Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat Uppdaterat
|
|
- Barbro Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat Uppdaterat Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med att utreda ett barn Barns vårdnadshavare Sekretess gentemot barns vårdnadshavare Från vilken ålder barn kan utredas När det kan vara olämpligt att utreda ett barn Val av utredare Val av tolk Att utreda barn i familj - Rutiner Barnfokuserat föräldrasamtal Höra barnet så tidigt som möjligt i processen Frågor som i normalfallet bör undvikas Intervjuguiden Dokumentera utredningen Övrig dokumentation Om ett barn inte hörs Offentligt biträde/ombud Muntlig genomgång Att utreda barn utan vårdnadshavare i Sverige (s.k. ensamkommande barn) Rutiner Inledning Genom regleringsbrev med början år 2006 har verket fått ett flertal uppdrag som rör asylsökande barn. Bland annat ska vi redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att höja kompetensen i utredningar rörande barn och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att barn kommer till tals och att barnets utsaga och situation redovisas i ärendet 1. I regleringsbrevet betonas att barns egna asylskäl alltid skall utredas och bedömas samt redovisas i besluten. I regleringsbreven framgår också att verket ska redovisa hur arbetet med barnkonsekvensanalyser fortskrider inför beslut som rör barn. För att kunna göra en barnkonsekvensanalys inför ett beslut som rör ett barn måste vi ha ett underlag. I detta underlag ingår bl. a barnets utsaga och andra uppgifter om barnets situation. Om barnets egna asylskäl och situation utreds kan vi beakta barnets bästa i bedömningen i ärendet. Det är viktigt att den personal som har till uppgift att utreda asylsökande barns grunder för uppehållstillstånd har en förståelse för att en utredning med ett barn på olika sätt kan skilja sig från en utredning med en vuxen. Det är viktigt att erinra sig att, som framhålls i barnkonventionens 2 inledning, barn på grund av sin psykiska och fysiska omognad behöver 1 UD2005/19134/MAP och UD2005/66957/MAP (delvis). Se också regeringsbeslutet UD2004/547/MAP från januari FN:s konvention om barnets rättigheter (läs mer om konventionen i tidigare kapitel).
2 2 (9) särskilt skydd och särskild omvårdnad. Vi måste bemöda oss att möta det enskilda barnet på barnets villkor. Vår personal måste ha så goda förutsättningar som möjligt för att på bästa möjliga sätt tala med barn som söker asyl för att på så sätt få så mycket information som möjligt av barnet, information som har betydelse för barnets rätt till uppehållstillstånd. Under 2003 utvecklade därför Migrationsverket inom ramen för ett projekt delfinansierat av den Europeiska flyktingfonden och i samarbete med Linköpings universitet och Barnombudsmannen en metodik för att samtala med barn. Metodiken finns beskriven i dokumenten Intervjuguide och Migrationsverkets utredningssamtal med barn Slutrapport från ett utbildningsprojekt delfinansierat av Europeiska flyktingfonden, som hittas på verkets intranät: Personal/Utbildning/Att samtala med barn/utbildningsmaterial. Intervjuguiden ska användas som stöd i alla samtal som rör utredningar med och om barn. En GDI om att intervjuguiden ska användas är under bearbetning. Rättsregler och andra utgångspunkter Vi ska betrakta varje barn som en individ. Detta är inte minst viktigt att ha i åtanke när vi har att göra med barn som kommer till Sverige med sin familj, och som kan löpa en risk att komma i skymundan av sina föräldrar. Med detta synsätt behåller vi hela tiden barnperspektivet. Vår utgångspunkt ska vara att varje asylsökande barn, oavsett ålder, vid något tillfälle under processen ska beredas tillfälle att få komma till tals i en muntlig utredning. Det kan dock finnas situationer då det är olämpligt att höra ett barn (se vidare nedan). Utredningens omfattning måste också varieras med hänsyn till barnens ålder, mognad och fysiska och psykiska hälsa. I utlänningslagen (2005:716) anges i 1 kap. 11 : När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar. Paragrafen har utformats med utgångspunkt i bestämmelsen i artikel 12 i barnkonventionen. Artikel 12 innebär att barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Enligt barnkonventionen (artikel 12, andra stycket) överlämnas det till staten att avgöra om barnet ska höras direkt eller genom företrädare eller
