Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen

Transkript

1 Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. Lägesbilden är även en del av MSB:s rapportering till regeringen. Veckans lägesbild är tvådelad och beskriver: läget utifrån berörda aktörers rapportering och MSB bedömning av vilka områden som är prioriterade för åtgärder. Lägesbilden syftar till att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna. Respektive aktör förväntas omsätta lägesbilden i åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde samt följa upp effekterna och återrapportera detta till MSB. Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer till Sverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK).

2 Händelseutveckling Under de senaste sju dagarna (fram till och med 30 november) har personer sökt asyl i Sverige. Av dessa sökande var ensamkommande barn. Antalet asylsökande innebär en minskning jämfört med föregående vecka men ligger fortsatt högre än vad som tidigare beräknats och utgör alltjämt en hög nivå. Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket). Samlad bedömning MSB bedömer att det, likt föregående vecka, även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. MSB:s bedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras eftersom det antal asylsökande som nu anlänt till Sverige innebär att samhällsviktiga verksamheter behöver skala upp sin kapacitet. Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad och principen om barnets bästa i beslut som rör barnets omhändertagande kan inte alltid uppfyllas. Situationen avseende boende, socialtjänst samt skola utgör akuta utmaningar i den samlade hanteringen. Det finns fortsatt behov av samordnade åtgärder. Ytterligare ansträngningar och ökad samverkan krävs av ansvariga aktörer för att lösa ut aktuella problemområden. Ansvariga myndigheter i de hårdast belastade länen, Skåne, Västra Götaland och Stockholm, bedöms fortsatt vara i behov av förstärkning inom ett flertal områden främst avseende kvalificerad personal. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av regeringens förslag om åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande, men ovanstående bedömning om påfrestning på samhället kvarstår och kommer kräva långsiktig hantering.

3 Lägesbeskrivning (1) Boendesituationen för asylsökande Boendesituationen är mycket kritisk och Migrationsverket kan fortfarande inte garantera tak över huvudet för samtliga asylsökande. Läget är särskilt ansträngt i Malmö, där Malmömässan alltjämt används som en tillfällig lösning för att klara av situationen. I nuläget kan asylsökande stanna upp till fem dagar på Malmömässan och detta kritiseras av flera aktörer. I den löpande upphandling som fortgår har Migrationsverket sänkt kravet på antalet platser per boende till 15 platser, mot tidigare 30 platser. Migrationsverket har även startat en upphandling för okonventionellt boende som innefattar båtar etcetera. I nuläget har man kommunala evakueringsplatser i drift samt platser i ankomstboende, vilket betyder att det är personer som väntar på mer långsiktigt boende (asylboende). I nuläget får Migrationsverket in cirka 700 nya långsiktiga platser i veckan medan behovet ligger på cirka nya platser i veckan. Aktörerna är relativt samstämmiga, även om förbättrad samverkan leder till bättre resursutnyttjande av tillfälliga lösningar så är det de långsiktiga lösningarna som behövs och där börjar marknaden bli mättad och alternativen tar slut. Flera aktörer nämner att nybyggnation krävs för att lösa situationen. Boverket har i veckan föreslagit till regeringen att det behövs ändringar i planoch bygglagen (PBL), med anledning av att kommuner tvingas att bryta mot lagen för att kunna hantera flyktingsituationen. Boverket föreslår att den förändring som infördes med anledning av stormen Gudrun kompletteras med ett bemyndigande för regeringen även när det handlar om belastningar på landets krisberedskap, exempelvis i form av flyktingströmmar. En sådan ändring i PBL skulle enligt Boverket möjliggöra för regeringen att i förordning föreskriva om tidsbegränsade undantag eller avvikelser från lagen. Migrationsverket har sedan en vecka utsedda boendesamordnare i varje region som samordnas från Migrationsverket centralt. Migrationsverket lade ut listor i WIS i fredagen den 27 november avseende belagt boende uppdelat på regioner samt antal ensamkommande barn uppdelat på län/kommuner och kommer fortsatt uppdatera dessa listor varje fredag. MSB och Migrationsverket centralt har upprättat en tätare bilateral kontakt kring boendefrågan. MSB har skickat e-post till samtliga länsstyrelser för att följa upp hur man har samordnat sig mellan länen samt hur man samverkar med Migrationsverket regionalt. MSB:s förslag är att man organiserar sig samlat mellan länen inom den av Migrationsverkets regioner man tillhör, likt de nordligaste länen har gjort där de har avstämningsmöten varannan tisdag mellan Migrationsverket region Nord, Polisregion Nord, Militärregion Nord och de fyra nordligaste länsstyrelserna. Ansvaret för att arrangera mötena roterar mellan länen. Stockholm har en liknande lösning och man har även en samverkansperson på plats i Migrationsverkets regionala stab. Flera andra länsstyrelser planerar för dylik organisering medan andra uppger att de inte ser behovet eller att det ansvaret inte ligger på dem. Hur boendesamverkan ska se ut är naturligtvis upp till aktörerna att besluta men MSB understryker att, då aktörerna är överens om att dag till dag tänket måste kompletteras med långsiktighet och framförhållning så kan ökad regional samverkan i boendefrågan vara ett användbart verktyg.

