LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
|
|
- Maj Gustafsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din klass följa vattnet genom hela kretsloppet: från sjöar och vattendrag via vattenreningsverk till hus och hem och tillbaka igen. Vi börjar från början, vid råvattenkällan. Här hämtas vårt dricksvatten och vi följer det genom vattenverk och vidare ut till hus, skolor och arbetsplatser där det används på flera olika sätt. Efter användning får vi följa det smutsiga vattnet ner i avloppet genom ledningar fram till avloppsreningsverket där det renas. Vår resa avslutas när vi släpper tillbaka det renade avloppsvattnet ut i sjöar, hav och vattendrag. SÅ HÄR KAN DU LÄGGA UPP LEKTIONERNA Det finns mycket att lära ut om vatten och därför är det smart att dela upp vattenundervisningen i tre lektioner: en lektion om vattendrag och dricksvatten, en om hur vi använder vattnet hemma och slutligen en lektion om avloppsvatten och havet. Dessa tre lektionssteg ger eleverna en bra förståelse för hur vattnets kretslopp fungerar men det går lika bra att anpassa upplägget på det sätt som passa dig och din klass bäst. Lycka till med undervisningen!
2 LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTION 1: LÄS Läs avsnitten Sjöar och vattendrag, Vattenverk och Vattenledningar i utbildningsmaterialet nedan. Avsluta med det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se. DISKUTERA Köpa vatten på flaska eller dricka vatten ur kranen, vad är bäst och varför? Fundera kring transporter, förpackningar, kvalitet och pris på flaskvatten kontra kranvatten. Hur är kvaliteten på dricksvatten i Sverige jämfört med i andra länder? Vi får vatten i kranen hemma, men hur var det förr i Sverige och hur är det fortfarande i många u-länder? LEKTION 2: LÄS Läs avsnittet Hemma i utbildningsmaterialet nedan och ta del av tips-sektionen på värlsvattendagen.se. DISKUTERA Hur kan eleverna påverka för att behålla vattnets kvalitet? Varför spolar många ner skräp i toaletten trots att det är lätt att slänga det i en papperskorg? LEKTION 3: LÄS Läs avsnitten Avloppsledningar, Avloppsreningsverk och Sjöar, hav & vattendrag i utbildningsmaterialet. Titta på sista delen i det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se. DISKUTERA Vad händer med avloppsledningarna (rören) när man spolar ner skräp i toan? Och vem tror ni får betala det? Vad händer med bakterierna i reningsverket när man spolar ner giftiga ämnen i avloppet? Hur mår Östersjön idag? Vad kan vi göra för att den ska må bättre?
3 UTBILDNINGSMATERIAL SJÖAR &VATTENDRAG Visste du att innan dricksvattnet rinner ur din kran hemma så hämtas det från en av Sveriges alla sjöar, vattendrag eller från vårt grundvatten (djupt nere i marken)? Vattnet kan aldrig ta slut. Det fylls hela tiden på med nytt vatten från regn, åar och bäckar. Denna process kallas för vattnets kretslopp och det betyder att även om vattnet alltid fylls på så får vi aldrig något nytt vatten. Det är nämligen samma vatten som finns idag som fanns redan på dinosauriernas tid. Och det är samma vatten som dina barnbarnsbarn kommer att dricka. Vattnet cirkulerar runt i kretsloppet och kommer därför alltid tillbaka. Av den anledningen är det jätteviktigt att vi hjälps åt att hålla vattnet rent. I Sverige har vi en bra vattenkvalitet och därför går det bra att utvinna dricksvatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. Men innan vattnet kommer fram till din kran renas det i ett vattenreningsverk. Och även om stora mängder vatten tas från våra sjöar, vattendrag och grundvatten för att bli dricksvatten, så tar det tack vare kretsloppet aldrig slut. VATTENVERK I vattenverken renas vattnet till ett gott och friskt kranvatten. Reningen går till på olika sätt i olika vattenverk. Kontakta gärna de som jobbar med vattenreningen i er kommun för att få info om hur det görs hos er. I Sverige tar våra vattenverk ytvatten (från sjöar och vattendrag) eller grundvatten (djupt nere i marken) och renar det till dricksvatten. Processen från inhämtat rå vatten till rent dricksvatten är uppdelad i fyra steg och tar ungefär tolv timmar. Reningen i ytvattenverk är mer omfattande än grundvattenverk för där är vattnet inte lika rent från början. 