OS./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.; nu fråga om utfående av kopior av ljudupptagningar av förhör vid tingsrätten och i hovrätten

Transkript

1 SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström B Högsta domstolen Box STOCKHOLM OS./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.; nu fråga om utfående av kopior av ljudupptagningar av förhör vid tingsrätten och i hovrätten Högsta domstolen har förelagt riksåklagaren att skyndsamt inkomma med svarsskrivelse i rubricerad fråga. Jag vill anföra följande. Min inställning Jag motsätter mig att kopior av det begärda materialet lämnas ut. Bakgrund Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 4 januari 2012 fastställt Helsingborg tingsrätts dom den 3 maj 2011 varigenom OS mot sitt nekande dömts för våldtäkt och misshandel mot samma målsägande till fängelse 2 år. Huvudförhandlingarna vid tingsrätten och i hovrätten hölls bakom stängda dörrar. Tingsrätten förordnade i sin dom att sekretessen enligt 35 kap. 12 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400, OSL) fortsatt ska vara tillämplig för uppgifter som lagts fram vid förhandlingen inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detta innefattar identitetsuppgifter och uppgifter som kan leda till att identiteten klarläggs. Detsamma gäller uppgifter om målsägandens identitet i domsbilaga 2 till domen. Hovrätten fastställde i sin dom tingsrättens sekretessförordnande samt förordnade att sekretessen enligt 35 kap. 12 OSL ska fortsätta vara tillämplig för uppgifter som har lagts fram vid hovrättens förhandling inom stängda dörrar och som kan röja målsägandens identitet. Detta innefattar identitetsuppgifter och uppgifter som kan leda till att identiteten kan klarläggas i vid huvudförhandlingen framlagda handlingar samt i tingsrättens ljud- och bildfiler som spelats upp vid förhandlingen, liksom ljudfilerna med upptagning av förhören i hovrätten med målsäganden och övriga personer som hörts i hovrätten. Överklagandet till Högsta domstolen m.m. OS yrkar att åtalet ska ogillas. OS har i Högsta domstolen anlitat advokaten BH som ombud och privat försvarare. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C Telefax Registrator.riksaklagaren@aklagare.se Webbadress

2 Sida 2 (5) BH har begärt att Högsta domstolen till honom ska sända kopior av ljudupptagningarna av samtliga förhör som har hållits vid tingsrätten och i hovrätten. BH har därvid angett att han är ny advokat och alltså inte deltagit i vare sig tingsrätts- eller hovrättsförhandlingarna. Då det förekommer en rad märkliga uttalanden och omständigheter i det skriftliga materialet är det angeläget att han, innan han avger sitt slutliga yttrande till Högsta domstolen, kan ta del av vad som sagts i underrätterna. Grunderna för min inställning Tillämpliga bestämmelser om sekretess m.m. Enligt 35 kap. 12 första stycket OSL gäller sekretess hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för bl.a. sexualbrott. Föremålet för sekretessen är uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Den som blivit utsatt eller anser sig ha blivit utsatt för ett sådant brott som avses i paragrafen har ofta ett starkt intresse av sekretess för uppgifter som läggs fram i ansvars- eller skadeståndsmålet. Sekretessen begränsas dock genom ett s.k. rakt skaderekvisit. Presumtionen är alltså för offentlighet. (Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen en kommentar, uppslag 35:12:1 f). I 43 kap. 5 första stycket OSL stadgas bl.a. att en sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Av andra stycket samma lagrum framgår att om uppgift som avses i första stycket läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har förordnat om det. Partsinsyn Det är en grundläggande rättssäkerhetsprincip att den som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet ska ha rätt att ta del av materialet i målet eller ärendet. Principen har ansetts så självklar att den inte uttryckligen fastslagits i lag, men av rättegångsbalkens bestämmelser följer direkt eller indirekt att en part alltid har rätt att ta del av alla omständigheter som domstolen grundar sitt avgörande på (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 335). Förhållandet mellan sekretessen och partsinsynen regleras i 10 kap. 3 OSL. Enligt 10 kap. 3 första stycket OSL hindrar inte sekretess att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del

3 Sida 3 (5) av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta tillvara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Enligt andra stycket samma lagrum hindrar sekretess aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende. Genom rättsfallet RÅ 2001 ref. 27 har klargjorts att 10 kap. 3 OSL är en s.k. kollisionsnorm, dvs. en bestämmelse som reglerar vad som ska gälla vid konflikt mellan olika typer av regler, i förevarande fall konflikten mellan bestämmelser om sekretess och regler om rätt till partsinsyn som kan finnas på annat håll än i sekretesslagstiftningen. Bestämmelsen ger alltså inte någon rätt till partsinsyn i sig. Det betyder i sin tur att en domstol som skall pröva en utlämnandefråga i ett fall som det förevarande skall göra sin prövning i första hand utifrån rättegångsbalkens regelsystem och inte utifrån tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens. Kommer domstolen därvid fram till att parten har rätt att ta del av materialet, utgör eventuell sekretess för detta inget hinder mot att parten får del av det (se NJA 2002 s. 433). Bildupptagningar Vid tillkomsten av de nya reglerna om ljud- och bildupptagning av förhör i domstol förutsattes det att bildupptagningen som huvudregel inte skulle lämna domstolen. Av förarbetena till 7 kap. 48 sekretesslagen (1980:100), numera 43 kap. 4 OSL, framgår att lagstiftaren ansåg att rätten till partsinsyn avseende bildupptagningar av förhör vid domstol kan realiseras utan att upptagningen lämnas ut till parten, under förutsättning att parten, dennes ombud eller den offentlige försvararen ges möjlighet att ta del av upptagningen på annat sätt, t.ex. i domstolens lokaler eller genom att parten får en kopia av endast ljudupptagningen (se prop. 2004/05:131 s. 120). I rättsfallet NJA 2008 s. 883 behandlas frågan om sekretess för bilder i ljud- och bildupptagningar av vittnesförhör som hållits i domstol enligt 7 kap. 48 sekretesslagen (numera 43 kap. 4 OSL) och en tilltalads rätt till insyn i sådana upptagningar. Högsta domstolen konstaterade att det förhållandet att partsinsyn i allmän domstol inte inskränks genom bestämmelser i sekretesslagen inte betyder att en part alltid har rätt att få ett eget exemplar av en handling eller annat som utgör processmaterial. Beträffande formen för partsinsynen och hur den ska förverkligas i det enskilda fallet finns det ett visst utrymme för allmänna lämplighetsöverväganden. Enligt Högsta domstolen var det med tanke på spridningsrisken, t.ex. på Internet, inte lämpligt att part fick kopia av en