4 Lägesbeskrivning (2) Försäkringsfrågan är fortsatt aktuell för privata aktörer som har fått det svårare att försäkra sina boenden, vilket kan leda till färre boendealternativ. MSB följer frågan och efterfrågar konkreta exempel från berörda aktörer. Det finns fortsatt ett behov att från Migrationsverkets sida förtydliga vad kommuner kan få ersättning för exempelvis gällande ökad självrisk då lokaler används som evakueringsboende. Det finns fortfarande en ersättningsfråga som behöver lösas, då Migrationsverket ersätter kommuner endast från och med att man beslutat att aktivera ett evakueringsboende. Detta leder till att endast evakueringsboenden med korta ställtider kan ianspråktas och de lokaler som skulle kunna iordningsställas om kommunerna hade mer tid inte används då man inte ersätts för iordningställandet. MSB fortsätter dialogen med Migrationsverket centralt i frågan. Från länsstyrelsernas regionala samverkanskonferenser kan konstateras att boendesituationen fortsatt är kritiskt i stora delar av landet. Ett län rapporterar att kommuner har fått beskedet att Securitas inte har möjlighet att bistå med bevakning vid planerat evakueringsboende, efter att beställning gjordes på Migrationsverkets hemsida enligt rutin. Det innebär problem inför uppstart av evakueringsboende och Migrationsverket tittar på problematiken. Brist på väktare lyfts av flera aktörer. (Källor: Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 30/ , anteckningar från regionala samverkanskonferenser i WIS, kontinuerlig samverkan mellan MSB och Migrationsverket)

5 Lägesbeskrivning (3) Ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Trycket på Migrationsverket har under den gångna veckan minskat något på grund av ett färre antal asylsökande. Under vecka 48 ankom barn utan vårdnadshavare och under vecka 49 väntas barn utan vårdnadshavare. Migrationsverket anger att det största trycket för närvarande ligger på ankomstkommunerna Malmö och Stockholm. Malmö har cirka ensamkommande barn i sina ankomstboenden, varav merparten saknar anvisning från Migrationsverket. Malmö anger att de inte kommer att kunna ha mer än ensamkommande barn i sina boenden under jul- och nyårshelgerna för att undvika att barnen blir kvar allt för länge i dessa boenden. Under föregående vecka anordnade Malmö tre bussar med ensamkommande barn från staden till nya ankomstkommuner (Örebro, Norrköping och Skellefteå). Migrationsverkets ambition är att kunna anvisa barn utan vårdnadshavare inom 48 timmar men anvisningarna tar för närvarande mellan fem och åtta dagar. Migrationsverket har fattat beslut om att undanta fyra nya ankomstkommuner från så kallade steg-4 anvisningar (Örebro, Norrköping, Skellefteå, Gävle) fram tills årsskiftet, och avvaktar motsvarande beslut för Umeå. SKL anger att många kommuner saknar möjligheter att hämta sina anvisade barn samt att anordna ledsagare till dessa. Länsstyrelsen i Stockholm håller på att organisera sig samt ta fram rutiner för att kunna ta över ansvaret för ledsagare av ensamkommande barn mellan ankomst- och anvisningskommun från kommunerna i sitt län. (Källor: Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 30/ , möte mellan Migrationsverket, SKL, MSB och sex kommuner 1/12)

