UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING

Transkript

1 datum diarienummer Dp 5234 UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING Detaljplan för fastigheten VÄKTAREN 4 mm i Hamnen i Malmö Ärendet har bedömts vara av den karaktären att det enligt plan- och bygglagen 5 kap 27 kan antas av stadsbyggnadsnämnden i kommunfullmäktiges ställe. Mot stadsbyggnadsnämndens beslut att hålla förslaget tillgängligt för granskning har Folkpartiet liberalernas Malmö, nya moderaterna och Sverigedemokraterna reserverat sig. Planförslaget har hållits tillgängligt för granskning under tiden Länsstyrelsen har i yttrande framfört följande: Hälsa och säkerhet Markföroreningar Bestämmelsen om markföroreningar har inför granskningen tagits bort. Markundersökningarna har visat att det finns förhöjda värden av bly, Alifater och PAH. Malmö stad bör inför antagandet ta ställning till vilka marksaneringsåtgärder som är nödvändiga och reglera bygglovsgivningen i planbestämmelserna. - Planhandlingarna revideras. Lantmäterimyndigheten har i skrivelse meddelat att inget finns att erinra. Gatukontoret har i skrivelse framfört följande: Sedan samrådet har, med gatukontorets medgivande, yta överförts från allmän platsmark till kvartersmark i fastighetens södra del. För att säkerställa att nödvändiga anordningar, såsom ramp och pollare, i sin helhet kan inrymmas på 1 (6)

2 den utökade förgårdsmarken ska exakt gränsdragning slutligt stämmas av med gatukontoret innan planen antas. För buller hänvisas till Boverkets allmänna råd (2008:1) om buller i planeringen och till infrastrukturpropositionen 1996/97;53. - Avstämning har skett avseende gränsdragningen. Förgårdsmarken i söder blir 4,5m. VA SYD, exploatering har i skrivelse meddelat följande: I Dagvattenstrategi för Malmö anges att koppartak inte ska tillåtas vid nybyggnation. Detta på grund av att koppartak korroderar och släpper ut koppar till dagvattnet. Koppar är en tungmetall som är giftig för vattenlevande djur och växter. VA SYD anser att koppartak och kopparfasader ej bör tillåtas vid nybyggnation. - Till detaljplanen läggs en planbestämmelse om att koppar eller kopparlegering inte får finnas som fasadmaterial. VA SYD, avfallshantering har i skrivelse meddelat att man inte har något att erinra. Tele2 Sverige AB har i skrivelse meddelat följande: Tele2 har idag befintlig kanalisation med fiberoptisk kabel som går in till byggnad från Nordenskiöldsgatan via Fiskehamnsgatan. Intag i byggnad sker i sydvästra hörnan. Se Bilaga 1 Väktaren. Enligt upprättat förslag kommer befintligt intag att hamna under trappa och ramp vilket omöjliggör åtkomst. Kanalisation med fiberoptisk kabel kommer därför att behöva flyttas till nytt intag i byggnad. Tele2 önskar få infört i genomförandebeskrivning att eventuella kostnader för flyttning av kanalisation och fiberoptisk kabel skall bekostas av exploatör. - Till planbeskrivningen läggs text enligt ovan. Copenhagen Malmö Port AB (CMP) har i skrivelse meddelat att man inte har någon erinran mot förslaget. För ordningen skull vill CMP påpeka mindre fel i texten under rubriken HISTORIK: Texten när det gäller CMP och dess flytt ska vara: stadens hamnförvaltning har sedan dess haft sin verksamhet här fram till november År 1990 bolagiserades den kommunala hamnförvaltningen, Malmö Hamn AB och flyttade ut verksamheten till Mellersta Hamnen Strax efter att Öresundsbron öppnade 2000 gick Malmö Hamn AB samman med sin motsvarighet i Köpenhamn och bildade den 1 maj 2001 CMP. - Texten i planbeskrivningen justeras. 2 (6)

