Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen

Transkript

1 Information om lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. Lägesbilden är även en del av MSB:s rapportering till regeringen. Veckans lägesbild är tvådelad och beskriver: läget utifrån berörda aktörers rapportering och MSB bedömning av vilka områden som är prioriterade för åtgärder. Lägesbilden syftar till att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna. Respektive aktör förväntas omsätta lägesbilden i åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde samt följa upp effekterna och återrapportera detta till MSB. Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvariga aktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer till Sverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK).

2 Händelseutveckling Under de senaste sju dagarna (fram till och med 23 november) har personer sökt asyl i Sverige. Av dessa sökande var ensamkommande barn. Antalet asylsökande innebär en minskning jämfört med föregående vecka men ligger fortsatt högre än vad som tidigare beräknats och utgör alltjämt en hög nivå. Regeringen presenterade idag (24 november) åtgärder för att kraftigt minska antalet asylsökande i Sverige med syfte att ge svenskt asylmottagande ett andrum. Regeringen vill därför under en period anpassa asylreglerna till EU:s minimikrav och för att fler skall välja att söka asyl i andra EU-länder. Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket). Samlad bedömning MSB bedömer att det, likt föregående vecka, även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. MSB:s bedömning är att det redan ansträngda läget ytterligare kommer att förvärras eftersom det antal asylsökande som nu anlänt till Sverige innebär att samhällsviktiga verksamheter behöver skala upp sin kapacitet. Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad och principen om barnets bästa i beslut som rör barnet kan inte uppfyllas. Situationen avseende boende, socialtjänst samt skola utgör akuta utmaningar i den samlade hanteringen. Det finns fortsatt behov av samordnade åtgärder. Ytterligare ansträngningar och ökad samverkan krävs av ansvariga aktörer för att lösa ut aktuella problemområden. Ansvariga myndigheter i de hårdast belastade länen, Skåne, Västra Götaland och Stockholm, bedöms fortsatt vara i behov av förstärkning inom ett flertal områden främst avseende kvalificerad personal. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna av regeringens förslag om åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande, men ovanstående bedömning om påfrestning på samhället kvarstår och kommer kräva långsiktig hantering.

3 Lägesbeskrivning (1) Boendesituationen för asylsökande Boendesituationen är fortfarande mycket kritisk och Migrationsverket kan i nuläget inte garantera tak över huvudet för samtliga asylsökande. Läget är särskilt ansträngt i Malmö. Malmömässan används som en tillfällig lösning för att klara av situationen. I nuläget har Migrationsverket aktiverat ca kommunala evakueringsplatser av det nuvarande totala behovet av platser. Av de platser som inventerats genom Länsstyrelsen Norrbottens regeringsuppdrag har platser kunnat användas. MSB och Fortifikationsverket har efter en initial markinventering identifierat fyra platser som kan vara möjliga för etablering av asylboenden i form av tält som, enligt Migrationsverkets begäran, ska vara hållbara över tid med ett 3- årsperspektiv. Det bedöms kunna innebära boende för ca personer. MSB och Fortifikationsverket kommer inte kunna möta behovet av platser i år med anledning av svårigheten att hitta lämplig statligt ägd mark. Tidsperspektivet är upp till ett år då PBL och LOU skall följas. Försäkringsfrågan är fortsatt aktuell för privata aktörer som har svårare att försäkra boenden, vilket kan leda till färre boendealternativ. Migrationsverket vill gärna ha hjälp av länsstyrelserna att informera kommunerna om ersättning för bevakningstjänst som Migrationsverket gått ut med, då man fortfarande får många samtal med frågor kring detta. MSB uppmanar länsstyrelser att samordna sig regionalt gentemot Migrationsverkets regioner för att få en samlad behovsbild och möjliggöra framförhållning och en något mer långsiktig planering. Det finns flera goda exempel på detta, Norrbotten, Västra Götaland och Kronoberg med flera har tagit initiativ för ökad regional samverkan. MSB vill understryka vikten av att länsstyrelserna beaktar att Migrationsverkets regioner innefattar flera länsstyrelser så att man samordnar detta mellan de aktuella länen. Aktörerna är överens om att dag till dag tänket måste kompletteras med långsiktighet och framförhållning. Även frågan om listor på boenden till landstingen, kartläggning av belagda platser och statistik löses bäst ut regionalt. Det finns fortfarande en ersättningsfråga som behöver lösas, då Migrationsverket ersätter kommuner endast från och med att man beslutat att aktivera ett evakueringsboende. Detta leder till att endast evakueringsboenden med korta ställtider kan tas i anspråk och de lokaler som skulle kunna iordningsställas om kommunerna hade mer tid inte används då man inte ersätts för iordningställandet. MSB kommer att fortsätta att hålla dialogen med Migrationsverket centralt och uppmanar aktörerna att lyfta nationella aspekter av boendefrågan på samverkanskonferensen på måndagar.