3 3 (9) ett lämpligt organ, och det ska ske på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler. Första gången bestämmelsen togs in i den gamla utlänningslagen (1989:529) var Bestämmelsen löd då: Vid bedömningen av frågor om tillstånd enligt denna lag skall det, om det inte är olämpligt, klarläggas vad barn som berörs av ett beslut i ärendet har att anföra och det skall tas den hänsyn till det anförda som barnets ålder och mognad motiverar. (11 kap. 1 a ) I propositionen till den nya utlänningslagen anges att i och med att bestämmelsen flyttats till inledningen i den nya lagen understryks ytterligare vikten av att artikel 12 i barnkonventionen följs. Uttrycket höras i den nya lagen (jämfört med att det i den gamla lagen sägs att det ska klarläggas vad barn har att anföra) korresponderar med uttryckssättet i artikel 12 i barnkonventionen och med 6 kap. 19 föräldrabalken (1949:381) som rör utredning om vårdnad, boende och umgänge 3. Syftet med att utreda ett barn Att bli hörd i ärendet ska ses som en rättighet för barnet, inte en skyldighet. Barnet får aldrig pressas till att lämna en uppgift eller uttrycka en åsikt. Barnets rätt att bli hörd skall syfta till att förtydliga barnets situation och grunder för uppehållstillstånd, såväl vad gäller skyddsbehov som andra omständigheter som kan belysa frågan om andra skäl för uppehållstillstånd 4. På detta sätt skapar vi förutsättningar för att få fram ett underlag för en helhetsbedömning av barnets bästa. Genom utredningen får barnet också en möjlighet att känna sig delaktig och bli tagen på allvar. Om ett barn uppger att det inte vill genomgå en utredning ska denna åsikt respekteras. Syftet med att utreda ett barn får aldrig vara att försöka få fram information som strider mot vad barnets föräldrar uppgivit. Det är viktigt att vi i varje ärende som rör en barnfamilj genomför ett barnfokuserat föräldrasamtal. Vid detta samtal med barnets föräldrar skall vi utreda asylskälen och de synnerligen ömmande skälen vari ingår barnets fysiska och psykiska hälsotillstånd såväl före som efter inresan i Sverige, barnets situation i Sverige och barnets situation i hemlandet såväl före inresan som vid ett 3 Proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden, sid SOU 1996:115 Barnkonventionen och utlänningslagen, delbetänkande av Barnkommittén, sid. 65 och proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv, sid
4 4 (9) eventuellt återvändande.. Vid ges också möjlighet att samtala med föräldrarna om deras inställning till att barnet hörs av oss och har goda möjligheter att göra oss en bild av om det är lämpligt att vi hör barnet. Inom ramen för det barnfokuserade föräldrasamtalet ska vi dessutom informera föräldrarna om att syftet med att höra deras barn är att förtydliga barnets situation, inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de uppgifter som föräldrarna har lämnat. Med denna information som grund kan föräldrarna fatta ett beslut om de anser att det är lämpligt att deras barn hörs av oss. För mer information om barnfokuserade föräldrasamtal, se kapitel Barns vårdnadshavare Barnkonventionen 5 betonar föräldrars och andra vårdnadshavares ansvar för barns bästa och också det lagliga ansvaret. Vad gäller de barn som anländer till Sverige och ansöker om asyl med sina föräldrar är det viktigt att vi respekterar föräldraansvaret 6. Vi måste också vara lyhörda för föräldrarnas önskemål. Huruvida föräldrarna ska vara närvarande när ett barn hörs får avgöras från fall till fall 7. Överväganden och omständigheter kring detta ska dokumenteras i ärendet. Att det förordnade biträdet ska vara med när ett barn hörs är givet 8. Om föräldrarna har en tveksam eller negativ inställning till att barnet hörs av verket, är det lämpligt att vi samtalar med föräldrarna om orsakerna till deras inställning. Vi ska framhålla syftet med att låta barnet komma till tals att i möjligaste mån förtydliga barnets egna skäl för uppehållstillstånd och inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de som föräldrarna har lämnat och att det är normalt tillvägagångssätt i vårt arbete att erbjuda barnet en muntlig utredning. Samtalet med föräldrarna kring detta ska dokumenteras i ärendet. Sekretess gentemot barns vårdnadshavare De lagrum som reglerar situationen när sekretess i förhållande till ett barns vårdnadshavare eventuellt kan föreligga är 14 kap. 4 och 5 sekretesslagen (1980:100). 14 kap. 4 andra stycket: 5 Artikel 18 respektive artikel 5. 6 Barn i utlänningsärenden, rapport från Migrationsverket, 2001, sid Proposition 1996/97:25 sid Proposition 1996/97:25 sid. 263.