6 Lägesbeskrivning (4) Konsekvenser för hälso- och sjukvård Läget avseende påverkan på hälso- och sjukvården i landet är i stort sett oförändrat från föregående veckas rapportering. För att stödja vårdpersonal i hälso- och sjukvården samt landstingens förvaltning har Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning med rekommendationer till hälso- och sjukvården avseende vaccinationer till människor på flykt. Med den speciella situationen när stora grupper av asylsökande kommer samtidigt och bor samlat på asylboenden är det viktigt att vaccinationer och andra preventiva åtgärder genomförs så snart det är möjligt. Rapporten är upprättad i syfte att under aktuella förhållanden, med ett stort antal asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak, underlätta beslut om vaccination särskilt vid de första vårdkontakterna för asylsökande främst från dessa tre länder. Rapporten poängterar att snabb vaccination samt att skydd mot sjukdomar som mässling, polio, kikhosta och pneumokocker för barn under sex år är allra viktigast när hälso- och sjukvården erbjuder vaccination till asylsökande. Vid ett arbetsmöte mellan SKL, MSB och Migrationsverket den 30 november diskuterades aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor. På mötet diskuterades på vilket sätt sjukvården påverkas av den sedan tidigare identifierade frågan om en gemensam identifieringskod för asylsökande som inte har ett samordningsnummer. Landstingen använder sig av så kallade reservnummer och en asylsökande kan tilldelas flera olika reservnummer i sina kontakter med sjukvården. Detta kan leda till förväxlingar och svårigheter att säkerställa patientsäkerheten. Skatteverket fick den 22 oktober i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer. Andra frågor som togs upp vid arbetsmötet var landstingens möjligheter att få information om och kontaktuppgifter till asylsökande respektive nyanlända för att kunna genomföra och erbjuda hälsoundersökningar. Vidare diskuterades ansvaret för sjukvården vid Migrationsverkets förvar. SKL uppgav att den uppgiften i nuläget hanteras på olika sätt och att det i vissa fall kan påverka patientsäkerheten. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47, Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 30/ , SKL/MSB arbetsmöte 30/ och Folkhälsomyndighetens vägledning Vaccinationer till människor på flykt.)

7 Lägesbeskrivning (5) Konsekvenser för socialtjänst Bedömningen från föregående vecka kvarstår, det vill säga att påverkan på de flesta kommunerna i landet bedöms vara betydande till allvarlig. Länsstyrelsen i Västra Götaland anger att den inventering av socionomer som genomförts av Akademikerförbundet SSR, har givit dem 140 platser. Akademikerförbundet SSR fördelar för närvarande dessa i samarbete med kommunerna. IVO har kommit fram till att socialtjänsten behöver utvecklas inom flera områden för att bättre kunna hantera anmälningar om barn som misstänks fara illa. Bland annat behöver barnperspektivet stärkas, förhandsbedömningarnas omfattning ses över, brister i skyddsbedömningar korrigeras, fler anmälningar leda till utredning samt åtgärder för att unga vuxna (18-20 år) inte ska falla mellan stolarna vidtas. IVO menar att det finns anledning att se över huruvida såväl de praktiska som de ekonomiska förutsättningarna för att socialtjänsten ska kunna genomföra sin verksamhet med kvalitet, mot bakgrund av de utmaningar som verksamheten nu står inför. IVO har fattat beslut om att (med stöd i 13 kap. 9 socialtjänstlagen) förbjuda bedrivandet av verksamhet vid ett boende för ensamkommande barn i Västerås. IVO:s bedömning är att det föreligger sådana missförhållanden som innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47, Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 30/ , Beslut IVO 28/11, Nyhet IVO 1/12)

8 Lägesbeskrivning (6) Konsekvenser för överförmyndarverksamhet Bedömningen från föregående vecka kvarstår, det vill säga att situationen bedöms bli allt mer ansträngd i kommunerna. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47) Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer Bedömningen från föregående vecka kvarstår. Det finns fungerande strukturer och rutiner för regional och lokal ledning, samverkan och kommunikation i landets län och kommuner. Läget hos kommuner och länsstyrelser är ansträngt och viss verksamhet omprioriteras. Hos många saknas lösningar för ett mer strategiskt och uthålligt arbete. Frivilligengagemanget är fortsatt stort. Mycket av arbetet sker lokalt, inom kommunerna. Samverkan sker bl.a. vid regionala och lokala samverkanskonferenser. I några fall har en särskild samordningsfunktion tillsatts, på initiativ av länsstyrelsen eller genom samverkan mellan frivilligorganisationerna. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47) Konsekvenser för skola, förskola och SFI Bedömningen från föregående vecka kvarstår, det vill säga att läget är fortsatt ansträngt inom skola, förskola och SFI men varierar mellan länen. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47)

