GR:s förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till beslut angående täktverksamhet i Gråbo

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen GR:s förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till beslut angående täktverksamhet i Gråbo Länsstyrelsen har berett Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Göteborgs och Lerums kommuner tillfälle att yttra sig över ovan rubricerat ärende daterat (Bifogas) En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Göteborgs och Lerums kommuner samt GR:s kansli föreslår gemensamma ståndpunkter i ärendet. GR:s förslag till yttrande, daterat , bygger på dessa ståndpunkter. För de juridiskt/formella aspekterna på ärendet har advokatfirman Stangdell & Wennerqvist anlitats och för tekniskt/hydrogeologiska aspekterna har Ramböll Sverige AB anlitats. Till arbetsgruppens förslag till yttrande bifogas också ett av Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) lämnat yttrande, daterat , på Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lerums kommun angående området Norra Gråbo (Bilaga 2) Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat , med utgångspunkt i gemensamma ståndpunkter från GR, Göteborgs och Lerums kommuner. Göteborg Bo Aronsson /Lennart Lagerfors

2 Förslag Stangdell & Wennerqvist Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen GÖTEBORG YTTRANDE Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 3 1 INSTÄLLNING 7 2 GRUNDER FÖR INSTÄLLNING Bakgrund Formella grunder Aktuell prövning Prövningens omfattning Materiella grunder Kommunala och regionala planer och beslut Vattenskyddsområde och riksintresse Pågående utredningar ang regional vattentäkt Prövningsunderlaget i ärendet Kommunal och regional vattenförsörjning Hydrogeologiska förutsättningar Lerums kommuns vattentäkt Gällande rätt och rättspraxis 23 DEN FORTSATTA HANDLÄGGNINGEN 28 Bilagoförteckning 28

4 3 Länsstyrelsen har berett Lerums kommun, Göteborgs Stad (nedan kommunerna) och Göteborgsregionens kommunalförbund (nedan GR) tillfälle att yttra sig över länsstyrelsens förslag till beslut avseende av Sabema Material AB, numera en del av Sand & Grus AB Jehander (Jehander), den 22 februari 1995 ingiven ansökan om grusbrytning. Kommunerna och GR motsätter sig gemensamt länsstyrelsens förslag till beslut och hemställer att Miljöprövningsdelegationen avslår täktansökan. Som grund härför skall följande anföras. SAMMANFATTNING Gråbodeltat i Lerums kommun har tidigare utnyttjats för grustäkt och grusbrytning har pågått fram till år Sedan 1970-talet har området av Lerums kommun framhållits som lämpligt för utvinning av stora mängder grundvatten, genom infiltration i befintligt naturgrus. Lerums kommun har en kommunal vattentäkt i området och sedan början av 1990-talet har kommunen arbetat för att säkerställa och bevara grus- och vattenresursen i området för den kommunala vattenförsörjningen, bl a genom ansökan om vattenskyddsområde. Länsstyrelsen har tidigare medgivit tillstånd till grustäkt ovan grundvattenytan i Gråbo. Genom beslut år 2003 har miljödomstolen dock stoppat grusbrytningen i området. Länsstyrelsen föreslår nu att tillstånd skall ges till grusbrytning under grundvattenytan i Gråbodeltats västra del. En fortsatt grusbrytning i Gråbodeltat - under eller ovan grundvattenytan - är inte förenlig med varken Lerums kommuns befintliga vattentäkt eller föreslagen regional vattentäkt i området. Förevarande ärende avser således frågan om å ena sidan Gråbodeltat skall nyttjas för grustäkt eller å andra sidan de unika vatten- och grustillgångarna skall bevaras, bl a för möjligheten till kommunal och regional vattentäkt. Gråbodeltat i Lerums kommun är unikt ur vattenförsörjningsperspektiv både sett ur nationell, regional och kommunal synpunkt. Området har unika förhållanden för uttag av stora mängder grundvatten av god kvalitet. En förutsättning härför är att vatten från sjön Mjörn kan infiltrera i det naturgrus, som finns i området. Allt det befintliga

5 4 naturgruset måste bevaras för att kunna få ut tillräckligt med grundvatten (cirka l/s) av en godtagbar kvalitet. Kommunerna och GR har sedan lång tid tillbaka arbetat för att säkerställa och bevara grus- och vattenresursen i Gråbodeltat bl a för den befintliga och framtida vattenförsörjningen. Detta framgår av kommunernas översiktsplanering samt de regionala vatten- och grusförsörjningsplaner, som man gemensamt i Göteborgsregionen tagit fram och publicerat så sent som år Det gemensamma arbetet för att skydda Gråbodeltat för bl a den framtida vattenförsörjningen överensstämmer med syftet med de nationella och regional miljömålen, vilka blivit antagna av riksdag respektive Länsstyrelsen för Västra Götaland. Miljömålen - liksom gällande lagstiftning på området - anger att en långsiktig, uthållig dricksvattenförsörjning skall eftersträvas och ha högsta prioritet. Områden särskilt lämpade för stora, regionala grundvattenuttag såsom Gråbodeltat skall skyddas från olika typer av exploateringsverksamheter. Grustäktsverksamhet har tidigare bedrivits i Gråbodeltat, men miljödomstolen har i beslut den 28 april 2003 undanröjt länsstyrelsens grustäktstillstånd. Under de sista 4 åren har således inte någon grustäkt bedrivits i Gråbo, vilket i sig visar att den regionala grusförsörjningen kan säkerställas på annat sätt. En ny grustäkt i Gråbodeltat innebär bl a exploatering av det skyddsvärda naturgruset och en föroreningsrisk för grundvattnet och Lerums kommuns befintliga vattentäkt. Med hänsyn till de hydrogeologiska förhållandena i området kommer länsstyrelsens förslag till grustäkt att omintetgöra möjligheten till en kommunal och regional vattentäkt i Gråbodeltat, varvid hänvisas till bilagda granskningsyttrande, upprättat av Ramböll den 3 december 2007 (bilaga 1). Gråbodeltat bedöms vara det bästa alternativet för att säkerställa reservvattenförsörjningen för Göteborgsregionen och det saknas alternativa möjligheter att förse Göteborgsregionen med en motsvarande vattenförsörjning, med avseende på vattenkvalitet och vattenmängd. Med anledning härav och ur resurshushållningssynpunkt måste såväl de befintliga grundvatten- som grustillgångarna i Gråbodeltat bevaras. Gråbodeltat måste bevaras för kommande generationer med hänsyn till dess unika naturresurser och förutsättningar för bl a storskalig vattenproduktion. Så

6 5 snart det är möjlighet att klassa grundvattenförekomster som riksintresse kommer detta med all sannolikhet att ske för Gråbodeltat. Lerums kommun har även påbörjat arbete med att skydda sin befintliga vattentäkt i området genom ett vattenskyddsområde. Kommunerna och GR motsätter sig att prövning sker av tillstånd till grustäkt i Gråbodeltat innan skyddet av grundvatten- och grustillgångarna i området är prövade som riksintresse och vattenskyddsområde. Inga nya exploateringsverksamheter, som kan skada vatten- eller grusförekomsten i Gråbo, kan tillåtas. Länsstyrelsens förslag till ny grustäkt i Gråbodeltat kommer att skada både vatten- och grusförekomsten samt främjar inte heller en hushållning med naturresurserna i ett långsiktigt perspektiv, varför förslaget inte kan godtas. Ett beslut i enlighet med länsstyrelsens förslag skulle strida mot tidigare och nu gällande lagstiftning (både naturresurs- och naturvårdslagen samt miljöbalken), gällande nationella och regionala miljömål, EG:s ramdirektiv för vatten, gällande rättspraxis, kommunernas översiktsplanering samt de antagna regionala vatten- och grusförsörjningsplanerna. Av ovan nämnda materiella/sakliga skäl bestrider kommunerna och GR länsstyrelsens förslag att bevilja nytt tillstånd till grustäkt i Gråbodeltat. Även av följande formella/processuella skäl motsätter sig kommunerna och GR länsstyrelsens förslag. Länsstyrelsen har valt att pröva förevarande tillståndsärende enligt de år 1995 gällande naturvårds- och naturresurslagarna. Detta är inte rimligt med tanke på att dessa lagar blivit upphävda i samband med miljöbalkens ikraftträdande år 1999, dvs för mer än 8 år sedan. Av allmänna rättsgrundsatser följer att ärendet skall prövas enligt miljöbalkens regler. Beslut i ärendet bör först fattas efter att ett samrådsförfarande enligt miljöbalken hållits. För att få ett bättre beslutsunderlag i ärendet bör under detta samråd även berörda myndigheter med sektoransvar för vatten- och grusresurser (Naturvårdsverket, SGU och Livsmedelsverket), beredas tillfälle att yttra sig.

7 6 Länsstyrelsen har valt att pröva ärendet utifrån en tillståndsansökan som är 12 år gammal. Miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet är 8 år gammal. Det av sökanden i ärendet redovisade underlaget är undermåligt och redovisar inte de faktiska förhållanden som idag gäller i Gråbodeltat. Underlaget är också bristfälligt i flera andra avseenden, bl a vad gäller beskrivningen av konsekvenserna på grundvattennivåer, grundvattenkvalitet, påverkan på Lerums kommuns befintliga vattentäkt i Gråbo m m av en ny grustäkt. Slutligen finns det inte heller en laglig möjlighet för Miljöprövningsdelegationen att bevilja tillstånd till grustäkt under grundvattenytan förrän det meddelats tillstånd till brytning av gruset ovan grundvattenytan. Miljödomstolen har i beslut den 28 april 2003 upphävt länsstyrelsens täkttillstånd ovan grundvattenytan, varför det i ärendet endast återstår att pröva grustäkt under grundvattenytan. All kommersiell grustäktsverksamhet - oavsett hur mycket grus som bryts - är tillståndspliktig både enligt tidigare gällande naturresurs- och naturvårdslag samt nuvarande miljöbalken. Länsstyrelsen har föreslagit ny grustäkt under grundvattenytan i den västra delen av Gråbodeltat. Det råder dock inte någon tvekan om att det alltjämt finns grus kvar att bryta ovan grundvattenytan i detta område. Mängden grusmaterial ovan grundvattenytan bedöms uppgå till cirka ton (cirka m 3 ). Länsstyrelsens beslut förutsätter felaktigt att det redan skulle finnas ett tillstånd att bryta detta grus ovan grundvattenytan. Miljödomstolen har i sitt beslut år 2003 förklarat att endast prövningen av grusbrytning under grundvattenytan återstår i ärendet. Miljöprövningsdelegationen som underinstans till miljödomstolen kan därför inte i strid mot domstolens lagakraftvunna beslut meddela tillstånd till brytning ovan grundvattenytan. Länsstyrelsens beslutsförslag är lagstridigt. Redan av denna anledning skall Miljöprövningsdelegationen avslå ansökan om täkttillstånd. I övrigt vill kommunerna och GR hänvisa till bilagda granskningsyttrande, upprättat av Ramböll (bilaga 1) samt yttrande från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), upprättat den 11 oktober 2002 med anledning av Lerums kommuns nya översiktsplan (bilaga 2).

8 7 1 INSTÄLLNING Kommunerna och GR bestrider Jehanders tillståndsansökan och hemställer att Miljöprövningsdelegationen avslår ansökan. 2 GRUNDER FÖR INSTÄLLNING 2.1 Bakgrund Sabema Material AB, numera Jehander, ingav den 22 februari 1995 en ansökan om tillstånd till grustäkt ovan och under grundvattenytan i Gråbodeltat i Lerums kommun. Länsstyrelsen för Älvsborgs län resp Länsstyrelsen för Västra Götalands län meddelade i två delbeslut den 20 december 1996 resp den 21 december 1998 Sabema tillstånd till grustäkt ovan grundvattenytan. Tillståndsbesluten överklagades av Lerums kommun. Innan dessa tillståndsbeslut hann bli överprövade av miljödomstolen har täkttillstånden upphört att gälla den 31 oktober 2001, varför miljödomstolen tvingats att avskriva ärendena utan att pröva dem i sak. Eftersom länsstyrelsens tillståndsbeslut gällt omedelbart har Lerums kommun förtagits sin rätt till överprövning. I praktiken har betydande mängder naturgrus kunnat brytas sedan 1996 utan ett gällande lagakraftvunnet tillstånd. Det innebär också att någon prövning inte skett av grusintresset i förhållande till de andra berörda motstående intressena i området, däribland vattenintresset. Dessa motstående intressen har därför under dessa år lidit en betydande skada och rättsförlust. Med hänsyn härtill förutsätter kommunerna och GR att alla kommande beslut i förevarande ärende endast skall äga verkställighet efter att de vunnit laga kraft. Länsstyrelsen har härefter i beslut den 24 oktober 2001 medgivit Sabema tillstånd till ny grustäkt ovan grundvattenytan i området samt förordnat att beslutet skall gälla omedelbart. Kommunerna och GR har överklagat länsstyrelsens beslut till miljödomstolen, som avslagit Lerums kommuns respektive avvisat Göteborgs Stads och GR:s överklaganden. Efter överklagande till Miljööverdomstolen har domstolen inledningsvis inhiberat länsstyrelsens beslut, dvs stoppat verkställigheten av beslutet. Vid den slutliga prövningen har Miljööverdomstolen återförvisat målet till miljödomstolen för fortsatt handläggning. Miljööverdomstolen har också fastställt att såväl Göteborgs Stad som GR har sakägarställning i ärendet, dvs de företräder ett

