Har förändringarna i a-kassan påverkat socialsekreterarnas arbetssituation?

Transkript

1 SKTFs undersökning om socialsekreterares arbetssituation efter förändringarna i a-kassan. Har förändringarna i a-kassan påverkat socialsekreterarnas arbetssituation? Januari 2008

2 2 Förord SKTF är fackförbundet för dig som arbetar med socialt arbete. SKTF:s främsta mål är att våra medlemmar mår bra på arbetet och får rätt förutsättningar att utföra ett professionellt arbete. För att uppnå det krävs ett fackligt arbete om villkoren i yrket. SKTF:s utgångspunkt är att det sociala arbetet är en del av vår välfärd därför är det viktigt att vi påverkar och agerar i välfärdsfrågor och socialpolitiska frågor. I den här rapporten har vi tittat närmare på hur våra medlemmar som arbetar som socialsekreterare upplevt den förändring som genom politiska beslut skett när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Frågan väcktes bland annat genom de rapporter från bland andra Sveriges kommuner och landsting som kommit om att socialbidragstagandet inte har minskat trots att det nu råder en rejäl högkonjunktur. Det är nu ungefär ett år sedan dessa förändringar trädde i kraft och frågan är om de sänkta ersättningsnivåerna, den begränsade perioden med möjlighet till arbetslöshetsförsäkring samt de förändringar som skett inom arbetsmarknadspolitiken inneburit en ökad arbetsmängd och förändrade arbetsvillkor för de som jobbar inom det sociala området i kommunerna. Vi vet sedan tidigare att våra medlemmar redan har en tuff arbetssituation och vi ville veta om dessa politiska förändringar påverkat deras arbetssituation i någon riktning. Vi undrade också om det är så att fler idag beviljas försörjningsstöd på grund av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär i så fall en överföring av kostnader från staten till kommunerna som påverkar det utrymme kommunerna har att bedriva annan välfärdsverksamhet. Slutligen ville vi också veta om förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen inneburit att människor som tidigare fått del av någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd nu tar ytterligare ett steg mot ett permanent utanförskap där lite görs för att man ska komma tillbaka till arbetsmarknaden och inte enbart vara passivt bidragsberoende. Ser våra medlemmar ett inflöde av nya individer som tvingas söka försörjningsstöd med allt vad det innebär av svåra känslor att hantera? Den här rapporten ger svaren på dessa och ytterligare andra intressanta frågor. Fackliga frågor har större räckvidd än bara löner och avtal. De handlar om förutsättningar för yrket om arbetsmiljö, organisation, öppenhet och befogenhet. SKTF tar tydlig ställning i frågor om utbildning och kompetenskrav inom socialt arbete. I dag är förutsättningarna på många arbetsplatser otillräckliga. Det spelar det ingen roll att man har lång högskoleutbildning i bagaget, specialkompetens inom något område, stor vilja och ärligt engagemang om arbetsplatsen saknar resurser eller förmåga att ta tillvara det. Det kan handla både om att som nyanställd få orimliga villkor i ett nytt yrke eller om att ha jobbat i tio år på samma ställe och ständigt fått täcka upp för de brister arbetsplatsen dras med för att man vet vad det innebär för klienterna om verksamheten försämras. Det är situationer som dessa SKTF arbetar för att få bort. Att socialarbetare får verkliga möjligheter att utöva ett professionellt socialt arbete är grundläggande för samhällets stöd till de mest utsatta. För att kunna göra ett