9 Lägesbeskrivning (7) Konsekvenser för trygghet och säkerhet Ordningsstörningar Polisen och Migrationsverket rapporterar om fortsatta ordningsstörningar mellan asylsökande på boenden runt om i landet. Förtätning, osäkerhet kring framtiden, olika etnisk och religiös bakgrund samt psykisk ohälsa är anledningar som lyfts fram. Ordningsstörningarna på Malmömässan har resulterat i att Polisregion Syd har tillsatt ett speciellt ledningsstöd för att kunna stötta i ordningsfrågor och i så stor utsträckning som möjligt ständigt ha personal på plats. Polisen rapporterar att läget bedöms som ansträngt i 5 av 7 polisregioner, hårdast ansträngda är region Syd och Väst. Gränskontroller Under november månad fattade Tullverket och Kustbevakningen beslut om att biträda Polisen med gränskontroller efter att Polisen gjort en hemställan om stöd. Stödet omfattar Polisregion Syd och Väst. När regeringen 24 november presenterade förslag till åtgärder för att skapa andrum i svenskt flyktingmottagande meddelade man att Sverige i närtid kommer att införa ID-kontroller på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige. I nuläget är det inte klarlagt hur detta skall genomföras eller när förslaget kan träda i kraft. Utgångspunkten är dock att transportföretagen skall genomföra kontrollerna och att man inte skall ta med sig passagerare som saknar ID-handlingar. Torsdagen 26 november införde Norge tillfälliga gränskontroller för att förhindra att människor utan rätt dokumentation reser in i Norge. Kontrollerna kommer att genomföras på färjelinjer till Norge från den europeiska kontinenten och man kommer även att skärpa kontrollerna i gränsområdena mot Sverige, i områdena Östfold och Hedmark. Den norska justitie- och beredskapsministern meddelade i pressmeddelande att asylsökande som registrerat sig i Sverige, kommer att bli tillbakaskickade till Sverige om de försöker resa in i Norge.

10 Lägesbeskrivning (8) Konsekvenser för trygghet och säkerhet Bristande skydd av barns och funktionshindrandes rättigheter Rädda Barnen påtalar att vissa ankomstboenden och vänthallar för asylsökanden är mycket bristfälliga, till exempel i Malmömässan, där barn vistas med sina vårdnadshavare. Internationella standarder (för toaletter, duschar, separata utrymmen för barn, kvinnor och män samt tillgänglighet till hälso- och sjukvård) för flyktingläger kan inte upprätthållas, och barn med särskilda behov inte kan få det stöd som de behöver. Liknande problematik rapporteras från andra belastade regioner gällande funktionshindrade. Migrationsverket anger att samlingsplatser (likt Malmömässan) inte är att föredra men att man varit tvungen att hänvisa barn med vårdnadshavare till sådana alternativ. Migrationsverket prioriterar dock att flytta barnfamiljer så fort platser i andra typer av boenden blir lediga. (Källor: Lägesrapportering från NOA/ALMA, Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 30/ , Regeringen.se, Migrationsverket, Regjeringen.no)

11 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (1) Boendesituationen fortfarande mycket kritisk Migrationsverket kan inte garantera tak över huvudet. MSB bedömer att stärkt regional samverkan med respektive länsstyrelser gentemot Migrationsverkets regioner bäst kan lösa frågan om beläggning och belastning, vilket har initierats i flera regioner/län. Flera aktörer rapporterar att nybyggnation krävs för att klara situationen. MSB ser fortsatt ett stort behov av nära samverkan med Migrationsverket samt andra statliga aktörer för att gemensam hantering av situationen. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har lagt ut listor på antal belagda boenden i WIS, uppdateras varje fredag. Region Nord och Stockholm har initierat samordning kring boendefrågan. Migrationsverket har utsett boendesamordnare i respektive region, som arbetar efter en gemensam inriktning från Migrationsverket centralt. Migrationsverket och MSB har veckovisa bilaterala möten i boendefrågan. FM, MSB och frivilligorganisationer kommer fortsätta att förstärka Migrationsverket genom b.la. logistik, stabs- och ledningsstöd samt kommunikatörer för att underlätta kommunikation mellan berörda aktörer. MSB kommer fortsätta att verka för tydlig och samordnad kommunikation. MSB avser fortsatt verka för effektiv samverkan mellan berörda aktörer, särskilt vad gäller utökad spridning av asylsökande över landet samt för att barnens bästa kommer i första hand. Boverket har föreslagit ändringar i PBL. SKL har uppdaterat sina förslag på åtgärder samt gått ut med ett yttrande kring åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov. Planerade åtgärder MSB bygger ett tillfälligt tältboende för cirka 206 personer (tak över huvudet) i Revinge som endast ska stå under en semesterperiod. Arbetet har försvårats med anledning av stormen Gorm men tidsplanen bedöms i nuläget kunna hållas. MSB planerar för ankomstboende för cirka 375 personer under cirka 6 mån i Revinge. MSB och FORTV fortsätter identifiera mark för tältboende, framgent via länsstyrelserna för inventering av privat och kommunal mark. Migrationsverket kommer att ha full kapacitet under jul och nyår. Migrationsverket centralt ska påminna sina regioner om behovet av återkoppling i boendefrågan till samtliga aktörer.

