Haninge kommun. Dagvattenutredning för detaljplan Biltema. Stockholm,

Transkript

1 Haninge kommun Dagvattenutredning för detaljplan Biltema Stockholm,

2 Dagvattenutredning Detaljplan Biltema Dagvattenutredning Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Lisa Kohlström Annika Lundkvist Uppdragsledare Handläggare Granskare 1 av 21

3 Innehållsförteckning 1. Uppdragsbeskrivning Förutsättningar Dagvattenstrategi Dimensioneringsanvisningar Miljökrav på recipienten för dagvattnet Miljökvalitetsnormer för vatten Förslag till riktvärden för dagvatten Haninge kommuns recipientklassificering Nulägesbeskrivning Jordarter, geoteknik och grundvatten Avrinningsområdet Befintliga ledningar och fördröjningsmagasin Markavvattningsföretag Beräknade flöden för nuläget Flödesberäkningar Flöden med nuvarande markanvändning Detaljplanens utformning Beräknade flöden för utbyggd detaljplan Markanvändning Flöden efter exploatering Flöden vid 100-årsregn Föroreningsberäkningar Förslag till dagvattenhantering Fördröjning Gröna tak Föroreningsreduktion Oljeavskiljare Rening i fördröjningsmagasin Diken Diskussion och slutsats Flöden Rening av dagvattnet Möjliga styrmedel Referenser av 21

4 9.1 Skriftliga Internet av 21

5 Dagvattenutredning Detaljplan Biltema, Haninge kommun (PM/Rapport) 1. Uppdragsbeskrivning Ramböll har fått i uppdrag av Haninge kommun att utreda dagvattenhanteringen för detaljplan Biltema, vid trafikplats Handen. Inom detaljplaneområdet finns Biltemas nuvarande varuhus samt en mindre skogsklädd kulle som idag är kommunal mark och planlagd som park. Den nya detaljplanen avser att utreda möjligheten för en ny och större varuhusbyggnad på kommunens parkmark väster om befintlig verksamhet. Befintlig byggnad rivs för att ge plats åt fler parkeringsplatser. Planområdet är ca 2 ha och avser området inom röd markering i Figur 1. Figur 1. Översikt över detaljplan för Biltema, Handens handelsplats. Uppdraget avser: Utreda nuvarande avrinningsstråk och identifiera in- och utströmningsområden. Beräkna områdets nuvarande dagvattenflöde samt flödet efter exploatering. Besvara hur mycket av flödet som kan fördröjas inom planområdet. Utifrån den förutsättningen att flödet ut från fastigheten inte får öka efter exploatering. Föreslå åtgärder som kan genomföras för att förbättra fördröjningen inom planområdet. Volym på eventuella magasin eller andra anläggningar. 4 av 21

6 Föreslå eventuella begränsningar som kan införas i planbestämmelser. Beskriva eventuella markavvattningsföretag som kan påverkas av exploateringen. Göra föroreningsberäkningar och beskriva påverkan på miljökvalitetsnormen (MKN) i recipienten, Drevviken. Bedöma reningsbehov och reningsåtgärder. Behövs oljeavskiljare? Beräkna 100-årsflöde, och vilka avrinningsvägar som finns inom och utanför planen 2. Förutsättningar 2.1 Dagvattenstrategi Haninge kommun har en dagvattenstrategi som senast reviderades Målet med strategin är att dagvattnet i kommunen ska hanteras på ett funktionellt sätt och med liten påverkan för miljö och hälsa, detta ska uppnås med hjälp av följande principer: Bevara den naturliga vattenbalansen. Undvika översvämningar. Förhindra förorening av dagvattnet. Rena förorenat dagvatten. Utnyttja dagvattnet för att skapa vackra vattenmiljöer. För att lyckas med strategins mål finns följande övergripande riktlinjer för dagvattenhanteringen i kommunen: Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till den naturliga vattenbalansen. Föroreningskällorna ska minimeras. Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt på egen tomtmark. I andra hand ska vattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning till recipient. Förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag. I dagvattenstrategin finns även punkter för hur LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten ska hanteras: Avrinningen från en tomt/markområde ska inte öka efter exploatering jämfört med före. Utvärdering av de geologiska förhållandena ska ligga till grund för lokalisering och dimensionering av anläggningar. Takvatten ska infiltreras. 5 av 21