1. SILNING Stora rör suger upp vatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. För att fiskar, alger och vattenväxter inte ska följa med in i vattenverket åker vattnet genom stora runda finmaskiga silar. 2. KEMISK RENING Det filtrerade vattnet samlas i en stor bassäng där man tillsätter ett ämne i vattnet som fungerar ungefär som en magnet. Det drar åt sig smutsen i vattnet så att det bildas smutsklumpar. Dessa smutsklumpar sjunker till botten i de stora bassängerna och tas bort från vattnet. I en del bassänger finns bakterier som hjälper oss och äter upp det som annars skulle göra att vattnet luktade och smakade konstigt. 3. SANDFILTER På väg från bassängerna silas vattnet sedan genom sand. Där fastnar den sista smutsen. Efter alla dessa reningssteg blir vattnet gott och rent. Men för att vara riktigt säkra på att vattnet håller högsta kvalitet tar vi många olika prover före, under och efter reningsprocessen. 4. DESINFEKTION Innan vattnet slöpps iväg i våra ledningar kan det behövas desinfekteras. Det görs med hjälp av klor, ozon eller UV-ljus. Desinfektering ser till så att det inte finns några mikrobiologiska föroreningar kvar i vattnet.
4 VATTENLEDNINGAR För att vattnet ska komma fram till din kran från vattenverket måste det åka genom långa rör. Och vattentornen ger det extra skjuts. Under marken ligger rör som tar det nu renade dricksvattnet från vattenverket fram till din kran. Rören delar upp sig på vägen så att alla byggnader; som bostadshus, sjukhus, skolor, fabriker, restauranger och arbetsplatser får vatten till sina kranar. Alla som har en kran hemma hos sig har också ett vattenrör. För att vattnet ska orka rinna upp i alla hus behövs det tryck i vattenledningarna och det får vi av vattentornen. Vattentornen är alltid placerade högt upp, till exempel på en kulle. I vattentornen finns ett vattenlager, som säker. ställer att det alltid finns tillräckligt med rent dricksvatten. Vattnets pumpas upp i vattentornets vattenlager och när det sedan rinner därifrån får det sådan fart att det orkar högst upp i höghusen och till dem som bor längst bort från vattenverket. Vattentornen hjälper oss alltså att skapa tryck i ledningarna. HEMMA Var snäll mot vattnet. Varje dag använder varje person cirka 160 liter vatten. Det är ungefär vad som ryms i ett badkar. Det kanske låter mycket, men det är inte bara till dryck och matlagning som vi använder dricksvatten. Vi använder det också när vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar, duschar, badar med mera. Och som tur är behöver du inte vara rädd för att använda för mycket vatten, det kommer ju alltid tillbaka tack vare kretsloppet. Men för att vattnets kretslopp ska fungera måste vi vara rädda om vattnet och miljön. Därför är det viktigt att tänka på några saker: Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner toaletten. Släng aldrig skräp i toaletten, som hushållspapper, våtservetter, hår, tops, bindor, tamponger, plast påsar och tandtråd. Det orsakar stopp i vattenledningar och avloppsreningsverk. Spola aldrig ner kemikalier i avloppet. Färgrester, motor oljor, aceton och nagellack ska lämnas till en miljöstation. Även matfett är dåligt för rören, Spola aldrig ner medicin i avloppet. Gammal och oanvänd medicin ska lämnas till Apoteket. Använd miljömärkta disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Använd lagom mycket tvättmedel och rengöringsmedel. AVLOPPSLEDNINGAR När du har badat, duschat eller spolat på toaletten är vattnet smutsigt. Det smutsiga vattnet rinner ner i avlopps rör under marken. I avloppsrören rinner smutsigt avloppsvatten från alla hus till avloppsreningsverket. Rören lutar för det mesta så att vattnet rinner av sig själv. Men ibland ligger det ett berg eller en sjö i vägen. Då behövs speciella pumpar som sätter fart på vattnet. Om man spolar ner skräp i toaletten kan det bli stopp i avloppsrören och i pumparna. Då måste det göras rent så att det inte blir översvämning. Regnvatten som regnar ner på gatorna kallas för dagvatten. Det rinner ner i brunnar och via ledningar ut i en bäck eller sjö. Dagvatten leds alltså inte till avloppsreningsverket. Av den anledningen ska bilar inte tvättas på gatan.