12 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (2) Försäkring av boenden (höjda krav och höjda premier) Försäkringsproblematiken kan komma att bli begränsande för möjligheterna att öppna ett tillräckligt antal boenden framöver. Det finns fortsatt ett behov av förtydligande från Migrationsverket kring vad kommuner kan få ersättning för. Det finns fortfarande ett behov av en samlad bild av försäkringsproblematiken och dess konsekvenser. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har efterfrågat länsstyrelsernas stöd för att vidareförmedla information kring ersättningar för bevakningstjänst samt försäkringspremier till kommunerna. Migrationsverket har gått ut med information på sin hemsida men får fortfarande många samtal från kommuner kring detta. Migrationsverket kan inte på förhand avgöra vilka kostnader som kan ingå i extraordinära kostnader, utan kommunerna måste återsöka medel enligt fastställd rutin. Krisinformation.se har en länksamling för kommuner, myndigheter och samhällsaktörer MSB har efterfrågat och samlar in konkreta exempel på denna problematik i syfte att kunna presentera en problembeskrivning. Planerade åtgärder MSB avser fortsätta arbeta för att få till stånd en samlad bild av försäkringsfrågan. Då MSB inte kan styra privata aktörer kan MSB inte erbjuda något annat än en samlad lägesbeskrivning.

13 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (3) Ansträngt mottagande av ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad och principen om barnets bästa i beslut som rör barnets omhändertagande kan inte alltid uppfyllas. Ansvaret som ankomstkommuner behöver fördelas på fler kommuner i landet. Anvisningskommuner behöver ta sitt ansvar att hämta anvisade barn. Anvisningskommuners kapacitet att göra det är fortsatt en trång sektor. Följeslagare för ensamkommande barn är en bristande resurs. Vidtagna åtgärder Migrationsverket kan inte på förhand avgöra vilka kostnader som kan ingå i extraordinära kostnader, utan kommunerna måste återsöka medel enligt fastställd rutin. Malmö har, med finansiering av MSB, kört tre bussar med ensamkommande barn till Örebro, Norrköping, Skellefteå. MSB genomförde den 1 december ett uppföljningsmöte med Migrationsverket, SKL, Malmö, Örebro, Norrköping, Skellefteå, Umeå och Gävle. Arbetet fortlöper planenligt. MSB har inventerat huruvida andra ankomstkommuner än Malmö har behov av avlastningsstöd (Solna, Sigtuna, Stockholm, Mölndal, Göteborg). Pågående åtgärder SKL ansvarar i samverkan med Migrationsverket för att klargöra vilka ytterligare kommuner som kan tänka sig att avlasta ansträngda ankomstkommuner. SKL ansvarar i samverkan med MSB för att bjuda in anvisningskommuner som inte hämtar sina anvisade barn från ankomstkommunerna till samtal den 12 januari år SKL ansvarar för att se över huruvida länsstyrelserna skulle kunna bistå kommunerna inom sina respektive län med ledsagare mellan ankomst- och anvisningskommuner.