9 8 regionalt intresse som skall beaktas i ärendet. Miljödomstolen har därefter i beslut den 28 april 2003 undanröjt länsstyrelsens tillstånd till grustäkt. Beslutet om undanröjande har vunnit laga kraft. Något gällande tillstånd till grustäkt ovan eller under grundvattenytan i Gråbodeltat finns sålunda ej. I inlaga den 23 juni 2004 har sökanden Jehander yrkat att länsstyrelsen skall meddela tillstånd till grustäkt i enlighet med tillståndsansökan, daterad den 22 februari Jehander begär i inlagan att länsstyrelsen slutligen skall pröva tillstånd till grustäkt såväl ovan som under grundvattenytan. På sid. 3, sista stycket i inlagan antyder bolaget att Sabemas ursprungliga ansökan från år 1995 i dess helhet skulle anses oprövad. Kommunerna och GR gör gällande att detta är felaktigt med hänvisning till den tidigare handläggningen i länsstyrelsen, miljödomstolen och Miljööverdomstolen, se ovan. Miljödomstolen har i beslut den 28 april 2003 undanröjt länsstyrelsens täkttillstånd. I sitt beslut, sid. 3, konstaterar miljödomstolen uttryckligen att: Vad som återstår av Sabemas ansökan är därmed endast frågan om grustäkt under grundvattenytan som, såvitt bekant, ännu inte prövats av länsstyrelsen.. Miljödomstolens beslut har vunnit laga kraft och gäller därmed. Kommunerna och GR delar länsstyrelsens uppfattning att det i ärendet endast återstår att ta ställning till frågan om tillstånd till täktverksamhet under grundvattenytan. Jehanders talan avseende täktverksamhet ovan grundvattenytan skall därför avvisas. Jehander har i inlaga den 28 mars 2007 justerat sin talan i ärendet och gör numera i andra hand gällande att tillstånd till grustäkt under grundvattenytan skall meddelas för täktsjö A i västra delen av täkten.

10 9 2.2 Formella grunder Aktuell prövning Länsstyrelsen föreslår i sitt yttrande, daterat den 1 oktober 2007, att Jehander lämnas tillstånd till grustäkt under grundvattenytan i den västra delen av Gråbodeltat. På följande formella/processuella grunder bestrider kommunerna och GR förslaget till täkttillstånd. Kommunerna och GR bestrider att prövning skall ske enligt naturresurslagen och naturvårdslagen. Prövningen skall ske enligt gällande lagstiftning, nämligen miljöbalken, med tanke på de faktiska förhållandena som idag gäller i ärendet och på plats i Gråbodeltat. Täktansökan ingavs 1995 och härefter har miljöbalken trätt i kraft Ärendet har även en principiellt stor betydelse eftersom det rör avvägningen mellan vatten- och grusintresset, vilken avvägning bör göras enligt nuvarande lagstiftning. Slutligen skall även beaktas att nuvarande sökande (Jehander) är en annan juridisk person än den (Sabema) som ingav ansökan Beslut i ärendet bör fattas med stöd av miljöbalken, efter att ett samrådsförfarande enligt miljöbalken hållits. Samråd bör då även ske med berörda myndigheter med sektoransvar för vatten- och grusresurser (Naturvårdsverket, SGU och Livsmedelsverket), vilka måste beredas tillfälle att yttra sig. Kommunerna och GR gör gällande att ärendet skall prövas enligt gällande lagstiftning på området (miljöbalken) eftersom det skulle strida mot allmänna rättsgrundsatser att pröva ärendet enligt naturresurslagen och naturvårdslagen. Kommunerna och GR bestrider att det i ärendet föreligger ett godtagbart underlag för beviljande av täkttillstånd, varvid följande skall anföras. Sökanden Jehander yrkar att länsstyrelsen slutligen skall ta ställning till av Sabema den 22 februari 1995 ingiven ansökan om täkttillstånd, vilken ansökan är mer än 12 år gammal. Ansökan beskriver förhållandena vid tiden för ansökan, dvs i början av 1990-talet, och någon egentlig komplettering av underlaget har sökanden Jehander

11 10 inte redovisat i ärendet. I ärendet ingiven miljökonsekvensbeskrivning är från år 1999, dvs 8 år gammal. På sidan 9, överst i länsstyrelsens beslutsförslag anges att av Sabema år 1999 ingiven miljökonsekvensbeskrivning enligt länsstyrelsens bedömning uppfyller de aktuella krav som vid denna tidpunkt kunde ställas på bolaget avseende utformning och omfång på en sådan beskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning skall, enligt tidigare och nu gällande lagstiftning, uppfylla de krav och beskriva de förhållanden som gäller när ärendet avgöres/beslut meddelas, dvs idag befintliga förhållanden i Gråbodeltat. Miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller därför inte grundläggande krav och kan inte ligga till grund för ett täkttillstånd. Enligt gällande rätt skall sökanden i ansökningsärenden visa att sökt verksamhet uppfyller de krav som uppställs i lagstiftningen. Bevisbördan för att kraven är uppfyllda åvilar sökanden/verksamhetsutövaren (Jehander), som genom ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och underlag, har att beskriva och styrka verksamhetens inverkan på bl a motstående intressen samt människors hälsa och miljön. Uppgifterna måste vara av en sådan karaktär och så pass långtgående samt aktuella att verksamhetens effekter kan utredas. För det fall detta inte är uppfyllt och verksamhetens verkningar inte kan fastställas skall ansökan inte bifallas. Detta följer av allmänna rättsgrundsatser, vilka exempelvis framgår uttryckligen av Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 10 oktober 2007 i mål M Länsstyrelsens beslut i ärendet baseras bl a på det av sökanden år 1995 presenterade underlaget, vilket är inaktuellt. Detta är uppenbart felaktigt och det måste bl a beaktas att grustäktsverksamhet pågått i området sedan täktansökans ingivande år Täktansökan med tillhörande underlag beskriver varken befintliga förhållanden eller grustäktsverksamhetens påverkan på motstående intressen på ett korrekt sätt. I övrigt utgår länsstyrelsens förslag till beslut i allt väsentligt från de utredningar och det underlag som kommunerna och GR framtagit avseende regional vattentäkt i Gråbodeltat. Det skall erinras om att det är Jehander som är sökande och verksamhetsutövare och således har utredningsskyldigheten och bevisbördan i ärendet. När det gäller det av kommunerna och GR framtagna underlaget, har detta inte framtagits

12 11 för prövningen av Jehanders täkttillstånd. Underlaget avser att visa på de goda förutsättningarna för utförandet av regional vattentäkt med konstgjord infiltration och inte primärt grustäktens inverkan på andra motstående intressen, såsom vattenintresset. I den delen åligger det sökanden Jehander att redovisa ett godtagbart underlag i ärendet. Något sådant godtagbart underlag finns inte i ärendet, exempelvis en utredning om effekten på grundvattnets kvalitet, påverkan på Lerums kommuns vattentäkt m m av ny grustäkt. I målet föreliggande underlag är inte tillräckligt för att kunna medge nytt grustäktstillstånd. Kommunerna och GR gör gällande att underlaget i målet inte på ett korrekt sätt beskriver de faktiska förhållandena i Gråbo idag eller effekterna av en ny grustäkt och därför inte kan ligga till grund för ett nytt grustäktstillstånd Prövningens omfattning Kommunerna och GR bestrider att det finns lagliga möjligheter att ge tillstånd till grusbrytning under grundvattenytan enär det inte finns något tillstånd att bryta det grus som ligger ovanför grundvattenytan. På sidan 1 i länsstyrelsens beslutsförslag anges att: Miljöprövningsdelegationen prövar inte ansökan om grusbrytning ovan grundvattenytan, dvs beslutet avser endast frågan om tillstånd till brytning av grus under grundvattenytan. Länsstyrelsen föreslår nu att grusbrytning skall få ske i den västra delen av Gråbodeltat. I tidigare täkttillstånd har länsstyrelsen medgivit grusbrytning i Gråbodeltat till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan grundvattennivån. Det innebär att det alltjämt skall finnas ett betydande gruslager ovan grundvattenytan, både i den västra och östra delen av området. Något tillstånd att bryta gruset ovan grundvattennivån finns inte, varför länsstyrelsens inte heller kan medge brytning av gruset under grundvattennivån. Trots det anger länsstyrelsen på sidan 7, under rubriken Prövningens omfattning, i sitt beslutsförslag att: För att möjliggöra detta uttag måste uppenbarligen även det grus som ligger över grundvattenytan tas ut. Något särskilt tillstånd för detta begränsade uttag behöver inte meddelas.. Kommunerna och GR gör gällande att detta är lagstridigt. All kommersiell täktverksamhet är tillståndspliktig,

13 12 både enligt nuvarande miljöbalken och dåvarande 18 naturvårdslagen. Mängden grus saknar betydelse för tillståndsplikten. Det är inte heller redovisat hur stor mängd grus ovan grundvattenytan som finns inom det västra täktområdet, dvs den grusmängd länsstyrelsen betecknar som detta begränsade uttag. Enligt av kommunerna och GR utförda beräkningar uppgår den återstående mängden grusmaterial inom aktuellt område till ca ton (ca m 3 ). Detta kan inte anses utgöra ett begränsat uttag. Beräkningen omfattar allt material ovan grundvattenytan inom området för täktsjö A1-A2, inklusive avsläntning mot omgivande högre mark, se vidare avsnitt 6.2 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Länsstyrelsens inställning i denna del är också anmärkningsvärd med tanke på att myndigheten uttryckligen i sitt beslutsförslag (sidan 1) anger att frågan om brytning ovan grundvattenytan redan rättsligen är avgjord. Kommunerna och GR gör gällande att täktansökan under grundvattenytan måste ogillas på den grund att tillstånd till brytning ovan grundvattenytan saknas och lagligen inte heller kan meddelas av Miljöprövningsdelegationen i ärendet. Länsstyrelsens beslutsförslag förutsätter även utförandet av en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. I länsstyrelsens förslag medges Jehander rätt att bryta grus under grundvattenytan, vilket innebär en direkt påverkan på grundvattnets nivå samt tillskapandet av en täktsjö. Dessa åtgärder innebär en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet 2 miljöbalken, vilket förutsätter tillstånd av miljödomstolen. Länsstyrelsens förslag till grustäktstillstånd förutsätter således att även miljödomstolen medger åtgärderna i ett tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken. På ovan angivna formella/processuella grunder skall täktansökan avslås. 2.3 Materiella grunder På följande materiella/sakliga grunder bestrider kommunerna och GR förslaget till täkttillstånd.

14 13 Kommunerna och GR gör gällande att länsstyrelsen i sitt beslutsförslag i vissa delar hänvisar till uppgifter som idag inte är relevanta och att länsstyrelsen också drar oriktiga slutsatser av underlaget i ärendet. Grundvattentillgången i Gråbo avses att nyttjas för såväl Lerums kommuns som Göteborgsregionens vattenförsörjning genom utförande av storskalig, kommunal och regional vattentäkt med konstgjord infiltration. Med anledning härav har kommunerna och GR sedan lång tid tillbaka arbetat för skyddandet av befintlig grundvattentillgång i Gråbodeltat Kommunala och regionala planer och beslut Att hela grundvattentillgången i Gråbodeltat kan antas komma att utnyttjas för kommunal vattentäkt har framhållits från Lerums kommuns sida sedan 1970-talet. Sedan 1990-talet har detta också framgått av kommunens översiktsplanering, såsom översiktsplan för Gråboområdet, ÖP 90 och fördjupad översiktsplan för Lerums kommun, Norra Gråbo och nu gällande översiktsplan för Lerums kommun, ÖP Av dessa översiktsplaner framgår att sedan pågående grustäktsverksamhet enligt 1987 års täkttillstånd avslutats skall Gråbo-området avsättas för annat ändamål. I nu gällande översiktsplan, ÖP 2000 anges särskilt nödvändigheten av att bibehålla de befintliga gruslagren i Gråbodeltat som ett skydd för grundvattentillgången. Av översiktsplanen framgår vidare att den omättade gruszonen är begränsad, vilket medför en ökad föroreningsrisk för grundvattnet. För närvarande pågår arbete med framtagande av ny fördjupad översiktsplan för Norra Gråbo, varav också framgår att Gråbodeltat ej skall nyttjas för grustäkt. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har yttrat sig den 11 oktober 2002 med anledning av Lerums kommuns nya översiktsplan, vilket yttrande inges och åberopas i ärendet (bilaga 2). Lerums kommun har att svara för planläggningen inom kommunens gränser (planmonopol), vilket innebär att kommunen också har att bestämma vilken markanvändning som skall förekomma. Av Lerums kommuns översiktsplanering följer att någon ny grustäktsverksamhet inte skall bedrivas i Gråbodeltat.

