PM Dagvattenutredning

Transkript

1 Uppdrag nr 15U26778 PM Dagvattenutredning Västra Rosersberg Sigtuna kommun

2 Sida 2 (32) PM Uppdragsnamn Dagvattenutredning Västra Rosersberg Sigtuna kommun Rosersberg 10:262 Kilenkrysset Bygg AB Box Strängnäs Uppdragsgivare Kilenkrysset Bygg AB Box 554 Vår handläggare Helen Indal Gimbring Anna Blomlöf Datum Rev Innehåll 1 UPPDRAG OCH SYFTE Underlag Förutsättningar BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet i dag Planerad exploatering Geologiska förutsättningar Geohydrologi Recipienter och dess status Recipienter före och efter exploatering Rosersbergsbäcken och Märstaån, befintligt dagvattenflöde norrut Verkaån, befintligt dagvattenflöde söderut Naturlig sänka, naturområde BERÄKNINGAR Beräkningsförutsättningar flöden Avrinningsområden Befintliga ledningar Anslutningspunkter Beräkningsförutsättningar föroreningar Avrinningsområde NORR flöden och föroreningar Flöden före och efter exploatering, utan fördröjningsåtgärder, norra området Föroreningar före och efter exploatering, utan reningsåtgärder, södra området Avrinningsområde SÖDER flöden och föroreningar Flöden före och efter exploatering, utan fördröjningsåtgärder, södra området Föroreningar före och efter exploatering, utan reningsåtgärder, södra området 18 4 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING MED RENINGSSTEG Box Uppsala Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 3 (32) 4.1 Norra avrinningsområdet Föroreningsberäkningar, norra avrinningsområdet Dammvolymer norra avrinningsområdet Södra avrinningsområdet Flödesschema Föroreningsberäkningar södra området Dammvolymer södra avrinningsområdet UTFORMNING AV MAKADAMMAGASIN Makadammagasin för infiltrering av takvatten Makadammagasin för fördröjning och rening UTFORMNING AV DAMMAR DAGVATTENFLÖDE VID EXTREMREGN DIKESFÖRETAG UNDERLAG TILL PLANBESTÄMMELSER SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA ANLÄGGNINGAR FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR... 32

4 Sida 4 (32) Sammanfattning har på uppdrag av Kilenkrysset Bygg AB tagit fram en dagvattenutredning för industri- och logistikområde i västra Rosersberg fastigheten Rosersberg 10:262, Sigtuna kommun. Planområdet är c:a 66 ha stort och består i dag av naturmark som till största delen är skogsbeklädd med partier av sumpmark och berghällar. Syftet med detta PM är att beskriva dagvattensituationen i området före och efter exploatering av fastigheten. Detta PM ska även redovisa lämpliga och möjliga rening- och fördröjningsåtgärder för omhändertagandet av dagvattnet inom planområdet. Förutsättningarna för dagvattenutredningen är att varken dagvattenflödet eller mängden föroreningar ut från området ska öka efter exploateringen. Planen ska inte försämra förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten i berörda vattenförekomster. Flödet från områdets södra och norra del får inte överstiga 15 l/s vid respektive släppunkt. Före exploateringen har planområdet fyra delavrinningsområden som rinner mot recipienterna Rosersbergsbäcken/Märstaån, Verkaån, Oxundaån och Oxundasjön. Efter exploatering av planområdet så kommer höjdsättning ändras och därmed delavrinningsområdena att styras om till två recipienter, till Rosersbergsbäcken/Märstaån och till Verkaån. I nordvästra delen av planområdet finns ett naturområde som skall bevaras. Dagvattenberäkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter med en klimatfaktor på Planområdet är 66 ha stort och beräkningarna har utförts på kvartersmark motsvarande 49 ha (naturmark är ej medtagen). Efter fördröjning är flödet ut från dagvattendammarna i norr och söder 15 l/s. Påverkan på eventuella dikesföretag är positiv då flödena minskar i jämförelse med dagens situation före exploatering. Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget StormTac (v ). Takvatten klassas som mindre förorenat och antas kunna infiltrera inom respektive fastighet. För att uppfylla renings- och flödeskraven behöver dagvattnet renas och fördröjas i flera olika steg. Steg 1: Dagvatten från parkeringar och körytor inom fastigheter leds in i ett makadammagasin placerat inom respektive fastighet, där vattnet både fördröjs och renas innan det leds ut mot dagvattenledningar i huvudgatan. Steg 2: Dagvatten från huvudgatan rinner mot ett anlagt vägdike längs ena sidan av vägen. I diket sker rening och fördröjning. Steg 3: Dagvatten från fastighetsmark och vägdike leds slutligen till seriekopplade dammar i norr och en damm i söder. I dessa dammar sker ytterligare rening och fördröjning av dagvattnet. Vid kraftfulla regn kommer föreslagen lösning inte kunna avleda allt vatten. Därför är det viktigt att höjdsättningen utförs så att det inte finns några lokala lågpunkter. Ytvatten ska kunna rinna på ytan från tomtmark, lokalgator, huvudgatans dike och vidare till dammarna. Förslag till planbestämmelser finns redovisade i utredningen. Planens utformning och föreslagen dagvattenhantering innebär att exploateringen av området inte medför ökade mängder av föroreningar från området jämfört med idag. Gränsvärden för MKN klaras, med god marginal för flertalet ämnen. Ställs motsvarande krav i bygglov bedöms planen inte försvåra förutsättningarna för att MKN för Märstaån och Verkaån kan uppnås. Gränsvärden för dagvattnet efter rening är högt ställda i denna utredning, vilket innebär att höjd har tagits för att Verkaån ska kunna ta emot belastningar från ytterligare exploateringsområden enligt exploaterings-scenarie som beskrivs i Verkautredningen (Verkaån-vatten- och åtgärdsplanering). Planen bedöms också klara icke försämringskravet för Rosersbergsbäcken.