4 Lägesbeskrivning (2) Från länsstyrelsernas enkätsvar kan konstateras att boendesituationen är kritiskt i stora delar av landet. I vissa län rör det sig främst om brist på lokaler medan man i andra län har kommuner som är överbelastade då man har lokaler som även andra kommuner hyr, vilket innebär påfrestningar på andra verksamheter. Konkurrenssituationer uppstår fortsatt mellan boenden för ensamkommande barn, andra asylsökande och bostäder för nyanlända med uppehållstillstånd samt andra målgrupper inom socialtjänstens verksamheter. Flera län anger att det krävs nybyggnation för att klara situationen och i ett fall rapporteras att man har frångått upphandlingsreglerna för att snabbt bygga modulbostäder för ensamkommande barn. Östergötland, Kronoberg och Kalmars län rapporterar fortsatt om bristande kommunikation mellan kommuner och Migrationsverket när nya boenden öppnas i privat regi i kommunerna. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47, Nationell samverkanskonferens angående boendefrågan 20/ samt Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 23/ )

5 Lägesbeskrivning (3) Ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Situationen är mycket ansträngd i Skåne, främst Malmö som för närvarande är den kommun där flest ensamkommande barn reser in. Ensamkommande barn reser även in i Göteborg. Antalet ensamkommande barn som reser in i Trelleborg har även under denna vecka varit lågt (ca 20 barn/dag) och Trelleborg har tagit emot 100 ensamkommande barn från Malmö som en avlastning. Diskussioner förs om att flytta ytterligare ensamkommande barn från Malmö till Trelleborg. 5 kommuner (Norrköping, Örebro, Skellefteå, Gävle och Umeå) kommer inom kort att skriva avtal med Malmö stad, Migrationsverket (regionalt), SKL och MSB om att avlasta Malmö som ankomstkommuner, i första hand fram tills årsskiftet (regionala skillnader kan bli aktuella). Transport och ledsagare åt barnen kommer att ombesörjas av Malmö stad med finansiering från MSB. De tre första bussarna med barn kommer att avgå under onsdag och torsdag denna vecka. Migrationsverket har meddelat att ovan nämnda kommuner kommer att undantas från att bli anvisningskommuner fram tills årsskiftet (det formella beslutet fattas inom kort). Situationen med anvisningskommuner som inte hämtar sina anvisade barn från ankomstkommunerna har ännu inte kunnat lösas och samtliga ovan nämnda kommuner anger att de inte kommer att kunna ta emot fler barn än deras boenden är avsedda för om ingen genomströmning till anvisningskommunerna sker. Polisen rapporterar att ensamkommande barn har börjat samlas vid några centralstationer i landet samt att vissa av dessa inte återgår till sina ankomstboenden. Region syd och Malmö stad Malmö stad har för närvarande ca ensamkommande barn i sina ankomstboenden varav saknar anvisning från Migrationsverket. Malmö anger att de skulle behöva avlastas ansvaret för ensamkommande barn i veckan för att komma i balans. Migrationsverket meddelar att man med anledning av de inre gränskontrollerna utökar sin ansökningskapacitet i region syd, genom att tillskjuta personal från andra regioner. Migrationsverket arbetar för att komma i kapp (inklusive under helger) med anvisningarna. För närvarande släpar anvisningarna efter med cirka en vecka. SJ rapporterar om att det på flera platser, främst från Malmö, reser ensamkommande barn utan ledsagare med tågen samt att SJ inte har möjlighet att ta ansvar för dessa barn som inte talar svenska och ofta inte vet vart de ska. Rädda Barnen meddelar att de har ett mobilt team i Skåne just nu och kan bistå aktörerna med att integrera ett barnperspektiv vid behov. (Källor: Möten mellan Migrationsverket, SKL och MSB 23/11 samt mellan Migrationsverket, SKL, MSB, Malmö stad, Örebro, Norrköping, Gävle och Umeå 24/11, samt MSB samverkanskonferens 23/11)