14 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (4) Ökade ordningsstörningar på boenden samt brister i skydd av barns och funktionshindrades rättigheter Polisen och Migrationsverket rapporterar om fortsatta ordningsstörningar på boenden för asylsökande. På Malmömässan som fungerar som en vänthall är situationen särskilt problematisk. Rädda Barnen poängterar att vissa ankomstboenden inte lever upp till internationell standard för flyktingläger vilket särskilt drabbar barn. Vidtagna åtgärder Polisregion Syd har tillsatt ett särskilt ledningsstöd för att kunna stötta i ordningsfrågor gällande Malmömässan. Migrationsverket har tillsammans med SKL tagit fram en förenklad modell för beställning av bevakningstjänster för evakueringsplatser. Planerade åtgärder Rädda Barnen har erbjudit sitt stöd vid öppnande av större boenden för att bättre implementera ett barnperspektiv i trygghetsfrågorna.

15 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (5) Samhällsviktig verksamhet inom kommunernas ansvarsområde är fortsatt hårt belastade. Bedömningen från föregående vecka kvarstår. Särskilt belastade samhällsviktiga verksamheter inom kommunerna är skola, socialtjänst och överförmyndarverksamhet. MSB bedömer att belastningen framöver kommer öka ytterligare och pågå under lång tid. Arbetsbelastningen för personalen är i många fall övermäktig. MSB bedömer att uthålligheten för dessa verksamheter därför på sikt är hotad. MSB gör bedömningen att den rapporterade bristen på auktoriserade tolkar ytterligare belastar dessa verksamheter. Inom samtliga områden rapporteras att befintliga lagkrav i många fall inte kan uppfyllas. Det har vidtagits åtgärder inom skolområdet, men de flesta av dem är sådana som kan ge effekt först på längre sikt. Det finns anledning att se över vad som kan göras för att hantera skolsituationen även på kortare sikt. Vidtagna åtgärder Skolverket har släppt nya datum i januari för ytterligare dialogmöten med rektorer och annan personal som arbetar med nyanlända elever. Dialogmötena sker utifrån att det vid årsskiftet blir obligatoriskt att bedöma nyanlända elevers kunskaper. Skolverket har hållit en chat på sin hemsida om att organisera utbildning för nyanlända elever. MSB har tagit fram ett verktyg, en resurskarta, för att nationellt mäkla frivilliga personalresurser, exempelvis tolkar, och på så sätt förbättra uthålligheten inom länen. Resurskartan är beroende av att länen fyller i de resursbehov som finns i länet. Akademikerförbundet SSR har kontaktat pensionerade socionomer respektive studenter under utbildning för att se hur dessa kan stötta. Resultatet var gott och informationen har förmedlats till länsstyrelserna. Enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland har inventeringen givit 140 platser. Akademikerförbundet SSR fördelar för närvarande dessa i samarbete med kommunerna. Planerade åtgärder Fortsatt dialog mellan MSB, Skolverket och Migrationsverket gällande lägesbild och möjliga åtgärder. MSB avser fortsätta se över möjligheter att nationellt mäkla personalresurser för att förbättra uthålligheten inom olika verksamheter i länen.

16 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (6) Hälso- och sjukvård Folkhälsomyndighetens bedömning att det föreligger låg risk för utbrott av infektionssjukdomar förutsätter att befintliga preventiva åtgärder uppfylls, framför allt tidiga hälsoundersökningar för asylsökande. MSB bedömer därför att landstingens möjligheter att genomföra hälsoundersökningar av asylsökande i tillräcklig utsträckning fortsatt är en central fråga. Vidtagna åtgärder MSB, SKL och Migrationsverket genomförde den 30 november ett arbetsmöte med fokus på hälso- och sjukvård. Folkhälsomyndigheten har gjort en samlingssida på sin webbplats med relevanta rapporter och länkar angående flyktingsituationen. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en ny vägledning med rekommendationer till hälsooch sjukvården avseende vaccinationer till människor på flykt. Planerade åtgärder Ytterligare ett arbetsmöte med fokus på hälso- och sjukvård planeras av MSB och SKL måndagen den 7 december. Behov av mer strategiskt och uthålligt arbete inom kommunal och regional krishantering Länsstyrelserna bedömer att det i dagsläget finns fungerande lokala och regionala strukturer för ledning, samverkan och kommunikation. Planerade åtgärder MSB avser fortsätta se över möjligheter att nationellt mäkla personalresurser för att förbättra uthålligheten inom olika verksamheter i länen. MSB avser att utifrån nationella framåtblickande analyser underlätta för länsstyrelsernas regionala analyser. I flera fall behövs det dock en långsiktig planering som tar höjd för ett mer strategiskt och uthålligt arbete hos länsstyrelser och kommuner.