5 Tvättvattnet innehåller mycket smuts och giftiga ämnen. Det är inte bra om det rinner ner i dagvatten brunnarna och sen ut i naturen. Om du inte har tillgång till en tvätthall och måste tvätta bilen hemma, ställ den på gräsmattan istället för på gatan. Om du slänger skräp på gatan kan det också följa med ner i dagvattenbrunnen och orsaka stopp. Det är inte bra. AVLOPPSRENINGSVERK Spillvattnet (avloppsvatten) från alla hus och hem rinner i avloppsledningarna fram till ett avloppsreningsverk. Där renas vattnet innan det släpps tillbaka ut i våra sjöar och hav. Reningen går till på lite olika sätt i olika avloppsreningsverk, kontakta gärna de som jobbar med avloppsvatten i er kommun för att få info om hur vattnet renas hos er. AVLOPPSVATTNET RENAS I 4 STEG: 1. MEKANISK RENING Avloppsvattnet silas genom galler. I Sverige fastnar det sammanlagt ton skräp i avloppsreningsverkens galler varje år. Mycket av det är onödigt skräp som tops, cigarettfimpar, bindor, tuggummi och hushållspapper som borde ha slängts i papperskorgen istället. 2. KEMISK RENING I den kemiska reningen använder man ett ämne som drar åt sig fosforn i vattnet (precis som en magnet). Fosfor är ett ämne som bland annat finns i tvättmedel. Det får inte hamna för mycket fosfor i hav och sjöar för då orsakar det övergödning och algblomning vilket i sin tur inte är bra för fiskarna. 3. BIOLOGISK RENING Här finns levande bakterier och andra pyttesmå djur som käkar upp matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs. Däremot kan de inte äta upp kemikalier, målarfärg, nagellack och mediciner som finns kvar i vattnet. 4. SANDFILTER Det sista som händer är att avloppsvattnet silas genom bassänger med sand. Där fastnar den sista smutsen. Det som blir kvar när man har renat avloppsvattnet kallas för slam. Slammet kan användas som gödsel i jordbruket. Från slammet får man också biogas. Vissa bilar och bussar använder biogas istället för bensin. Det är snällare för miljön. SJÖAR, HAV & VATTENDRAG Det renade avloppsvattnet släpps tillbaka ut i sjöar, hav och vattendrag. Våra sjöar, hav och vattendrag är känsliga och om all smuts som kommer med avloppsvattnet skulle gå rakt ut i havet skulle många växter och djur inte klara sig. Därför är det viktigt att vi renar vattnet som vi använt innan vi släpper ut det i naturen igen. Särskilt viktigt är det att ta bort ämnen som fosfor och kväve från avloppsvattnet. Om det kommer ut i våra hav, sjöar och vattendrag växer det för mycket alger, man kallar det för algblomning och det mår hav, sjöar och vattendrag inte bra av. Om det bildas för mycket alger blir havs- och sjöbotten syrefattig och djur och fiskar tar då skada. Därför måste vi vara extra rädda om vattnet. TIPS! Testa klassens kunskaper med ett frågequiz eller ta ut bildningen ett steg längre med spännande vattenexperiment. Du hittar allt du behöver på världsvattendagen.se. Vi hoppas att ni har lärt er mycket om vatten och kretslopp, men framför allt att det har varit roligt. Har du eller din klass några synpunkter eller frågor så är ni välkomna att mejla oss på: svensktvatten@svensktvatten.se
6 VATTENS KRETSLOPP 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? A) Affären B) Sjö och vattendrag C) Atlanten 2. Varför ska vi vara rädda om vattnet? A) Annars tar det slut B) Det blir vårt dricksvatten C) Man behöver inte vara rädd om vattnet 3. Med vattnets kretslopp menas: A) Att samma vatten går runt runt i naturen B) Att vattnet kretsar kring oss människor C) Att det inte bildas något nytt vatten VATTENVERK 4. Varför tar man prover på vattnet? A) För att kontrollera vattenkvaliteten B) För att kontrollera att vattennivån inte minskar C) För att räkna antalet fiskar 5. Vattnet rör sig runt runt i naturen och tar aldrig slut. Vad kallar man det? A) Vattnets omkrets B) Vattnets omlopp C) Vattnets kretslopp 6. Hur lång tid tar det för sjövatten att renas till dricksvatten i vattenverken? A) 12 timmar B) 12 dagar C) 12 år VATTENLEDNINGAR 7. Var lagras vattnet så att det finns när det behövs? A) I spolbilar B) I vattentorn C) I rör 8. Varför finns vattentornen oftast på en höjd? A) För att skapa vattentryck B) För att de ska synas bra C) Där finns det oftast tillräckligt med plats 9. Ungefär hur många vattentorn finns det i Sverige? A) ca 275 B) ca 10 C) ca 517 HEMMA 10. Hur många liter vatten ungefär använder människor i genomsnitt under ett dygn? A) 180 liter B) 2000 liter C) liter *Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.
