Betänkande från Arbetsmarknadsdepartementet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29) Svar senast 30 september 2013

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Betänkande från Arbetsmarknadsdepartementet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29) Svar senast 30 september 2013 STK Sammanfattning Arbetsmarknadsdepartementet har berett Malmö stad tillfälle att yttra sig över betänkandet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29), betänkande av Medborgarskapsutredningen. Utredningen har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag i vissa frågor som rör svenskt medborgarskap. Utredningens huvudsakliga överväganden och förslag kan delas in i fyra övergripande områden: det svenska medborgarskapets betydelse, medborgarskapsceremonier för nya svenska medborgare, ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga, och en möjlighet till svenskt medborgarskap efter kortare tid för den som behärskar det svenska språket (språkbonus). Stadskontoret ställer sig övervägande positiv till utredningens förslag som rör svenskt medborgarskap. Särskilt positivt är förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Genomgående brister dock utredningen vad gäller analyser och konsekvensbeskrivningar av de olika förslagen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att för kommunen avge yttrande till arbetsmarknadsdepartementet i enlighet med upprättat förslag. Beslutsunderlag Betänkande från Arbetsmarknadsdepartementet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29) Svar senast 30 september 2013 SOU 2013:29 G-Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande Beslutsplanering KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott

2 Kommunstyrelsen (4) Ärendet Arbetsmarknadsdepartementet har berett Malmö stad tillfälle att yttra sig över betänkandet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29), betänkande av Medborgarskapsutredningen. Utredningens uppdrag och förslag i korthet Utredningen har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag i vissa frågor som rör svenskt medborgarskap. Utredningens huvudsakliga överväganden och förslag kan delas in i fyra övergripande områden: det svenska medborgarskapets betydelse, medborgarskapsceremonier för nya svenska medborgare, ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga, och en möjlighet till svenskt medborgarskap efter kortare tid för den som behärskar det svenska språket (språkbonus). Inom ramen för flera av dessa områden har ett antal olika frågor behandlats. Utöver detta har utredningen övervägt frågor och lämnat förslag som har att göra med erfarenheterna av lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (MedbL). Också vissa andra frågor har behandlats. Utredningen presenterar bland annat följande överväganden och förslag: En ny portalparagraf om det svenska medborgarskapets betydelse ska föras in i medborgarskapslagen. Portalparagrafen ges i huvudsak följande innehåll: Det svenska medborgarskapet är det viktigaste rättsliga förhållandet mellan medborgaren och staten. Medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter. Det är en grund för folkstyrelsen och står för samhörighet med Sverige. Alla kommuner ska anordna medborgarskapsceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och markera medborgarskapets betydelse. Alla barn som har en förälder som är svensk medborgare ska bli svenska medborgare vid födelsen. Ett barn som föds i Sverige ska bli svensk medborgare vid födelsen, även om barnets föräldrar inte är svenska medborgare, under förutsättning att en av föräldrarna har varit folkbokförda i Sverige i minst fem år och har permanent uppehållstillstånd. Dagens hemvistkrav för medborgarskap bör bestå (fem år som huvudregel, fyra år för statslösa och flyktingar, två år för nordiska medborgare). En person som har en viss nivå av kunskaper i det svenska språket ska kunna bli svensk medborgare ett år tidigare än vad som annars hade krävts (språkbonus). Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 april Vissa övergångsbestämmelser bör gälla. Flera av utredningens förslag kommer om de genomförs att innebära ökade kostnader för framför allt Migrationsverket och Skatteverket. Dessa kostnader bör ersättas. Vidare kommer ett genomförande av förslaget om medborgarskapsceremonier att innebära kostnader för landets kommuner. För detta ska kommunerna ersättas enligt finansieringsprincipen för ökade kostnader. Stadskontorets överväganden