6 Lägesbeskrivning (4) Konsekvenser för socialtjänst Påverkan på de flesta kommunerna i landet är betydande till allvarlig. Flera kommuner anger att situationen ytterligare har förvärrats under de två senaste veckorna. 12 länsstyrelser anger att socialtjänsten är påverkad i betydande utsträckning. I 2 av länen är samtliga kommuner betydligt påverkade. 7 länsstyrelser anger att socialtjänsten är allvarligt påverkad. 8 länsstyrelser anger att situationen är kritisk i enstaka eller ett flertal kommuner. I ett län är 80 procent av kommunerna kritiskt påverkade. Liksom tidigare utgör brist på kvalificerad personal och boenden en stor utmaning. Den verksamhet som fortsatt är hårdast belastad är den som rör ensamkommande barn. I de flesta län råder brist på kompetent personal (främst tolkar och personal inom socialtjänsten) och bostäder. Flera län påpekar att lagstadgade krav inte längre kan uppfyllas och att rättsäkerheten därför är hotad. Andra ärenden inom Socialtjänsten trängs ut. Under perioden har ytterligare kommuner Lex-Sarah anmält sig och ännu flera överväger att Lex-Sarah anmäla sig till IVO. Ett betydligt större antal länsstyrelser än föregående vecka lyfter problemet med mycket hårt belastad personal inom Socialtjänsten. Många länsstyrelser anger att kommunerna även fortsatt måste göra kontinuerliga omprioriteringar, och att omfördelningar av resurser medför att ordinarie verksamhet inte kan genomföras i den utsträckning som krävs. Flera länsstyrelser anger att arbetsmiljön för personalen i flera kommuner är ohållbar. Ett län rapporterar om ökade sjukskrivningar, ett annat om fortsatt hög personalomsättning, ett tredje om att personal sagt upp sig samt hotar med uppsägning på grund av den rådande situationen och ett fjärde förbereder en anmälan till Arbetsmiljöverket. Två länsstyrelser rapporterar att försörjningsstödet i kommunen är under hård belastning. Tre län rapporterar fortsatt att förtätning i boende för ensamkommande barn leder till konfliker och skapar otrygghet. Ett län rapporterar att de har fått in anmälningar om att barn far illa vid asylboende. Tre län rapporterar, till skillnad från tidigare, att de nya fördelningstalen när det gäller ensamkommande barn som kan anvisas dem under 2016, har inneburit kraftiga uppskrivningar från tidigare år. Detta har skapat en stor oro och planeringen inför detta tar just nu mycket kraft från kommunerna. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47)