7 11. Vad får man spola ner i toaletten? A) Kiss, bajs och toapapper B) Kiss, bajs och hushållspapper C) Kiss, bajs och våtservetter 12. Det är bra för miljön att använda miljömärkta tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel. Vilka miljömärken kan man hitta i affären? A) EU-sälen, Isbjörnen och Maskrosen B) Katten, Hunden och EU-laxen C) Svanen, Krav och EU-blomman 13. Gamla mediciner lämnar man till: A) Stockholm Vatten B) Apoteket C) Miljöstationen AVLOPPSLEDNINGAR 14. Varför ska du torka ur stekpannan med hushållspapper när du till exempel har stekt pannkakor? A) För att det inte ska smaka pannkaka nästa gång du använder stekpannan. B) För att inte matfettet som du har använt ska rinna ner i avloppet och orsaka stopp. C) För att bakterierna som finns på reningsverket inte ska få ont i magen. 15. Var ska man tvätta bilen? A) Hemma på parkeringen B) I en biltvätt på bensinstationen C) På grannens parkering 16. Vad gör en pumpstation? A) Gör rent avloppsvattnet B) Pumpar avloppsvattnet vidare till avloppsreningsverket C) Ingenting 18. Vad finns i kiss, bajs och tvättmedel och som inte är bra för naturen om det kommer ut i någon sjö eller i havet? A) Näringsämnet fosfor som göder havsväxter B) Skräp som lägger sig på badstränderna C) Lera 19. Hur mycket skräp fastnar i avloppsreningsverken varje vecka? A) ca ton B) ca ton C) ca ton 20. Vad kan bakterierna i reningsverken klara av att rena? A) Målarfärg B) Mediciner C) Kiss och bajs 21. När man renar avloppsvatten bildas en restprodukt som kallas slam. När slammet behandlas får man någonting man kan köra bil på, vad är det? A) Etanol B) Bensin C) Biogas SJÖAR, HAV & VATTENDRAG 22. Vilka behöver syre i vattnet? A) Djur och växter B) Ubåtar C) Stenar 23. Vad kan för mycket näringsämnen i sjöar, hav och vattendrag leda till? A) För tjocka fiskar B) För mycket vatten C) Syrefria bottnar AVLOPPSRENINGSVERK 17. Vad kallas det använda, smutsiga vattnet? A) Smutsvatten B) Lortvatten C) Avloppsvatten *Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.
8 VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. GÖR SÅ HÄR: 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.
9 SÅ BLIR DRICKSVATTNET TILL 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? SYFTE OCH BAKGRUND: Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. DET HÄR BEHÖVER DU: Skål Vatten Matolja Sked GÖR SÅ HÄR: 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?
10 VATTENVERK SILA JORDGUBBSSAFT 3.GENOM SAND/KOLFILTER SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! DET HÄR BEHÖVER DU: Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål GÖR SÅ HÄR: 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.
11 VATTENLEDNINGAR KOMMUNICERANDE 4.KÄRL SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur ett vattentorn fungerar. DET HÄR BEHÖVER DU: Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?
12 HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING SYFTE OCH BAKGRUND: Varje dag använder vi i genomsnitt 160 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. GÖR SÅ HÄR: DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna ut hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rymma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalettspolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.
13 FRÅN AVLOPPET TILL ÖSTERSJÖN 6. PAPPER I AVLOPPET SYFTE OCH BAKGRUND: I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför. GÖR SÅ HÄR: Prova att lägga olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika typerna av papper? Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.
