Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Transkript

1 Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM TRV 2016/3151 Skapad av Filnamn Ingrid Olofsson MPU JB31_0001 Godkänt av Godkänt datum Version Karl Persson Version_ Prefix MPU02 Dokumenttitel Tillståndsansökan för vattenverksamhet KVARTERSBESKRIVNING JOHANNEBERG 31 1 (9)

2 Innehåll Innehåll Inledning Jordlagerbeskrivning Grundvattenförhållanden Grundläggning Johanneberg 31: Johanneberg 31: Johanneberg 31: Johanneberg 31: Johanneberg 31: Johanneberg 31: Johanneberg 31: Sättningar Åtgärdsnivåer för grundvatten Åtgärdsnivåer låga grundvattennivåer Åtgärdsnivåer höga grundvattennivåer Kvarterets kulturklassning Ändringslogg (9)

3 1 Inledning Föreliggande dokument ingår som ett underlag för miljöprövningen för Västlänken och Olskroken planskildhet. Syftet med dokumentet är att klarlägga om risker för byggnader och anläggningar relaterade till den sökta vattenverksamheten föreligger samt att beskriva hur riskerna kommer att hanteras. I dokumentet redovisas relevanta uppgifter för bedömning av risker. Uppgifterna kommer från arkivmaterial hos berörda kommuner och fastighetsägare, samt från utförda fältundersökningar. För objekt som bedöms känsliga för grundvattenpåverkan ingår framtagande av förslag till åtgärdsnivåer för grundvatten. Åtgärdsnivåerna kommer att användas för att styra de skadeförebyggande åtgärderna, såsom infiltration. Åtgärdsnivåer kan komma att behöva ändras under anläggningsskedet av Västlänken, till exempel om nya uppgifter framkommer om grundvattenförhållanden och byggnaders känslighet eller om nya byggnader anläggs. Åtgärdsnivåerna behöver därför regelbundet ses över och detta görs inom ramen för kontrollprogram grundvatten. Dokumentet beskriver kvarteret Johanneberg 31, där det förekommer ett flertal byggnader och anläggningar som är känsliga för grundvattennivåsänkningar. Kvarteret är beläget som närmast cirka 50 m från planerad bergtunnel för Västlänken. Samtliga höjdangivelser i texten nedan anges i RH Jordlagerbeskrivning Kvarteret Johanneberg 31 ligger till stor del på berg i dagen samt friktionsjord i ytan, mellan bergplintarna återfinns lera som överlagras av fyllnadsmassor, se Figur 1. Leran har en utbredning i två dalgångar som sträcker sig i nordvästlig-sydostlig riktning. Fyllnadsmassornas mäktighet uppgår till cirka 1-3 m inom hela kvarteret. Generellt i området är jorddjupen små. Leran är lokalt utbildad som torrskorpa, både i markytan och under fyllnadsmassorna. Torrskorpans mäktighet uppgår till 1-2 m. Provtagning visar att leran i vissa områden kan vara sättningsbenägen vid en grundvattennivåsänkning. I kvarterets norra del samt längs med Gibraltargatans dalgång finns friktionsjord och lera i ytan. Lerans mäktighet varierar mellan cirka 1 till 7 m. Under leran finns ett friktionsjordlager, vars mäktighet varierar mellan 1 till 4 m. Kvarterets centrala delar utgörs övervägande av berg i dagen och ställvis svackor med jordmäktigheter upp till 7 m. I söder varierar lerans mäktighet mellan 1 och 13 m i de båda dalgångarna. Friktionsjordlagret under leran har en mäktighet som varierar mellan 1 och 8 m. Markytan inom kvarteret Johanneberg 31 sluttar från söder mot norr med marknivåer som ligger mellan +47 i syd och +36 i norr. 3 (9)

4 Figur 1. Jordartskarta Johanneberg Grundvattenförhållanden Ett undre grundvattenmagasin finns i friktionsjordlagret ovan bergytan medan ett övre grundvattenmagasin finns i fyllnadsmaterialet ovan leran. I en så kallad randzon, där fyllnadsmassorna eller naturlig friktionsjord ligger direkt på berg och där täckande lerlager saknas finns ett öppet grundvattenmagasin som vid ökande lermäktigheter delar sig i ett övre och undre magasin. I anslutning till randzonen kan en hydraulisk kontakt mellan de båda magasinen råda. Aktiva och inaktiva grundvattenrör visas i Figur 2, Figur 4 och Figur 4. Kvarteret Johanneberg 31 ligger i en randzon, vilken kan påverka grundvattennivåerna inom kvarteret. Geologiskt finns förutsättningar för att det övre grundvattenmagasinet har kontakt med det undre magasinet. Grundvattnets strömning i jord styrs av bergspartierna till de två dalgångarna. I anslutning till berget utgörs grundvattenmagasinen av öppna magasin där fyllnadsmassorna eller friktionsjorden går i dagen. Observerade grundvattennivåer i undre grundvattenmagasin följer topografin i de två dalgångarna och visar en nivåskillnad på cirka 20 m mellan södra och norra delarna av kvarteret. Grundvattnets generella strömningsriktning är mot norr. Grundvattenfluktuationerna varierar generellt inom ±0,5 m. I den västra dalgången varierar grundvattennivån från cirka +45 i söder till cirka + 39 i norr. I kvarterets östra dalgång är rådande grundvattennivå +30,8 med fluktuationer inom ±0,7 m i närheten av Västlänkens anläggning och runt +51 i den södra delen av dalgången. I kvarterets norra del finns övre grundvattenmagasin i fyllnadsmaterialet ovan lera. Grundvattennivån i övre magasin varierar omkring +36,6 till +36,8. Mätningar i grundvattenrör visar att övre magasin är torrt strax väster om kvarteret. 4 (9)