4 Sida 4 (5) sekretessbelagd bildupptagning, om parten på ett rimligt sätt kan ta del av den på annat sätt, exempelvis genom besök hos en domstol. Utlämnande med förbehåll Som rättsläget ser ut idag torde det saknas möjlighet för en domstol som med stöd av rättegångsbalken beslutar att till part eller dennes ombud lämna ut kopior av sekretessbelagda handlingar att förena sådana beslut med förbehåll eller andra begränsningar för parten att t.ex. sprida materialet vidare (NJA 2002 s. 433, jfr NJA 2008 s. 883). Insynsutredningen anför dock i sitt slutbetänkande Partsinsyn enligt rättegångsbalken (SOU 2010:14 s. 372 f) att det aldrig kan ha varit lagstiftarens avsikt att en tillämpning av 10 kap. 4 OSL skulle vara utesluten i den situationen att en uppgift lämnas ut enligt rättegångsbalken till en part som har insynsrätt i ett förfarande som regleras i balken. I enlighet med den ordning som en gång i tiden gällde generellt för förundersökningsmaterial och domstolshandlingar - och som alltså enligt utredningens mening fortfarande borde anses gälla - ska det enligt utredningen vara möjligt att lämna ut en handling med förbehåll avseende sekretessbelagda uppgifter i handlingen. Utredningen föreslår också att en uttrycklig bestämmelse om detta ska införas i 10 kap. 4 OSL. Min bedömning Den sekretess som enligt 7 kap. 43 OSL gäller för bildupptagningar omfattar inte själva ljudupptagningen. I förarbetena till bestämmelsen har det också förutsatts att sådana upptagningar på begäran alltid ska lämnas ut (prop. 2004/05:131 s. 287). I detta fall omfattas ljudupptagningarna emellertid av sekretess enligt 35 kap. 12 OSL. Det är uppenbart att ljudupptagningar av förhör utgör sådana omständigheter som domstolen lägger till grund för sitt avgörande. Den som är part enligt rättegångsbalken har alltså en ovillkorad rätt att ta del av en sådan upptagning, men det är en lämplighetsfråga om detta ska ske genom studium hos domstolen eller hos annan domstol eller genom att parten eller partens ombud får en kopia eller på något annat sätt (se NJA 2008 s. 883). Normalt sett bör en tilltalad som har insynsrätt avseende ett visst material också kunna få ut kopior av detta. Därvid bör bl.a. beaktas den tilltalades intresse av att i lugn och ro kunna sätta sig in i materialet inför t.ex. ett överklagande. I mål av förevarande slag måste å andra sidan målsägandens intresse av att ljudupptagningar, som är lagrade i digital form och som ofta innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter, inte lämnar domstolen väga mycket tungt. När upptagningarna lämnat domstolen måste dessa anses vara utom all kontroll. Information kan mycket snabbt spridas och bli allmänt tillgänglig via t.ex. Internet. Om ljudupptagningar med förhör i t.ex. sexualbrottmål, som ofta innehåller väldigt integritetskänsliga uppgifter och berättelser, skulle komma att spridas på ett olämpligt sätt, t.ex. via Internet, finns det enligt min mening en påtaglig risk för att

5 Sida 5 (5) målsäganden och vittnen, men även andra parter, kommer att motsätta sig inspelning av förhör och i vissa fall även tveka inför att över huvud taget medverka i sådana rättegångar. Ett utlämnande av kopior av ljudupptagningar i sådana mål skulle därför kunna vara till skada för sådana rättsprocesser på ett generellt plan. Med hänsyn till detta är det inte lämpligt att en part i mål av förevarande slag får en kopia av ljudupptagningen, som kan behållas, kopieras eller spridas, om han eller hon på ett rimligt sätt kan ta del av ljudupptagningen på annat sätt, exempelvis genom besök hos en domstol. Även om Insynsutredningen har en annan uppfattning utgår jag ifrån att gällande rätt innebär att ett utlämnande av ljudupptagningarna i förevarande fall inte kan förenas med förbehåll. Mot bakgrund härav och vad jag ovan anfört är det enligt min mening inte lämpligt att vare sig OS eller hans ombud får ut kopior av ljudupptagningarna. OSs rätt till partsinsyn bör istället tillgodoses genom att han eller hans ombud får del av ljudupptagningarna i domstolens lokaler. Jag motsätter mig alltså att kopior av ljudupptagningarna även beträffande förhören med OS själv - lämnas ut. Bevisning Jag åberopar inte någon bevisning. Kerstin Skarp My Hedström Kopia till Utvecklingscentrum Malmö Åklagarkammaren i Helsingborg (AM )