5 5 (9) Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne (dvs. vårdnadshavaren, skribentens anmärkning), om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Detta lagrum ger alltså vissa möjligheter att inte röja uppgifter för ett barns vårdnadshavare. 14 kap. 5 innehåller emellertid regler om partsinsyn. 14 kap. 5 första stycket: Sekretess hindrar inte att sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda. En förälder eller annan vårdnadshavare är barnets ställföreträdare och som sådan part i frågor som rör barnet. Om den situationen uppstår att ett barn vill lämna uppgifter till någon anställd inom verket under förutsättning att vad han/hon berättar inte förs vidare till föräldrarna eller annan vårdnadshavare, har verkets personal således normalt inte någon tystnadsplikt i förhållande till föräldrarna. I en dylik situation bör verket förordna ett separat offentligt biträde för barnet, och i samband med förordnandet uppmärksamma biträdet på att problematiken föreligger. Det offentliga biträdet har därefter att hantera frågan i förhållande till barnet och föräldrarna och deras offentliga biträde. Vi måste också, om en sådan situation föreligger, göra en anmälan till socialtjänsten (för rutiner om hur vi gör detta, se kapitel 33.8.). I en situation som den som beskrivs ovan måste sådana missförhållanden anses föreligga att barnet får anses vara i behov av socialnämndens skydd. Från vilken ålder barn kan utredas Av såväl barnkonventionen som utlänningslagen framgår att ett barns åsikter och vad ett barn har givit uttryck för ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och morgnad. Barnkommittén uttalade i sitt betänkande att det inte var lämpligt att i lag ange hur gammalt ett barn bör vara för att det ska anses vara meningsfullt att höra barnet. Även yngre barn kan höras. Det bör, enligt Barnkommittén, ankomma på utredaren att i varje enskilt fall göra den bedömningen 9. 9 SOU 1996:115 sid. 64.
6 6 (9) Någon generell gräns (om än informell) att vi inte hör barn som är under exempelvis tolv år finns alltså inte. Emellertid kan det i ett enskilt ärende anses olämpligt att höra ett litet barn. En bedömning måste alltså göras i varje enskilt fall. Psykologiska studier har visat att även yngre barn kan återge vad som hänt dem om de intervjuas på ett lämpligt sätt och att de kan förstås som kompetenta berättare från ungefär fyra års ålder 10. Även om barnet är nyfött eller så litet att det ännu inte kan tala bör ett barnfokuserat föräldrasamtal hållas om barnet har asylskäl eller synnerligen ömmande skäl som ska föras fram och prövas. Migrationsöverdomstolen och Migrationsdomstolar har i ett antal fall såsom UM UM (Migrationsöverdomstolen), UM (Länsrätten i Stockholms län) och UM (Länsrätten i Skåne län) återförvisat målet beträffande nyfödda barn som inte utretts eller vars åberopade skäl inte prövats av Migrationsverket. När det kan vara olämpligt att utreda ett barn I kommentaren till 1989 års utlänningslag anges att det kan vara olämpligt att höra ett barn om det rör sig om ett litet barn eller om barnets psykiska hälsa talar emot att barnet hörs 11. Givetvis kan det finnas fler orsaker till att det kan vara olämpligt att i ett individuellt fall höra ett barn. Vi måste vid en bedömning i varje enskilt fall vara lyhörda för vad barnets föräldrar (eller företrädare, om