15 14 Göteborgs Stads fördjupade översiktsplan från 2003, Vatten så klart, redovisar olika åtgärder för att säkerställa en långsiktig, hållbar vattenförsörjning i Göteborg och i Göteborgsregionen. Planen omnämner som prioriterat det regionala samarbetet för att kunna använda isälvsdeltat i Gråbo för en mer uthållig vattenförsörjning samt att vattentäkter och geologiska formationer som är eller kan bli av betydelse för vattenförsörjningen ska skyddas som riksintressen och av vattenskyddsområden. Ett beslut om fortsatt grusbrytning i Gråbodeltat strider mot Lerums kommuns och Göteborgs Stads översiktsplanering. I framtagen vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, daterad i maj 2003, betonas de unika förutsättningarna för vattenuttag i Gråbo. Däri anges att Gråbodeltat måste bevaras för vattentäkt och att ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter skall inrättas. I framtagen grusförsörjningsplan för Göteborgsregionen, daterad i maj 2003, konstateras att de begränsade tillgångarna på naturgrus i regionen innebär att alternativa material, exv. bergkross, omedelbart måste börja användas som ersättning för naturgrus. Detta har vidare varit ett känt faktum i betongbranschen sedan flera decennier tillbaka. Länsstyrelsen har i sitt beslutsförslag inte beaktat de för regionen gällande vattenoch grusförsörjningsplanerna. Kommunerna och GR gör gällande att ett beslut om ny grustäkt i Gråbodeltat strider mot de regionala vatten- och grusförsörjningsplanerna Vattenskyddsområde och riksintressen Länsstyrelsen anför på sidan 8 i sitt beslutsförslag att något vattenskyddsområde inte är fastställt för Lerums kommuns vattentäkt i Gråbo samt att grus- eller vattenförekomsterna inte är klassade som riksintresse. Skälen till att detta inte är fallet är följande.

16 15 Lerums kommun ansökte innan Sabemas täktansökan år 1995 hos länsstyrelsen om fastställelse av ett vattenskyddsområde för Gråbodeltat, i syfte att skydda den kommunala vattentäkten i området och härtill hörande grundvatten- och grusförekomster. Länsstyrelsen avslog dock Lerums kommuns begäran. Mot bakgrund härav får det anses anmärkningsvärt att länsstyrelsen använder avsaknaden av vattenskyddsområde som argument gentemot vattenintresset i området. Kommunerna och GR delar länsstyrelsens inställning att vattenskyddsområde för Lerums kommuns vattentäkt i området bör fastställas. Detta arbete har dock avvaktat undersökningarna för en storskalig regional vattentäkt, vilken vattentäkt i sig kommer att behöva skyddas genom ett vattenskyddsområde. Någon möjlighet att ge en vattentäkt i området tillräckligt skydd finns inte heller så länge grustäktsverksamhet tillåts här. Med hänsyn till länsstyrelsens inställning i fråga om vattenskyddsområde kommer Lerums kommun att inrätta ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter i området. När det gäller ur vattenförsörjningssynpunkt riksintressanta vatten- och grusförekomster, finns idag ingen laglig möjlighet att klassa dessa som riksintressen. Arbete pågår dock, bl a genom SGU, med att geografiskt lokalisera riksintressanta grundvatten- och grustillgångar i landet. När denna lokalisering är utförd har lagstiftaren för avsikt att ta ställning till frågan om klassificering av vatten- och grusförekomster som riksintressen. Grundvatten- och grusförekomsten i Gråbodeltat uppfyller alla krav för att bli klassad som riksintresse. Eftersom det således inte finns en möjlighet idag att klassa grundvatten- och grusförekomsten i området som riksintresse är det anmärkningsvärt att länsstyrelsen använder avsaknaden av riksintresseklassning som argument i sin prövning av ärendet. Det avgörande för prövningen måste istället vara behovet av att skydda befintlig grundvatten- och grustillgång i Gråbodeltat ur vattenförsörjningssynpunkt. Då skall beaktas att Lerums kommun har en befintlig och tillståndsgiven kommunal vattentäkt i området samt att vatten- och grusförekomsten är av nationell och regional betydelse för den framtida vattenförsörjningen. En ny grustäktsverksamhet, som bevisligen skadar dessa vattenintressen, kan inte medges.

17 16 Det ligger också i de centrala och regionala miljövårdande myndigheternas skyldighet att tillse att dylika naturtillgångar, såsom Gråbodeltat, snarast skyddas och fastställs som riksintressen. Kommunerna och GR förutsätter att länsstyrelsen verkar för att grundvatten- och grusförekomsterna i Gråbodeltat blir klassade som riksintressen för den framtida vattenförsörjningen. Kommunerna och GR hemställer om att länsstyrelsen - innan beslut fattas i ärendet - inhämtar yttrande från SGU, varvid SGU bör yttra sig om bl a betydelsen av vattenoch grusförekomsten i Gråbodeltat för vattenförsörjningen samt riskerna för vattenintresset vid en ny grustäkt i den västra delen av området. Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte medges innan befintliga grus- och grundvattentillgångar i området har ett godtagbart skydd och detta skydd är prövat genom vattenskyddsområde och riksintresse Pågående utredningar ang regional vattentäkt Grundvatten- och grustillgången i Gråbodeltat kan antas komma att nyttjas för Göteborgsregionens vattenförsörjning genom utförandet av en storskalig regional vattentäkt med konstgjord infiltration. Med anledning härav har kommunerna och GR hållit ett samrådsförfarande enligt 6 kap. miljöbalken. Ett omfattande samråd har hållits med särskilt berörda, däribland fastighetsägare och andra rättighetsinnehavare i området, samt länsstyrelsen. Länsstyrelsen har beslutat att föreslagen regional vattentäkt med konstgjord infiltration kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med anledning härav har kommunerna och GR påbörjat ett utökat samrådsförfarande, vari ingår bl a omfattande utredningar för den regionala vattentäkten. Dessa utredningar är ännu inte färdigställda och nästa steg är utförandet av en pilotanläggning för konstgjord infiltration i området, se vidare avsnitt 6.9 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Kommunerna och GR gör gällande att samtliga framtagna utredningar styrker att hela Gråbodeltat måste skyddas för en framtida regional vattentäkt, varvid hänvisas till Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). När det gäller utförda utredningar kan i korthet följande nämnas.

18 17 Under 1999 har GR låtit utföra en förstudie, vilken ger stöd för att förutsättningarna är mycket goda för storskalig regional vattentäkt i Gråbodeltat. Härefter har kommunerna och GR låtit J&W upprätta en grundvattenmodell för Gråbodeltat, som ytterligare utrett hydrogeologin i området och också styrkt att förutsättningarna är mycket goda för storskalig regional vattentäkt i Gråbo. Uppgifterna i grundvattenmodellen har sedan verifierats i Geosigmas rapport från år Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte medges innan samrådsförfarandet, erforderliga utredningar och prövning skett av tillstånd till ny regional grundvattentäkt i Gråbo Prövningsunderlaget i ärendet Jehander begär att länsstyrelsen slutligen skall ta ställning till av Sabema den 22 februari 1995 ingiven ansökan om täkttillstånd, vilken ansökan är mer än 12 år gammal. Miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet är upprättad år 1999 och är 8 år gammal. Efter att dessa handlingar ingivits i ärendet har omfattande grustäktsverksamhet bedrivits i Gråbodeltat. Det föreliggande underlaget i ärendet beskriver därför inte på ett korrekt och godtagbart sätt de faktiska förhållandena i Gråbo idag samt konsekvenserna av en ny grustäktsverksamhet. Av kommunerna och GR vidtagna undersökningar har visat att tidigare bedriven grustäktsverksamhet kan ha skett i strid mot länsstyrelsens täkttillstånd. I denna del hänvisas till bl a av SCC upprättad grundvattenkontroll från år 1997, massberäkning från år 2001 och inventering och funktionskontroll av observationsrör och jordbrunnar i Gråbo från år 2002 samt avsnitt 7 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Av rapporterna framgår att grusbrytning inom delar av området med all sannolikhet skett närmare grundvattenytan än de i täkttillstånden medgivna 1 meter respektive 3 meter ovan grundvattenytan. Det innebär att täktbotten på flera ställen i sådant fall ligger för nära grundvattenytan. Detta synes även Jehander bekräfta på sid. 4, första stycket i bolagets inlaga till länsstyrelsen den 23 juni 2004, vari anges att det: finns områden i täkten som är slutbrutna i fråga om grus över grundvattennivån. De av länsstyrelsen meddelade täkttillstånden har uttryckligen endast medgivit grusbrytning till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan högsta grundvattenytan. Det innebär i sådant

19 18 fall en grusbrytning i strid mot meddelade täkttillstånd. De faktiska förhållandena inom täktområdet i Gråbodeltat måste utredas av verksamhetsutövaren Jehander eftersom dessa har en direkt och avgörande betydelse för prövningen i ärendet, bl a för frågorna om hur mycket grus som finns kvar i området, hur detta påverkar grundvattenförhållandena, om täkt skett i strid med gällande tillstånd m m. Om brytning skett i strid med gällande täkttillstånd utgör detta i sig skäl för att normalt neka nytt täkttillstånd eller t.o.m. återkalla ett gällande tillstånd, se 24 kapitlet 3 1 st. 2 p. miljöbalken. Kommunerna och GR förutsätter att något tillstånd till fortsatt grusbrytning inte medges innan Jehander utrett och redovisat de faktiska förhållandena vad gäller grundvattenyta och grusbrytning inom täktområdet i Gråbodeltat samt styrkt att villkoren i tidigare täkttillstånd följts. Gråbodeltat är i dag påverkat av bedriven grustäktsverksamhet. Grundvattennivån i området är på flera ställen belägen nära befintlig marknivå, varför påverkan på grundvattenkvaliteten av ny grustäkt kan bli betydande. Storleken av gruslagren är av avgörande betydelse för reningen av det yt- och dagvatten som infiltrerar till grundvattenmagasinet. På sätt framgår av kommunernas och GR:s utredningar av regional vattentäkt samt Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1) innebär fortsatt grusbrytning ovan och under grundvattenytan att säkerheten för såväl Lerums kommuns befintliga kommunala vattentäkt och privata vattentäkter som möjligheten till regional vattentäkt äventyras. Någon godtagbar utredning ang effekten på grundvattnets kvalitet och konsekvenserna på motstående intressen av ny grustäkt har sökanden ej presenterat i ärendet. Länsstyrelsen har i sitt beslutsförslag medgivit ett uttag av ton naturgrus inom områdets västra del. Av underlaget i ärendet framgår ej vilken grusmängd ovan och under grundvattenytan som idag finns inom områdets västra del, vilken faktauppgift är en absolut förutsättning för att överhuvudtaget kunna ge tillstånd till en grustäkt. Vidare har kommunerna och GR låtit jämföra länsstyrelsens förslag till täktområde med det täktområde som redovisas i täktansökan från Det kan konstateras att länsstyrelsens förslag går utöver täktområdet i ansökan, se avsnitt 7 och figur 2 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Det saknas formellt möjlighet för tillstånds-

20 19 myndigheten att gå utöver yrkandena i täktansökan. Denna omständighet visar också på att underlaget i ärendet är otillräckligt samt att de faktiska omständigheterna inte är utredda. Täktansökan kan på föreliggande underlag inte prövas varför ansökan enligt kommunernas och GR:s mening skall ogillas Kommunal och regional vattenförsörjning Göta älv är idag den helt dominerande vattentäkten i Göteborgsregionen, och svarar för mer än 70 % av råvattenförsörjningen. Den viktigaste hälsorisken förknippad med allmän vattenförsörjning är vattenburen smitta, och det finns ingen beredningsteknik som ger en fullständig reduktion av smittämnen. Göteborg stänger sitt råvattenintag från huvudvattentäkten Göta älv när det finns indikationer på oacceptabel råvattenkvalitet. Under normalår hålls intaget stängt under ca 30 % av tiden, och indikationer på mikrobiologiska kvalitetsstörningar orsakar huvuddelen av stängningstiden. Råvattenmagasinet i Delsjöarna räcker maximalt i ca tre veckor och begränsade volymer reservråvatten kan tas ur Mölndalsåsystemet via Rådasjön. Dessa reserver utnyttjas periodvis fullt och Rådasjön får t ex i samband med kraftiga regn en smittämnespåverkan som kan vara väl så stor som på Göta älv. Nuvarande vattenförsörjning klarar inte långvariga avbrott i tillgängligheten till Göta älv, utan att omfattande avbrott i leveransen av dricksvatten riskeras. För att klara de förväntade klimatförändringarna, med mer nederbörd i västra Sverige och mer av kraftiga regn, behöver vattenförsörjningen kompletteras. Grundvattenbildning med en tillräcklig omättad zon ovan grundvattenytan och tillräcklig uppehållstid i den mättade zonen under grundvattenytan ger en god reduktion av bland annat smittämnen. Denna reduktion uppnås dessutom med en mindre resursförbrukning och klimatpåverkan än alternativ som kemisk fällning. I denna del hänvisas även till avsnitt 5 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1) och däri refererad rapport, upprättad den 1 oktober 2007 av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Vattenförsörjningen för Lerums kommun är till största delen baserad på råvatten från sjöarna Stora Stamsjön och Öxsjön. Riskerna med dessa ytvattentäkter är betydande. En större förorening i Stora Stamsjön/Öxsjön innebär ett hot mot Lerums kom-