7 Dagvatten från vägar med fler än fordon ska renas innan infiltration eller avledning till recipient. Parkeringsplatser med mer än 50 bilar ska anslutas till slam- och oljeavskiljare. I bygglovsprocessen ska kommunen verka för att dagvattnet så långt som möjligt omhändertas lokalt. 2.2 Dimensioneringsanvisningar Från kommunens sida finns krav på att flödet ut från fastigheten vid ett dimensionerande 10-årsregn inte ska överstiga dagens flöde vid ett dimensionerande 10-årsregn. 2.3 Miljökrav på recipienten för dagvattnet Recipienten för dagvattnet från planområdet är Drevviken. Drevviken är en sjö som delas med Huddinge, Stockholm och Tyresö kommuner. Drevviken ligger i Tyresåns avrinningsområde och omfattas av ramdirektivet för vatten och har fastställda miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Sedan år 2000 finns ett gemensamt vattendirektiv för hela EU, kallat Ramdirektivet för vatten, ett nationsöverskridande samarbete som skall försäkra en god vattenkvalitet, nu och i framtiden. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning år Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska och vattenkemiska status bedöms utefter en femgradig skala, från hög till låg. Målet är att den ekologiska och den kemiska statusen i sjöar och vattendrag skall uppnå miljökvalitetsnormen god år 2015 eller senast till år Planområdet ingår som nämnts i avrinningsområdet till Drevviken (vattenförekomst ID: SE ). Drevvikens ekologiska status är enligt arbetsmaterialet i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) måttlig på grund av övergödning. Miljökvalitetsnormen säger att Drevviken skall uppnå god ekologisk status till år Statusen år 2014 gällande den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god, undantag med mindre stränga krav på kvicksilver och kvicksilverföroreningar och undantag med tidsfrister för Pentabromerad difenyleter till 2027 och Tributyltenn föreningar till 2021 (Förslag till miljökvalitetsnorm Arbetsmaterial , Länsstyrelsen, VISS) Förslag till riktvärden för dagvatten Det finns inga nationella riktvärden för dagvatten i nuläget. Stockholms län tog år 2009 fram förslag till riktvärden (RTK). Vilket riktvärde som ska användas är bl.a. beroende av var i ett avrinningsområde utsläppet sker och storleken på recipienten. För den aktuella utredningen används för jämförelse riktvärden på nivå 2M, vilka avser utsläpp till mindre sjöar och vattendrag från ett delområde uppströms recipienten. 6 av 21

8 2.4 Haninge kommuns recipientklassificering Haninge kommun har tagit fram en egen recipientklassificering för 34 sjöar och vattendrag i kommunen. Klassificeringen, som gjordes 2013, bedömer recipientens känslighet utifrån tre olika kriterier; närsalter, organiska föroreningar och tungmetaller. Recipienten klassas också utifrån dess ekologiska och rekreativa värde. Recipientens känslighet vägs mot dess klassade värden för att komma fram till en slutlig helhetsbedömning som graderas på en trevärdig skala. Drevviken har klassificerats till 2, vilket innebär skyddsvärd (Tabell 1). Förklaringar: N=Närsalter, OT=organiska föroreningar och tungmetaller, SK=sammanvägd känslighet, E=ekologi, R=rekreation, MKN=Miljökvalitetsnorm, aro= avrinningsområde. Tabell 1. Haninge kommuns recipientklassificering av Drevviken (Haninge kommuns webbplats). Känslighet Värde Recipient N OT SK E R Sammanvägd bedömning Drevviken Kommentar Vattenförekomst med MKN 2021, delad med Huddinge, Stockholm och Tyresö kommuner, Ligger i Tyresåns aro. Med EU-bad (Vendelsö gård). 7 av 21