5 Uppdrag nr. 15U26778 Sida 5 (32) 1 Uppdrag och syfte har på uppdrag av Kilenkrysset Bygg AB tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Rosersberg 10:262, Sigtuna kommun. Planområdet är c:a 66 ha stort. Inom Rosersberg 10:262 planeras ett nytt industri-/logistikområde. Läge se Bild 1. Syftet med detta PM är att beskriva dagvattensituationen i området före och efter exploatering. Detta PM ska även redovisa lämpliga och möjliga rening- och fördröjningsåtgärder för omhändertagandet av dagvattnet inom planområdet. Slottsvägen Skansvägen Rosersberg 10:262 E4 Bild 1. Orienteringskarta över Rosersberg med markerat område för exploatering. Bild Eniro.

6 Sida 6 (32) 1.1 Underlag - Grundkarta och 3D-höjdkurvor i dwg - Befintlig VA (dwg) från Sigtuna kommun - VISS Vatteninformationssystem Sverige - PM Dagvattenavledning Västra Rosersberg, med bilagor, Ramböll, Dagvattenutredning Västra Rosersberg, med bilaga, Ramböll, VA-utredning Västra Rosersberg, med bilagor, Ramböll, Verkaån-vatten och åtgärdsplanering, WRS Uppsala AB och Naturvatten i Roslagen AB, Märstaåns Vattensamverkan, Sammanställning , Vattenkemisk provtagning i samarbete med Länsstyrelsen, Vatten- och Samhällsteknik, 26:e mars Detaljplan, förhandskopia, Tyréns, Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011) - Svenskt Vattens Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2004) - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011) - Svenskt Vattens utkast till Publikation P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar - Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari Förutsättningar Utgångspunkten i denna dagvattenutredning är att varken dagvattenflödet eller mängden föroreningar ut från området ska öka efter exploateringen. Flödet från områdets södra och norra del får inte överstiga 15 l/s vid respektive släppunkt.

7 Sida 7 (32) 2 Beskrivning av planområdet och dess förutsättningar 2.1 Planområdet i dag Planområdet består i dag av naturmark som till största delen är skogsbeklädd med partier av sumpmark och berghällar. Området är kuperat med marknivåer som varierar mellan +28 till +40m. Det finns även en kraftledningsgata som följer hela östra sidan av området. Området gränsar mot Rosersbergs industri-/logistikområde i öster, gles villabebyggelse i norr samt skog och naturmark i syd- och västlig riktning. Planområdet Rosersberg 10:262 Bild 2. Planområdet i dag. Befintlig markanvändning för området som ska bebyggas redovisas nedan i Tabell Planerad exploatering Området planeras att omvandlas till ett verksamhetsområde för handel och logistik. Exploateringen kommer generera en mycket kraftig ökning av dagvattenflöden och även en stor ökning av föroreningsmängder. Den befintliga kraftledningsgatan mellan det nya planområdet och det befintliga industriområdet planeras att flyttas västerut så att den istället följer plangränsens södra och västra sida.

8 Sida 8 (32) 2.3 Geologiska förutsättningar Områdets består av partier med sandig morän, postglacial lera och berg. Topografin formas av berggrundens form. I lågpartierna överlagras berget av sandig morän och postglacial lera, i högpartier går berget i dagen. Moränens mäktighet varierar men överstiger troligtvis inte 5 meter. Lerans låga infiltrationskapacitet orsakar sumpmarker i lågpartierna. Bild 3. Jordartskarta, planområdesgränsen markerad med svart. Röd färg=berg, ljusblått=morän och gul=postglacial lera. Geologiska kartan (SGU) 2.4 Geohydrologi Grundvattennivåerna är okända och inte uppmätta inom området. De kan antas variera då berget förmodligen bildar svackor som ger grundvattenansamlingar innan det letar sig vidare. I dessa svackor finns flera områden med sumpskog. Grundvattennivåerna varierar också över året på grund av nederbörd och snösmältning. Den huvudsakliga avrinningen från området sker dels mot norr via diken mot Rosersbergsbäcken och Märstaån samt söderut via diken mot Verkaån och Oxundasjön. Längs den västra gränsen sker avrinningen mot sydväst och Oxundaån.

9 Sida 9 (32) 2.5 Recipienter och dess status Recipienter före och efter exploatering Före exploateringen har planområdet fyra delavrinningsområden som rinner mot Rosersbergsbäcken/Märstaån, Verkaån, Oxundaån och Oxundasjön. Efter exploatering av planområdet så kommer höjdsättning ändras och därmed delavrinningsområdena att styras om till två. Höjdsättningen inom området kommer att utföras så att dagvattnet rinner i två riktningar. En riktning mot norr och till Rosersbergsbäcken/Märstaån som recipient och den andra riktningen mot söder och Verkaån som recipient. Detta med anledning av att höga halter av miljögifter i form av PCB och dioxin har påträffats i Oxundsjön. PFOS finns i förhöjda halter i marken där Räddningsskolan tidigare bedrev sin verksamhet, bl a i mynningen till Oxundasjön vid Oxundaån. Genom att aktivt leda bort dagvattnet i framtiden från dessa områden kan urlakning av dessa förorenade marker och ytterligare belastning i de redan belastade recipienterna undvikas. Märstaån Rosersbergsbäcken Planområdet Oxundaån Oxundasjön Verkaån Bild 4. Läge för de fyra olika recipienterna.