3 Stadskontoret ställer sig övervägande positiv till utredningens förslag som rör svenskt medborgarskap. Särskilt positivt är förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Genomgående brister dock utredningen vad gäller analyser och konsekvensbeskrivningar av de olika förslagen. 3 (4) Stadskontoret har valt att kommentera några av förslagen under respektive rubrik i utredningen. Kommentarerna är ett samråd mellan avdelning för integration och arbetsmarknad, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen samt Invandrarservice inom sociala resursförvaltningen. 5 Medborgarskapsceremonier Stadskontoret är positivt till medborgarskapsceremonier, men ställer sig tveksam till hur mycket ceremonin ska upptas av förmedling av medborgarskapets friheter, rättigheter och skyldigheter. Redan under asyltiden och senare vid deltagande i samhällsorientering och svenska för invandrare ges grundläggande information om kraven för medborgarskap. Det är också oklart vilka ytterligare skyldigheter som medborgarskapet faktiskt genererar. I utredningen konstateras att skyldigheterna är förhållandevis få och att den mest påtagliga, värnplikt för svenska män (som nu även omfattar kvinnor) gjorts beroende av att regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen beslutar om det (1 kap. 3 lagen om totalförsvarsplikt) (SoU 2013:29, sid 84). I praktiken har denna skyldighet därför liten praktisk betydelse. Med detta i åtanke bör tyngdpunkten på medborgarskapsceremonier istället läggas på välkomnandet av nya svenska medborgare. Det är bra att kommunerna kan få stöd och information om hur medborgarskapsceremonier kan utformas och genomföras. I övrigt måste betonas kommunernas självständighet att utan statlig påverkan kunna genomföra medborgarskapsceremonier utifrån lokala förutsättningar. I annat fall bör det vara länsstyrelserna som ska genomföra ceremonierna. I enlighet med finansieringsprincipen ska kommunernas kostnader för ceremonierna fullt ut ersättas av staten Det svenska språket, integrationen och svenskt medborgarskap Betänkandet betonar språkets betydelse för integration. Språket är viktigt inte bara för etableringen på arbetsmarknaden utan också för att kunna ta en aktiv del i samhällslivet och demokratiska processer. Detta gäller oavsett om man avser att söka svenskt medborgarskap eller inte och en strävan måste vara att alla flyktingar och invandrare ges de bästa förutsättningar för att utifrån individuella behov och förutsättningar tillägna sig ett i olika sammanhang funktionellt språk. Likaså bör alla nyanlända ges stöd för att utveckla kunskaper om det svenska samhället genom samhällsorientering. Detta måste ses som mer angeläget än att koppla språkutbildning och/eller språkkrav till frågan om medborgarskap En språkbonus Det är tveksamt om en ettårig genväg till medborgarskapet egentligen har någon större betydelse för nyanländas tillägnande av det svenska språket och integrationen. Varierande språkutveckling hänger snarare samman med att olika individer har mycket skilda förutsättningar för att tillägna sig ett nytt språk än bristande motivation, som skulle kunna ökas genom olika premieringar eller bonusar. Ett tydligt exempel på detta är mycket begränsade, om alls några, effekter av sfibonusen som nu avskaffas. Det finns också en risk att grupper som har sämst förutsättningar för att tillägna sig det svenska språket missgynnas hur man än utformar ett system där språkkrav kopplas samman med frågan om medborgarskap. Frågan är om det är rimligt att man ska ha lättare för att få medborgarskap, eller ska kunna få det snabbare, bara för att man redan från början befinner sig i en mer gynnsam situation. Problemet är inte incitamentet utan att många flyktingar och invandare med ingen eller kort utbildningsbakgrund eller pga. posttraumatiskt

4 stressyndrom har svårt att på kort tid tillgodogöra sig ett nytt språk. I utredningen saknas strategier för ett utökat stöd till de individer som strävar efter att uppnå medborgarskap tidigare genom att tillgodogöra sig språket snabbare. Sådana insatser har sannolikt större inverkan på integrationen än enbart en språkbonus. 4 (4) Ska man ändå koppla samman språkutveckling/kunskaper med frågan om medborgarskap är en bättre variant att införa en språkbonus vilket också utredningen föreslår. Detta är att föredra framför ett ovillkorligt krav på en viss språknivå för att ha rätt till medborgarskap eller ett krav på genomgången språkutbildning. Om en språkbonus ska införas, på det sätt som utredningen föreslår, är det rimligt att den baserar sig på en språknivå motsvarande sfi kurs D. 8. Medborgarskap för barn och unga Stadskontoret ser mycket positivt på förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Utredningen redogör också mycket bra för barnens situation kring medborgarskap. Med tanke på barns bästa och med beaktande av barnkonventionen är det oerhört viktigt att tillgodose att barn får ett medborgarskap och därigenom undvika att bli statslösa. Ett svenskt medborgarskap har också stor betydelse i de fall barn blir bortförda till annat land. Stadskontoret saknar dock i utredningen en problematisering kring de fall där föräldrarna inte är överens om barnets medborgarskap. Ansvariga Jesper Theander Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

5 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (3) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Yttrande Betänkande från Arbetsmarknadsdepartementet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29) Svar senast 30 september 2013 Dnr A 2013/1783/IU Kommunstyrelsen har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kommunstyrelsen ställer sig övervägande positiv till utredningens förslag som rör svenskt medborgarskap. Särskilt positivt är förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Stadskontorett är positivt till medborgarskapsceremonier, men ställer sig tveksam till hur mycket ceremonin ska upptas av förmedling av medborgarskapets friheter, rättigheter och skyldigheter. I enlighet med finansieringsprincipen ska kommunernas kostnader för ceremonierna fullt ut ersättas av staten. Det är tveksamt om en ettårig genväg till medborgarskapet egentligen har någon större betydelse för nyanländas tillägnande av det svenska språket och integrationen. Varierande språkutveckling hänger snarare samman med att olika individer har mycket skilda förutsättningar för att tillägna sig ett nytt språk än bristande motivation, som skulle kunna ökas genom olika premieringar eller bonusar. Kommunstyrelsen ser mycket positivt på förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Med tanke på barns bästa och med beaktande av barnkonventionen är det oerhört viktigt att tillgodose att barn får ett medborgarskap och därigenom undvika att bli statslösa Yttrande Kommunstyrelsen ställer sig övervägande positiv till utredningens förslag som rör svenskt medborgarskap. Särskilt positivt är förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Genomgående brister dock utredningen vad gäller analyser och konsekvensbeskrivningar av de olika förslagen.