9 3. Nulägesbeskrivning Planområdet ligger vid trafikplats Handen, öster om avfarten från väg 73 (Figur 1). Området avgränsas i söder av Gudöbroleden, i norr av ICA Maxi och i öster av Söderbyleden. Inom detaljplaneområde finns fastighet Söderby Huvudgård 2:366, med Biltemas nuvarande verksamhet. Ytan består av Biltemas byggnad, kundparkeringar samt allmän plats i form av en mindre skogsbeklädd kulle. Grönområdet väster om Biltema utgörs av fastigheterna Söderby Huvudgård 2:1 Och Söderby Huvudgård 1:751 som idag är kommunal mark. Kring korsningen Gudöbroleden och Söderbyleden har nyligen anlagts tre dagvattendammar, varav den ena ligger mellan Gudöbroleden och Biltemas nuvarande varuhusbyggnad. 3.1 Jordarter, geoteknik och grundvatten I Figur 2 nedan redovisas utdrag ur SGU:s jordartskarta över området för detaljplanen. Området består främst av lera, men på skogskullen i väster finns berg i dagen. Enligt uppgift från beställaren är grundvattnet högt i området. Sammataget ger detta dåliga förutsättningar för att infiltrera dagvatten. På bebyggda ytor ovanlagras jordlagren av fyllnadsmassor samt gruslager för överbyggnad av parkeringsytan. Parallellt med dagvattenutredningen gör Ramböll även en geoteknisk utredning av planområdet, främst för att ombyggnationen inte ska påverka dagvattendammen i söder. Figur 2. Jordartskarta, gul är lera och rött är berg (SGU jordartskarta hämtad ). 8 av 21

10 3.2 Avrinningsområdet Detaljplanen ligger inom avrinningsområdet till Drevviken. Avrinningsriktningen är från söder till norr. Dagvatten från uppströms liggande ytor passerar runt detaljplanen via Gudöbrodammarna samt vägdiken utmed Gudöbroleden och Söderbyleden (Figur 3). Detaljplaneområdet är inte belastat med dagvatten från omkringliggande fastigheter. ICA Maxis fastighet ligger lägre än Biltemas och dagvatten från vägarna avrinner till vägdiken. Biltemas befintliga verksamhet belastas dock delvis av dagvatten från skogskullen i väster. Vid utbyggnad enligt detaljplanens förslag kommer marknivåerna att jämnas ut. Figur 3. Översikt över del av Drevvikens avrinningsområde (hämtat från vattenkartan i VISS), med översiktliga avrinningsvägar. Detaljplaneområdet är markerat i blått. 9 av 21

11 3.3 Befintliga ledningar och fördröjningsmagasin En arbetsritning för yttre VA (VML-konsult, 1996) över Biltemas nuvarande tomt har använts som underlag för hur dagvattenhanteringen sker inom fastigheten idag vilket redovisas i Figur 4 nedan. Figur 4. Översikt över dagvattenhantering inom befintlig fastighet (röd heldragen linje) och dagens avrinning inom det utökade detaljplaneområdet (röd streckad linje). Avrinningsriktningen är markerad med blå pilar och befintlig vattendelare med blå streckad linje. Från fastigheten finns två utsläppspunkter. Varuhusets takyta och husdräneringen avleds mot ett utlopp mot dagvattendammen söder om fastigheten, Utlopp 1. Utloppets dimension är enligt arbetsritningen av betong med dimension 250 mm. Lutningen bedöms utifrån arbetsritningens angivna nivåer till ca 70, vilket ger en kapacitet på ca 150 l/s. Mot det utloppet tillkommer troligtvis även en del dagvatten från skogshöjden. Innan dagvattnet leds ut fördröjs det i ett ca 65 m 3 stort makadamfyllt dagvattenmagasin, magasin B. Med antagen makadamporositet på 30 % blir den faktiska fördröjningsvolymen 19,5 m 3. Dagvatten från parkeringsytorna avleds mot två stycken dagvattenbrunnar som är anslutna till ett 40 m 3 stort makadamfyllt dagvattenmagasin, magasin A. Med samma antagande om 30 % porositet erhålls en faktisk fördröjningsvolym på av 21