10 Sida 10 (32) Rosersbergsbäcken och Märstaån, befintligt dagvattenflöde norrut Miljökvalitetsnormer saknas för Rosersbergsbäcken men icke försämringskravet gäller för vattendraget. Miljökvalitetsnormer redovisas för vattenförekomsten Märstaån vilken tar emot vatten från Rosersbergsbäcken. Miljökvalitetsnormer för Märstaån enligt VISS samt provtagning i Märstaån (Märstaåns Vattensamverkan, Sammanställning , Vattenkemisk provtagning i samarbete med Länsstyrelsen, Vatten- och Samhällsteknik, 26:e mars 2015). Ekologisk status Gällande ekologisk status (2009): Måttlig ekologisk status utifrån biologiska parametrar som indikerar övergödningsproblematik. Kvalitetskravet god ekologisk status med tidsfrist 2021 för övergödning. Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel ( ) är oförändrad statusklassning och kvalitetskrav. - Näringsämnen (fosfor ) indikerar god status men ligger mycket nära gränsen mot måttlig status. Ingen förbättringsåtgärd vad gäller reduktion av fosfor anges i VISS (arbetsmaterial ) - Av de särskilt förorenande ämnena överskrider ämnet arsenik gränsvärden enligt VISS. Även uppmätta årsmedelvärden för åren i Märstaån ligger högre än föreslagna gränsvärden. Angivet förbättringsbehov i VISS för arsenik är 0,67 microgram/l (arbetsmaterial ) - Provtagning i Märstaån visar att koppar överskrider föreslagna gränsvärden (0,5 microgram/l). Nu gällande gränsvärden (4 microgram/l) överskrids dock ej. Kemisk status Gällande Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver 2009): God kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel ( ) är att klassa ned statusklassningen till uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnorm för kemisk status föreslås till god kemisk status 2021 med tidsfrist för nickel. Undantaget för kvicksilver och kvicksilverföroreningar föreslås gälla oförändrat. Anledningen till nedklassningen är att: Nickel visar uppmätta årsmedelvärden som ligger över gränsvärden, enligt VISS. Även uppmätta årsmedelvärden för åren i Märstaån ligger högre än föreslagna gränsvärden. Angivet förbättringsbehov i VISS för nickel och nickelföreningar är 0,29 microgram/l (arbetsmaterial ) Verkaån, befintligt dagvattenflöde söderut Miljökvalitetsnormer för Verkaån enligt VISS samt bedömning av statusklassning enligt Verkaån- vatten och åtgärdsplanering, WRS Uppsala AB och Naturvatten i Roslagen AB, Ekologisk status Gällande ekologisk status (2009): God ekologisk status. Med kvalitetskravet fortsatt god ekologisk status Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel

11 Sida 11 (32) ( ) är måttlig ekologisk status och oförändrat kvalitetskrav. Nedgraderingen beror på dålig status för konnektivitet och otillfredsställande status för morfologiskt tillstånd. Övriga kvalitetsfaktorer inklusive allmänna förhållanden (näringsämnen) tyder på God status. - Näringsämnen (fosfor) i Verkaån motsvarar god ekologisk status, enligt VISS. Bedömning enligt rapport Verkaån indikerar dock att årsmedelvärdet för fosfor ( ) ligger på en nivå som motsvarar måttlig status- god status. Inget förbättringsbehov anges i VISS för fosfor. I Verkautredningen har dock framtida belastningsutrymme för fosfor bedömts utifrån ett framtida utbyggnadscenario inom hela Verkaåns avrinningsområde, inklusive Västra Rosersbergs industriområde. Utredningen konstaterar att långtgående åtgärder krävs inom nya verksamheter för att inte miljökvalitetsnormen ska riskera att försämras. - Av de särskilt förorenande ämnena överskrider inga ämnen gränsvärden enligt VISS. Enligt Verkarapporten klarar Verkaån förslag till gränsvärden för metaller (SFÄ) i framtida utbyggnadsscenario inom Verkaåns avrinningsområde, förutsatt att dagvattenåtgärder för minskad belastning genomförs i samband med exploatering. Kemisk status Gällande kemisk status (exklusive kvicksilver) (2009): god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet fortsatt god kemisk ytvattenstatus Vattenmyndighetens förslag inför kommande förvaltningscykel ( ) är måttlig kemisk ytvattenstatus och oförändrat kvalitetskrav. Nedgraderingen beror på att de prioriterade ämnena nickel och kvicksilver överskrider gränsvärden. - Angivet förbättringsbehov i VISS för nickel och nickelföreningar är 0,2 microgram/l (arbetsmaterial ). Enligt Verkarapporten är nickel det ämne som kan vara svårt att minska i halter som motsvarar god status i en framtida utbyggnad inom Verkaåns avrinningsområde. - Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte, enligt VISS, öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Enligt Verkautredningen förekommer även de prioriterade ämnena Tributyltenn (TBT), endosulfan (bekämpningsmedel) och PFOS (brandsläckningsmedel) i halter över föreslagna gränsvärden. Kopplingen till dagvatten för dessa ämnen är dock långsökt och etablering av nya verksamheter inom Verkaåns avrinningsområde bedöms inte medföra ytterligare belastning av dessa ämnen. 2.6 Naturlig sänka, naturområde I nordvästra delen av planområdet finns en sänka och ett naturområde som ska bevaras för att säkra förutsättningar för salamandern som delvis finns inom området.

12 Sida 12 (32) 3 Beräkningar 3.1 Beräkningsförutsättningar flöden Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdets storlek på 66 ha Beräkningarna har endast utförts på ytor som anges som kvartersmark enligt detaljplanen, dvs. prickmark (slänt) och naturmark ingår ej. Total yta för kvartersmark är 49 ha enligt detaljplanen. Dagvattenflödet är beräknat efter förutsättningarna att 60% av marken utgörs av takyta och resterande 40% är hårdgjord yta/asfalt. Maximala utsläppsflödet från det södra området är 15 l/s eftersom befintligt ledningsnät inte klarar av större flöden. Maximala utsläppsflödet från det norra området är satt till 15 l/s för att få en tillräcklig uppehållstid för att uppnå god rening i dammen/dammarna. Tillåtet flöde ut från varje fastighet är begränsat till 20l/s*ha. Det är samma begränsning av utflöde som för det befintliga logistikområdet öster om aktuellt område. Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104. Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter. Klimatfaktor är satt till 1.15 Vid dimensionering av dammar har 50% av flödet från takytor tagits med i beräkningarna för att ha en säkerhetsmarginal Avrinningsområden Området har höjdmässigt efter exploatering delats upp på två avrinningsområden, varav ett leder dagvatten norrut och ett söderut. Planområdet norrut utgörs av 27,4 ha och området söderut 21,6 ha. Se Bild 5. Delningslinjen är placerad ungefär på samma ställe som den naturliga flödesdelaren före exploatering.

13 Sida 13 (32) Avrinningsområde norr, yta 27.4 ha Avrinningsområde söder, yta 21.6 ha Bild 5. Avrinningsområden, norrut markerat med rött och söderut markerat blått Befintliga ledningar I dagsläget finns inga andra kända ledningar inom området än Käppalatunneln som korsar området från norr till söder. Käppalatunneln transporterar spillvatten från bl.a. Märsta till avloppsreningsverket Käppala på Lidingö. Käppalatunneln ligger på stort djup under området och kommer därmed inte beröras av exploateringen. Tunnelns tak ligger på c:a +4,0 vilket innebär att den ligger minst på 29m djup räknat från lägsta markhöjd efter exploatering. I och med detaljplaneläggningen av området kommer området att införlivas med kommunens VA-nät och VA-verksamhetsområde.