3 3 fullgott arbete ska det finnas tillräckliga ekonomiska och andra resurser och om resurserna är otillräckliga måste det finnas möjlighet att påtala detta för ledningen, som då måste ta ansvar för den uppkomna situationen. De som jobbar som socialsekreterare måste få användning av sin kunskap och kompetens i arbetsvardagen, ges möjlighet till sådant som processtöd - handledning, mentorer, utbildning få möjlighet att diskutera såväl enskilda ärenden som mer övergripande frågor med sina kollegor och ha tid för egen reflektion i arbetet. Möjligheterna till utbyte av verklighetsbeskrivningar mellan tjänstemän och politiker är ytterligare en viktig aspekt, liksom stödet från en chef som är närvarande i arbetet och själv har rimliga villkor i sitt ledarskap. Slutligen vill jag passa på att lyfta fram att SKTF ger ut den självständiga tidningen Social Qrage med sex nummer per år. Det är en yrkestidning för dig som arbetar inom det sociala området. Den skriver initierat, rakt och tillgängligt om arbetet med socialt utsatta, gamla, psykiskt sjuka och barn som far illa liksom om forskning, yrkesutveckling, ledarskap, trender och nyheter inom socialpolitiken. Läs mer och prenumerera på Eva Nordmark Förbundsordförande SKTF

4 4 Sammanfattning Undersökningen visar bland annat att: - Många socialsekreterare upplever förändrade arbetsvillkor med anledning av de förändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen som trädde i kraft för ett år sedan. - De vanligaste förändringarna man upplever är att det har tillkommit nya klienter, det har blivit en större arbetsbörda, det är fler som söker försörjningsstöd samt att den psykiska pressen i arbetet har ökat. - Nästan alla som svarar att det är fler som beviljas försörjningsstöd anger förändringarna i a-kassan som anledning till detta. - En majoritet tycker att de helt och fullt (7,6%) eller i huvudsak (47,5%) kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. - Vanligaste svaret på frågan om vad som skulle behöva förändras, bland dem som svarat att man inte kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt, är behov av fler kollegor. Därefter efterlystes tydligare prioriteringar från politikerna i kommunen och mer ekonomiska resurser. - På frågan om vad som styr arbetet så är de två vanligast angivna svarsalternativen lagstiftningen och klientens behov. - Det har blivit fler som söker försörjningsstöd med anledning av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen vilket har påverkat socialsekreterarnas arbetssituation. Förändrade attityder och förändrat förhållningssätt hos försäkringskassan har också inneburit fler klienter hos sociala förvaltningen liksom förändringar i möjligheterna till vuxenutbildning. - Nästan hälften har hört talas om SKTFs arbete med tydliggörandet av socialsekreterares rätt och skyldighet att uttrycka sin professionella bedömning kring varje ärende där beslut fattas, ett arbete som kallats Lex Realia. En majoritet tror att ett sådant förslag skulle vara till hjälp i deras arbete.

5 5 Metod Undersökningen genomfördes mellan 5-18 december. En elektronisk enkät skickades till medlemmar inom det sociala området, huvudsakligen socialsekreterare. 600 personer har haft möjlighet att delta i undersökningen. När datainsamlingen avslutades hade 369 personer besvarat frågorna. Detta ger en svarsfrekvens på drygt 60 procent. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur dem som i sitt dagliga arbete har att verkställa de politiska besluten upplever situationen just nu. Innehållet i undersökningen: I undersökningen ställdes följande frågor: Hur många år har du arbetat i yrket? Vilken utbildning har du? Din ålder? Har du en arbetsledande befattning? Har du märkt någon förändring i ditt arbete efter det att a-kassereglerna förändrades för snart ett år sedan och i så fall vilken? - Det är fler som söker försörjningsstöd - Det har blivit en större arbetsbörda - om ja, på vilket sätt? - Det har tillkommit nya klienter - Det förekommer mer hot om våld och våld i arbetet -Arbetsmiljön har försämrats - om ja, på vilket sätt? - Den psykiska pressen i arbetet har ökat - om ja, på vilket sätt? Är det fler som beviljas försörjningsstöd på grund av förändringarna i a-kassan? (Frågan ställs endast till dem som svarat att det är fler som söker försörjningsstöd.) Tycker du att du kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? (Frågan ställs endast till dem som svarat att de inte kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt helt och fullt eller i huvudsak.) Om du ser på ditt arbete i sin helhet, vad är det då som styr? Har du hört talas om SKTFs förslag Lex Realia? Tror du att det skulle underlätta ditt arbete om det infördes en Lex Realia? Är det något, relaterat till ovanstående frågor, som du tycker att SKTF ska arbeta särskilt med?