7 Lägesbeskrivning (5) Konsekvenser för skola, förskola och SFI Läget är fortsatt ansträngt inom skola, förskola och SFI men varierar mellan länen. I majoriteten av länen handlar det till största delen om måttlig eller betydande påverkan. En tydlig ökning av antalet kommuner som går mot allvarlig och kritisk påverkan kan dock konstateras. I de flesta län råder personalbrist inom skola och barnomsorg. Svårigheten att rekrytera personal (t.ex. ämneslärare, lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare samt studievägledare, personal till Elevhälsan och tolkar) kvarstår och försvårar situationen. Det råder även brist på lokaler och i flera län beskrivs läget som kritiskt i detta avseende. Några kommuner lyfter särskilt att förmågan att kartlägga och utreda nyanlända elevers kunskaper är ansträngd eller till och med att lagkraven inte kan upprätthållas i detta avseende. Flera kommuner lyfter att det är svårt att planera för verksamheten i förväg då privata boenden öppnas i kommunerna utan förvarning och p.g.a. kortsiktiga avtal avseende boenden. Information om planerade boenden efterfrågas från Migrationsverket i syfte att möjliggöra en bättre planering. I flera län lyfts farhågor om försämrad kvalitet i undervisningen på sikt. I ett län konstateras att kvaliteten i undervisningen redan idag försämrats för andra barn (än de nyanlända) och i synnerhet för dem med särskilda behov. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47)

8 Lägesbeskrivning (6) Konsekvenser för hälso- och sjukvård 13 länsstyrelser rapporterar att hälso- och sjukvården inom sitt respektive landsting är måttligt påverkad. 7 länsstyrelser rapporterar att verksamheten är betydande påverkad och endast 1 län rapporterar att verksamheten inte är påverkad. Flera verksamheter inom hälso- och sjukvården påverkas av den aktuella situationen. Flera länsstyrelser nämner en ökad belastning inom infektionsoch smittskydd och nämner bl.a. fler fall av misstänkt TBC och fler svårt sjuka barn. Även belastningen på provanalyser och laboratorieverksamhet är påverkad. Ett län anger att landstinget kommer att prioritera barn under fem år från Syrien avseende vaccin och hälsoundersökningar. Flykting- och asylhälsan är påverkad på flera ställen i landet vilket gör att hälsoundersökningar inte alltid hinns med i den utsträckning som skulle behövas. Detta är ett område som i flera län tillförts resurser men där det ändå anges att verksamheten trots detta är hårt ansträngd. Omfördelning av personal har på några ställen gjorts utifrån de behov som finns och som uppstår men det framkommer från rapporteringen att detta riskerar tränga bort annan verksamhet och ett län anger att hälso- och sjukvårdspersonal börjar bli utarbetad. Två andra områden som särskilt lyfts fram av flera länsstyrelser är ökade behov av psykiatri och tandvård. Både barn- och vuxenpsykiatrin ser ökade behov då många av de som kommer till Sverige bär på traumatiska upplevelser. Inom tandvården rapporteras eftersatt munhälsa och omfattande akuta vårdbehov. Även verksamhet såsom mödravård, förlossningsvård och gynekologi rapporteras vara hårdare belastat än vanligt. Bristen på tolkar är ett stort problem inom flera verksamheter. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v och Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 23/ och Folkhälsomyndighetens riskbedömning av smittspridning.)

9 Lägesbeskrivning (7) Konsekvenser för överförmyndarverksamhet Situationen inom överförmyndarverksam blir allt mer ansträngd i kommunerna. Fler länsstyrelser än tidigare rapporterar om att läget nu är allvarligt eller kritiskt. Svårigheter att rekrytera gode män samtidigt som antalet ensamkommande barn ökar ligger bakom bedömningen i flera fall. Ett par län rapporterar dock att intresset av att bli god man är stort men att kommunerna inte hinner med att utbilda dessa på grund av hög arbetsbelastning. Några länsstyrelser rapporterar att kommunerna har svårt att uppfylla lagstadgade krav gällande överförmyndarverksamhet. Från flera håll rapporteras om att annan verksamhet får stå tillbaka och att handläggningstiderna ökar, något som kan påverka rättssäkerheten. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47) Konsekvenser för länsstyrelser och kommuners krishanteringsorganisationer En stor majoritet av länsstyrelser i landet bedömer att det i kommuner och län i nuläget finns fungerande strukturer och rutiner för regional och lokal ledning, samverkan och kommunikation. Läget hos kommuner och länsstyrelser är ansträngt och viss verksamhet omprioriteras. Några länsstyrelser har tagit fram planering och inriktning för en mer långsiktig hantering. Flera länsstyrelser betonar dock att de ännu inte tagit fram lösningar för ett mer strategiskt och uthålligt arbete. Frivilligengagemanget är fortsatt stort. Mycket av arbetet sker lokalt, inom kommunerna. Samverkan sker bl.a. vid regionala och lokala samverkanskonferenser. I några fall har en särskild samordningsfunktion tillsatts, på initiativ av länsstyrelsen eller genom samverkan mellan frivilligorganisationerna. (Källor: Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47)