14 Sida 14 (32) Anslutningspunkter Dagvattnet norrut ansluts mot befintliga diken i nordöstra spetsen av området. Dagvatten söderut ansluts mot befintligt ledningsnät. Föreslagna anslutningspunkter visas nedan i Bild 6. Anslutningspunkt mot bef. dike Metallvägen Järngatan Anslutningspunkt DNB vg Bild 6. Föreslagna anslutningspunkter för dagvattenflödet. 3.2 Beräkningsförutsättningar föroreningar Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget StormTac (v ). I tabellerna nedan redovisas föroreningsmängder och halter före och efter planerad exploatering. För beräkning av mängder har nederbörd 638 mm/år använts. För att kunna jämföra och dra slutsatser kring föroreningshalter i dagvattnet före och efter rening redovisas gränsvärden för de olika ämnena. Gränsvärdena är enligt VISS och hämtade från: Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenade ämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799 Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19, Havs- och vattenmyndighetens förslag 2014

15 Sida 15 (32) För de ämnen som inte tas upp i dessa rapporter (kväve, SS och olja) har riktvärde 2M 1 valts, där 2 står för ett delområde som inte har ett direktutsläpp till recipienten och M står för mindre recipient. 3.3 Avrinningsområde NORR flöden och föroreningar Avrinningsområde norr är 27,4 ha stort. Området har delats in efter markanvändning där de ingående områdena före och efter exploatering redovisas i tabell 2 och Flöden före och efter exploatering, utan fördröjningsåtgärder, norra området Dagvattenflödet innan utbyggnad är beräknat på naturmark/skogsmark. Flöden redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Dagvattenflödet vid ett 10-års med 60 minuters varaktighet för norra området före exploatering. Rinnhastigheten i naturmark uppskattas till 0,1 m/s. Markanvändning FÖRE exploatering, 10-års regn Intensitet Yta Avr. Koeff. A red 10-års regn 60 min Klimatfaktor Q dim. bef. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) Naturmark Totalt Dagvattenflödet efter exploatering är beräknat på förutsättningarna att 60% är byggbar yta (takyta) och resterande hårdgjord yta (asfalt). Flöden redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för norra området efter exploatering. Markanvändning EFTER exploatering, 10-års regn Intensitet Yta Avr. Koeff. A red 10-års regn 10 min Klimatfaktor Q dim. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s, ha) (l/s) Takyta Hårdgjord yta/asfalt Totalt Flödet ökar utan fördröjningsåtgärder från 106 l/s till l/s efter exploatering. 1 Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

16 Sida 16 (32) Föroreningar före och efter exploatering, utan reningsåtgärder, södra området Tabell 3. Föroreningshalter och mängder i kg/år före och efter exploatering, flöde norrut. Ämne Enhet Koncentration, halter Före utbyggnad Gränsvärde 2 Efter utbyggnad Mängder (kg/år) Före utbyggnad Efter utbyggnad 3 Fosfor µg/l Kväve mg/l Bly µg/l Koppar µg/l Zink µg/l Kadmium µg/l Krom µg/l Nickel µg/l Kvicksilver µg/l Suspenderade ämnen mg/l Olja mg/l Samtliga halter och mängder ökar efter exploatering. Mängderna ökar i takt med storleken på avrinningsområdet. Notera att gränsvärdeskraven är satta så pass lågt att dagvatten från den befintliga naturmarken har beräknade halter som överstiger riktvärdet för bly, koppar och kadmium. 2 Gränsvärdena är hämtade från VISS. För de ämnen som inte tas upp i dessa rapporter (kväve, SS och olja) har riktvärde 2M valts. Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari Föroreningsmängderna är beräknade på hårdgjord yta, takytor är inte inräknade då detta dagvatten infiltreras.

17 Sida 17 (32) 3.4 Avrinningsområde SÖDER flöden och föroreningar Avrinningsområde söder är 21.6 ha stort. Området har delats in efter markanvändning där de ingående områdena före och efter exploatering redovisas i Tabell 4 och Flöden före och efter exploatering, utan fördröjningsåtgärder, södra området Dagvattenflödet innan utbyggnad är beräknat på naturmark/skogsmark. Flöden redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Dagvattenflödet vid ett 10-års med 60 minuters varaktighet för norra området före exploatering. Rinnhastigheten i naturmark uppskattas till 0,1 m/s. Markanvändning FÖRE exploatering, 10-års regn Intensitet Yta Avr. Koeff. A red 10-års regn 60 min Klimatfaktor Q dim. bef. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) Naturmark Totalt Dagvattenflödet efter exploatering är beräknat på förutsättningarna att 60% är byggbar yta (takyta) och resterande hårdgjord yta (asfalt). Flöden redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för norra området efter exploatering. Markanvändning EFTER exploatering, 10-års regn Intensitet Yta Avr. Koeff. A red 10-års regn 10 min Klimatfaktor Q dim. (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s, ha) (l/s) Takyta Hårdgjord yta/asfalt Totalt Flödet ökar utan fördröjningsåtgärder från 83 l/s till 4872 l/s efter exploatering.

18 Sida 18 (32) Föroreningar före och efter exploatering, utan reningsåtgärder, södra området Tabell 6. Föroreningshalter och mängder i kg/år före och efter exploatering, flöde söderut. Ämne Enhet Koncentration, halter Före utbyggnad Gränsvärde 4 Efter utbyggnad Mängder (kg/år) Före utbyggnad Efter utbyggnad 5 Fosfor µg/l Kväve mg/l Bly µg/l Koppar µg/l Zink µg/l Kadmium µg/l Krom µg/l Nickel µg/l Kvicksilver µg/l Suspenderade ämnen mg/l Olja mg/l Samtliga halter och mängder ökar efter exploatering. Mängderna ökar i takt med storleken på avrinningsområdet. Notera att gränsvärdeskraven är satta så pass lågt att dagvatten från den befintliga naturmarken har beräknade halter som överstiger riktvärdet för bly, koppar och kadmium. 4 Gränsvärdena är hämtade från VISS. För de ämnen som inte tas upp i dessa rapporter (kväve, SS och olja) har riktvärde 2M valts. Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari Föroreningsmängderna är beräknade på hårdgjord yta, takytor är inte inräknade då detta dagvatten infiltreras.