21 20 muns vattenförsörjning. Lerums kommuns avsikt är därför att nyttja grundvattentillgången i Gråbodeltat såsom huvudvattentäkt för sin vattenförsörjning. Tillgången i Gråbodeltat av tillräckligt stora mängder grundvatten, vilket vatten genom storskalig infiltration kan få en godtagbar kvalitet är således av största intresse för såväl Lerums kommun som Göteborgsregionen Hydrogeologiska förutsättningar Tillgången till grundvatten av god kvalitet är ytterst begränsad inom de flesta kommuner i Göteborgsregionen. Detsamma gäller områden med tillräckliga gruslager för utförande av infiltration av ytvatten. Mot bakgrund härav är förhållandena i Gråbo unika, både regionalt och nationellt. Vidtagna undersökningar har visat att grundvattentillgången i området är betydande och med all sannolikhet den största inom regionen. Detta i kombination med förekomsten av stora gruslager och tillgången till ytvatten från Mjörn, vilket möjliggör konstgjord infiltration, gör området unikt ur vattenförsörjningsperspektiv. Samtliga undersökningar i Gråbodeltat visar att förutsättningar finns för att nyttja området för storskalig kommunal och regional vattentäkt samt att genom infiltration av ytvatten från sjön Mjörn i befintliga gruslager kan medge ett grundvattenuttag av mer än l/s. Detta förutsätter att hela den befintliga grusförekomsten bevaras för infiltration m m. Såvitt gäller betydelsen av skyddet av vatten- och grusfyndigheten ovan och under grundvattenytan i Gråbodeltat för planerad regional vattentäkt, hänvisas till Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Följande skall dock framhållas. Av kommunerna och GR vidtagna utredningar för regional vattentäkt visar att goda förutsättningar finns för att kunna utta mer än liter grundvatten per sekund i Gråbodeltat. En sådan storskalig vattentäkt förutsätter dock att hela Gråbodeltat och dess nuvarande grusmassor utnyttjas för infiltrationsdammar och uttagsbrunnar samt därtill hörande anordningar. Utredningarna visar även att storleken av såväl den mättade som den omättade gruszonen i området är av avgörande betydelse för ett framtida storskaligt vattenuttag med konstgjord infiltration. Den omättade zonen, belägen ovan grundvattenytan, har bl a direkt betydelse för möjligheten att rena det

22 21 infiltrerande vattnet. Tillräcklig uppehållstid måste också uppnås mellan infiltrationsbassänger och uttagspunkter. Vidtagna utredningar ger vid handen att de täktsjöar, som skapas vid grustäktsverksamhet, inte kan ersätta infiltrationsbassänger vid den kapacitet (1.000 l/s) som är förutsatt. Kapacitets- och kvalitetsmässigt kan täktsjöar inte generera det grundvattenuttag som erfordras för Göteborgsregionens vattenförsörjning. Sjöarna medför en försämrad grundvattenkvalitet enär den nödvändiga omättade zonen i gruslagren saknas. Detta styrks även av den promemoria angående effekten av infiltration på bassänger och täktsjöar, som VBB Viak upprättat år , på Sabemas uppdrag. Av promemorian framgår också att det mest osäkra alternativet - när det gäller såväl vattenkvalitet som vattenkapacitet - utgörs av infiltration i täktsjö med l/s. Av kommunerna och GR utförda utredningar visar att bassänginfiltration är enda sättet att kunna utta en tillräcklig vattenmängd av godtagbar kvalitet. Vid utförandet av infiltrationsbassängerna måste största möjliga yta/areal eftersträvas, bl a för att minska infiltrationsbelastningen på underliggande gruslager. Av Geosigmas hydrogeologiska rapport från år 2006 framgår att i princip hela området i Gråbodeltat kan och måste nyttjas för bassänginfiltration, dvs både den västra och östra delen av området. Detta för att kunna utta en vattenmängd av minst l/s av godtagbar kvalitet. Av utredningarna framgår vidare att den befintliga, omättade gruszonen i Gråbo är mycket begränsad, varför befintliga grusmassor i Gråbodeltat måste bevaras. Av SCC år 2001 utförd massberäkning i Gråbodeltat framgår att grusmassorna i området för drygt 6 år sedan var begränsade. Härefter har fortsatt uttag av grus skett. Enligt länsstyrelsens förslag till beslut skall ny grustäkt medges med ett uttag av ton naturgrus i den västra delen av området. Detta ingrepp kommer att förstöra såväl den omättade som mättade gruszonen i västra delen av området. Av kommunerna och GR vidtagna utredningar har visat att någon form av hydrogeologisk gräns finns mellan den västra och östra delen i aktuellt område, men att det är oklart hur hydrologiskt åtskilda de båda områdena är. Det är inte visat att denna hydrogeologiska barriär skulle vara tät. Länsstyrelsens förslag till grustäkts-

23 22 område kommer vidare att tangera eller direkt beröra den hydrogeologiska barriären. Föreslaget täktområde ligger också rakt ovanför grundvattendelaren i området. En grustäktsverksamhet i den västra delen innebär således en uppenbar risk för förorening av en regional vattentäkt i den östra delen, varför grustäkt inte kan godtas. En grustäktsverksamhet inom den västra delen skulle även hamna inom den primära skyddszonen för en regional vattentäkt i den östra delen. Detta strider direkt mot gällande lagstiftning och rättspraxis. Föreslaget uttag av grundvatten av god kvalitet för en regional vattentäkt förutsätter ett nyttjande av hela markområdet i Gråbodeltat och hela den befintliga grustillgången - både i den västra och östra delen av Gråbodeltat. I denna del hänvisas även till vad som framgår av Rambölls granskningsyttrande med tillhörande kartbilaga (bilaga 1). Framtida regional vattentäkt i Gråbodeltat är inte förenlig med fortsatt grustäktsverksamhet, vare sig ovan eller under grundvattenytan eller i någon del av Gråbodeltat Lerums kommuns vattentäkt Lerums kommun har redan idag en kommunal vattentäkt inom den västra delen av området, inom vilket område länsstyrelsen vill medge ny grustäkt under grundvattenytan. En sådan grustäkt kommer att blottlägga grundvattenmagasinet och innebär en uppenbar risk för förorening av hela grundvattenmagasin, i vilket även den kommunala vattentäkten tar sitt vatten. Härutöver finns i området dessutom andra enskilda vattentäkter, vilka också kommer att påverkas. En grustäktsverksamhet inom den västra delen skulle sannolikt även hamna inom den primära skyddszonen för Lerums kommuns befintliga vattentäkt. Detta strider direkt mot gällande lagstiftning och rättspraxis. Tidigare bedriven grustäktsverksamhet har redan avlägsnat det naturliga, skyddande vegetationstäcket samt betydande mängder grus. Grundvattentillgången och kommunens vattentäkt är således redan idag utsatt för betydande föroreningsrisker. All ny grustäktsverksamhet kommer att äventyra den befintliga kommunala och de privata vattentäkterna i området. Tillstånd till ny grustäkt inom den västra delen av

24 23 Gråbodeltat står i strid mot befintliga vattenintressen i området, bl a Lerums kommuns vattenförsörjning. I denna del hänvisas även till vad som framgår av Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Tillstånd till grustäkt under grundvattenytan inom den västra delen av Gråbodeltat är inte förenlig med Lerums kommuns vattentäkt och privata fastighetsägares vattentäkter i området Gällande rätt och rättspraxis I förevarande fall föreligger två motstående intressen inom ett och samma geografiska område, vilka intressen kan komma att utnyttjas under olika långa tidsperspektiv. Av såväl dåvarande naturresurslag (1987:12) som nuvarande miljöbalk framgår att när ett begränsat geografiskt område är av intresse för flera oförenliga ändamål skall den användning ges företräde som främjar en hushållning med naturresurserna i ett långsiktigt perspektiv. Säkerställandet av vattenförsörjningen inom Lerums kommun och Göteborgsregionen är det nationella och regionala intresse som enligt lagstiftningen skall äga företräde i förevarande fall. Ett beslut i ärendet innebär ett ställningstagande till vilken användning av grusförekomsten i Gråbo som skall äga företräde. Detta ställningstagande skall göras utifrån nu rådande, befintliga förhållanden. Vid avvägningen mellan motstående intressen skall de av riksdagen fastslagna nationella miljökvalitetsmålen vara vägledande. Dessa har till syfte att säkerställa hushållningen med naturresurser i ett långsiktigt perspektiv. Miljökvalitetsmålet avseende Grundvatten av god kvalitet innebär att befintliga grundvattentillgångar skall säkerställas så att de kan tillgodose en hållbar dricksvattenförsörjning. Grundvattenkvaliteten får sålunda inte försämras genom olämplig markanvändning, exv. täktverksamhet. Detta miljökvalitetsmål har till syfte att nu och för framtiden säkerställa möjligheten att för dricksvattenändamål kunna nyttja grundvatten eller förstärkt grundvatten genom konstgjord infiltration i de områden där sådana åtgärder är lämpliga att utföra. Säkerställandet skall bl a ske genom skydd av grundvattentillgången med olika rättsliga åtgärder. Miljömålet anger att grundvatten-

25 24 förande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet, dvs inom tre år. Grundvattnets kvalitet skall inte heller påverkas negativt av exploatering, varvid som exempel anges uttag av naturgrus. De mest användbara grundvattentillgångarna uppges finnas i de sand- och grusavlagringar som avsattes då inlandsisen smälte, enär dessa tillgångar kan förstärkas med konstgjord infiltration. Gråbodeltat utgör en sådan omfattande isälvsavlagring. Vidare betonas i förarbetena att långsiktiga intressen skall väga tyngre än kortsiktiga. Enligt propositionen innebär hushållning med naturresurser ett användande av resurserna på ett sätt som möjliggör ett långsiktigt brukande av resurserna men också förnyelse och återanvändning av desamma. Hushållningsprincipen skall äga giltighet för såväl nya som gamla verksamheter. Ett långsiktigt, varsamt brukande av naturresurserna innebär vidare att irreversibla skador skall undvikas eller minimeras. Detta miljömål utgör en del av arbetet med att genomföra EG:s ramdirektiv för vatten, vilket Sverige är skyldigt att följa. Miljökvalitetsmålet avseende God bebyggd miljö innebär att naturvärden skall tas tillvara samt att anläggningar skall lokaliseras på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Naturgrusavlagringar av stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet skall bevaras. Behovet av naturgrus för byggnation skall i större utsträckning tillgodoses genom återanvändning av massor samt användning av restprodukter från annan produktion. Vidare anges att en långsiktigt hållbar hushållning med icke förnyelsebara naturresurser måste innebära minsta möjliga uttag av naturresursen samt största möjliga återanvändning av densamma. Med utgångspunkt i de nationella kvalitetsmålen har Länsstyrelsen för Västra Götalands län uppställt ett antal regionala miljömål. För miljömålet Grundvatten av god kvalitet har länsstyrelsen angivit regionala delmål. Delmålen stipulerar uttryckligen att dels senast år 2010 skall grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet, dels senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för bl a vattenförsörjningen, dels senast år 2010 skall alla

26 25 vattenförekomster av viss storlek som används för uttag av dricksvatten uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet dels ock senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten, som anger hur god grundvattenstatus skall uppnås. Dessa mål skall alltså vara uppfyllda inom de närmaste 2-3 åren. För miljömålet God bebyggd miljö har länsstyrelsen angivit ett flertal regionala delmål. Ett av delmålen stipulerar uttryckligen att minskning skall ske av uttaget av naturgrus i regionen. Härav framgår bl a att länsstyrelsen skall vara mycket restriktiv mot att lämna tillstånd till grustäkter.. Något tillstånd till grustäkt finns inte i Gråbo. Med beaktande härav samt att vatten- och grusförekomsten f n nyttjas för Lerums kommuns vattenförsörjning och avses att nyttjas för regional vattentäkt, saknas förutsättningar för att medge tillstånd till ny grustäkt i området. På motsvarande sätt som i miljömålen har lagstiftaren i förarbetena till 2 kap. 8 dåvarande naturresurslagen framhållit vikten av att slå vakt om sådana lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekommande och som därför gör vissa markoch vattenområden särskilt lämpade för konstgjord infiltration. Ett framtida, möjligt nyttjande av vatten- och grusförekomsten i Gråbo för regionens vattenförsörjning har ett nationellt intresse. Betydelsen härav i ekonomiska termer torde vara betydande. Kommunen vill i denna del hänvisa till vad Naturvårdsverket uppgivit i skrivelse, upprättad i december 2000, vilken tidigare blivit ingiven i ärendet. Naturvårdsverket framhåller därvid att: Det kan anses vara av nationellt intresse, att områden av vikt för den regionala vattenförsörjningen kan tryggas, se sid. 10, st. 3 i skrivelsen. Gråbodeltat utgör en unik naturtillgång som lagstiftaren vill skydda genom ovan nämnda lagstiftningsarbete och som dessutom är belägen i en region med stora svårigheter såvitt avser vattenförsörjningen. Möjligheten att nyttja vattentillgången i Gråbo-området för Göteborgsregionens vattenförsörjning skall uttryckligen enligt lagstiftningen - såväl miljöbalken som dåvarande naturvårdslagen - säkerställas och äga företräde mot andra motstående intressen. Ett dylikt användningssätt av området