10 Lägesbeskrivning (8) Konsekvenser för ordning och säkerhet Regeringen beslutade den 19 november att förlänga gränskontrollerna vid inre gräns till och med den 11 december 2015 då man bedömer att de förhållanden som låg till grund för det tidigare beslutet fortfarande gäller. Polisen rapporterar att belastningen var så hög i region Syd inför helgen att man bedömde läget som kritiskt, men det minskade antalet av asylsökande har gjort att påfrestningen minskat något i region Syd. 4 av 7 polisregioner bedömer läget som ansträngt. Polisen rapporterar om fortsatta ordningstörningar på boenden samt att ensamkommande barn har börjat samlas vid några centralstationer i landet samt att vissa av dessa inte återgår till sina ankomstboenden. En förändring i fartygsäkerhetsförordningen trädde i kraft 21 november som innebär att fartyg som trafikerar svensk hamn skall kräva ID-handlingar av sina passagerare. Majoriteten kommunerna rapporterar ingen till måttlig påverkan på räddningstjänsten. Antalet kommuner som rapporterar betydande påverkan har dock ökat något sedan vecka 45. Den ökade belastningen är fortsatt främst kopplad till ärenden som rör brandskydd och i vissa fall ett ökat antal uttryckningar på automatlarm. Flera räddningstjänster rapporterar att de har höjd responstid vid tillfälliga boenden. Två län rapporterar att räddningstjänsterna i vissa fall saknar information om vart nya boenden öppnar, när de öppnar och hur många som bor där. Med anledning av attackerna i Paris genomförde EU den 20 november ett extra ministerrådsmöte för rättsliga och inrikes frågor. Man enades om åtgärder för att stärka kontrollen av EU:s yttre gräns, dels genom systematiska kontroller av alla som reser in i EU, men också om vilka metoder som får användas för att göra dessa kontroller, exempelvis kontroll av biometrisk data som finns i alla pass. Man enades också om att stärka Frontex som ska kunna bistå de medlemsländer som har svårt att upprätthålla egen gränskontroll. (Källor: Lägesrapportering från NOA/ALMA, Nationell samverkanskonferens avseende flyktingsituationen 23/ , Länsstyrelsernas enkätsvar för v.46-47, Regeringen.se)