3 Räddningstjänsten Syd har i skrivelse lämnat följande synpunkter: Brandpost finns i Nordenskiöldsgatan vid planområdets nordvästra hörn. Beroende på om det kommer att bli möjligt med slangdragning längs med planområdets norra sida för att nå entréer längs med Hjälmaregatan kan det bli nödvändigt att komplettera brandpostnätet. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för räddningstjänstens fordon ska vara maximalt 75 meter. På grund av verksamhetens art och byggnadens storlek bör uppställningsplats finnas i direkt anslutning till entréer. Brandposter ska dimensioneras enligt VAV-normen P-83. Byggherren ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglovsansökan. - Marken på den norra sidan, mellan stödmur till underjordiskt garage och ny byggnad på Väktaren 4, är inte bebyggbar vilket möjliggör slangdragning. Planbeskrivningen kompletteras med ovanstående synpunkter. Miljönämnden har i skrivelse meddelat att man efter granskning av rubricerat förslag till detaljplan avstyrker förslaget. Bakgrund I februari 2012 översände Stadsbyggnadskontoret för samråd förslag till detaljplan för fastigheten Väktaren 4. Syftet med planen var att göra det möjligt att på Väktaren 4, i anslutning till f.d. Hamnförvaltningens byggnad, kunna uppföra en ny byggnad som skulle användas som skola. Miljöförvaltningen hade då inget att erinra mot förslaget till detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden har översänt föreliggande underrättelse om upprättat förslag till detaljplan till bl. a Miljöförvaltningen för yttrande. Svar önskas senast I förslaget till detaljplan för Väktaren 4 har förutsättningarna väsentligt förändrats sedan samrådet. Miljö förvaltningen begärde därför uppskov med att avge yttrande till efter Miljönämndens sammanträde den 28 augusti, vilket inte beviljades. Miljönämndens synpunkter I utställningsförslaget till Dp 5198 anges i planbestämmelserna, under utformning och utförande, att huvudbyggnadens tak och fasad ska vara kopparfärgat. Planbeskrivningen anger att "Den nya byggnadens tak och fasad diskuteras bli utförd med kopparlegering ". Dessa fakta framkom inte vid samrådet. Miljönämnden håller inte med om att planen inte skulle medföra någon miljöpåverkan utan anser att det ska upprättas en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen. Dagvattenstrategi för Malmö, framtagen 2008 av bl.a. Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen och antagen av flertalet förvaltningars nämnder, anger att koppartak inte är tillåtna på nybyggnation i Malmö. Miljönämnden anser att även kopparlegeringar ska omfattas av förbudet eftersom kopparlegeringar avger kopparjoner. 3 (6)

4 Koppar är en tungmetall. Kopparjoner och kopparföreningar är giftiga för mark- och vattenlevande organismer och bioackumuleras i växtplankton. En annan aspekt är att när kopparhaltigt dagvatten avleds till Malmös avloppsreningsverk kan det bidra till att slam från reningsverken inte går att använda på jordbruksmark. Sveriges Riksdag ser slammet från avloppsreningsverken som en viktig näringsresurs (kväve och fosfor) och bör bli så rent som möjligt för att kunna återföras till åkermark. Riksdagen beslutade därför år 2005 att införa följande miljömål: Mot bakgrund av den giftighet som kopparjonen uppvisar mot mark- och vattenlevande organismer, och med stöd av bland annat försiktighetsprincipen i Miljöbalken finns det enligt Miljönämndens uppfattning starka skäl att minska utsläppen av koppar. Det finns vad Miljönämnden erfar inte någon forskning som påvisar det motsatta. Miljönämnden anser även att försiktighetsprincipen i Miljöbalken (2 kap, 3 ) gäller för byggnader. Försiktighetsprincipen innebär bl.a. att nära osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet ska det betraktas som farligt. Eftersom koppar är giftigt för vattenlevande organismer ska det från försiktighetssynpunkt inte godtas att bekläda fasaden med koppar. Den i detaljplanen föreslagna byggnaden anser Miljönämnden inte uppfyller kravet i 8 kap 4 tredje punkten Plan- och bygglagen (PBL), dvs. den har inte de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till miljön. Dessutom förutsätter kopparfasaden att regnvatten samlas upp, analyseras och renas, vilket medför att byggnadens ägare behöver vidta åtgärder utöver "normalt underhåll" under en "ekonomiskt rimlig livslängd", se 8 kap 5 andra punkten PBL. Val av kopparfasad strider enligt Miljönämndens mening mot principerna om hållbar utveckling, utbytesprincipen och val av bästa möjliga teknik samt mot de nationella miljömålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö. Medges bygglov kan Miljönämnden komma att vidta tillsynsåtgärder med stöd av miljöbalken. Planförslaget anger att dagvatten från detaljplanen ska tas om hand på ett traditionellt sätt genom direkt koppling till stadens dagvattennätt. Det är enligt Miljönämnden en alltför mager beskrivning. Planhandlingarna anger inte hur detaljplanen påverkar miljökvalitetsnormen (MKN) för vatten enligt ramdirektivet. Det är ett krav genom åtgärdsprogrammet för ramdirektivet för vatten att kommunens planer ska ta hänsyn till MKN vatten. Kommunen har ett ansvar (se kap 5 Miljöbalken) för att en norm följs. Detaljplanen ska visa att den inte bidrar till en försämring av en MKN eller påverkar en MKN negativt. Detta innebär att detaljplanen måste beskriva vilken vattenförekomst allt dagvatten leds till, samt vilken kvalitet dagvattnet som lämnar planområdet håller och vilken påverkan vattnet har på recipienten. Det är även viktigt att separera och eventuellt rena dagvatten som kan bli förorenat, exempelvis allt vatten, snö och is som sköljer över kopparhaltiga ytor och parkeringsytor mm. Dagvatten från tätbebyggda områden är ofta förorenat och definieras som avloppsvatten. Mil- 4 (6)