6 6 Resultat SKTF har tidigare undersökt socialsekreterarnas arbetssituation. Senast under våren 2007 gjordes en undersökning bland 500 socialsekreterare med huvudfrågeställningarna: vad krävs för att du ska kunna må bra av jobbet och vad krävs för att du ska kunna göra ett professionellt arbete? Resultaten från den undersökningen ingår i skriften: Om socialsekreterarnas förutsättningar som finns att läsa på under Yrke och avtal/socialt arbete. Fokus för den här undersökningen har varit att se om det skett förändringar i socialsekreterarnas arbetssituation med anledning av de förändringar som för ganska precis ett år sedan trädde i kraft i arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller både de sänkta ersättningsnivåerna och den begränsade tiden man kan uppbära arbetslöshetsersättning. Resultaten redovisas i det följande. Hur många år har du arbetat i yrket? En majoritet har arbetat mer än sju år i yrket (se bild 1). De som deltagit i undersökningen har därmed relativt lång och bred erfarenhet av de frågeställningar som ingår i undersökningen. Bild 1 visar fördelningen av hur många års erfarenhet man har i yrket. Vilken utbildning har du? De allra flesta, över 80 procent, har en utbildningsnivå om 120 högskolepoäng eller mer. Endast 3 procent har gymnasium som högsta utbildningsnivå och 15 procent har en högskoleutbildning med färre än 120 poäng.

7 7 Din ålder? Åldersspridningen är ganska stor och jämnt fördelad (se bild 2). Bild 2 visar åldersfördelningen bland dem som ingick i undersökningen. Har du en arbetsledande befattning? Ytterst få, eller 6,5 procent svarande att de har en arbetsledande befattning. Har du märkt någon förändring i ditt arbete efter det att a-kassereglerna förändrades för snart ett år sedan och i så fall vilken? Många uppger att de tycker att de ser förändringar i arbetet med anledning av de nya a-kassereglerna och de ser flera olika förändringar. En relativt stor andel har också svarat vet ej på frågan. Detta beror i stor utsträckning på att deras arbetsuppgifter inte handlar om myndighetsutövning. Av dem som uppger att de upplevt förändringar i arbetet så är det vanligaste svaret att det har tillkommit nya klienter, det har blivit en större arbetsbörda, det är fler som söker försörjningsstöd samt att den psykiska pressen i arbetet har ökat (se bild 3). Möjlighet fanns att ange flera olika svarsalternativ.

8 8 Bild 3 visar svarsfördelningen på de 6 delfrågor som ställdes om de märkt någon förändring i arbetet efter det att a-kassereglerna förändrades för snart ett år sedan. Av dem som svarat att det blivit en större arbetsbörda så fanns också möjligheten att uppge på vilket sätt. Några av svaren var följande: - Det kommer fler klienter akut som är utan pengar och personalstyrkan är densamma. Utslagningen är större nu än tidigare trots högkonjunktur. - Allt fler kvalificerar sig inte till andra försäkringssystem, både från a-kassan och från försäkringskassan, och då inkommer fler och mer komplicerade ärenden. - Fler som aldrig varit i kontakt med socialtjänsten har det nu och det är sökanden som ofta mår väldigt dåligt. - Av dem som blivit nekade a-kassa och eller sjukpenning/förtidspension har också många mist det konkreta stödet i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller rehabilitering för att kunna återgå till arbete vilket leder till att socialsekreterarna får arbeta både med administration av försörjningsstödet och att utöva coachning och motivationssamtal i större utsträckning. De som svarade att arbetsmiljön har försämrats fick också möjlighet att uppge på vilket sätt. Här är några av kommentarerna: - Hot och våld förekommer oftare då fler klienter gör att fler också är missnöjda med besluten. Fler klienter som inte vill bli socialfall leder till kritik och jobbig arbetsmiljö. - Klienterna blir stressade när vi får långa väntetider och personalen får jobba mer och fortare. - Ledningen i form av chefer och politiker har inte hängt med och insett att förändringen innebär nya krav på kompetens i hur man stöttar sin personal. - Ökad stress, trötthet och inga möjligheter till återhämtning.