det rör sig om ett ensamkommande barn) anser om det lämpliga i att barnet hörs. Det är inte säkert att det alltid är till barnets bästa att höras i asylutredningen. Det förekommer att ett barn i samband med en utredning med Migrationsverket lämnar uppgifter som strider mot de uppgifter barnets föräldrar har lämnat och som kan få mer eller mindre betydande konsekvenser för vår hantering och bedömning av familjens ärende. Om föräldrarnas berättelse är oriktig kan det bli en alltför svår situation för barnet. Barnet kan hamna i en utsatt situation när de uppgifter som barnet lämnar i väsentliga avseenden skiljer sig från föräldrarnas. Oavsett om barnets berättelse fått någon betydelse för en negativ utgång av ansökan, kan inte minst barnet själv tro att det förhåller sig så. Det är därför av synnerlig vikt att barnet inte pressas så att det kommer i en lojalitetskonflikt gentemot den ena eller båda föräldrarna 12. Självfallet kan dock vad barnet anför påverka även 10 Cederborg: Migrationsverkets utredningssamtal med barn Slutrapport från ett utbildningsprojekt delfinansierat av Europeiska flyktingfonden, 2004, sid Wikrén och Sandesjö: Utlänningslagen, åttonde upplagan, 2006, sid SOU 1996:115 sid. 65 och proposition 1996/97:25 sid
7 7 (9) asylutredningen vad gäller föräldrarna och familjen som helhet 13. I en dylik situation måste sunt förnuft råda och det får förutsättas att handläggare och beslutsfattare redogör i komplicerade situationer. Inom ramen för det barnfokuserade föräldrasamtalet ska vi också informera föräldrarna om att syftet med att höra deras barn är att förtydliga barnets situation, inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de uppgifter som föräldrarna har lämnat. Med denna information som grund kan föräldrarna fatta ett beslut om de anser att det är lämpligt att deras barn hörs av oss. Överväganden och omständigheter kring detta ska dokumenteras i ärendet. Val av utredare Det är viktigt att utredaren har rätt kompetens för ärendet. De handläggare som utreder barn såväl ensamkommande barn som barn i familj bör ha stor utredningserfarenhet och ha genomgått Migrationsprogrammets utbildningar i barns utveckling och i att utreda barn. Det ska alltid övervägas om manlig eller kvinnlig utredare ska väljas. För att klarlägga ett barns inställning är det angeläget att största omsorg och försiktighet iakttas. Sådan omsorg och försiktighet kräver speciell kompetens och skicklighet, något som i allmänhet inte kan uppnås endast genom fortbildning eller enstaka föreläsningar 14. Val av tolk Valet av tolk har stor betydelse för utredningens resultat. Det är viktigt att skapa former för utredningsarbetet som underlättar för barnet att berätta om vad han/hon varit med om. I möjligaste mån bör en auktoriserad tolk användas. Den tolk som används bör också vara känd av oss för att fungera väl i en utredningssituation med barn. Att utreda barn i familj - Rutiner Barnfokuserat föräldrasamtal Vid ett barnfokuserat föräldrasamtal (se ovan) får vi tillfälle att samtala med föräldrarna om barnets egna eventuella asylskäl och andra skäl för uppehållstillstånd, samt om barnets fysiska och psykiska hälsotillstånd. 13 SOU 1996:115 sid. 65 och proposition 1996/97:25 sid Barnombudsmannen: Barnets bästa i asylärenden En studie av Migrationsverkets praxis i asylärenden som avser barn, 2000, sid. 21.