27 26 innebär minsta möjliga ingrepp i befintliga förhållanden samt att befintliga naturresurser bibehålles för framtiden. Fortsatt exploatering av grusförekomsten innebär däremot att en ändlig och begränsad naturresurs för alltid går förlorad. I förevarande fall skall en avvägning göras mellan å ena sidan möjligheten att utnyttja Gråbodeltat för regional vattentäkt och å andra sidan för ny grustäkt. När det gäller konsekvenserna för grusförsörjningen i regionen - om Jehander inte medges tillstånd till ny grustäkt i Gråbodeltat hänvisas bl a till avsnitt 6 i Rambölls granskningsyttrande (bilaga 1). Om ny grustäkt inte kommer till stånd i Gråbodeltat kan detta medföra vissa ekonomiska konsekvenser för Jehander. På längre sikt däremot bedöms konsekvenserna samt kostnadsökningen för Jehander och samhället bli begränsade. Vidtagna undersökningar av tillgången på naturgrus i regionen visar att grustillgångarna kommer att vara exploaterade inom en relativt snar framtid. Detsamma gäller grusmassorna i Gråbodeltat. Med hänsyn till de motstående intressena i Gråbodeltat finns också lämpligare, alternativa grustäkter. Det är sålunda av största vikt att exploateringen av naturgrus begränsas i Gråbodeltat och inom regionen. En sådan begränsning torde i praktiken medföra att användandet av alternativa material måste påbörjas, vilket redan borde ha skett sedan lång tid tillbaka. Möjligheten att i större utsträckning ersätta naturgrus med andra material finns redan idag. Mot bakgrund härav gör kommunerna och GR gällande att en fortsatt exploatering av den för framtiden så betydelsefulla grusförekomsten i Gråbodeltat inte kan främja hushållningen med naturresurserna i ett långsiktigt perspektiv. Kortsiktiga ekonomiska intressen av en ny grustäktsverksamhet i Gråbo får inte beaktas i strid mot gällande lagstiftning och miljömål. Lagstiftningen måste tillämpas även om detta innebär ekonomiska konsekvenser för den enskilde. Säkerställandet av vattenförsörjningen inom Lerums kommun och Göteborgsregionen måste anses vara det nationella och regionala intresse som äger företräde i förevarande fall. Detta vinner även stöd av gällande rättspraxis på området. I denna del åberopas bl a de av länsstyrelsen angivna rättsfallen - Miljööverdomstolens

28 27 domar den 9 juni 2006 i mål M (MÖD 2006:40) och i mål M (MÖD 2006:29). Länsstyrelsen har gjort gällande att dessa domar saknar prejudiciell betydelse i förevarande ärende. Kommunerna och GR bestrider detta påstående och vill med anledning därav anföra följande. I både de ovan nämnda rättsfallen har Miljööverdomstolen avslagit ansökan om grustäkttillstånd. Som skäl har domstolen angivit att intresset av dricksvattenutvinning har en betydligt större tyngd och därför skall ges företräde.. Det avgörande för domstolens bedömning har således varit vatten- och grusformationernas stora betydelse för framförallt den kommande vattenförsörjningen. Förekomsten av vattenskyddsområde har egentligen inte haft någon betydelse för utgången i målen, vilket framgår av dom MÖD 2006:29. I det målet konstaterar Miljööverdomstolen att grustäktsverksamheten inte strider mot befintliga skyddsföreskrifter trots att grustäkten är belägen inom det yttre vattenskyddsområdet. Domstolen anser däremot att grustäktsverksamheten strider mot det allmänna, framtida vattenintresset och att vattenintresset därför skall äga företräde. I denna del vill kommunerna och GR även hänvisa till av Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen den 25 november 2005 meddelad dom i mål M Sökanden i målet har överklagat domen men Miljööverdomstolen har inte beviljat prövningstillstånd, vilket innebär att miljödomstolens dom står fast. I målet, i vilket sakförhållandena i stora delar var desamma som i Gråbodeltat, har miljödomstolen ogillat grustäktsansökan. I förevarande fall skall dessutom beaktas att en ny grustäkt i västra delen av Gråbodeltat kommer att vara belägen inom den primära skyddszonen för såväl en kommunal som en regional vattentäkt. Vidare är vatten- och grusformationen i Gråbodeltat ur vattenförsörjningsperspektiv mycket viktigare än i de ovan nämnda rättsfallen, bl a med hänsyn till de goda förutsättningarna att ta ut stora mängder grundvatten av god kvalitet och den stora betydelse en regional vattentäkt skulle ha för Göteborgsregionen. Samtliga de ovan nämnda rättsfallen har en prejudiciell betydelse för prövningen i ärendet och medför att täktansökan skall avslås.

29 28 Tillstånd till all ny grustäkt i Gråbodeltat står i strid mot dels de nationella miljömålen avseende Grundvatten av god kvalitet respektive God bebyggd miljö, dels de av Länsstyrelsen för Västra Götaland antagna regionala delmålen dels ock gällande lagstiftning och rättspraxis. Kommunerna och GR gör gällande att det av gällande lagstiftning och rättspraxis följer att någon ny grustäkt inte kan medges i Gråbodeltats västra del med hänsyn till betydelsen av området för den befintliga och framtida vattenförsörjningen. På ovan angivna materiella/sakliga grunder skall täktansökan avslås. DEN FORTSATTA HANDLÄGGNINGEN På sätt framgår ovan under avsnitt torde bottnen inom täktområdet i Gråbodeltat på flera ställen ligga för nära grundvattenytan. I av länsstyrelsen tidigare meddelade beslut om täkttillstånd anges uttryckligen att grusbrytning endast får ske till en nivå av 1 m respektive 3 m ovan högsta grundvattenytan. Det föreligger därför skäl att kontrollera grundvattennivåerna inom området i förhållande till tidigare täkttillstånd, varför kommunerna och GR hemställer av länsstyrelsen föranstaltar därom innan beslut fattas i ärendet. Kommunerna och GR hemställer också om att länsstyrelsen inhämtar yttrande från SGU i ärendet, varvid SGU bör yttra sig om bl a betydelsen av vatten- och grusförekomsten i Gråbodeltat för vattenförsörjningen samt riskerna för vattenintresset vid en ny grustäkt i den västra delen av området. Bilagor 1 Granskningsyttrande, upprättat av Ramböll den 3 december Yttrande, upprättat av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) den 11 oktober /lst-1203

30 Ramböll Sverige AB Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo - hydrogeologiska aspekter Göteborgsregionens kommunalförbund Gråbodeltat Göteborg , rev Bilaga 1

31 Göteborgsregionens kommunalförbund Gråbodeltat Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo hydrogeologiska aspekter Datum , rev Uppdragsnummer Olov Holmstrand Uppdragsledare Per Sander Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

32 Innehållsförteckning Den här rapporten 1 1. Sammanfattning och slutsatser 2 2. Bakgrund 4 3. Länsstyrelsens yttrande över grustäkt 4 4. Undersökningar av Gråbodeltat Tidigare undersökningar Geosigmas undersökningar Klimat- och sårbarhetsutredningen 7 6. Granskningsaspekter Grustäktsplanens relevans Täkt av grus över grundvattenytan Behovet av naturgrus som betongballast Krossning av naturgrus Gråbodeltats betydelse för den regionala vattenförsörjningen Avvägning mellan grusintresse och vattenintresse Gråbodeltats kapacitet för grundvattenproduktion Hydrogeologisk barriär Behovet av att utföra pilotanläggningar Påverkan på Lerums kommuns vattentäkt i Gråbo Konsekvenser av föreslaget täktområde Referenser 19 BILAGOR 1. Karta över täktområdet i Gråbodeltat söder om väg 190 g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo hydrogeologiska aspekter Gråbodeltat i

33 Gråbodeltat Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo hydrogeologiska aspekter Den här rapporten Gråbodeltat är en mycket stor grusavlagring och den viktigaste grundvattenreserven i någon närhet av Göteborg. Deltat är emellertid av intresse både med avseende på täkt av grus och för utvinning av grundvatten. Fram till idag har huvudsakligen grustäktsintresset fått företräde, vilket har gjort att större delen av deltat över grundvattenytan är bortschaktat. Länsstyrelsen i Västra Götaland har i ett yttrande till Miljöprövningsdelegationen tillstyrkt att Sand & Grus AB Jehander skall få fortsatt tillstånd till täkt av sand och grus även under grundvattenytan i Gråbodeltat. Huvudsyftet med den här rapporten är att på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund granska Länsstyrelsen yttrande. Granskningen avser i första hand geologiska och hydrogeologiska förhållanden med utgångspunkt från vad som är känt om Gråbodeltat i dessa avseenden. Genom min medverkan i utredningar om Gråbodeltat sedan 1970 har jag följt ärendet någorlunda kontinuerligt på nära håll och till stor del kunnat utgå från egen förstahandsinformation. Kunskapsunderlag har hämtats från tidigare rapporter och redovisningar samt inte minst från de senaste omfattande geologiska och hydrogeologiska undersökningarna som genomfördes av Geosigma g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 1

34 1. Sammanfattning och slutsatser Gråbodeltat har sedan 1930-talet utnyttjats för grustäkt och åtminstone sedan 1970 framhållits som lämpligt för att utvinna större mängder grundvatten genom infiltration av ytvatten från Mjörn. Grustäkt har hittills endast skett över grundvattenytan, delvis till större djup än tillåtet. Länsstyrelsen föreslår nu att grustäkt under grundvattenytan skall tillåtas i deltats västra del, medan den östra delen i så fall föreslås kunna utnyttjas för grundvattenproduktion. Det finns betydande invändningar mot Länsstyrelsens överväganden och slutsatser. Länsstyrelsen har inte tillräckligt beaktat aktuella utredningar som framhåller grundvattnets allmänna betydelse för vattenförsörjningen och Gråbodeltats särskilda betydelse för vattenförsörjningen i Göteborgsregionen. Sådana utredningar är Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande 2007 samt de båda utredningarna 2003 om Göteborgsregionens grusförsörjning respektive vattenförsörjning. Geosigmas undersökningar i Gråbodeltat styrker tidigare utredningars slutsats att det finns möjlighet att producera cirka 1000 l/s grundvatten i deltat och att hela deltat med undantag av en zon i mitten går att utnyttja. Länsstyrelsen utgår från den ursprungliga täktplanen från 1995, vilken senare konstaterades ha sådana brister ifråga om beskrivningen av området att konsekvenserna av fortsatt täktverksamhet inte kan bedömas med tillräcklig säkerhet. Länsstyrelsens förslag till verksamhetsområde går utanför begränsningen för täktplanen enligt Jehanders (Sabema) ansökan Länsstyrelsen beaktar inte att allt kvarvarande material över grundvattenytan erfordras för optimal produktion av grundvatten. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Länsstyrelsen anser att grustäkt i Gråbodeltat fordras under en övergångsperiod för att tillfredsställa ett långsiktigt behov av betonggrus. Behovet kan ifrågasättas och måste ändå lösas långsiktigt på annat sätt än täkt i Gråbo, vilket i så fall helt eller delvis långsiktigt förhindrar optimal grundvattenproduktion. Länsstyrelsen anser att tillstånd inte erfordras för att ta ut ca ton grusmaterial över grundvattenytan inom området för den tilltänkta grundvattensjön. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 2

35 Länsstyrelsen har inte klargjort hur mycket av materialet i Gråbodeltat som verkligen skulle användas för betongtillverkning. Länsstyrelsen vill inte tillåta krossning, men klargör inte hur grövre material skall hanteras eller användas. Med utgångspunkt från Geosigmas utredning hävdar Länsstyrelsen att vattentäktsintresset kan tillgodoses enbart i Gråbodeltats östra del, om den västra används för grustäkt under grundvattenytan. En sådan lösning medför sämre förutsättningar att utvinna optimal mängd grundvatten med tillräckligt god kvalitet i förhållande till om hela deltat utnyttjas för grundvattenutvinning. Länsstyrelsens förslag försvårar eller förhindrar dessutom möjligheten att om förutsättningarna så kräver utvinna mer grundvatten än 1000 l/s. Infiltrationsbassänger och brunnar kan med avseende på att det naturliga markmaterialet varierar inom området inte placeras fritt för att uppnå erforderlig uppehållstid. Anpassning måste göras till de lokala variationerna. Från denna synpunkt är det av stor vikt att det område som är möjligt att utnyttja inte förminskas genom täktverksamhet. Länsstyrelsen hävdar med utgångspunkt från Geosigmas utredning att det finns en sådan geologisk barriär i Gråbodeltat att grusbrytning under grundvattenytan i deltats västra del inte försämrar möjligheterna att producera grundvatten i östra delen. Geosigmas undersökningar visar inte att den geologiska barriären är så tät som Länsstyrelsen förutsätter. Geosigmas utredning visar tydligt grundvattenströmning från västra delen av Gråbodeltat genom den geologiska barriären till östra delen. Grundvattensjön i västra delen skulle hamna på båda sidorna av en vattendelare med grundvattennivå över nivån i den geologiska barriären och avsevärt över grundvattennivån i östra delen. Konsekvenserna av detta är inte utredda. För att slutligt utreda förutsättningarna för storskalig grundvattenproduktion i Gråbodeltat fordras bland annat genomförande av pilotinfiltration i två anläggningar i östra respektive västra delen av deltat. Grustäkt i västra delen skulle förhindra utförande av den västra pilotanläggningen. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Länsstyrelsen anser att grustäktsverksamhet i Gråbodeltats västra del inte skulle inverka menligt på den kommunala vattentäkten för Gråbo i samma del av deltat. Länsstyrelsen hävdar med hänvisning till skyddsavstånd mellan enskilda avlopp och grundvattentäkter att den kommunala vattentäkten inte kan påverkas. Flödeshastigheten är enligt Länsstyrelsens yttrande uppskattad till meter på 60 dagar, vilket innebär att den blivande grundvattensjön till stor del skulle ligga väl inom den primära skyddszonen för nuvarande grundvattentäkt, när ett skyddsområde upprättas för denna i enlighet med nu gällande krav. Den primära skyddszonen definieras av 100 dagars uppehållstid. Det är uppenbart att grundvattensjön därmed är ett hot mot vattenkvaliteten i den kommunala vattentäkten. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 3