14 AVLOPPSRENINGSVERK 7. EGET AVLOPPSRENINGSVERK SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar. DET HÄR BEHÖVER DU: 2 skålar Tvål Tandkräm Tops Durkslag eller sil Tratt Sand eller kol Kaffefilter 4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel. 5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten. Hur ser vattnet ut nu? GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken. 2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket. 3. Låt skålen med vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.
15 SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG SALTHALT & 8.TEMPERATURER SYFTE OCH BAKGRUND: Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad som händer när man blandar salt och varmt vatten. DET HÄR BEHÖVER DU: Salt Skål Karamellfärg Sked GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig. 2. Blanda karamellfärg i varmt vatten. 3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför? 4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.
16 FRÅGA: 1. C 2. B 3. A 4. A 5. C 6. A 7. B 8. A 9. C 10. A 11. A 12. C 13. B 14. B 15. B 16. B 17. C 18. A 19. A 20.C 21. A 22. A 23. C
GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merAlla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merAlla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...
Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs merSå undervisar du om vattnets väg genom Stockholm
Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merVi behöver din hjälp för ett renare vatten
Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merVälkommen till Öresundsverket
Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten
Läs merVälkommen till Lundåkraverket
Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merVälkommen till Torekovs reningsverk
Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merInnehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön
Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna
Läs merDU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merVattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Läs mer1 Högåsen vattenverk.
Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka
Läs merVar med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA
Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)
Läs merHållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten
Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--
Läs merAlbin går på toaletten
Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merAnvänd avloppet på rätt sätt 7 ENKLA TIPS
Använd avloppet på rätt sätt 7 ENKLA TIPS Vi behöver din hjälp Varje dag använder du ungefär 140 liter vatten när du spolar i toaletten, badar, duschar, tvättar, lagar mat, diskar med mera. Vattnet som
Läs merSAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Läs merEtt arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.
Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merBajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:
Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.
Läs merNSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merMiljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor
Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann
Läs merProduktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare
Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna
Läs merFrån Mälaren via Norrvatten
Från Mälaren via Norrvatten Från Mälaren via Norrvatten Dricksvatten ditt viktigaste livsmedel Bor du i en kommun som ligger strax norr om Stockholm och har kommunalt vatten? Då är du förmodligen en av
Läs merFem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön
Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön För renare sjöar och skärgård Små insatser gör stor skillnad för Östersjön. Så här kan du hjälpa till. Med alla larmrapporter om tillståndet i Östersjön tycker
Läs merVatten. Vattenrnolekyler i tre faser
Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper
Läs merGrön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund
Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen,
Läs merProjektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer:
Dags att spola! Denna barnbok är framtagen av Jönköpings kommuns tekniska kontor i samarbete med Estetisk produktion på Flahultskolan under ledning av bildlärare Annette Ohlsson. Projektledning, layout
Läs merRena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.
Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merRamp svenska som andraspråk
På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk
Läs merGäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun
1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och
Läs merNorsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.
Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.
Läs merVärldstoalettdagen 19 november
VA SYD Hållbart utskick #07.28 VILLA BURLÖV/MALMÖ Med enkla handlingar i vardagen kan du hjälpa till att ta hand om miljön. Här får du tips och nyheter för en miljövänlig och hållbar vardag. Det du gör,
Läs merSpara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.
Energispartips Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Kyl och frys: Frosta av kyl och frys regelbundet,
Läs merHenriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merVattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr!
Vattenresan. Följ med Sara, Roger och Bettan på ett riktigt blött äventyr! Det är en solig dag i Västerås, och vattnet skvalpar runt i Mälaren. Men vänta, titta där! På ett blad som flyter i vattnet sitter
Läs merTömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta
Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har
Läs merMycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann själv.
Miljöarbete pågår Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann själv. Tack för ett mycket givande besök. Barnen
Läs merBra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun
2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merVATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!