6 Kommunstyrelsen har valt att kommentera några av förslagen under respektive rubrik i utredningen. 2 (3) 5 Medborgarskapsceremonier Kommunstyrelsen är positiv till medborgarskapsceremonier, men ställer sig tveksam till hur mycket ceremonin ska upptas av förmedling av medborgarskapets friheter, rättigheter och skyldigheter. Redan under asyltiden och senare vid deltagande i samhällsorientering och svenska för invandrare ges grundläggande information om kraven för medborgarskap. Det är också oklart vilka ytterligare skyldigheter som medborgarskapet faktiskt genererar. I utredningen konstateras att skyldigheterna är förhållandevis få och att den mest påtagliga, värnplikt för svenska män (som nu även omfattar kvinnor) gjorts beroende av att regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen beslutar om det (1 kap. 3 lagen om totalförsvarsplikt) (SoU 2013:29, sid 84). I praktiken har denna skyldighet därför liten praktisk betydelse. Med detta i åtanke bör tyngdpunkten på medborgarskapsceremonier istället läggas på välkomnandet av nya svenska medborgare. Det är bra att kommunerna kan få stöd och information om hur medborgarskapsceremonier kan utformas och genomföras. I övrigt måste betonas kommunernas självständighet att utan statlig påverkan kunna genomföra medborgarskapsceremonier utifrån lokala förutsättningar. I annat fall bör det vara länsstyrelserna som ska genomföra ceremonierna. I enlighet med finansieringsprincipen ska kommunernas kostnader för ceremonierna fullt ut ersättas av staten Det svenska språket, integrationen och svenskt medborgarskap Betänkandet betonar språkets betydelse för integration. Språket är viktigt inte bara för etableringen på arbetsmarknaden utan också för att kunna ta en aktiv del i samhällslivet och demokratiska processer. Detta gäller oavsett om man avser att söka svenskt medborgarskap eller inte och en strävan måste vara att alla flyktingar och invandrare ges de bästa förutsättningar för att utifrån individuella behov och förutsättningar tillägna sig ett i olika sammanhang funktionellt språk. Likaså bör alla nyanlända ges stöd för att utveckla kunskaper om det svenska samhället genom samhällsorientering. Detta måste ses som mer angeläget än att koppla språkutbildning och/eller språkkrav till frågan om medborgarskap En språkbonus Det är tveksamt om en ettårig genväg till medborgarskapet egentligen har någon större betydelse för nyanländas tillägnande av det svenska språket och integrationen. Varierande språkutveckling hänger snarare samman med att olika individer har mycket skilda förutsättningar för att tillägna sig ett nytt språk än bristande motivation, som skulle kunna ökas genom olika premieringar eller bonusar. Ett tydligt exempel på detta är mycket begränsade, om alls några, effekter av sfi-bonusen som nu avskaffas. Det finns också en risk att grupper som har sämst förutsättningar för att tillägna sig det svenska språket missgynnas hur man än utformar ett system där språkkrav kopplas samman med frågan om medborgarskap. Frågan är om det är rimligt att man ska ha lättare för att få medborgarskap, eller ska kunna få det snabbare, bara

7 för att man redan från början befinner sig i en mer gynnsam situation. Problemet är inte incitamentet utan att många flyktingar och invandare med ingen eller kort utbildningsbakgrund eller pga. posttraumatiskt stressyndrom har svårt att på kort tid tillgodogöra sig ett nytt språk. I utredningen saknas strategier för ett utökat stöd till de individer som strävar efter att uppnå medborgarskap tidigare genom att tillgodogöra sig språket snabbare. Sådana insatser har sannolikt större inverkan på integrationen än enbart en språkbonus. 3 (3) Ska man ändå koppla samman språkutveckling/kunskaper med frågan om medborgarskap är en bättre variant att införa en språkbonus vilket också utredningen föreslår. Detta är att föredra framför ett ovillkorligt krav på en viss språknivå för att ha rätt till medborgarskap eller ett krav på genomgången språkutbildning. Om en språkbonus ska införas, på det sätt som utredningen föreslår, är det rimligt att den baserar sig på en språknivå motsvarande sfi kurs D. 8. Medborgarskap för barn och unga Kommunstyrelsen ser mycket positivt på förslagen om ökade möjligheter till svenskt medborgarskap för barn och unga. Utredningen redogör också mycket bra för barnens situation kring medborgarskap. Med tanke på barns bästa och med beaktande av barnkonventionen är det oerhört viktigt att tillgodose att barn får ett medborgarskap och därigenom undvika att bli statslösa. Ett svenskt medborgarskap har också stor betydelse i de fall barn blir bortförda till annat land. Kommunstyrelsen saknar dock i utredningen en problematisering kring de fall där föräldrarna inte är överens om barnets medborgarskap. Ordförande Catrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Tomas Bärring

8

9

10

11

12 Det svenska medborgarskapet