12 m 3. Efter fördröjning leds dagvattnet mot diket utmed Söderbyleden, Utlopp 2. Utloppet är i arbetsritningen inte nivåsatt, men mynnar i dikesbotten och har en trolig dimension på 160 mm, betong. Då höjdskillnaden från marknivån på parkering till dikesbotten är minst 0,5 m antas en lutning på minst 50 vilket ger en kapacitet i utloppet på ca 50 l/s. Även till parkeringen avrinner dagvatten från delar av skogskullen i väster. Infartsvägen från Söderbyleden ligger lägre än Biltemas befintliga parkeringsytor. Höjdsättningen för befintliga parkeringsytor kommer troligtvis att vara densamma även efter utbyggnad enligt föreslagen detaljplan. 3.4 Markavvattningsföretag Enligt Länsstyrelsens WebbGIS finns inga markavvattningsföretag i närheten av detaljplaneområdet. Där dagvattnet från detaljplanen så småningom mynnar i Drevviken finns dock ett företag (Figur 5). Då ökning av flödena som sker från Biltemas fastighet är liten i förhållande till det flöde som uppstår från det totala avrinningsområdet mot Drevviken, bedöms inte markavvattningsföretaget påverkas av exploateringen. Figur 5. Utdrag ur Länsstyrelsens WebbGIS-databas. 11 av 21

13 4. Beräknade flöden för nuläget 4.1 Flödesberäkningar Flödesberäkningar har utförts med rationella metoden för att uppskatta dagvattenavrinningen från området. Den matematiska formel som beskriver den rationella metoden ges av Ekvation 1 nedan (Svenskt Vatten P90, 2004). _dim= ( ) (1) Där q är det dimensionerande flödet (l/s), A är avrinningsområdets area (ha), φ är avrinningskoefficienten (-) och i(t ) är den dimensionerande regnintensiteten (l/s, ha), beräknad med Dahlström 2010 (Svenskt Vatten P104, 2011). Där t står för regnets varaktighet vilken i rationella metoden likställs med områdets tillrinningstid till punkten för beräknat flöde. 4.2 Flöden med nuvarande markanvändning I Tabell 2 redovisas de flöden som uppstår inom området med dagens markanvändning, för ett 10-årsregn respektive 2-årsregn med 10 minuters varaktighet. Regndata är hämtat från Svenskt vattens publikation P104. De beräknade dimensionerande flödena vid 10-årsregn kan jämföras mot utloppens kapacitet på ca 150 l/s för Utlopp 1 och ca 50 l/s för Utlopp 2. Tabell 2. Beräknad reducerad yta och flöde för planområdet innan exploatering. Regnintensiteten som använts är 228 l/s, ha vilket motsvarar ett 10-årsregn med varaktighet 10 min samt 134 l/s, ha vilket motsvarar ett 2-årsregn med varaktighet 10 min. Markanvändning Yta [ha] φ [-] Reducerad yta [ha] 10- årsflöde [l/s] 2- årsflöde [l/s] Utlopp 1 Byggnad 0,30 0,9 0, Parkering och angöring 0,23 0,8 0, Naturmark 0,20 0,1 0, Summa: 0,73 0, Utlopp 2 Parkering 0,40 0,8 0, Naturmark 0,20 0,1 0, Summa: 0,60 0, av 21

14 5. Detaljplanens utformning Föreslagen detaljplan kommer att utvidga Biltemas verksamhet västerut. Befintlig skogskulle kommer plansprängas så marken kommer i nivå med befintliga parkeringsytor. Det planerade varuhusets golvnivå kommer att vara ungefär jämbördig med befintligt varuhus golvnivå på ca +32,02 RH200. Där dagens varuhusbyggnad finns kommer det byggas parkeringsplatser. Befintliga parkeringsytor kommer troligtvis att behålla sitt nuvarande utseende. Sammanlagt planeras parkeringsytan för ca 330 parkeringsplatser (Figur 6). Figur 6. Byggnadsförslag för Biltemas nya fastighet. 13 av 21