VATTENEXPERIMENT RÄKNA PIPETTDROPPAR! Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över! Undersök hur många vattendroppar som får plats men på ett tvåeurosmynt
Läs merVattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,
Läs merGrön Flagg Tema Vatten 2009-2011
Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Södertälje och Nykvarns kommuner från och med 2013-12-01 www.telge.se Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,
Läs merVATTEN- OCH AVLOPPSSYSTEMET
VATTEN- OCH AVLOPPSSYSTEMET KRAN OCH VATTENLEDNING VATTENTORN TOALETT I naturen är vattnet i ständig rörelse. Det flyttar sig från sjöar och hav, upp i moln och ner igen som regnvatten. På ett liknande
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merKONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
Läs merELD ELEMENTET ELD. lycka till!
ELEMENTET ELD ELD FALMA ska tas på allvar. Annars blir hon farlig. Falma bor i Naturkrafternas Dal där hon generöst delar ut sin glöd och brinnande låga till de som behöver. Ibland går hon överstyr men
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn, tvåkammarbrunn, sluten tank, eller minireningsverk, gäller dessa regler för att tömning och drift ska
Läs merVärt att veta om vatten. Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund
Värt att veta om vatten Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund 2 Vatten en självklarhet? Att ha tillgång till rent vatten är en självklarhet för oss som bor i Sverige. Vi tänker
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merfa f kta om vatten och avlopp
fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merGott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se
Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,
Läs merSvenskt vatten och fultorkning. Juno Public Relations AB
Svenskt vatten och fultorkning Juno Public Relations AB Har det någon gång hänt att du har torkat dig (eller någon annan, t ex ett barn) med något annat än toalettpapper, t ex hushållspapper, och spolat
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Läs merMATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merBadrummet. Badkar Toalettstol Golvbrunn Golv Vägg Ventilation Tvättstuga
Badrummet Badkar Toalettstol Golvbrunn Golv Vägg Ventilation Tvättstuga I HANDDUK KAKEL TANDBORSTE BADANKA VATTEN BOMULLSTOPS SCHAMPO DUSCHDRAPERI NYRAKAD Toalettstol Om du har en toalett som står och
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs merSpara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar
Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar VATTEN Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo,
Läs merMiljömål för alla. Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist. www..goteborg.se
Miljömål för alla Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist Projektet miljömål för alla Syftet med projektet är att ta fram material som i första hand riktar sig till invånare med annat modersmål
Läs merRÅD OCH REGLER FÖR ENKLARE TÖMNING AV ENSKILT AVLOPP VÄSTERÅS
RÅD OCH REGLER FÖR ENKLARE TÖMNING AV ENSKILT AVLOPP VÄSTERÅS www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,
Läs merDags för tillsyn i ditt område!
Är ditt avlopp miljösäkert? Dags för tillsyn i ditt område! Innehåller guide och checklista! Linköpings kommun linkoping.se/avlopp Därför är det viktigt att avloppet är säkert För att förhindra att bakterier
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merTack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation
Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt Pumpstation Allmänt om tryckavlopp Tryckavlopp är en teknik för att pumpa avloppsvattnet från fastigheten till Norrköping Vatten och Avfalls ledningsnät.
Läs merSörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser
Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på
Läs merEtt miljöföretag som arbetar för dig
2 3 Ett miljöföretag som arbetar för dig Avesta Vatten och Avfall AB är ett miljöföretag som ägs av Avesta kommun. Det är vi som ser till att du får rent vatten ur kranen och att avfallshanteringen sköts
Läs merHur en slambrunn/slamavskiljare fungerar
Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)
Läs merKENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning
KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.
Läs merInstallation / Drift & skötsel anvisningar Sterom minireningsverk PP40
Installation / Drift & skötsel anvisningar Sterom minireningsverk PP40 Checklista för egenkontroll av minireningsverk Följande ska göras i samband med egenkontroll utav minireningsverket. Kontroll
Läs merRåd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner
Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merVad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.
Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merSå grillar du miljövänligt
Med enkla handlingar i vardagen kan du hjälpa till att ta hand om miljön. Här får du tips och nyheter för en miljövänlig och hållbar vardag. Det du gör, gör skillnad för miljön, nära dig. Så grillar du
Läs merHållbara Vatten & Avfallstjänster. Micael Löfqvist Vd, MSVA-gruppen
Hållbara Vatten & Avfallstjänster Micael Löfqvist Vd, MSVA-gruppen Vår mission För ett hållbart samhälle (En del i Sundsvalls kommuns hållbara tillväxtstrategi, RIKARE 2021) Bakgrund Micael Löfqvist Vd
Läs mer