19 Sida 19 (32) 4 Framtida dagvattenhantering med reningssteg För att uppfylla renings- och flödeskraven behöver dagvattnet renas och fördröjas i flera olika steg. Takvatten: Takvatten klassas som mindre förorenat och antas kunna infiltrera inom respektive fastighet genom anläggande av makadammagasin under tex körytor och parkeringar. En bräddledning för mycket kraftiga flöden byggs in i magasinen och ansluts mot dagvattennätet. Dagvatten från parkeringar, hårdgjorda ytor och gator: Dagvatten från parkeringar, hårdgjorda ytor och gator leds in i ett eget makadammagasin inom respektive fastighet, där vattnet både fördröjs och renas innan det leds ut mot dagvattenledningar i huvudgatan. Dagvatten från huvudgatan rinner mot ett anlagt vägdike längs ena sidan av vägen. I diket sker rening och fördröjning. Där diket ur gestaltningssynpunkt breddas och det planeras för vattenspegel förses diket med tät botten. Dagvatten från fastighetsmark och vägdike leds slutligen till seriekopplade dammar i norr och en damm i söder. I dessa dammar sker ytterligare rening och fördröjning av dagvattnet, se bild 7. Flöden och reningssteg finns illustrerade i stycke 4.1 och 4.2. I föroreningsberäkningarna är inte rening i diken medtaget som ett reduktionssteg. Den rening som sker i diket innebär en extra bonus. Dammar i norr Vägdike utmed huvudgata Damm i söder Bild 7: Läge för dammar i norr och söder samt vägdike utmed huvudgata.

20 Sida 20 (32) Oljeavskiljande funktioner Planerade parkeringsytor på fastighetsmark kan med fördel utformas med hålsten, alternativt som översilningsyta över gräsyta, så att dagvatten från dessa ytor infiltreras ned till en uppsamlingsledning som i sin tur leds till makadammagasinet för vatten från hårdgjorda ytor. Inflödet till makadammagasinen för dagvatten från hårdgjorda ytor bör fördelas på flera inlopp för att förhindra att hela magasinet blir igensatt vid ett eventuellt oljeläckage. Exakt utformning av oljeavskiljande funktion inne på fastighetsmark bestäms i samband med bygglov i samråd med Sigtuna vatten och renhållning. Oljeavskiljande funktioner sker till önskad effekt för allmänna kvartersmarken i såväl vägdike som dagvattendammar. Bedömningen görs att inga särskilda extra åtgärder för oljeavskiljande funktioner erfordras utöver de redan föreslagna. 4.1 Norra avrinningsområdet Bild 8. Flödesschema för norra avrinningsområdet Dagvatten från takytor leds till makadammagasin för infiltration. En bräddledning anläggs mellan magasinet och dagvattennätet för att avleda dagvatten vid mycket höga flöden. Dagvatten från fastigheter renas och fördröjs på fastighetsmark till 20 l/s, ha och dagvatten från vägar renas och fördröjs i vägdiken. Allt vatten leds sedan vidare till de tre dammarna i norr där dagvattnet fördröjs och renas. Dammarna är dimensionerade för att ta emot 220 l/s från kvartersmark och vägdike samt 50% av takvattnet vid ett 10-årsregn med 10 min varaktighet. Flödet ut från damm 3 är dimensionerat för 15 l/s.

21 Sida 21 (32) Föroreningsberäkningar, norra avrinningsområdet Analysen innefattar de vanligast förekommande ämnena i dagvatten vilket innebär att även de särskilt förorenande ämnen samt de prioriterade ämnen som bidrar till miljöproblem i vattenförekomsterna i Märstaån. Undantaget är arsenik. Arsenik återfinns dock inte nämnvärt i dagvatten och analyseras därför ej. I Tabell 7 nedan redovisas de olika reduktionerna av föroreningsmängderna i de olika stegen för att uppnå de uppställda kraven för dagvatten. Här ses att mängderna i princip blir lika låga efter exploatering som före. De ämnen som överskrids något är markerad med röd färg och är fosfor och krom. Det är förhållandevis små mängder som överskrids och får anses hamna inom felmarginalen på beräkningarna. Här kan nämnas att tex fosforreduktionen uppgår till 90% vilket får anses som mycket hög avskiljningsgrad. Zinkmängderna ökar däremot mer än vad som kan anses hamna inom felmarginalen. Genom att med planbestämmelse begränsa användningen av zink inom planområdet bedöms dock att mängderna ut från området inte kommer att öka. Tabell 7. Föroreningsberäkningar i kg/år, norra avrinningsområdet Ämne Före expl. Efter expl. (utan rening) 6 Reduktion i makadammagasin Reduktion i damm 1 och 2 Reduktion i damm 3 Summa reduktion Utsläpp till ledning kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver SS Olja Föroreningsmängderna är beräknade på hårdgjord yta, takytor är inte inräknade då detta dagvatten infiltreras.

22 Sida 22 (32) Enligt haltberäkningarna i tabell 8 klaras samtliga gränsvärden för analyserade ämnen med undantag för zink. Genom att med planbestämmelse begränsa användningen av zink inom planområdet bedöms dock att halterna kommer att hamna under gränsvärdet. Tabell 8. Föroreningsberäkningar i halter, norra avrinningsområdet. Gränsvärden enligt MKN för Märstaån, *-markerade riktvärden enligt 2M Gränsvärde 7 Före expl Efter expl (utan rening) Reduktion i makadammagasin+ Reduktion i damm 1 Reduktion i damm 2 Summa reduktion Utsläpp till ledning Ämne Fosfor (ug/l) Kväve (mg/l) 2.5* Bly (ug/l) Koppar (ug/l) Zink (ug/l) Kadmium (ug/l) Krom (ug/l) Nickel (ug/l) Kvicksilver (ug/l) SS (mg/l) 60* Olja (ug/l) 0.7* Föreslagna åtgärder innebär att ingen nickel eller kvicksilver avgår från området. Förekomst av arsenik i marken inom planområdet är okänd. Markarbeten i samband med exploatering kan innebära att arsenik tillförs ytvatten. Den masshantering som kommer att ske regleras via miljöbalken och nödvändiga krav kommer att ställas kring hanteringen för att säkerställa att arsenik inte påverkar berörda recipienter. Planens utformning och föreslagen dagvattenhantering innebär att exploateringen av området inte medför ökade mängder av föroreningar från området jämfört med idag. Gränsvärden för MKN klaras, med god marginal för flertalet ämnen. Ställs motsvarande krav i bygglov bedöms planen inte försvåra förutsättningarna för att MKN för Märstaån kan uppnås. Planen bedöms inte heller medföra negativ påverkan på Rosersbergsbäcken, dvs planen bedöms uppfylla icke försämringskravet för Rosersbergsbäcken. 7 Gränsvärdena är hämtade ur rapporten om MKN för Märstaån. För de ämnen som inte tas upp i dessa rapporter (kväve, SS och olja) har riktvärde 2M valts. Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