15 6. Beräknade flöden för utbyggd detaljplan 6.1 Markanvändning Nästan hela området kommer att bestå av hårdgjord yta. Den nya byggnaden blir ca 1500 m 2 större än den gamla och ytan för parkering och angöring upptar i princip all övrig mark. Enligt mätning på planförslaget kommer byggnaden (tak) att bli ca 4800 m 2, parkering och angöring (asfalterad yta) ca 1200 m Flöden efter exploatering Flöden för detaljplaneområdet efter exploatering fördelade på de två befintliga utloppen redovisas i Tabell 3. Antaganden om vilka ytor som kommer att anslutas mot vilket utlopp redovisas i Figur 8 nedan och motiveras under Kapitel 7. Tabell 3. Beräknad reducerad yta och flöde för olika ytor inom området efter exploatering. Regnintensiteten som används är 228 respektive 134 l/s, ha Markanvändning Utlopp 1 Yta [ha] φ [-] Reducerad yta [ha] 10- årsflöde [l/s] 2- årsflöde Parkering 0,6 0,8 0, Summa 0,6 0, Utlopp 2 Tak 0,48 0,9 0,43 98,5 58 Parkering 0,57 0,8 0, [l/s] Summa 1,05 0, Exploateringen innebär en ökning av det genererade flödet med 2 % från de ytor som är anslutna till Utlopp 1 och ca 160 % för de ytor som är anslutna mot Utlopp 2. Vid beräkningen har inte tagits hänsyn till befintliga fördröjningsmagasin. 6.3 Flöden vid 100-årsregn Regnintensiteten vid ett dimensionerande 100-årsregn med 10 minuters varaktighet är ca 489 l/s*ha. De flöden som beräknas uppstå från detaljplaneområdet är i storleksordningen 620 l/s. Generellt är det viktigt att tänka över höjdsättningen av ett område för att kunna hantera nederbörd vid extrema situationer som vid ett dimensionerande 100- årsregn. Höjdsättningen bör utföras så att ytvatten kan ledas bort via ytliga avrinningsvägar utan att skapa skada på byggnader eller fara för människor. Höjdsättningen bör särskilt säkerställa att det inte skapas instängda områden, utan att dagvatten kan rinna undan via sekundära avrinningsstråk på markytan när ledningsnätets kapacitet överskrids. För den aktuella detaljplanen bör parkeringsytorna luta bort från varuhuset och ner mot omgivande diken. 14 av 21

16 I Figur 7 redovisas maxvattendjupet vid ett framtida 100-årsregn, modellerat av DHI. Modelleringen har dock inte tagit hänsyn till de tre fördröjningsdammar som finns kring Gudöbroleden. I diket kring Biltemas fastighet är modellerat ett maximalt vattendjup på 0,3 meter för gult fält, 0,3-0,5 meter för orange fält och 0,5-1 meter för rött fält. Även inne på fastigheten finns partier med översvämmade områden med maximalt 0,3 meters vattendjup. I Haninge kommuns Förslag till riktlinjer för översvämningshotade områden vid extrema regn (Structor, 2014) föreslås att enklare konstruktioner vid nyexploatering inte ska placeras inom översvämningszoner med djup över 0,3 meter vid ett 100-årsregn med klimatfaktor. Då Biltemas varuhusbyggnad placeras på den högsta delen inom fastigheten, kan byggnaden betraktas att vara klimatsäker. Figur 7. Utklipp från modellerade maxvattendjup vid 100-årsregn med klimatfaktor (DHI). 15 av 21