36 2. Bakgrund Göteborgsregionens vattenförsörjning är i allt för hög grad baserad på Göta älv som råvattentäkt och har inte önskvärd uthållighet. Målinriktat arbete har genomförts för att etablera alternativ, komplement eller reserver till nuvarande vattenförsörjning. Systematisk utvärdering av regionens yt- och grundvattenresurser har resulterat i förordande av infiltration av ytvatten från Mjörn i Gråbodeltat för att minska försörjningens sårbarhet och öka uthålligheten. Gråbodeltat är en av västkustens största isälvsavlagringar med totala jordlagermäktigheter på ca 100 meter. Åtminstone de övre delarna består av sand och grus med stor vattengenomsläpplighet och goda förutsättningar för grundvattenutvinning. Isälvsavlagringens areal är ca 1,2 km 2 och den naturliga grundvattenbildningen inklusive tillströmning från omgivningarna har uppskattats till ca 40 l/s (Scandiaconsult, 2004). Av detta utnyttjas ca 10 l/s för Gråbo samhälles kommunala vattenförsörjning. Dessutom finns ett antal privata vattentäkter. Omfattande grustäktsverksamhet har förekommit i Gråbodeltat sedan åtminstone 1930-talet. Med hänsyn till grundvattenskyddet har schaktdjupet i täkttillstånden begränsats till lägst 1 meter över högsta grundvattennivå. Större delen av deltat är idag nedschaktat till ca 1 meter över grundvattenytan, delvis ännu lägre i strid mot tillstånden (se kartan i figur 1, avsnitt 7). Grusexploatören har sedan mitten av 1990-talet planerat för grustäkt under grundvattenytan. Emellertid har ända sedan ca 1970 framhållits förutsättningarna att utnyttja Gråbodeltat för storskalig grundvattenutvinning genom konstgjord infiltration (Lerums kommun, 1970). Konflikten mellan grustäktsintresset och grundvattenintresset är inte slutligt avgjord. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc År 2003 redovisades två regionala utredningar, Grusförsörjningsplan respektive Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2003a och 2003b). Dessa båda planer visade tydligt att kvarvarande naturgrus generellt behöver reserveras för vattenförsörjningsändamål och att Gråbodeltat är den viktigaste grundvattenreserven i någon närhet av Göteborg. 3. Länsstyrelsens yttrande över grustäkt Länsstyrelsen föreslår i yttrandet att Miljöprövningsdelegationen lämnar Sand & Grus AB Jehander tillstånd enligt naturvårdslagen att bedriva täkt Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 4

37 av grus under grundvattenytan på västra delen av fastigheten Hjällsnäs 52:13 i Lerums kommun. Tillståndet skulle omfatta grundvattensjö A1-A2 enligt den bilagda ursprungliga täktplanen, vilket har förtydligats i beslutskartan som också biläggs yttrandet. Det föreslagna tillståndet omfattar uttag av högst ton naturgrus såväl över som under grundvattenytan inom området för grundvattensjö A1-A2. 4. Undersökningar av Gråbodeltat 4.1 Tidigare undersökningar I rapporten Gråboprojektet Kunskapsläge december 2003 sammanfattade Scandiaconsult (2004) kortfattat vad som då var känt om Gråbodeltat och vilka undersökningar som hade genomförts till och med Sammanfattningsvis konstaterades att geologiska och hydrogeologiska undersökningar i olika omgångar har genomförts i Gråbodeltat åtminstone sedan 1950-talet. I en förteckning beskrevs 43 olika redovisningar eller rapporter. Undersökningarna har huvudsakligen omfattat själva deltat och i mindre omfattning närmast omgivande områden. Undersökningarna har genomförts av ett flertal olika konsulter och även högskolor. Därmed fanns redan 2003 ett gott underlag för att värdera förutsättningarna att genom infiltration av ytvatten från Mjörn producera grundvatten i Gråbodeltat. 4.2 Geosigmas undersökningar Under genomförde Geosigma (2006) kompletterande hydrogeologiska undersökningar i enlighet med tidigare utarbetade planer. Undersökningarna omfattade ursprungligen följande huvudsakliga moment: Geofysiska mätningar med refraktionsseismik och resistivitetsmätningar för att kartlägga geologisk lagerföljd Undersökningsborrning till ca 20 m Design och anläggande av provpumpningsbrunnar Provpumpningar Design av pilot-infiltrationsanläggning g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Förslag till fullskalig infiltrationsanläggning Dessutom genomfördes följande moment: Markradarmätningar Jord-bergsondering (Jb1) till ca 80 m Provdike Infiltrationsmätningar Orienterande studie av förorenad mark Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 5

38 Sammantaget visade de genomförda undersökningarna att förutsättningar för bassänginfiltration finns och att pilotförsök med denna metod bör genomföras. Utredningen har bidragit till en avsevärt mer detaljerad kunskap om Gråbodeltats hydrogeologi. Inget av det som framkommit i utredningen förändrar emellertid tidigare positiva bedömningar om möjligheterna att anlägga och driva en fullskalig infiltrationsanläggning. De överslagsberäkningar av grundvattenmagasinets vattenledande förmåga som gjorts vid framtagning av förslaget till en fullskalig infiltrationsanläggning visar att det finns förutsättningar att uppnå ett önskat uttag från en sådan anläggning på 1000 l/s. Den uppskattade operativa kapaciteten från infiltrationsförsöken uppgår till 4-9 m 3 /m 2 /dygn vilket indikerar att infiltrationskapaciteten inom området är tillräcklig för en fullskalig infiltrationsanläggning. Detta kan jämföras med värden för fullskaleanläggningar som normalt är i storleksordningen 1-3 m 3 /m 2 /dygn. Större delen av området är möjligt att utnyttja till bassänginfiltration. Undantaget är det område i mitten där en hydrogeologisk barriär har kartlagts. I detta område, vilket sträcker sig i nord-sydlig riktning tvärs över grustäkten, finns ett tämligen brant stupande lager, vilket även är vattengenomsläppligt, men inte tillräckligt för bassänginfiltration. Dessa bedömningar behöver verifieras i större skala i form av en pilotinfiltrationsanläggning där hela systemet från infiltration till uttag kan testas. En design av en anläggning med två bassänger och två uttagsbrunnar har utarbetats. En konceptuell hydrogeologisk modell av undersökningsområdet har arbetats fram och viktiga slutsatser är: g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Den huvudsakliga vattenförande formationen utgörs av ett relativt ytligt lager med sand och grus, vars mäktighet uppgår till åtminstone 20 m. Under detta lager finns ett lager med hårt packat friktionsmaterial, vars hydrauliska egenskaper ej är kända. Under detta lager, på m djup, påträffas ett utbrett lerlager som troligen sträcker sig ned till bergytan. Eventuellt kan det finnas morän närmast bergytan. Västra och östra området av grustäkten utgör mer eller mindre separata hydrauliska system åtskilda av en hydrogeologisk barriär med lägre vattengenomsläpplighet. De centrala delarna i östra området har högre vattenförande förmåga jämfört med andra delar av grustäkten. Området i övrigt kännetecknas allmänt av måttlig vattenförande förmåga. Den föreslagna pilot-infiltrationsanläggningen syftar till att ge fördjupad kunskap om: Infiltrationskapacitet i större skala. Funktion hos omättad zon. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 6

39 Mäktighet och genomsläpplighet på vattenförande lager. Uppehållstider spårämnesförsök genomförs för att få en uppskattning av uppehållstiden. Vattenkvalitet, d v s hur påverkas det infiltrerade ytvattnets kemiska sammansättning, mikrobiologi och fysikaliska egenskaper under transporten mellan infiltrationsbassäng och uttagsbrunn. Eftersom det finns behov av att höja marknivån för att öka den omättade zonens mäktighet och att använda fyllmaterial kring bassänger rekommenderas att allt kvarvarande sand- grusmaterial i täktområdet lämnas kvar. Det rekommenderas även att sammansättning hos det ej utschaktade materialet i höjdpartier närmare undersöks för att kartlägga dess användbarhet. Gråbodeltat har stor potential att användas till vattenförsörjning och det är av stor vikt att fortsätta mäta och kontrollera grundvattenförhållandena. Geosigma rekommenderar att observations- och undersökningsrör och pumpbrunnar inom täktområdet lämnas intakta dels för att man ska kunna förlänga de mätserier som finns och dels för att dessa kan utgöra viktiga observationspunkter i samband med framtida undersökningar och kontroller. Sammanfattningsvis är resultaten av Geosigmas undersökningar trovärdiga. Utredningen har tillfört värdefull information som fördjupar kunskapen om Gråbodeltats geologiska och hydrogeologiska förhållanden. Utredningen har i förhållande till tidigare beräkningar bestyrkt och snarast ökat uppskattningen av möjlig grundvattenutvinning i deltat. Därmed framstår Gråbodeltat som än mer angeläget att reservera som långsiktig regional vattentäkt. 5. Klimat- och sårbarhetsutredningen FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har konstaterat att klimatet på Jorden med all sannolikhet har påverkats av utsläppen av växthusgaser till atmosfären och att påverkan kommer att fortsätta och öka i form av global uppvärmning. Uppvärmningen påverkar i sin tur bland annat nederbördens storlek och fördelning, havsytans nivå, förutsättningarna för livsmedelsproduktion mm. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningens rapport Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60) redovisades Parentetiskt var det samma dag som Länsstyrelsens yttrande över täktverksamheten i Gråbo är daterat. Sårbarhetsutredningen konstaterar att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna i en rad avseenden, bland annat vattenförsörjningen, och att anpassningen bör påbörjas redan idag. Ifråga om vattenförsörjningen konstaterar Sårbarhetsutredningen bland annat följande: Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 7

40 Sjöar och vattendrag får högre halter av näringsämnen och humus. Risken för översvämningar ökar kraftigt längs vattendrag i landets västra/sydvästra delar. Bland särskilt skredkänsliga områden framhålls Göta älvdalen. Ökad benägenhet för ras, skred, erosion och ravinutveckling. Ökad risk för urlakning av kemikalier och gifter och tillförsel av dessa till vattendrag. Dricksvattenkvaliteten försämras om inte ny teknik införs i vattenverken mot humus, virus och parasiter. Dricksvattenreningen måste förbättras. Göta älv är idag huvudvattentäkt för Göteborgsregionen. Alternativ och reserver är begränsade och ytvattentäkter betraktades även före Sårbarhetsutredningens rapport generellt som sårbara vattentäkter. Därför har Gråbodeltat med infiltration av vatten från Mjörn utretts som säkrare reserv och komplement i relativt stor skala. Sårbarhetsutredningens slutsatser innebär att rena ytvattentäkter framstår som ännu osäkrare vattentäkter både från långsiktig kvalitetssynpunkt och med hänsyn till tillgänglighet exempelvis i samband med skred. Mot bakgrund av Sårbarhetsutredningen framstår alternativet Mjörn och Gråbodeltat som ännu fördelaktigare, inte minst med hänsyn till att vattenbehandling i form av grundvatteninfiltration är effektiv både från teknisk synpunkt och kostnadssynpunkt. 6. Granskningsaspekter g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc 6.1 Grustäktsplanens relevans Länsstyrelsens yttrande utgår från och refererar till täktplanen i Jehanders (Sabemas) ursprungliga ansökan från Denna täktplan ger emellertid inte en korrekt bild av de verkliga förhållandena i täktområdet och tar inte hänsyn till de hydrogeologiska förutsättningarna. Inom ramen för utredningarna av förutsättningarna att utnyttja Gråbodeltat för storskalig grundvattenutvinning värderade Scandiaconsult (2001) hur mycket grusmaterial som fanns kvar över grundvattenytan inom delen av täktplanen söder om väg 190. Som ett led i detta arbete utarbetades en karta med då aktuella höjdförhållanden. Kartan grundades på okulärbesiktning av personal med Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 8