23 Sida 23 (32) Dammvolymer norra avrinningsområdet Inkommande flöde från markytor till dammen på norra avrinningsområdet är 220 l/s (20 l/s, ha*11 ha byggbar yta). Dammen skall dimensioneras för att kunna ta emot 50% av allt takvatten från norra avrinningsområdet. Det ger ett ytterligare flöde på l/s (( )/2). Sammanlagt är det ett flöde på l/s. Ovanstående antaganden och utformning ger en reglervolym på m 3 och en total dammyta på 6 000m 2. Se Tabell 9 nedan. Tabell 9. Utformning av dammar, norra avrinningsområdet Inlopp Dammyta inkl slänter (Reglerhöjd 1 m) Yta inkl slänter+körväg Utlopp Reglervolym l/s l/s m 3 m 2 m Södra avrinningsområdet Flödesschema Bild 9. Flödesschema för södra avrinningsområdet

24 Sida 24 (32) Föroreningsberäkningar södra området Analysen innefattar de vanligast förekommande ämnena i dagvatten vilket innebär att även de särskilt förorenande ämnen samt de prioriterade ämnen som bidrar till miljöproblem i vattenförekomsten Verkaån finns med. Undantaget är TBT, endosulfan och PFOS. Dessa ämnen återfinns dock inte nämnvärt i dagvatten och analyseras därför ej. För vidare resonemang om måluppfyllelse av MKN och icke-försämringskravet i recipienterna, se nedan. I tabell 10 nedan redovisas de olika reduktionerna av föroreningsmängderna i de olika stegen för att uppnå de uppställda kraven för dagvatten. Här ses att mängderna i princip blir lika låga efter exploatering som före. De ämnen som överskrids något är markerad med röd färg och är fosfor och krom. Det är förhållandevis små mängder som överskrids och får anses hamna inom felmarginalen på beräkningarna. Här kan nämnas att tex fosforreduktionen uppgår till 90% vilket får anses som mycket hög avskiljningsgrad. Zinkmängderna ökar däremot mer än vad som kan anses hamna inom felmarginalen. Genom att med planbestämmelse begränsa användningen av zink inom planområdet bedöms dock att mängderna kommer att hamna under gränsvärdet. Tabell 10. Föroreningsberäkningar i kg/år, södra avrinningsområdet Ämne Före expl. Efter expl. (utan rening) 8 Reduktion i makadammagasin+ Reduktion i damm 1 Reduktion i damm 2 Summa reduktion Utsläpp till ledning kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver SS Olja Föroreningsmängderna är beräknade på hårdgjord yta, takytor är inte inräknade då detta dagvatten infiltreras.

25 Sida 25 (32) Enligt haltberäkningarna i tabell 11 klaras samtliga gränsvärden för analyserade ämnen med undantag för zink. Genom att med planbestämmelse begränsa användningen av zink inom planområdet bedöms dock att halten kommer att hamna under gränsvärdet. Tabell 11. Föroreningsberäkningar i halter, södra avrinningsområdet. Riktvärden enligt rapporten Verkaån-vatten och åtgärdsplanering, *-markerade riktvärden enligt 2M Gränsvärde 9 Före expl. Efter expl. (utan rening) Reduktion i makadammagasin+ Reduktion i damm 1 Reduktion i damm 2 Summa reduktion Utsläpp till ledning Ämne Fosfor (ug/l) Kväve (mg/l) 2.5* Bly (ug/l) Koppar (ug/l) Zink (ug/l) Kadmium (ug/l) Krom (ug/l) Nickel (ug/l) Kvicksilver (ug/l) SS (mg/l) 60* Olja (ug/l) 0.7* Föreslagna åtgärder innebär att ingen nickel eller kvicksilver avgår från området. Ämnena TBT, endosulfan och PFOS bedöms inte öka från området eftersom dessa ämnen inte kan härledas till dagvatten. Planens utformning och föreslagen dagvattenhantering innebär att exploateringen av området inte medför ökade mängder av föroreningar från området jämfört med idag. Gränsvärden för MKN klaras, med god marginal för flertalet ämnen. Ställs motsvarande krav i bygglov bedöms planen inte försvåra förutsättningarna för att MKN för Verkaån kan uppnås. Planen bedöms inte heller medföra negativ påverkan på Verkaån. Gränsvärden för dagvattnet efter rening är högt ställda i denna utredning, vilket innebär att höjd har tagits för att Verkaån ska kunna ta emot belastningar från ytterligare exploateringsområden enligt exploaterings-scenarie som beskrivs i Verkautredningen (Verkaån-vatten- och åtgärdsplanering). 9 Riktvärdena är hämtade ur rapporterna om Verkaån. För de ämnen som inte tas upp i dessa rapporter (kväve, SS och olja) har riktvärde 2M valts. Riktvärdet 2M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