5 4 Grundläggning Kvarteret Johanneberg 31 består av sju fastigheter med 109 inventerade byggnader. Majoriteten av dessa byggnader ligger direkt på berg eller är grundlagda till fast botten. Sex av fastigheterna i Johanneberg 31 har byggnader som kan ha grundvattenberoende grundläggning. Detta beskrivs nedan samt illustreras i Figur 2 där södra delen av kvarteret visas och Figur 3 där norra delen av kvarteret visas. Inom kvarteret finns också servisledningar och mindre komplementbyggnader som kan vara känsliga för grundvattennivåsänkningar i undre magasin. Figur 2. Kvartersöversikt för södra delen av Johanneberg 31 som visar observationspunkter för grundvatten och grundvattenberoende byggnader. Den blå linjen visar influensområdets gräns. Johanneberg 31, södra delen, där grundvattenberoende byggnader visas i rött och orange. 4.1 Johanneberg 31:6 På fastigheten Johanneberg 31:6 är samtliga byggnader grundlagda till berg eller fast botten (Figur 2). Byggnaderna är därmed inte känsliga för grundvattennivåsänkningar. 4.2 Johanneberg 31:9 På fastigheten Johanneberg 31:9 finns 60 byggnader. För byggnaderna (Figur 2) och (Figur 3) saknas underlag för att beskriva grundläggningen. En konservativ bedömning medför att byggnaderna är klassad som känsliga för grundvattennivåsänkningar i både övre och undre magasin. Byggnaden är grundlagd med plintar på lera och är därför känslig för grundvattennivåsänkningar i undre grundvattenmagasin. Resterande byggnader på fastigheten är grundlagda till berg eller fast botten och är inte känsliga för grundvattennivåsänkningar. 4.3 Johanneberg 31:10 På fastigheten Johanneberg 31:10 finns 18 byggnader (Figur 3). Byggnaden är grundlagd på murar och/eller plintar på berg och/eller lera. Byggnaden är därför känslig för grundvattennivåsänkningar i undre grundvattenmagasin. Byggnaderna , och, och är grundlagda på murar 5 (9)

6 och/eller plintar på lera. Byggnaderna är därmed känsliga för grundvattennivåsänkningar i undre grundvattenmagasin. Byggnaden saknas underlag för att beskriva grundläggningen. En konservativ bedömning medför att byggnaden är klassad som känslig för grundvattennivåsänkningar i både övre och undre magasin. Resterande byggnader är grundlagda till berg eller fast botten och är därmed inte känsliga för grundvattennivåsänkningar. 4.4 Johanneberg 31:11 På fastigheten Johanneberg 31:11 finns fyra byggnader (Figur 2). Byggnaden är grundlagd på plintar på lera. Byggnaden är därmed känslig för grundvattennivåsänkningar i undre grundvattenmagasin. Resterande byggnader är grundlagda till berg eller fast botten och är därmed inte känsliga för grundvattennivåsänkningar. 4.5 Johanneberg 31:12 På fastigheten Johanneberg 31:12 finns en byggnad (Figur 3). Byggnaden är grundlagd med platta på berg, murar och/eller plintar på berg samt spetsburna pålar av betong och/eller stål. Byggnaden är inte känslig för grundvattennivåsänkningar. Figur 3. Kvartersöversikt för norra delen av Johanneberg 31 som visar observationspunkter för grundvatten och grundvattenberoende byggnader. Den blå linjen visar influensområdets gräns. 4.6 Johanneberg 31:13 På fastigheten Johanneberg 31:13 finns 12 byggnader (Figur 3). Byggnaderna , , , och saknas underlag för att beskriva grundläggningen. En konservativ bedömning medför att byggnaderna är klassade som känsliga för grundvattennivåsänkningar i både övre och undre magasin. 4.7 Johanneberg 31:14 På fastigheten Johanneberg 31:14 finns tre byggnader (Figur 2). Byggnaderna och är grundlagda med murar och/eller plintar på lera. Byggnaderna är känsliga för grundvattennivåsänkningar i 6 (9)