41 omfattande rutin från att framställa detaljkartor för orienteringstävlingar. Det konstaterades att täktplanen inte gav en korrekt bild av förhållandena och delvis avvek kraftigt från de verkliga förhållandena som framgår av följande avsnitt ur Scandiaconsults rapport: Då den i täktplanen bifogade efterbehandlingsplanen innehåller en rad konstigheter kunde denna inte användas som beräkningsyta. Efterbehandlingsplanen stämmer inte med omgivningens topografi på några platser. Detta gäller bland annat i anslutningen mot fornminnesområdet där det fattas 10 höjdmeter samt den nordöstra delen längs med grundvattensjö B1. Den väg som går längs grundvattensjön ligger i en punkt på +78,2 samtidigt som efterbehandlingsplanen anger en sjöyta på ± 1.5 meter. Efterbehandlingsplanen har här angett en kraftig sluttning mot grundvattensjön vilket inte går att åstadkomma utan att bygga en vall. Geosigma (2006) konstaterade (ritning /007) i överensstämmelse med tidigare utredningar att det finns en vattendelare för grundvattenströmningen i deltats västra del. Det område i vilket Länsstyrelsen vill tillstyrka grustäkt under grundvattenytan (grundvattensjö A) ligger rakt över den påvisade grundvattendelaren med ungefär halva grundvattensjön på vardera sidan. Se kartan, figur 1 i avsnitt 7 nedan. Konsekvenserna av att på detta sätt åstadkomma en grundvattensjö i vad som åtminstone delvis utgör ett inströmningsområde för grundvattnet är inte utredda och utgör riskmoment för grundvattenförhållandena nedströms grundvattensjön såväl mot sydost (infiltrationsanläggningen) som mot söder/sydväst (kommunens vattentäkt). Mot bakgrund av täktplanens bristfällighet är omfattningen av det uttag som länsstyrelsen vill tillstyrka sålunda osäkert och kan förorsaka oförutsedda effekter och skador på bland annat grundvattenförhållandena i täktområdet. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc 6.2 Täkt av grus över grundvattenytan Genom att jämföra då aktuella höjddata med en korrigerad återställningsplan (se avsnitt 6.1) uppskattade Scandiaconsult (2001) att återstående massöverskott i själva täktområdet var ca 1 miljon m 3. Med antagande att ytorna för att infiltrera ytvatten skulle omfatta ca m 2 skulle massöverskottet ge förutsättningar att höja markytan med i medeltal 2 meter. Detta skulle ha stor betydelse för att utöka markens omättade zon, vilken är avgörande för grundvattenkvaliteten vid infiltration av ytvatten. I Geosigmas rapport framhålls likaledes betydelsen av att lämna kvar grusmaterial över grundvattenytan för att kunna öka mäktigheten på den omättade zonen. Varken Scandiaconsult eller Geosigma tog emellertid hänsyn till eventuella kvalitetsvariationer hos det material som ligger kvar i ej utschaktade högar inom täktområdet. Förklaringen till att högarna har kvarlämnats vid täktverksamheten kan mycket väl vara att detta material är av sämre kvalitet, vilket även kan gälla Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 9

42 förutsättningar för utnyttjande för att öka mäktigheten av den omättade zonen över grundvattenytan. Geosigmas utredning visar vidare att det med hänsyn till förutsättningarna för infiltration bästa materialet finns i de översta 20 meterna inom täktområdet, bland annat inom området för den tilltänkta grundvattensjön A, såväl över som under grundvattenytan. I delar av grustäktsområdet ligger grundvattenytan mindre än 1 meter under täktbotten (se figur 1 i avsnitt 7) i strid mot de givna tillstånden. I dessa områden är behovet särskilt påtagligt att återfylla och höja marknivån för att återskapa en rimligt tjock omättad zon. Praktiska erfarenheter från motsvarande infiltrationsanläggningar i drift visar att den omättade zonen behöver vara 2-4 meter. För att uppfylla detta kriterium med hänsyn till ovan beskrivna förutsättningar ifråga om mängd och kvalitet på tillgängligt material är det ytterst väsentligt att inga ytterligare uttag i form av täktverksamhet görs i området. Kvarvarande grusmaterial över grundvattenytan kan även behöva utnyttjas för att lokalt producera sådan filtersand som normalt används i infiltrationsbassänger. Alternativet är omfattande transporter utifrån, vilket inte är önskvärt från resurssynpunkt. Miljödomstolen har tidigare undanröjt Länsstyrelsens tillstånd till täkt över grundvattenytan, vilket är i linje med behovet att för kommande ytvatteninfiltration bevara kvarvarande grus över grundvattenytan. Det kan emellertid konstateras att Länsstyrelsen trots detta vill tillstyrka täkt av grus över grundvattenytan inom området för den fortsatta täkten under grundvattenytan inom området A1-A2. Länsstyrelsens motivering är anmärkningsvärd: Länsstyrelsen uppfattar bolagets ansökan på så sätt att bolaget nu önskar få ett förnyat tillstånd till täkt av grus över grundvattenytan inom de två brytningsområdena A1-A2 och B1-B2. Länsstyrelsen meddelar följande. På skäl som framgår nedan anser Länsstyrelsen att bolaget ska lämnas tillstånd till täkt under grundvattenytan inom täktsjö A1-A2. För att möjliggöra detta uttag måste uppenbarligen även det grus som ligger över grundvattenytan tas ut. Något särskilt tillstånd för detta begränsade uttag behöver inte meddelas. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Grusmängden över grundvattenytan inom området för täktsjö A har beräknats till ca ton inklusive erforderlig avsläntning vid strandkanten. Utgångspunkter för beräkningen är marknivån enligt helikopterscanning och högsta uppmätta grundvattennivåer (se kartan i figur 1, avsnitt 7). Länsstyrelsen beaktar dessutom inte att gruset över grundvattenytan i området för den tilltänkta grundvattensjön sannolikt är av sådan kvalitet som särskilt erfordras för att bibehålla och förbättra den omättade zonen vid bassänginfiltration. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 10

43 Sammanfattningsvis är det sålunda av praktiska skäl olämpligt att ta ut ytterligare mängder grus över grundvattenytan med hänsyn till behovet av material för att etablera storskalig grundvattenproduktion. Miljödomstolens tidigare beslut innebär dessutom att ytterligare täkt över grundvattenytan inte rimligen kan tillåtas. Länsstyrelsen inställning att gruset över grundvattenytan därför kan tas ut utan tillstånd är därmed ohållbar både från praktisk och juridisk synpunkt. 6.3 Behovet av naturgrus som betongballast Länsstyrelsen bedömer att grusfyndigheten i Gråbodeltat har regional betydelse för ballastförsörjningen och framhåller att det för närvarande råder högkonjunktur med många stora bygg- och infrastrukturprojekt i Göteborgsregionen samt att ytterligare projekt planeras för de kommande åren. Länsstyrelsen konstaterar att tillgången på naturgrus i Göteborgsregionen är låg och att tillgången på betonggrus i kranskommunerna är mycket begränsad och på sikt knappast kan täcka kommande behov i hela regionen. Länsstyrelsen anser därför att Gråbodeltat under en övergångsperiod skall vara en strategisk grustäkt. Länsstyrelsens bedömning av naturgrustillgångarnas omfattning överensstämmer i stort med Grusförsörjningsplan för Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2003a). Emellertid konstateras i grusförsörjningsplanen att om även behovet av dricksvattenförsörjning beaktas är naturgruset redan förbrukat och det finns inga kvarvarande uttagbara tillgångar i regionen. Länsstyrelsen anser att det ännu inte finns teknik för att fullt ut ersätta naturgrus i betongballast med krossprodukter och att det under överskådlig framtid kommer att finnas behov av naturgrus i vissa betongprodukter. Det finns emellertid andra uppfattningar om framställning av betong enbart baserad på krossprodukter. Betong för de flesta behov går enligt dessa uppfattningar att tillverka med krossprodukter, men kostnaden kan bli marginellt högre. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Det är oklart vad Länsstyrelsen å ena sidan menar med att Gråbodeltat skall producera naturgrus för betongballast under en övergångsperiod, å andra sidan vad som avses med att naturgrus kommer att erfordras som betongballast under överskådlig framtid. En rimlig tolkning är att Gråbodeltat inte löser Göteborgsregionens långsiktiga behov av betongballast, dvs exploateringen av deltat kommer enbart att lösa ett kortsiktigt behov, vilket ändå kräver en annan långsiktig lösning. Mot bakgrund av de redovisade tidsaspekterna konkurrerar sålunda grustäktsverksamhet som inte löser ett långsiktigt ballastbehov med möjligheten att långsiktigt, under överskådlig tid, utvinna betydande mängder grundvatten för regionens vattenförsörjning. Det är uppenbart att i en avvägning framstår grustäkt som påtagligt sämre resurshushållning, framför allt på längre sikt. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 11

44 Om vattenförsörjningsintresset skall beaktas fullt ut är det redan kortsiktigt uteslutet att bedriva grustäkt i Gråbodeltat, eftersom naturgrusresurserna i regionen redan är förbrukade med hänsyn till vattenförsörjningsintresset. 6.4 Krossning av naturgrus Länsstyrelsen föreslår som villkor nr 3 för verksamheten: Krossning av natursten får inte utföras. Länsstyrelsen redovisar följande överväganden utifrån miljömålet minskade uttag av naturgrus : I miljömålet framhålls betydelsen av att hushålla med den begränsade naturresursen. Naturgrus ska endast användas till ändamål där det inte är möjligt att använda ersättningsprodukter. Naturgruset i Gråbo kommer enligt bolaget att huvudsakligen användas till framställning av de fraktioner av betongballast som för närvarande inte kan ersättas med krossprodukter. Med det i tillståndet föreskrivna villkoret att krossning av naturgrus inte är tillåten gör Länsstyrelsen bedömningen att miljömålet tillgodoses. Länsstyrelsen hänvisar till en uppfattning om att man även under överskådlig framtid kommer att vara beroende av naturgrus för fraktionerna 0-2 mm för ballast i vissa betongprodukter. Uppenbarligen misstror Länsstyrelsen Jehanders ambition att verkligen använda gruset i Gråbo till betongballast. Emellertid framgår exempelvis av Geosigmas undersökningar att grövre material än fraktionen 0-2 mm förekommer i betydande omfattning, även sten och block som för att kunna utnyttjas rationellt måste krossas. Detta innebär dels att mängden material som verkligen kommer att användas i betong blir avsevärt mindre än den föreslagna totala uttagsmängden ton, dels att grövre material antingen måste deponeras långsiktigt på platsen eller fraktas till annan plats för krossning. Sådana alternativ innebär i olika avseenden miljöpåverkan och dålig resurshushållning. Länsstyrelsen inställning till materialhanteringen i samband med täktverksamheten är sålunda oklar och öppnar för misshushållning med utbrutet material. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc 6.5 Gråbodeltats betydelse för den regionala vattenförsörjningen Länsstyrelsen konstaterar att vattentäkt i Säveåns vattensystem är av intresse för ökad försörjningssäkerhet i Göteborgsregionens vattenförsörjning. Det är emellertid anmärkningsvärt att Länsstyrelsen inte refererar till Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund, 2003b). Enligt denna är Mjörn och Gråbodeltat fördelaktigaste alternativet till Göta älv för att utvinna större mängder dricksvatten med god kvalitet för regionen. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 12

45 6.6 Avvägning mellan grusintresse och vattenintresse Länsstyrelsen gör en avvägning enligt naturresurslagen mellan grustäktsintresset och grundvattenintresset och refererar till att mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vidare konstaterar Länsstyrelsen att varken grusresursen eller grundvattenförekomsten i Gråbodeltat är klassade som riksintresse. Därför anser länsstyrelsen att en avvägning mellan riksintressen inte är tillämplig. Förutsättningarna för en sådan avvägning är emellertid inte likvärdiga. Grusresurser kan redan idag förklaras som riksintressen, medan grundvattenresurser fortfarande inte kan ges sådan klassning. I fallet Gråbodeltat rekommenderade den regionala vattenförsörjningsplanen (Göteborgsregionens kommunalförbund 2003b) Länsstyrelsen att så snart lagstiftningen gör det praktiskt möjligt föreslå Gråbodeltat och Mjörn som riksintresse för vattenförsörjningen. Något motsvarande önskemål om att förklara grusresursen i Gråbodeltat som riksintresse föreligger veterligt inte. I ett yttrande till Lerums kommun över Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lerums kommun angående området Norra Gråbo konstaterade Sveriges Geologiska Undersökning (SGU): SGU anser att Gråbodeltat har en unik ställning i Göteborgsregionen både för den regionala vattenförsörjningen och som geologiskt naturvärde. Vid den hydrogeologiska länskarteringen som utförts, SGUs karta över grundvattnet i Älvsborgs län, ser Ah nr 13, (bifogas), bedöms Gråbodeltat ha en mycket stor grundvattentillgång ( l/s). Inga andra avlagringar närmare Göteborg har denna höga kapacitet. Arbetet med att ta fram riksintressen för vattenförsörjningen inom ramen för det nationella miljömålet Grundvatten av god kvalitet pågår. Texten på sidan 54 under rubriken Riksintresse för vattenförsörjningen är relevant vad gäller kriterier och Gråbodeltats möjlighet att bli riksintresse för vattenförsörjning. Den framtida vattenplaneringen, främst utgående från miljömålet Grundvatten av god kvalitet och EGs Ramdirektiv för vatten, pekar mot att avlagringar av Gråbodeltats art och läge bör bevaras och förvaltas för användning i den framtida vattenförsörjningen. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Sammantaget kan konstateras att Länsstyrelsen genom att gå emot att skydda grundvattenintresset i Gråbodeltat i sin helhet inte tar hänsyn till refererade värderingar och att Länsstyrelsen därmed rimligen inte uppfyller lagstiftningens krav på en från allmän synpunkt god hushållning. 6.7 Gråbodeltats kapacitet för grundvattenproduktion I tidigare undersökningar har den möjliga produktionen av grundvatten i Gråbodeltat genom att infiltrera ytvatten från Mjörn uppskattats till högst Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 13