9 9 - Försvårade bedömningar i förhållande till kraven från arbetsförmedlingen och a- kassans regler. - Mycket övertidsarbete. - Fler sjukskrivningar och mer arbete för dem som jobbar kvar. Bland dem som svarade att den psykiska pressen ökat fanns också möjlighet att uppge på vilket sätt. Här är några av svaren: - Oro för sjukskrivning, oro för att ställa krav på arbetsgivaren. - Tankar på jobbet och vad man inte hunnit med även när man är hemma. - Rädsla för hot och våld när man går från jobbet. - Mer och fler tragiska fall som är påfrestande, får ofta stå i frontlinjen för klientens frustration. Jobbigt att se människor som hamnat mellan stolarna hos olika myndigheter och inte kan påverka sin situation på arbetsmarknaden. Tufft att hantera den skam dessa människor känner över att behöva söka försörjningsstöd. - Avsaknad av resurser kontra det ansvar som följer av myndighetsutövningen. - Otydliga och obegripliga beslut från ledningen som skapar osäkerhet i yrkesrollen. - Mer stöd till klienter med att följa med till andra myndigheter, till läkare, till bank osv. - En känsla av att man stressar igenom ärenden och att det blir mer kvantitet än kvalitet i arbetet. - Fler avslag och negativa beslut gör att man måste möta fler upprörda och förtvivlade klienter. Är det fler som beviljas försörjningsstöd på grund av förändringarna i a- kassan? Av dem som svarat att det är fler som beviljas försörjningsstöd så uppger nästan samtliga, hela 92 procent, att det är med anledning av förändringarna i a-kassan. Tycker du att du kan utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Det är en något större andel som tycker att de helt och fullt eller i huvudsak kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt jämfört med dem som tycker att de inte kan göra det eller i vart fall inte tillräckligt (se bild 4). Anmärkningsvärt är att endast var trettonde svarade att de helt och fullt kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

10 10 Bild 4 visar i vilken utsträckning man tycker sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna utföra ditt arbete på ett tillfredsställande sätt? Denna fråga ställdes till dem som svarat att de inte kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt eller i vart fall inte tillräckligt. Det fanns möjlighet att uppge flera svarsalternativ. Vanligaste svaret var att många upplever ett behov av fler kollegor. Därefter efterlystes tydligare prioriteringar från politikerna i kommunen och mer ekonomiska resurser (se bild 5). Bild 5 visar vad som skulle behöva förändras för att man ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

11 11 Bland dem som svarat annat uppgavs bland annat: bättre behandlingsutbud och fler insatser, satsning på löner och medarbetare, ledarskapsfrågor och ökade kunskaper hos chefer och politiker, bättre samverkansarbete med andra aktörer, mer specialiserad vidareutbildning, mindre personalomsättning, tid för reflexion och planering. Om du ser på ditt arbete i sin helhet, vad är det då som styr? Även på denna fråga kunde man välja ett flertal svarsalternativ. De två vanligast angivna svarsalternativen är lagstiftningen och klientens behov (se bild 6). Bild 6 visar vad det är som styr när man anslår en helhetssyn på arbetet. Av dem som svarat annat uppgavs en del olika svarsalternativ. Flera handlade om politiska förändringar bland annat till följd av förändrade politiska majoriteter. Andra handlade om chefers brist på kunskap och inställning. Några uppgav också andra aktörers förutsättningar, exempelvis arbetsförmedlingen och deras arbetssituation, policy och ekonomi. Allmänhetens och anhörigas påtryckningar menade någon liksom utbudet av stödinsatser och strukturella problem såsom för lite bostäder. Arbetsmarknadsläget och politiken för vuxenutbildning lyfts också fram. Har du hört talas om SKTF:s förslag Lex Realia? Det finns många faktorer, förutom lagstiftningen, som styr det sociala arbetet. Det kan handla om politiska prioriteringar, kommunala riktlinjer eller beslutade metoder och manualer som det är svårt att göra avsteg från. Den ansvarige socialarbetaren får därför inte utrymme att formulera sin egen bedömning, en bedömning som är baserad på gedigen kunskap, beprövad metodik och diskussioner med kollegor och chefer. Socialtjänstens arbete bygger till stor del på socialtjänstlagen och dess nationella mål men även på lokala politiska beslut och prioriteringar. Ibland, till exempel när politiker i en socialnämnd beslutar annorlunda än vad socialarbetaren föreslagit, uppstår kollisioner där emellan.