5 jöbalken ställer krav på att avloppsvattnen renas i tillräcklig omfattning. Dagvattnen som rinner över kopparhaltiga ytor blir förorenat av koppar och eventuellt andra metaller som kan ingå i legeringar. Vattnet ska renas innan det leds ut till t ex. kommunens dagvattennät, en sjö eller vattendrag. Föreliggande detaljplan saknar en utredning om hur kopparfasaden kommer att påverka och förorena dagvattnet och hur dagvatten ska omhändertas. Detaljplanen saknar helt en beskrivning av och utrymme för en reningsanläggning för hantering av vatten, snö och is som kommit i kontakt med kopparhaltiga material. Planen måste även redovisa vilka volymer av förorenat vatten som kan behöva tas om hand. Det finns en rad påståenden och mindre försök som visar att kalrika betongfilter och andra liknande material kan binda koppar och eventuellt även rena dagvatten från koppar, bl.a. en metod som prövats i Göteborg nyligen. Ett bolag fick ett föreläggande om att utvärdera möjligheten att avskilja och omhänderta koppar i regnvatten från koppartak på en byggnad. Redovisningen i ärendet visar att reningen med hjälp av kalkrik betongkross inte alls fungerar tillfredsställande. VA SYD skriver i tilläggsbestämmelser till ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen) 2010 att Om koppar eller bly används på tak eller väggar kan även VA SYD komma att kräva rening före utsläpp. Att beakta är också om marken inom detaljplaneområdet är förorenad eller misstänks vara förorenad är infiltration av dagvattnet inte lämpligt eftersom det kan bidra till spridning av föroreningar. Infiltration är dessutom bara lämplig om markens beskaffenhet tillåter infiltration i tillräcklig omfattning. År skrev Ulf Mohlander och Arne Jonsson, Miljöövervakningen, samt Ragnar Lagerkvist och Anders Finnson, Stockholm Vatten AB, Stockholm stad, promemorian Miljönämnden i Malmö åberopar delar av denna promemoria eftersom nämnden anser att dessa delar är relevanta för Malmö stad. Malmö stad har internationellt sett ett mycket gott rykte vad gäller hållbar stadsutveckling och ställer vanligtvis höga krav på miljö- energiprestanda. Att tillåta en nybyggnation med kopparfasad och tak skulle vara ett stort steg bakåt och någonting som Miljönämnden inte kan ställa sig bakom. - Till detaljplanen läggs en planbestämmelse om att koppar eller kopparlegering inte får finnas som fasadmaterial????????? Följande har inget att erinra mot förslaget. Trafikverket enligt skrivelse E.ON Värme E.ON Gas (6)

6 Beträffande synpunkter som kommit in skriftligen under samrådet och som inte blivit tillgodosedda samt stadsbyggnadskontorets ställningstagande till dessa hänvisas till samrådsredogörelsen. Planförslaget har reviderats med anledning av inkomna anmärkningsskrivelser. Revideringen är av sådan art att det inte behövs en ny granskning. Ingemar Gråhamn Lars-Erik Englund SÄNDLISTA Alla synpunkter som har kommit in under samråd eller granskning bedöms ha tillgodosetts. Inga underrättelser. 6 (6)