17 6.4 Föroreningsberäkningar Beräkningarna av föroreningar har gjorts i programmet StormTac, version Programmet är en excel-baserad modell som ger en årsmedelkoncentration på dagvattnets föroreningsmängd. En genomsnittlig årsnederbörd för Stockholm om 636 mm har använts vid beräkningen. I modellen används schablonkoncentrationer för föroreningar från olika typer markanvändningar. Schablonvärdena baseras på flödesproportionella provtagningar utförda på dagvatten i Sverige. Reningsbehovet kan bedömas utifrån att beräknade halter jämförs med de halter som anges i vattendirektivet/viss eller mot RTK:s generella riktvärden (se Kaitel 2.3.2). I Tabell 4 redovisas beräknade schablonhalter, RTK:s riktvärden Nivå 2M samt halter som kan kopplas till vattendirektivets miljökvalitetsnormer. Uppmätt halt totalfosfor är en av de tydligaste parametrarna för bedömningen av den ekologiska statusen enligt vattendirektivet. Den har i vattenförekomsten Drevviken i snitt uppmätts till 42 µg/l (VISS). Drevvikens referensvärde är satt till 11,6 µg P-tot/l. För god ekologisk status bör den uppmätta halten totalfosfor därför motsvara 23 µg/l (motsvarar EK=0,5). Vid beräkningar i Stormtac understiger dagvattnets koncentration för totalfosfor detta värde. Av de ämnen som ingår i den kemiska statusen är det kadmium, bly och nickel som går att beräkna i Stormtac. Den kemiska statusen har haltspecifika MKN som är listade i ett dotterdirektiv till Vattendirektivet med gränsvärden på; 0,15 μg/l för kadmium, 7,2 μg/l för bly, respektive 20 μg/l för nickel. Av dessa är det bly och kadmium som beräknats finnas i högre halter i dagvattnet ut från detaljplanen än vad riktvärdena är i recipienten. Övriga metaller ingår direkt eller indirekt i bedömningen för ekologisk status. Tabell 4. Resultat av föroreningsberäkningar i StormTac, jämfört med RTK:s riktvärden och halter för MKN (*Avser ekologisk status/**avser kemisk status). Ämne Enhet Koncentration RTK 2M MKN Reningsbehov Jmfrt med RTK Nivå 2M P mg/l 0,12 0,17 23,2* - N mg/l 1,0 2,5 - Pb µg/l ,2** 50 % Cu µg/l % Zn µg/l % Cd µg/l 0,5 0,5 0,15** Cr µg/l Ni µg/l ** - Hg µg/l 0,03 0,07 0,05** - SS mg/l % Oil mg/l 0,5 0,7-16 av 21

18 7. Förslag till dagvattenhantering För att bibehålla flödessituationen i damm och dike kring detaljplanen föreslås att avledning av dagvatten fortsatt sker till de två befintliga utloppen enligt Figur 8 nedan. Ett självfallssystem med dagvattenbrunnar anläggs lämpligen för parkeringsytornas dagvatten som leds till oljeavskiljare, innan det fördröjs i magasinen. Takdagvatten kan ledas direkt till fördröjningsmagasinen. De hårdgjorda ytorna ökar främst inom det område som avleds mot Utlopp 2. För att flödet ut från detaljplaneområdet inte ska öka krävs fördröjning inom fastighetsmark. För fördröjning föreslås att underjordiska magasin anläggs under parkeringsytorna. Idag finns två befintliga makadammagasin, vilka kan fortsätta utnyttjas om deras funktion är god. Figur 8. Förslag på dagvattenavledning från detaljplanen. 17 av 21