12 12 SKTF har under en tid fört en diskussion om vad man kallar Lex Realia som innebär att socialarbetare ges en rättighet och en skyldighet att, oavsett lokal politisk styrning eller ekonomiska förutsättningar, uttrycka sin professionella bedömning kring varje ärende där beslut ska fattas. Vi frågade om man hört talas om SKTFs tankar om Lex Realia. Resultatet visar att knappt hälften hört talas om SKTFs förslag. Tror du att det skulle underlätta ditt arbete om det infördes en Lex Realia? En klar majoritet tror att det säkert eller förmodligen skulle underlätta deras arbete om det infördes en Lex Realia enligt SKTFs förslag (se bild 7). Frågan ställdes till alla med följande beskrivning Lex Realia innebär i korthet att du som socialsekreterare alltid ska kunna göra en professionell bedömning med utgångspunkt från klientens faktiska behov och bortse från vad som är ekonomiskt möjligt. Bild 7 visar i vilken utsträckning man tror att införandet av en Lex Realia skulle underlätta arbetet. Är det något, relaterat till ovanstående frågor, som du tycker att SKTF ska arbeta särskilt med? Slutligen fanns en möjlighet att ge synpunkter på vad SKTF som fackförbund kan göra för att stödja gruppen socialsekreterare relaterat till de frågor som ställs i enkäten. Ett ganska stort antal förslag och synpunkter inkom varav nedanstående är ett urval: - Påvisa den allt större polariseringen i samhället vilka grupper som är förlorarna.

13 13 - Föreslå förändringar i det politiska och fackliga arbetet så att välfärden kan bestå - att lyfta solidaritet och jämlikhet som alternativ till utslagning och konkurrens. - Jobba för att socialsekreterarna som arbetar med myndighetsutövning ska ha väl tilltaget med personalresurser för att ha möjlighet att göra ett bra arbete på kort och lång sikt samt att dessa ska ha stöd av engagerade ledare med stor kunskap och erfarenhet inom området myndighetsutövning. - Poängtera vikten av ledningens ansvar. Utbildning och högre krav ska ställas på chefer med delegation. - Sätta fokus på kompetens och höja statusen på yrket, profilera professionen. - Driva lönefrågan och därigenom också höja statusen. - Stöd med att få en dräglig arbetsmiljö/arbetsbelastning. - Införa Lex Realia, viktigt att socialsekreterare kan jobba utifrån sin professionella bedömning. - Jobba med hotbilden mot socialsekreterare. - Arbeta för utvecklingsmöjligheter på arbetstid. - Jobba för ökad personaltäthet. - Kartlägga varför socialsekreterarna inte stannar på sina tjänster. Det behövs arbetsro. - Driva möjligheten till handledning. - Driva etiska frågor, mer mod att ifrågasätt, mer tid för kollegial samvaro. - Jobba för införandet av kvalitetsinstrument på alla socialförvaltningar.

14 14 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande, kontakta Gerry Andersson, marknadsanalytiker För frågor om undersökningen innehåll, kontakta Eva Nordmark, SKTFs förbundsordförande eller Therese Svanström-Andersson, samhällspolitisk chef Presskontakter: Peter Bloch, presschef Maria Martinsson, pressombudsman SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon e-post sktfdirekt@sktf.se