26 Sida 26 (32) Dammvolymer södra avrinningsområdet Inkommande flöde till dammen från södra avrinningsområdet är 170 l/s (20 l/s, ha*8.36 ha byggbar yta). Dammen skall dimensioneras för att kunna ta emot 50% av allt takvatten från södra avrinningsområdet. Det ger ett ytterligare flöde på l/s (3068/2). Sammanlagt är det ett flöde på l/s. Ovanstående antaganden och utformning ger en reglervolym på drygt m 3 och en total damm yta (inklusive slänter) på 4000 m 2. Se Tabell 12 nedan. Tabell 12. Utformning av dammar, södra avrinningsområdet Inlopp Total dammyta inkl slänter(reglerhöjd 1 m) Yta inkl slänter+körväg Utlopp Reglervolym l/s l/s m 3 m 2 m Utformning av makadammagasin För att fördröja flödet ut från respektive fastighet leds dagvattnet till två separata makadammagasin, ett för det mindre förorenade takvattnet som skall infiltreras ned i marken och ett för markvattnet som är förorenat från övriga hårdgjorda ytor. Makadammagasinet som fördröjer och renar dagvatten från hårdgjorda ytor skall förses med tät botten. 5.1 Makadammagasin för infiltrering av takvatten För att illustrera och beräkna storleksbehovet av magasinen har följande antaganden gjorts: - En tomtyta på 2ha fördelas på tak 1.2 ha (60%) och mark 0.8 ha (40%). - Infiltrationskapaciteten för sandig morän är c:a 0.2 m/h - Antagen bottenyta på magasinet c:a 400 m 2 - Marken släpper igenom (infiltrerar): 0.2 m/h * 400 m 2 = 80 m 3 /h = 22 l/s - Inflödet är beräknat på 1.2 ha * 0.9 * 228 l/s * 1.15 (klimatfaktor) - Djupet på magasinet är satt till 1.5 m Tabell 13. Makadammagasin för infiltrering av takdagvatten Hålrumsvolym (makadam) Tot. volym Makadammagasin Djup på magasinet Utbredning/ Area Mak.magasin Inlopp Utlopp Reglervolym l/s l/s m 3 % m 3 m m Den totala reglervolymen i ett makadammagasin med en hålrumsvolym på 30% blir 720m 3, om man gör magasinet 1.5m djupt behöver det en yta på 480m 2. Beräkning se Tabell 13. Infiltrationsytan för takyta kan uttryckas i planbestämmelser med 400m 2 /ha takyta under förutsättning att magasinet är 1,5m djupt. Innan projektering bör en noggrannare geologisk undersökning göras för att finna lämpligt läge för magasinen. Markens infiltrationshastighet bör också kontrolleras.

27 Sida 27 (32) 5.2 Makadammagasin för fördröjning och rening För att illustrera och beräkna storleksbehovet av magasinen har följande antaganden gjorts: - En tomtyta på 2 ha fördelas på tak 1.2 ha (60%) och mark 0.8 ha (40%) - Utflödet från magasinet är satt till 20 l/s*ha=40 l/s. - Inflödet är beräknat på 0.8 ha * 0.8 * 228 l/s * 1.15 (klimatfaktor) - Djupet på magasinet är satt till 1.0 m för att höjdmässigt klara självfall ut till anslutande ledning i lokalgatan. Tabell 14. Makadammagasin för fördröjning och rening av markdagvatten Hålrumsvolym (makadam) Tot. volym Makadammagasin Djup på magasinet Utbredning/ Area Mak.magasin Inlopp Utlopp Reglervolym l/s l/s m 3 % m 3 m m Den totala reglervolymen i ett makadammagasin med en hålrumsvolym på 30% blir 270m 3, med ett djup på 1.0 m blir ytbehovet detsamma. Fördröjningsvolymen för dagvatten från hårdgjorda ytor kan uttryckas i planbestämmelser med 340m 3 /ha hårdgjord markyta. Beräkning se Tabell 14. De olika magasinens storlek visas skalenligt i bild 10.

28 Sida 28 (32) Antagande: Tomtyta 2ha Fördelat på : Tak 60%=1.2ha Mark 40%=0.8ha Utflöde: 20 l/s, ha Makadammagasin för infiltration av takdagvatten. Om magasinet får ett djup på 1.5 m blir arean=480 m 2 Byggnad med en takyta på 1.2 ha Makadammagasin för rening och fördröjning av markdagvatten. Om magasinet får ett djup på 1 m blir arean 270 m 2 Bild 10. Typexempel för en antagen tomtyta på 2 ha. Bilden visar utbredning av makadammagasinen. 6 Utformning av dammar Djupet på dammarna styrs av nivån på inkommande dagvattenledning. En dagvattenledning leds från bortre änden av respektive avrinningsområdet till dammarna inom området, en ledningssträcka på c:a 600 m mot norr och 350m mot söder. Höjder och lutningar har angivits för att se om lösningarna blir rimliga och skisserna är framtagna som principskisser. Exakta höjder och ledningslutningar fastställs vid detaljprojektering. Följande antaganden har gjorts: Marknivån vid områdets vattendelare ligger på +37,0 m (gränsen mellan södra och norra avrinningsområdet) Vattengången där dagvattenledningen startar (höjdpunkten) ligger på +35,5 m, det vill säga 1,5 m under markytan Ledningen placeras med en lutning på c:a 4 promille mot norr och c:a 13 promille mot söder. Reglerhöjden antas vara 1 m Inkommande flöde till dammen på norra avrinningsområdet är beräknat till 2140 l/s och till södra avrinningsområdet 1705 l/s Maximala utflödet 15 l/s för båda dammarna Dammarna ska utformas med tät botten och ha en vattenspegel