19 7.1 Fördröjning Erforderliga fördröjningsvolymer har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P90 med nederbördsdata från P104. Tillåtet utflöde är satt till 150 l/s för Utlopp 1 och 50 l/s för Utlopp 2. I Tabell 5 redovisas den fördröjningsvolym som krävs för att bibehålla dessa flöden vid ett dimensionerande 10-årsregn efter exploatering. Tabell 5. Beräknade erforderliga fördröjningsvolymer för yta ansluten till Utlopp 1 respektive Utlopp 2, vid 10-årsregn. Återkomsttid Magasinsvolym [m 3 ] Utlopp 1 - Utlopp För att fördröja det flöde som uppstår vid ett dimensionerande 10-årsregn idag behövs ingen ytterligare magasinsvolym då dagvattenmängden endast ökar marginellt. Utflödet vid ett 10-årsregn medräknat den fördröjningsvolym i det befintliga makadammagasinet på 19 m 3 blir ca 80 l/s. Om ytterligare ytor avleds mot Utlopp 1 bör magasinsvolymen ökas för att inte dagens utflöde på 80 l/s överstigs. För Utlopp 2 krävs ytterligare ca 90 m 3 magasinvolym för att fördröja det flöde som uppstår vid dimensionerande 10-årsregn till 50 l/s. Idag har beräknats finnas ca 12 m 3 magasinsvolym i befintligt makadammagasin. Magasinsutformningen beror bland annat på markens beskaffenhet och grundvattenytans nivå. Då det mestadels är lera inom planområdet är markens upptagningsförmåga begränsad vilket gör att perkolationsmagasin inte är lämpligt. Dränerande nivå bör inte understiga intilliggande damms lägsta vattennivå på ca +29,4 (RH200) Gröna tak För att ytterligare minska flödena över året, samtidigt som man erhåller många ekologiska värden, kan byggnader anläggas med grönt tak. Då det i Haninge kommuns dagvattenstrategi står att takvatten ska infiltreras kan ett grönt tak vara ett bra alternativ för områden där marken har dålig genomsläpplighet. Ett grönt tak kan, beroende på sin tjocklek, magasinera upp till 75 % av årsavrinningen genom ökad avdunstning och vattenupptag i växterna (Hållbar dag- och dränvattenhantering, P105, Svenskt Vatten). Vid kraftigare regn där substratet vattenmättats är avrinningen dock likvärdig med ett vanligt tak. 7.2 Föroreningsreduktion Vid föroreningsberäkningarna i Stormtac har ett reningsbehov upp till ca 50 % bedömts utifrån jämförelse med RTK:s riktvärden. De ämnen som överstiger riktvärdena är metaller och partiklar (SS) från biltrafiken. Metallerna är främst partikulärt bundna och kan avskiljas från dagvatten genom sedimentation eller adsorption på växter eller i filter. Det är främst dagvattnet från parkerings- och 18 av 21

20 vägytorna som behöver rening. Takvattnet bedöms i den här utredningen som rent och kan anslutas direkt mot fördröjningsmagasinen. Med följande åtgärder bedöms RTK:s riktvärden för nivå 2M kunna uppnås innan dagvattnet släpps ut till dike respektive dagvattendamm (Figur 9). Figur 9. Erforderlig rening av dagvattnet från detaljplan Biltema Oljeavskiljare Dagvattnet från parkeringsytorna föreslås att de ansluts till en slam- och oljeavskiljare (Klass 1) innan det leds till fördröjningsmagasin. Detta överensstämmer även med Haninge kommuns dagvattenstrategi där det finns krav på oljeavskiljare för parkeringsytor som överstiger 50 parkeringsplatser. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för oljeavskiljare ska de dimensioneras för ca 10 % av det dimensionerande flödet för 2- eller 5-årsregn. En provtagningsbrunn bör även finnas för att kunna kontrollera oljeavskiljarens funktion. Utgående vatten från oljeavskiljaren får enligt Haninge kommuns dagvattenstrategi maximalt innehålla 5 mg opolära alifatiska kolväten per liter. Konstruktion, dimensionering med mera av slam- och oljeavskiljare ska ske enligt Europanorm (EN och EN 858-2). Oljeavskiljaren avskiljer förutom olja även metaller och partiklar till en viss del. Avskiljningsgraden varierar men reduktionen för partiklar ligger omkring %, för olja % (Larm mfl., 1999) Rening i fördröjningsmagasin För att öka den renande effekten som sker i oljeavskiljaren kan fördröjningsmagasinen också utformas för att partiklar ska kunna sedimentera. På Biltemas nuvarande fastighet finns två makadammagasin, dessa kan ha en renande effekt för partiklar (SS) på upp till 90 %. Brunn med sandfång bör placeras före fördröjningsmagasinen för att minimera risken att partiklar och sediment sätter igen magasinen. Nya fördröjningsanläggningar är även vanligt att anlägga med plastkassetter eller rörmagasin. Dessa har större hålutrymmen vilket kräver mindre utrymme för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym, men har inte lika stor renande effekt även om viss sedimentation kan ske då flödeshastigheten minskar. 19 av 21