11 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (1) Boendesituationen fortfarande mycket kritisk Migrationsverket kan inte garantera tak över huvudet. De kan därmed inte fördela belastningen mellan landets kommuner utan alla platser som möter kraven accepteras. Det finns fortsatt ett behov från övriga aktörer av en övergripande bild av aktiverade boenden samt spridningen av dessa nationellt. MSB bedömer att stärkt regional samverkan med respektive länsstyrelser gentemot Migrationsverkets regioner bäst kan lösa frågan om beläggning och belastning. Flera län rapporterar att nybyggnation krävs för att klara situationen. MSB ser fortsatt ett stort behov av nära samverkan med Migrationsverket samt andra statliga aktörer för att gemensam hantering av situationen. Vidtagna åtgärder Migrationsverket region väst har bett länsstyrelser och kommuner att identifiera ytterligare evakueringsplatser, Landshövdingen Västra Götaland har dialogmöten med kommunerna i länet för att få fram platser fördelat på Hallands och Västra Götalands län. Migrationsverkets upphandling 13 löper på utan slutdatum. Länsstyrelsen Norrbotten har tagit fram en inriktning och en strategi för upprättande av evakueringsboenden i länet, i samverkan med Migrationsverket, Polisen, landstinget, Försvarsmakten och berörda kommuner. Kronobergs landshövding tillsammans med landshövdingarna i Skåne, Kalmar, och Blekinge har tagit initiativ till regional samverkan med Migrationsverket syd. FM, MSB och frivilligorganisationer kommer fortsätta att förstärka Migrationsverket genom b.la. logistik, stabs- och ledningsstöd samt kommunikatörer för att underlätta kommunikation mellan berörda aktörer. MSB kommer fortsätta att verka för tydlig och samordnad kommunikation. MSB och Migrationsverket för dialog hur man bäst kan tydliggöra belastning nationellt. MSB avser fortsatt verka för effektiv samverkan mellan berörda aktörer, särskilt vad gäller utökad spridning av asylsökande över landet samt för att barnens bästa kommer i första hand. Planerade åtgärder MSB bygger ett tillfälligt tältboende för ca 250 personer (tak över huvudet) i Revinge som endast ska stå under en semesterperiod. MSB planerar för ankomstboende för ca 375 personer under ca 6 mån i Revinge. MSB och FORTV fortsätter identifiera mark för tältboende, framgent via länsstyrelserna för inventering av privat och kommunal mark. Regeringen har utsett en samordnare för dialog med kommunerna. MSB ser fortsatt ett stort behov av att Migrationsverket sprider sin kartläggning samt listor av ianspråktagna boenden inom respektive region (till länsstyrelser och landsting). MSB avser utöka samverkan med Migrationsverket centralt inom boendefrågan. MSB kommer fortsätta erbjuda Migrationsverket stöd inom de områden de uttrycker att behov finns.

12 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (2) Försäkring av boenden (höjda krav och höjda premier) Försäkringsproblematiken kan komma att bli starkt begränsande för möjligheterna att öppna ett tillräckligt antal boenden framöver. Det finns ett behov av en samlad bild av försäkringsproblematiken och dess konsekvenser. Vidtagna åtgärder Migrationsverket har efterfrågat Länsstyrelsernas stöd för att vidareförmedla information kring ersättningar för bevakningstjänst samt försäkringspremier till kommunerna. Migrationsverket har gått ut med information på sin hemsida men får fortfarande många samtal från kommuner kring detta. Krisinformation.se har en länksamling för kommuner, myndigheter och samhällsaktörer Svensk Försäkring har tagit fram ett PM kring försäkringsfrågan från branschens perspektiv. MSB har lagt ut denna i WIS. Planerade åtgärder MSB avser följa upp den pågående samverkan mellan Länsstyrelsen och Polisen Norrbotten angående säkerhetsbedömningar för att kunna sprida det goda exemplet vid behov. MSB avser fortsätta arbeta för att få till stånd en samlad bild av försäkringsfrågan.

13 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (3) Ansträngt mottagande av ensamkommande barn Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är fortsatt starkt utmanad. Principen om barnets bästa i beslut som rör barnen kan inte alltid uppfyllas. Ansvaret som ankomstkommuner behöver fördelas på fler kommuner i landet. Anvisningskommuner behöver ta sitt ansvar att hämta anvisade barn. Anvisningskommuners kapacitet att göra det är fortsatt en trång sektor. Följeslagare för ensamkommande barn är en bristande resurs. Vidtagna åtgärder SKL, MSB, Migrationsverket, Socialstyrelsen och IVO har gemensamt klarat ut de hinder som tidigare fanns för att öka antalet ankomstkommuner, vistelsebegreppet har kommunicerats och ansvarsfördelningen mellan ankomst- och anvisningskommunerna avseende utredningar av ensamkommande barn har förtydligats. Regionala avtal mellan Örebro, Norrköping, Skellefteå om att bli ankomstkommuner för att avlasta Malmö stad kommer att ingås mellan berörda parter inom kort. Regionala avtal kommer senare även att ingås med Gävle och Umeå. Migrationsverket har meddelat att man inte på förhand kan avgöra vilka kostnader som kommunerna kommer att få beviljade som extraordinära kostnader, samt att återsökning av medel ska ske enligt fastställd rutin. Malmö stad har åtagit sig att, med finansiering av MSB, ansvara för transporterna till de nya ankomstkommunerna. Rädda Barnen öppnar denna vecka en stödtelefon för ensamkommande barn på arabiska, dari och engelska. Tfn ( ) finns på hemsidan. Pågående åtgärder SKL ansvarar i samverkan med Migrationsverket för att klargöra vilka kommuner (som utöver de ovan nämnda) kan tänka sig att avlasta hårt ansträngda ankomstkommuner. SKL ansvarar i samverkan med MSB för att sammankalla anvisningskommuner som inte längre hämtar anvisade barn från ankomstkommunerna för att komma till rätta med denna problematik. De tre första bussarna med barn kommer att avgå under onsdag och torsdag denna vecka.