29 Sida 29 (32) Norra dammen/dammarna: För att ta upp den stora höjdskillnaden i områdets nordöstra hörn gentemot omgivande mark delas dammens reglervolym upp på tre stycken mindre dammar. Höjdskillnaden mellan dammarnas vattenytor blir då c:a 2 m med nedtrappning norrut. Med en ledningssträcka på 600 m och en lutning på c:a 4 promille blir vattengången +31,5 på inkommande ledning till dammen. Den permanenta vattenytan bestäms utifrån inkommande vattengång. Det kan accepteras att vatten står en kortare bit upp i ledningssystemet. Medelvattenytan blir då c:a +33,4. Med en marginal på 0,5 m mellan botten av dammen och inkommande ledning blir på dammbotten-nivån för den första dammen +31,3. En brunn med flödesreglering placeras vid dammens utlopp för att få få tillräcklig uppehållstid för god rening. Principskiss se bild 11. Bild 11. Principskiss för dammlösning. Förslag på nivåer och vattengångar vid inloppet till första dammen i norr. Södra dammen: Den södra dammen utformas så att den har en avdelare i form av en bank som placeras närmare utloppet. Lämpligt storleksförhållande mellan dammvolymerna är c:a ¼-del för inloppsdelen och ¾-delar för utloppsdelen Flödet stoppas upp mot banken vilket gör att sedimenteringen av större partiklar ansamlas i den första delen av dammen, vilket även underlättar vid underhåll (slamsugning). Bankens övre del bör bestå av grövre singel. När vattnet silas genom banken får den även en renande funktion. Med en ledningssträcka på c:a 350 m och en lutning på c:a 13 promille blir vattengången +30,5 på inkommande ledning till dammen. Den permanenta vattenytan bestäms utifrån inkommande vattengång. Det kan accepteras att vatten står en kortare bit upp i ledningssystemet. Medelvattenytan blir då c:a +31,8. Med en marginal på 0,5 m mellan botten av dammen och inkommande ledning blir på dammbotten-nivån för den första dammen +30,0. Principskiss se bild 12.

30 Sida 30 (32) Bild 12. Principskiss för dammlösning. Förslag på nivåer och vattengångar vid inloppet till dammen i söder. 7 Dagvattenflöde vid extremregn Vid extremregn tex 50- eller 100-års regn kommer föreslagen lösning inte kunna avleda allt vatten. Därför är det viktigt att höjdsättningen utförs så att det inte finns några lokala lågpunkter. Ytvatten ska kunna rinna på marken från byggnaderna ut på tomtmark och vidare ut mot lokalgator. Från lokalgatorna vidare till huvudgatans dike och vidare till dammarna. Det är viktigt att höjdsättning utförs så att inget dagvatten kan rinna över till det befintliga industri/logistikområdet i östra kanten av planområdet. Om utrymme finns i detaljplanens föreslagna lägen för dagvattendammarna kan det med fördel föreslagna dammvolymerna ökas med 20% för att ta höjd för extremregn. 8 Dikesföretag Dagvattenflöde från naturmarken före exploatering är, vid ett 10-årsregn inklusive klimatfaktor, mot norr 106 l/s och mot söder 83 l/s. Efter exploatering begränsas utflödena från respektive damm i norr och i söder till 15 l/s. Påverkan på eventuella dikesföretag är positiv då flödena minskar i jämförelse med dagens situation före exploatering. 9 Underlag till planbestämmelser Höjdsättning av området Höjdsättningen av området skall göras så att goda marginaler säkerställs för att klara dagens och framtidens extrema regn och nivåförhållanden i recipienten. Det är viktigt att se till att inga instängda partier skapas vid utformning av planen. Höjdsättningen ska vara utförd på ett sådant sätt att det finns tydliga lågstråk, där vattnet kan rinna fram utan att skada hus och fast egendom även vid extrema nederbördssituationer. Höjdsättningen av området skall utföras så att dagvatten som uppkommer inom planområdet leds till respektive dagvattendamm. Det är då viktigt att hårdgjorda ytor som angränsar mot naturmarksområden ligger högre än intilliggande naturmark. Det är även viktigt att höjdsättning utförs så att inget dagvatten kan rinna över till det befintliga industri/logistikområdet i östra kanten av planområdet.

31 Sida 31 (32) Höjdsättning av mark och byggnader Höjdsättningen av ett planområde syftar till att både säkerställa bebyggelsen mot översvämningar och att ur miljösynpunkt minimera massförflyttningar från eller till området. Det förutsätter att man tar ett helhetsgrepp vid höjdsättning av planområdet så att en gemensam höjdsättning sker. Det är olämpligt att överlåta på fastighetsägarna att efter eget omdöme göra sin höjdsättning. Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna ytledes vid extrema regn. Dagvatten får heller inte ledas från en fastighet över till en annan. Funktionskrav Maximalt avlett dagvatten från fastighetsmark har satts till 20 liter per sekund och hektar vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Som alternativ till flödesbegränsning kan istället en fördröjningsvolym per ha anges som krav i planbestämmelserna. Den fördröjningsvolym som motsvarar flödesbegränsningen för den hårdgjorda ytan är beräknad för makadammagasin med hålrum på 30% och ska vara 340 m 3 /ha markyta. Allt takvatten ska infiltreras från ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Dagvatten från tak ska avledas till makadammagasin för infiltration inne på fastighetsmark. Det vatten som inte infiltreras vid höga flöden leds via en bräddledning till det kommunala dagvattennätet. Den infiltrationsyta som motsvarar ovanstående regn är beräknad för makadammagasin med hålrum på 30% och ska vara 400 m 2 /ha takyta under förutsättning att magasinet är 1,5m djupt. Beräkningar är utförda med förutsättningen att infiltrationskapaciteten motsvarar 0,2 m/h, dvs för sandig morän. Infiltrationsytan justeras med förändrad infiltrationskapacitet. Erfarenheter visar att oljeavskiljare inte fungerar speciellt bra för att ta hand om föroreningar i dagvatten eftersom flödet som leds till avskiljaren tidvis är mycket kraftigt. Då kan redan sedimenterat material spolas ut. Därför föreslås att dagvatten från parkeringsytor ska ledas ut över etablerad eller skapad gräsyta med lämplig uppbyggnad av vegetation, jord- och krossmaterial. Då kan föroreningar fastläggas och ges möjlighet att ta upp av vegetation. Observera att ingen kantsten får anläggas mellan parkeringsytorna och gräsytan/skåldiket. Därifrån leds dagvattnet till dagvattendamm och vidare till det kommunala dagvattennätet. Dagvattenrening Recipienterna dit dagvatten leds efter rening i makadammagasin, vägdiken och dagvattendammar är extra känsliga och behöver skyddas mot föroreningar för att uppnå de uppsatta miljökvalitetsnormerna. Eftersom koppar är ett problemämne i Märstaån (provtagning ) är det viktigt att användningen av detta ämne begränsas i planbestämmelserna. Det är därför viktigt att undvika material som avger tungmetaller till vatten och då särskilt zink och koppar. Beräkningar som har utförts i dagvattenutredningen visar att zinkhalterna inte reduceras tillräckligt med föreslagna reningssteg.