46 storleksordningen 1000 l/s. Detta motsvarar i så fall mindre än hälften av Göteborgsregionen hela dricksvattenbehov. Geosigma (2006) bekräftar med utgångspunkt från relativt omfattande kompletterande undersökningar att kapaciteten är ca 1000 l/s med fördelningen 150 l/s i västra delen och 850 l/s i östra delen. Med hänsyn till att de gynnsammare hydrogeologiska förhållandena i östra delen redovisar Geosigma som hypotes att enbart den östra delen kanske kan ge förutsättningar för att utvinna 1000 l/s. Utvinning av 1000 l/s enbart i östra delen av deltat förutsätter i så fall kortare uppehållstid i marken, 4-9 m 3 /m 2 /dygn, för det infiltrerade vattnet och risk för lägre kvalitet på det utvunna grundvattnet. Helst bör eftersträvas mindre än 1 m 3 /m 2 /dygn. Därför bör istället grundvattenutvinningen fördelas på ett så stort område som möjligt för att minska ytbelastningen och ge bättre möjlighet för effektiv rening av det infiltrerade vattnet. Maximering av uttagen mängd i östra delen av deltat ger risk för försämrad kvalitet på det producerade grundvattnet. För att uppnå tillräcklig uppehållstid för det infiltrerade vattnet och därmed bästa möjliga behandling med hänsyn till vattenkvaliteten krävs så långa avstånd som möjligt mellan infiltrationsbassänger och brunnar. Eftersom förutsättningarna med avseende på naturligt markmaterial varierar inom området kan bassänger och brunnar inte placeras fritt. Anpassning måste göras till de lokala variationerna i markmaterialet. Från denna synpunkt är det av stor vikt att det område som är möjligt att utnyttja inte förminskas genom täktverksamhet. Med utgångspunkt från Geosigmas hypotetiska antagande om att utvinna 1000 l/s ur deltats östra del drar Länsstyrelsen istället slutsatsen att med grustäkt i deltats västra del och grundvattenproduktion i den östra får det regionala vattenintresset anses tillgodosett. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Uppenbarligen anser Länsstyrelsen det regionala vattenintresset vara betydelsefullt, även om det inte framgår om Länsstyrelsen anser att önskvärd kapacitet för en regional vattentäkt är 850 l/s eller 1000 l/s eller vilken kvalitet som är önskvärd för det utvunna vattnet. Den lägre siffran betyder mindre andel av regionens dricksvattenbehov. Den högre siffran baseras på Geosigmas hypotetiska, inte närmare utvärderade möjlighet, att utvinna hela vattenmängden i deltats östra del med betydande risk för försämrad vattenkvalitet. I ett regionalt vattenförsörjningsperspektiv är det önskvärt att med bästa möjliga vattenkvalitet utvinna största möjliga mängd grundvatten i Gråbodeltat som reserv eller komplement till den osäkrare ytvattenförsörjningen från Göta älv. Fortsatta undersökningar i Gråbodeltat, framför allt planerade pilotförsök med infiltration får visa om den bästa totalt möjliga mängden är 850, 1000 eller kanske 1150 l/s. Det sistnämnda bör, åtminstone i vissa situationer, rimligtvis vara fördelaktigt och eftersträvansvärt. Länsstyrelsens förslag ger istället stor risk för Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 14

47 sämre kapacitet och sämre vattenkvalitet genom att minska tillgängligt område för infiltration. 6.8 Hydrogeologisk barriär Med hänvisning till konstaterandet i Geosigmas utredning: Västra och östra området av grustäkten utgör mer eller mindre separata hydrauliska system åtskilda av en geologisk barriär drar Länsstyrelsen slutsatsen att utifrån resultaten i genomförda utredningar kommer grusbrytning under grundvattenytan inom den västra delen av täktområdet inte att försämra förutsättningarna för en storskalig infiltrationsanläggning i täktområdets östra del. Geosigma (2006) konstaterade att Gråbodeltat geologiskt och hydrogeologiskt i stort består av en västlig och en östlig del skilda åt av en zon med finkornigare och hårdare packat material med begränsad genomsläpplighet (hydraulisk kapacitet). Zonens (barriärens) läge och omfattning har av Geosigma endast redovisats schematiskt på det sätt som återges på kartan i figur 1, avsnitt 7. Grundvattenutvinning kan inte ske i zonen med begränsad genomsläpplighet, endast i de två åtskilda områdena i väster och öster med delvis olika förutsättningar. Den östra delen har som nämnts förutsättningar för högre kapacitet än den västra. Det finns emellertid inte belägg för att den tätare zonen skulle innebära en total spärr för grundvattenströmning från det högre belägna västra grundvattenmagasinet till det lägre östra magasinet. Tvärt om visar Geosigmas redovisningar av grundvattenströmningen i exempelvis ritning /007 (framgår även av kartan i figur 1, avsnitt 7) att grundvattnet från det västra grundvattenmagasinets östra del strömmar mot öster tvärs igenom den tätare barriären. Om barriären hade varit verkligt tät borde hela grundvattenströmningen i västra magasinet ha varit riktad söderut. Det kan tilläggas att Lerums kommuns vattentäkt med ett uttag av drygt 10 l/s ändå bidrar till att styra strömningen i det västra magasinet mot söder. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Geosigmas egen bedömning av den tätare zonen innebär inte heller att zonen skulle vara helt tät: Sammantaget tolkas att en hydraulisk gräns existerar mellan det västra och det östra området. Denna gräns innebär att den hydrauliska kontakten mellan områdena är begränsad. Med detta förklarar Geosigma att en hydraulisk gräns inte självklart innebär en tät vägg i marken, utan innebär ett avsnitt med lägre genomsläpplighet. En eventuell grundvattensjö i västra grundvattenmagasinet kan mot bakgrund av grundvattnets strömningsförhållanden och den hydrauliska gränsens karaktär förväntas påverka grundvattenkvaliteten även i deltats östra del. Det innebär att eventuella föroreningar i grundvattensjön kan spridas även till en infiltrationsanläggning i den östra delen. Se även avsnitt 6.1 och kartan i bilaga 1, avsnitt 7 beträffande grundvattensjöns läge i förhållande till grundvattendelaren. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 15

48 6.9 Behovet av att utföra pilotanläggningar I sin utredning konstaterar Geosigma bland annat att förutsättningar för bassänginfiltration finns i Gråbodeltat och att pilotförsök med denna metod bör genomföras. Bedömningarna av förhållanden och förutsättningar behöver emellertid verifieras i större skala i form av en pilotinfiltrationsanläggning där hela systemet från infiltration till uttag kan testas. Pilotanläggningen skall bestå av två bassänger och två uttagsbrunnar. Båda anläggningarna behövs för att klarlägga förhållandena i olika delar av området. Den ena pilotanläggningen föreslås ligga i västra delen av deltat. Om grustäkt tillåts i denna del blir det omöjligt att genomföra denna pilotanläggning. Därmed minskar möjligheterna att grundligt utreda förutsättningarna för storskalig grundvattenutvinning Påverkan på Lerums kommuns vattentäkt i Gråbo Gråbo samhälles vattenförsörjning baseras på en lokal grundvattentäkt söder om den västra delen av grustäktsområdet. Avståndet från den sydligaste delen av den planerade täktsjön A1-A2 till uttagspunkten för den lokala vattentäkten är ca 300 meter. Länsstyrelsen refererar till tidigare beräkningar som framgår av vattendomstolens dom den 13 november 1990 och som indikerar att grundvattnets flödeshastighet i det aktuella grusmaterialet är meter på 60 dagar. Större uttag i den lokala vattentäkten kan förväntas ge ännu kortare strömningstid. Länsstyrelsen bedömer att risken är mycket liten att grustäktsverksamheten skulle innebära negativ påverkan på vattenkvaliteten i kommunens vattentäkt. Länsstyrelsen hänvisar till Naturvårdsverkets rekommendationer för skyddsavstånd mellan enskilda avlopp och vattentäkt (Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7). Enligt rådet bör horisontella skyddsavståndet från en avloppsanordning till dricksvattentäkt motsvara grundvattnets transportsträcka under minst två till tre månader vid maximalt vattenuttag, avståndet bör dock aldrig understiga 20 m. Länsstyrelsen drar slutsatsen att risken för spridning av föroreningar från grustäkten är försumbar. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Det är mycket tveksamt om Naturvårdsverkets råd för skyddsavstånd mellan enskilda avlopp och vattentäkter kan överföras till skyddsavståndet mellan en grundvattensjö och en medelstor kommunal grundvattentäkt. Täktsjön motsvarar på intet sätt infiltrationsbädden i en liten avloppsanläggning. Istället riskerar eventuella föroreningar som hamnar i täktsjön och som inte är av sådant slag som bryts ner eller fastläggs, att på sikt nå fram till vattentäkten. Framför allt gäller detta under brytningen i form av utsläpp från maskiner etc. Lokala avloppsanläggningar förväntas normalt behandla hushållsavloppsvatten, huvudsakligen karakteriserat av nedbrytbara organiska föroreningar. En öppen grundvattensjö kan vara utsatt för alla typer av tänkbara föroreningar inklusive drivmedel, oljor och kemikalier som inte alls eller mycket litet är nedbrytbara. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 16

49 Länsstyrelsen borde istället ha värderat grundvattensjöns påverkan på den kommunala vattentäkten utifrån Naturvårdsverkets (2003) handbok med allmänna råd för vattenskyddsområde. Enligt handboken bör uppehållstiden i den primära skyddszonen vara 100 dagar och i den sekundära zonen 1 år, när ett skyddsområde upprättas för den befintliga vattentäkten. Grustäkt under grundvattenytan och tillskapande av en grundvattensjö väl inom den primära skyddszonen för grundvattentäkten måste mot denna bakgrund anses vara klart olämpligt. Grundvattenströmningen sker tveklöst från området för den tilltänkta täktsjön till grundvattentäkten. Eventuella persistenta föroreningar (föroreningar som inte bryts ner eller fastläggs) kommer därför ofrånkomligen att påverka vattenkvaliteten i grundvattentäkten efter kortare eller längre tid. I detta avseende saknar strömningstiden betydelse. Av Geosigmas utredning framgår motsvarande farhågor för att påverka den kommunala vattentäkten genom verksamhet inom den västra delen av grustäktsområdet. Detta framgår tydligt av Geosigmas överväganden och förslag till utformning av den västra pilot-infiltrationsanläggningen (se vidare avsnitt 6.9). Länsstyrelsen undervärderar sålunda påtagligt risken för påverkan på den kommunala grundvattentäkten från en grundvattensjö i deltats västra del. 7. Konsekvenser av föreslaget täktområde Beskrivningen i avsnitt 6.1 ovan visar att täktplanen från 1995 enligt Jehander (Sabema) är ett otillförlitligt underlag för att nu ta ställning till eventuell fortsatt täktverksamhet. För att illustrera detta har med GIS-teknik kartan i figur 1 sammanställts. Kartan belyser några betydelsefulla omständigheter: Täktverksamheten har medfört att dagens täktbotten ligger mindre än 1 meter över uppmätta högsta grundvattennivåer inom avsevärda delar av området, såväl i västra som östra delen. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Den tilltänkta täktsjön ligger rakt över grundvattendelaren i västra delen av täktområdet. Det gör att konsekvenserna av utgrävning av sjön på grundvattenförhållandena är oklara. Den tilltänkta täktsjöns östra del tangerar den lågpermeabla zonen (barriären) enligt Geosigmas redovisning. Eftersom zonens omfattning inte är detaljerat utredd finns risk för att täktsjön delvis går in i zonen och påverkar grundvattenförhållandena i deltats östra del ännu mera än om detta inte skulle vara fallet. Konsekvenserna är även i detta fall oklara. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 17

50 Figur 1. Karta över täktområdet i Gråbodeltat söder om väg 190. Kartan finns i större skala i bilaga 1. Det går även att med GIS-teknik jämföra det av Länsstyrelsen föreslagna verksamhetsområdet (bilaga 2 till Länsstyrelsens yttrande) med täktplaneområdet (bilaga 1 till Länsstyrelsens yttrande). Det visar sig då att arbetsområdet går utanför det gamla täktplaneområdet, vilket rimligen inte var meningen, eftersom Länsstyrelsen beträffande täktsjön anser att gränser enligt den gamla ansökan från 1995 fortfarande gäller. Kartan i figur 2 redovisar det avsnitt, där gränserna inte överensstämmer. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 18

51 Figur 2. Södra delen av täktsjön och verksamhetsområdet enligtinformation överförd från de till Länsstyrelsens yttrande bifogade kartorna. Verksamhetsområdet och plangränsen enligt Länsstyrelsens bilaga 2 går utanför plangränsen enligt bilaga Referenser - Geologkonsult, 2007: Ang. ansökan om fortsatt och utökad täkt av grus på fastigheterna Hjällsnäs 52:13 m.fl. i Lerums kommun. - Geosigma AB, 2006: Kompletterande geologiska och hydrogeologiska undersökningar i Gråbodeltat. g:\förbundsledning\styrelse\styrelse 2007\14 december\ramböll_gråbo (3).doc - Göteborgsregionens kommunalförbund, 2003a: Grusförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Göteborgsregionens kommunalförbund, 2003b: Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Granskning av Länsstyrelsens yttrande över grustäkt i Gråbo Gråbodeltat av 19