartiklar för att göra både artiklar och processen att ta fram dessa så bra och snabb som möjligt. 1. Inför debattproduktion Det är viktigt att innan själva skrivandet definiera ramar för artikeln, tidsplan och ansvarsfördelning Konkretisera. Innan vi börjar skriva bör vi definiera så långt det är möjligt vad det är vi vill säga och hur vår artikel kopplar till ett bredare sammanhang och försäkra oss om att fokus ligger inom Latinamerikagruppernas perspektiv. Vilket syfte har vi med artikeln? Vad vill vi säga och till vem? Hakar vi på/bemöter vi debatt eller vill vi lansera en fråga? Kanaler. Definiera vilka kanaler vi siktar på i första, andra och tredje hand. Det avgör bl.a. teckenlängd samt kan ha betydelse för ton. Ansvarsfördelning och tidsplan. Vem ansvarar för vad och när? Tydlig plan bör göras för när utkast levereras, när kommentarer ska göras och när artikeln bör vara färdig för att skicka till medier. Vem som ansvarar för dessa olika steg ska också tydliggöras. Detta för att säkra att värdefulla personella resurser används på bästa sätt, för att undvika att saker faller mellan stolarna och för att säkra att artiklar blir färdiga i tid. 2. Ramar att komma ihåg Tidsramar. En bra utgångspunkt är att planera för en färdig artikel minst tio dagar innan önskat publiceringsdatum för att ge tid för respons och för oss att gå vidare om någon eller några säger nej. Teckenlängd. Teckenlängder varierar för olika medier. I princip mellan tecken. Vanliga teckenlängder är tecken. Några av de större tidningarna har längre utrymmen. Bestäm vad vi siktar på för kanal och anpassa teckenlängd utifrån det (se särskild medialista för teckenangivelser). 3. Källor Vi bör vara noga med att notera källor under arbetets gång. Att göra det har flera fördelar. Då kan vi snabbt och enkelt ange källor om det efterfrågas. Vi kan snabbare replikera. Det blir lättare för andra att överta processer eller kliva in om den som ansvarat för underlag inte är tillgänglig. Det blir också lättare att återanvända/utveckla texter. 1

2 Kom ihåg! Ange referenser löpande i texten genom noter under arbetet. Det gäller inte för allt vi skriver, men vid konkreta faktauppgifter som t.ex. siffror och vid hänvisningar till rapporter/personer/institutioner eller våra samarbetsorganisationer. När texten är färdig sparar vi två versioner av artikeln på todas (i aktuell kampanjfolder på todas). En med alla noter samt en ren version som skickas till vald redaktion. 4. Kom-ihåg och praktiska tips för skrivande a. Välj infallsvinkel Anknyta till aktuell debatt eller avslöja något nytt. Anknyta lättare att sälja in. Större risk att försvinna i bruset. Avslöja svårare att sälja in, men om det startar en debatt kommer andra att referera till dig större genomslag. b. Processen steg för steg Ritningen: Lista dina argument eller faktauppgifter och rangordna dem. Sågen: Kapa allt läsare inte behöver. Hammaren: Formulera texten i ett svep enligt rangordningen viktigast först. Sandpappret: Rensa bort sidospår, syftningsfel, onödiga upprepningar, krångliga ord etc. Penseln: Smycka texten med retoriska grepp och metaforer. Besiktning: Låt någon som inte kan ämnet läsa texten och ge feedback. c. Textens syfte Artikeln har tre huvudsakliga syften att fånga läsarens intresse, att förmedla ett budskap och att övertyga om vårt budskap. d. Textens delar Rubriken: Ska fånga, vara lockande och få läsaren att haja till. Helst inte mer än tre ord. Ingressen: Ska tilltala läsaren som snabbt ska förstå varför den här texten är viktig och angår just hen. Den ska innehålla den viktigaste information du vill förmedla. Fatta dig kort då redaktören gärna lägger till " säger Latinamerikagrupperna". Helst inte mer än tre rader. Brödtexten: Ska förklara problemet och övertyga läsaren. Gärna rakt på. Ta det viktigaste argumentet först. Artikeln ska i princip gå att korta nedifrån. Gärna börja med ett exempel/citat/målande bild som lockar läsaren vidare i texten. Lösning/krav/slutkläm e. Texten språket och nivå Mottagaren i fokus Skriv alltid för någon som inte är insatt i ämnet. 2

3 Mottagaren är den viktigaste utgångspunkten. Hur vill vi att hen uppfattar texten? Vilka förkunskaper har hen? Vanliga hinder för lyckad kommunikation Hemmablindhet. Är det du skriver, frågor och begrepp lika självklara för andra som för dig? Viljan att förmedla allt. Behöver läsaren verkligen ha hela bilden? Ökar begripligheten automatiskt med mer fakta? Skala! Döda dina älsklingar! Din känsla för enskilda formuleringar och faktauppgifter inte intressant för läsaren. Det viktigaste är det som bidrar till läsarens upplevelse och förståelse. Undvik! Internt eller tillkrånglat språk. Överdrivet förenklade resonemang. För långa meningar. Sarkasm och ironi tilltal till redan insatta, andra kanske missar poängen (+ inte så trevligt). Att börja med bakgrundsinformation akademikerfällan. Gå rakt på kärnan. Att kapa sin text Utgå från hur någon som inte kan frågan skulle kapa din text. Gör en prioritering av argument/fakta innan du börjar skriva. Gör lista prioritera. Försök skriva texten så att den enkelt kan kapas, t.ex. att något eller ett par stycken kan strykas. Det är svårt, men bra att ha den ambitionen. Ta bort onödig info och överflödiga ord. f. Tänk dig in i redaktörens situation Tidspress Mediabruset. Vad ska jag välja för att nå ut i mediabruset? Större medier hårda kvalitetskrav. T.ex. mindre digitala medier mer spektakulära. Redaktören har bråttom men läsaren har mkt mindre tålamod. Håll deadline och teckengräns. 3

4 Bilaga 1: Kom ihåg Denna info måste inte skrivas i något särskilt format, funkar bra med mejl. Men kan ses som en kom-ihåg-lista för vad som bör bestämmas i samband med beslut om debattartikel. Tema/huvudbudskap: Vem skriver Önskat publiceringsdatum: Publiceringskanaler: Prio 1 Prio 2 Prio 3 Teckenlängd: (inklusive blanksteg) Huvudsakligt Innehåll/argument: (Korta punkter) xxx yyy zzz Tidsplan: Exempel kan se ut på många sätt beroende på hur många som är inblandade och om det är en artikel vi skriver själv eller tillsammans med andra. X skickar utkast till Y Y kommenterar X skickar färdigt förslag till Y Z gör eventuella sista justeringar och undertecknar X kontaktar redaktion/er 4

5 Bilaga2: Teckenlängd debattartiklar riks- och större länsmedier Obs! För att vara säker kolla respektive tidnings hemsida. Tidning Max teckenlängd (inkl. blanksteg) Kommentar Liberala 2500 nyhetsbyrån DN Replik max Svenska Dagbladet 5500 Några tips och riktlinjer: Dagens Industri Vanligt Replik Bifoga bild undertecknare. Aftonbladet Replik Expressen 3500 eller 1450 Dagens ETC Fria Tidningen Ingen info Dagen Ingen info Göteborgs-Posten 3800 (undantag 4800). Replik Sydsvenskan 5000 UNT Vanlig längd: (undantag 6000). Replik: Övriga länstidningar Se lista på todas! (Info/Adresser/Media) 5