14 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (4) Samhällsviktig verksamhet inom kommunernas ansvarsområde är fortsatt hårt belastade. Särskilt belastade samhällsviktiga verksamheter inom kommunerna är skola, socialtjänst och överförmyndarverksamhet. Belastningen på dessa verksamheter har ökat de senaste två veckorna och fler län rapporterar om betydande till allvarlig påverkan. MSB bedömer att belastningen framöver kommer öka ytterligare och pågå under lång tid. Arbetsbelastningen för personalen är i många fall övermäktig. MSB bedömer att uthålligheten för dessa verksamheter därför på sikt är hotad. Vidtagna åtgärder Akademikerförbundet SSR har kontaktat pensionerade socionomer respektive studenter under utbildning för att se hur dessa kan stötta. Resultatet var gott och informationen har förmedlats till länsstyrelserna. MSB har tagit fram ett verktyg, en resurskarta, för att nationellt mäkla frivilliga personalresurser, exempelvis tolkar, och på så sätt förbättra uthålligheten inom länen. Resurskartan är beroende av att länen fyller i de resursbehov som finns i länet. Planerade åtgärder MSB avser fortsätta se över möjligheter att nationellt mäkla personalresurser för att förbättra uthålligheten inom olika verksamheter i länen. MSB gör bedömningen att den rapporterade bristen på auktoriserade tolkar ytterligare belastar dessa verksamheter. Inom samtliga områden rapporteras att befintliga lagkrav i många fall inte kan uppfyllas. Det har vidtagits åtgärder inom skolområdet, men de flesta av dem är sådana som kan ge effekt först på längre sikt. Det finns anledning att se över vad som kan göras för att hantera skolsituationen även på kortare sikt.

15 MSB:s bedömning av prioriterade områden för fortsatta åtgärder (5) Hälso- och sjukvård Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att de nuvarande antalet asylsökande utgör en låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till personer boende i Sverige. Riskbedömningen förutsätter dock att befintliga preventiva åtgärder uppfylls, framför allt tidiga hälsoundersökningar för asylsökande. Samtidigt rapporteras att det på vissa platser i landet är långa köer till hälsoundersökningar och att dessa inte alltid kan genomföras i önskad utsträckning. MSB identifierar att detta är ett område för fortsatt bevakning. Vidtagna åtgärder Folkhälsomyndigheten har uppdaterat sin riskbedömning avseende smittspridning. En särskild vägledning om vaccinationer för människor som är på flykt har tagits fram. Behov av mer strategiskt och uthålligt arbete inom kommunal och regional krishantering Länsstyrelserna bedömer att det i dagsläget finns fungerande lokala och regionala strukturer för ledning, samverkan och kommunikation. I flera fall behövs det dock en långsiktig planering som tar höjd för ett mer strategiskt och uthålligt arbete hos länsstyrelser och kommuner. Planerade åtgärder MSB avser fortsätta se över möjligheter att nationellt mäkla personalresurser för att förbättra uthålligheten inom olika verksamheter i länen. MSB avser att utifrån nationella framåtblickande analyser underlätta för länsstyrelsernas regionala analyser.