8 8 (9) Vid detta tillfälle ges vi möjlighet att samtala med föräldrarna om deras inställning till att barnet hörs av oss. Vi har också goda möjligheter att göra oss en bild av om det är lämpligt att vi hör barnet. Inom ramen för det barnfokuserade föräldrasamtalet ska vi också informera föräldrarna om att syftet med att höra deras barn är att förtydliga barnets situation, inte att söka få fram uppgifter från barnet som strider mot de uppgifter som föräldrarna har lämnat. Med denna information som grund kan föräldrarna fatta ett beslut om de anser att det är lämpligt att deras barn hörs av oss. Är barnet nyfött eller så litet att det inte kan tala bör ett barnfokuserat föräldrasamtal enligt ovan hållas. Höra barnet så tidigt som möjligt i processen Barnet ska så tidigt som möjligt i processen ges möjlighet att komma till tals. Blir ärendet ett snabbprocessärende finns annars en risk att det inte finns tid eller tillfälle att höra barnet. Frågor som i normalfallet bör undvikas Eftersom syftet med att höra ett barn är att förtydliga barnets egna skäl för uppehållstillstånd bör frågor som rör resväg, viseringar, eventuella vistelser i andra EU-länder etc. undvikas. Dessa frågeställningar är i de flesta fall inte relevanta för frågan om barnets egna skäl för uppehållstillstånd. Intervjuguiden Intervjuguiden ska användas som stöd i alla samtal som rör utredningar med och om barn. Guiden hittas på Intranätet: Personal/utbildning/Att samtala med barn/utbildningsmaterial. Dokumentera utredningen Utredningen med barnet ska dokumenteras i ett protokoll. Övrig dokumentation Dokumenteras ska också diskussioner/överväganden/omständligheter kring - förälders inställning till utredning med barnet - förälders närvaro vid barnets utredning - annat av vikt i ärendet. Om ett barn inte hörs Orsaker till/överväganden kring att verket inte hör ett barn ska noga dokumenteras. Offentligt biträde/ombud När offentligt biträde förordnas eller annat ombud finns i ärendet erinras om att biträdet vid sidan av föräldrarnas skäl också ska redogöra för barnets
9 9 (9) skäl för uppehållstillstånd. Biträdet bör i inlaga ange om barnet hörts självt, tillsammans med förälder eller genom förälder. Muntlig genomgång När en muntlig genomgång med barnet sker, ska Intervjuguiden och dess principer användas i tillämpliga delar. Att utreda barn utan vårdnadshavare i Sverige (s.k. ensamkommande barn) Rutiner Avsnittet är under utveckling.
verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn
1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 Målnummer: UM623-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-17 Rubrik: Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merUtlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land
Utlänningsärenden 2012/13:JO1 Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land (Beslut av JO Axberger den 9 december 2011, dnr 6051-2010) Beslutet i korthet:
Läs merRättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012
1 Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning 1 Bakgrund och sammanfattning Detta rättsliga ställningstagande ger riktlinjer för ärenden där en åldersbedömning
Läs merSocialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02
Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten
Läs mersökningar på referenspersoner i Migrationsverkets centrala utlänningsdatabas samt slagningar i misstanke- och belastningsregistret
BFD12 080926 1 (9) Rättsavdelningen 2016-06-17 SR 17/2016 Rättsligt ställningstagande angående sökningar på referenspersoner i Migrationsverkets centrala utlänningsdatabas samt slagningar i misstanke-
Läs merRättsutredning 2016-03-21
Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder
Läs merDOM. SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Avdelning 1 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART A, B och C, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring
Läs merDOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö
Migrationsdomstolen DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö Mål nr UM 5416-15 1 KLAGANDE Sekretess, se bilaga 1 Ombud: advokaten Ulf Öberg och EU-advokaten David Loveday Advokatfirman Öberg & Associés AB Box 2098
Läs merRegeringens proposition 2009/10:192
Regeringens proposition 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:192 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 2010
Läs merDOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE
KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2686-09 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART God man: Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens
Läs merDOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 15 mars 2011 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Elisabeth Nygren Malmströms Advokatbyrå Box 175 551 13 Jönköping
Läs merDOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merRättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd
1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 november 2003 T 136-02 KLAGANDE 1. Målsägande C 2. Målsägande D Ombud, tillika målsägandebiträde för 1 och 2: advokaten LG MOTPART BA
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merRegeringens proposition 2009/10:232
Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merInformation om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun
Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 2. 3. 4. 5. Ombud och offentligt biträde för 1 5: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom
Läs merÖ V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11
2012-07-18 Högsta domstolen Ö V E R K L A G A N D E av Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 2012-06-25 i mål nr T 1537-11 Klagande Vellinge kommun, 212000-1033, 235 81 Vellinge Ombud: Advokat Christer
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merPolicy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund
Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka
Läs merMissiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen
Läs merSkriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Läs merOS./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.; nu fråga om utfående av kopior av ljudupptagningar av förhör vid tingsrätten och i hovrätten
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-04-11 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-03-28 B 567-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OS./. riksåklagaren
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs merRättelse/komplettering
Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj
Läs merUppehållstillstånd för vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige
Ds 2013:73 Uppehållstillstånd för vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes
Läs merYttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merDOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm
2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets
Läs merBESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 430-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat BL SAKEN Överlämnande
Läs merR 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002
R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd
Läs merREMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm
REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)
Läs merBESLUT 2011-03-10 Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-03-10 Meddelat i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr UM 9578-10 KLAGANDEN 1. Sekretessbelagda uppgifter A, se bilaga A 2. Sekretessbelagda uppgifter B, se bilaga A MOTPART Migrationsverket
Läs merBESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2016-04-15 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 5712-15 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 18 juni 2015
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merNÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund Toijer
Sida 1 (14) PROTOKOLL 2008-09-25 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 12 Mål nr B 3009-08 Avdelning 2 NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund
Läs merPolicy för barnets rättigheter i Örebro kommun.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 4
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut
Läs merNya regler för revisorer och revision SOU 2015:49
1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de
Läs merBeställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun
20081118 Beställarenheten Anders Carlsson Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 1 1 INLEDNING...3 1.1 SYFTE...3 1.2 AVGRÄNSNING...3 2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER...3
Läs merTill Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket
Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.