21 Utifrån ovanstående antaganden (Tabell 4 och Figur 9) krävs en reningseffekt på ca 40 % för att uppnå RTK:s riktvärden på nivå 2M. Detta bedöms vara en rimlig nivå att uppnå i fördröjningsmagasinen, särskilt med makadammagasinen Diken Nedströms detaljplanen fortsätter dagvattnet mot Drevviken i diken och ledningar. Reningsgraden för diken varierar men har i studier visat en effekt mellan % rening. Reningen ökar med vattnets uppehållstid eller med vattnets möjlighet att infiltrera i marken. Medtaget den renande effekt som finns i de nedströms liggande dikena bedöms risken för att detaljplanen ska påverka MKN för vatten vara mycket begränsad. 8. Diskussion och slutsats 8.1 Flöden Föreslagen detaljplan för Biltema vid Handens trafikplats innebär en ökning av hårdgjorda ytor vilket genererar större dagvattenflöden. Genom att anlägga underjordiska fördröjningsmagasin under parkeringsytorna behöver flödet ut från fastigheten inte öka jämfört med dagens situation. Från detaljplanen finns idag två utlopp för dagvatten. För att bibehålla dagens flödessituation har antagits att dessa utlopp kommer att användas även efter ytterligare exploatering. Till respektive utlopp finns idag två makadamfyllda dagvattenmagasin. För Utlopp1 behövs ingen ytterligare fördröjningsvolym, antaget att endast den yta som redovisas i Figur 8 avleds mot utloppet. Ansluts större yta bör fördröjningsvolymen ökas så att utflödet till dagvattendammen inte överskrider 80 l/s vid ett dimensionerande 10-årsregn med 10 min varaktighet. Andelen hårdgjorda ytor ökar dock betydligt inom det område som antagits avledas mot Utlopp 2. För att inte överskrida utloppets kapacitet på ca 50 l/s har erforderlig fördröjningsvolym vid ett dimensionerande 10-årsregn efter exploatering beräknats till ca 100 m 3 för Utlopp 2. Med de 12 m 3 som redan finns idag, innebär detta ökad fördröjningsvolym på ca 90 m Rening av dagvattnet Enligt Haninge kommuns dagvattenstrategi krävs oljeavskiljare för parkeringsytor som överstiger 50 parkeringsplatser. Då det inom detaljplanen planeras för över 300 parkeringsplatser kommer oljeavskiljare (Klass 1) att behöva anläggas. I övrigt behöver dagvattnet renas med avseende på partiklar och partikulärt bundna metaller från biltrafiken. Dessa renas till viss del även i oljeavskiljarens slamfälla, men fördröjningsmagasinen kan också utformas för att reducera partiklar. Enligt utredningens beräkningar krävs en reningseffekt på ca 40 % i 20 av 21

22 fördröjningsmagasinen för att halterna ska motsvara RTK:s riktvärden för dagvatten, uppströms en recipient. Dagvattnet från detaljplanen släpps till dagvattendamm och dike där ytterligare rening sker genom sedimentation och fastläggning av föroreningar på vegetationen. Med fungerande oljeavskiljare och fördröjningsmagasin bör genomförandet av detaljplanen inte ha någon påverkan på Drevvikens miljökvalitetsnormer för vatten. 8.3 Möjliga styrmedel Flödesbegränsningar kan inte regleras i detaljplansbestämmelser. Man kan däremot ange den fördröjningsvolym som ska finnas inom en fastighet med formulering av typen; inom en fastighet ska finnas X m 3 fördröjningsvolym för dagvatten från den egna fastigheten. VA-huvudmannen har även rätt att avtala för särskilda villkor med en fastighetsägare om VA-förhållandena påtagligt avviker från de förhållanden som i övrigt råder i en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde (Lagen om allmänna vattentjänster, 22 ). Med i övrigt rådande förhållanden avses dagvatten från bostadsområden. Omhändertagande av dagvatten från handelsplatser går därför att avtala om. 9. Referenser 9.1 Skriftliga Haninge kommun, Recipientklassificering för Haninge kommun sammanställning översikt över de 34 vatten som klassades StormTac version se mer information om programmet på Svenskt Vatten Hållbar dag- och dränvattenhantering, Publikation P105, augusti Svenskt vatten, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104 augusti Internet SGU kartvisare jordarter Viss, vatteninformationssystem Sverige [Hämtad ] 21 av 21