7 undre grundvattenmagasin. Byggnaden är grundlagd på spetsburna pålar av betong och är därför inte känslig för grundvattennivåsänkningar. 5 Sättningar Satellitsättningsmätningar har utförts sedan februari Satellitsättningsmätningarna för byggnader visar generellt mycket låga sättningshastigheter mellan cirka 1-3 mm/år. Även marksättningar är förhållandevis små inom kvarteret. 6 Åtgärdsnivåer för grundvatten 6.1 Åtgärdsnivåer låga grundvattennivåer En grundvattennivåsänkning i undre magasin kan medföra risk för uppkomst av sättningar. För att skydda känsliga objekt i kvarteret har åtgärdsnivåer tagits fram. Åtgärdsnivå 1 uppmärksammar låga grundvattennivåer i grundvattenmagasinet och vid avvikelse ska utredning av orsaken till de låga nivåerna genomföras omgående. Åtgärdsnivå 2 uppmärksammar att det kan förekomma risk för skador om nivån underskrids. Vid avvikelse från åtgärdsnivå 2 ska åtgärder vidtas omgående. Åtgärdsnivåer för undre grundvattenmagasin är framtagna med hjälp av en statistisk modell över grundvattnets nivåfluktuationer i undre magasin. I Tabell 1 anges åtgärdsnivåer för det grundvattenrör i undre magasin som uppmärksammar eventuella förändringar av grundvattennivån för kvarteret Johanneberg 31. Läget för grundvattenrör med åtgärdsnivå visas i Figur 4. Någon direkt påverkan på övre grundvattenmagasin bedöms inte komma att ske, då övre magasin inte sträcker sig fram till några öppna schakt i jord. Eftersom kvarteret ligger relativt långt från Västlänkens planerade anläggning är risken för påverkan i undre magasin liten men kan inte uteslutas. Då undre och övre grundvattenmagasin kan stå i kontakt med varandra kan en grundvattenpåverkan i det övre magasinet uppkomma indirekt vid påverkan i undre magasin. Eftersom eventuell påverkan sker via undre magasin är dock övervakning av det undre magasinet tillräckligt. Tabell 1. Åtgärdsnivåer låga grundvattennivåer för kvarteret Johanneberg 31. Grundvattenrör Magasin Åtgärdsnivå 1 Åtgärdsnivå 2 HK4120U Undre +38,18 +37,88 7 (9)

8 Figur 4. Representativa grundvattenrör för bevakning av grundvattennivåer i kvarteret Johanneberg Åtgärdsnivåer höga grundvattennivåer Någon direkt påverkan på det övre grundvattenmagasinet kommer inte att ske, då magasinet inte sträcker sig fram till några öppna schakt i jord. Eventuell påverkan behöver då ske via en indirekt påverkan från det undre till det övre grundvattenmagasinet. Det tilldelade åtgärdsnivåröret i undre grundvattenmagasin fångar därför upp påverkan tidigare och åtgärder kan därför vidtas innan en eventuell hydraulisk påverkan når det övre magasinet. 8 (9)

9 7 Kvarterets kulturklassning Endast grundvattenkänsliga byggnader är inventerade med avseende på kulturskydd enligt lagstiftningen. Kvarteret har kulturskyddade byggnader på fastigheterna Johanneberg 31:10, och Johanneberg 31:13. Med kulturskyddade byggnader menas kulturhistoriskt värdefulla byggnader enligt 8 kap. Plan- och Bygglagen (PBL), och 3 kap. 6 Miljöbalken. Det kan krävas tillstånd eller bygglov för fysiska ingrepp (exempelvis installation av dubbar, stödåtgärder eller annat) på kulturskyddade byggnader varför tillsynsmyndigheten behöver kontaktas innan åtgärderna genomförs. Byggnader skyddade genom 8 kap PBL är i detaljplan skyddade med en Q- eller q-märkning vilket innebär att förvanskning (13 ), underhåll (14 ) och ändringar (17 ) ska utföras varsamt. Detta innebär att det kan krävas bygglov för åtgärder på dessa byggnader. Kommunen behöver kontaktas och eventuell ansökan om bygglov hanteras av kommunen. Riksintresse för kulturmiljö enligt 6 miljöbalken innebär inte att varje byggnad eller anläggning inom riksintresset är skyddad eller kräver tillstånd före ingrepp och förändringar sker inom byggnader eller anläggningar. Riksintresset innebär istället att den fysiska miljön inom riksintresset har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess kulturvärden och att detta värde så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vid osäkerheter om kulturmiljövärdet påverkas kan länsstyrelsen rådfrågas. 8 Ändringslogg Version Datum Ändring Godkänt av 9 (9)