Läs merGenomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet
Ds 2015:37 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs merRiktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Läs merSFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP
LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation
Läs merTillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR
1 (5) Bilaga till protokoll från presidentmötet i Svea hovrätt den 17 juni 2010 Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR Vid ett möte den 17 juni 2010 mellan presidenterna för de sex hovrätterna
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9 Målnummer: UM5163-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2009-04-21 Rubrik: Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen har vid
Läs merGranskning av barnkonventionen
www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING
Läs merRIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA
Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,
Läs meren liten hjälpreda i konsten att föra journal
Maj 2007 en liten hjälpreda i konsten att föra journal Stockholm HVB Barn & Ungdom SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Denna hjälpreda utgår från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande
Läs merRegistrering och hantering av allmänna handlingar
Registrering och hantering av allmänna handlingar Antagen av kommunstyrelsen 2010-10-19 119 Reviderad 2011-02-21 under punkt 2.1 och 3.4 2 Inledning Lessebo Kommun INNEHÅLL 1. Inledning... 5 2. Därför
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för
2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande
Läs merPATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009
PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009 2015-03-11 Till regeringen Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Promemorian Patent och marknadsdomstol; kompletterande överväganden
Läs merKommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Läs merBehov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten
Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden Tjänsteskrivelse 1(11) Jessica Nilsson 046-35 59 32 jessica.nilsson3@lund.se Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten Sammanfattning
Läs merKlientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården
Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:1swe Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors 2001 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-0893-4 Klientens
Läs merEtiska Regler för klientarbete
Etiska Regler för klientarbete HumaNovas Etiska Regler HumaNova Utbildning AB 1 Våra Etiska Regler HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet, ett respektfullt
Läs merINFORMATION OM SEKRETESS M M
Polismyndigheten i Västerbottens län INFORMATION Datum 2009-07-16 INFORMATION OM SEKRETESS M M Den 30 juni 2009 ersattes sekretesslagen (1980:100) av en ny offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Med
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merLikabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merÖverenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande
Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merYttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Läs merDatum. 4. Familjehemmet hade uppgett att det inte, trots upprepade påstötningar under två års tid, fått någon handledning från nämnden.
BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2002-05-24 Dnr 809-2000 Sid 1 (5) Fråga om socialnämndens skyldighet att samråda med vårdnadshavaren i frågor som rör ett barn som vårdas enligt LVU I en
Läs merDOM 2009-12-18 Meddelad i Stockholm
2009-12-18 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, beslut den 16 juli 2009 i mål nr UM 2199-09
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor
Läs merRegeringens proposition 2003/04:78
Regeringens proposition 2003/04:78 Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och i Högsta domstolen Prop. 2003/04:78 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 4 mars 2004
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 1998:319 Utkom från trycket den 12 juni 1998 utfärdad den 28 maj 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merAnalysrapport. Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.
Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenhet 5 i Malmö Rapport 2014-11-14 1.3.1-2014-54961 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014 2 Innehåll Innehåll...
Läs merDOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3485-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, dom den 16 april 2013 i mål
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merDOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10438-11 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. 2. Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen,
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merCirkulärnr: 08:37 Diarienr: 08/2105. Lärande och arbetsmarknad. Datum: 2008-05-22
nr: 08:37 Diarienr: 08/2105 Handläggare: Avdelning: Externmedverkan: Datum: 2008-05-22 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Lärande och arbetsmarknad Irene Reuterfors-Mattsson Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för
Läs mer