Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Transkript

1 Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar VATTEN Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve och Tynnered samt Göteborgs Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).

2 Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth, Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo. Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås, Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson, Lena Liljeröd och Sofia Valegård. Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar. Foton och illustrationer Framsidan: Fotomedia; sid. 3, 7, 9: SMHI; sid. 5: Gryaab Grafisk form och layout Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen

3 Om vatten Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Vatten täcker nästan två tredjedelar av jordens yta. Ungefär 97,5 procent består av saltvatten och resterande 2,5 procent av sötvatten. Mindre än 1 miljon km3 sötvattnen ska i dagsläget räcka till 6,7 miljarder människor. I Sverige kan vi årligen utnyttja 180 km3 vatten utan att påverka den regionala vattenbalansen, detta blir fördelat på Sveriges befolkning ca m3 per person och år. Det är mer än vad vi i verkligheten använder. Vattenångan förs upp i atmosfären där den kondenseras och bildar moln. Molnen flyttas sen med hjälp av vindarna. Molnpartiklar kolliderar med varandra och växer ihop för att sedan falla ner i form av regn eller snö. Största delen av allt regn som faller hamnar ute till havs. Det vatten som faller på land stannar ofta inte kvar på samma plats, utan rinner iväg på grund av gravitationen. Av det regn som faller över land sipprar en del ned till grundvattnet, en del samlas upp i våra dagvattensystem, en del avdunstar och en del tas upp av växter. Den största delen av vattnet hamnar i våra sjöar och vattendrag och leds så småningom ut i havet där kretsloppet sluts. Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp är en global förflyttning av vatten som ständigt växlar mellan olika tillstånd och former. Vatten finns i flytande form, is och ånga. Vattnets kretslopp drivs av solenergi som värmer upp världshavens vatten och gör att det avdunstar. Se figur nedan. Vårt vatten Beroende på var i världen vi befinner oss har vi tillgång till olika mycket vatten. I Sverige använder vi cirka 3

4 180 liter per person och dag, medan människor i andra länder, där det råder brist på vatten, endast har tillgång till 20 liter per person och dag. Den ungefärliga vattenförbrukningen i Sverige fördelas på följande sätt: 65 liter till personlig hygien 35 liter toalettspolning 35 liter till disk 25 liter till tvätt 10 liter till dryck och mat 10 liter till övrigt Dricksvatten I Göteborg kommer vattnet i kranarna från Göta älv, som är ett av Sveriges vattenrikaste vattendrag. Vattenkvaliteten övervakas kontinuerligt vid sju mätstationer från Vänerns utlopp ner till Lärjeholmen. Vid störning eller misstanke om störning stängs råvattenintaget av och Delsjöarna eller Rådasjön används som vattentäkt. Alelyckan och Lackarebäck är de två vattenverk som renar vattnet i Göteborgområdet. Vattnet leds till de båda vattenverken där det genomgår rening innan det kommer ut i våra kranar. Första steget vattnet går igenom på väg in är grovrening. Här finns både grov- och fingergaller. Dessa rensar bort de stora partiklarna. När vattnet förts igenom gallren in till vattenverket görs en ph-justering med hjälp av kalk. Detta då efterföljande fällning ska fungera optimalt. Vattnet förs sedan till bassänger där man tillsätter aluminiumsulfat för att så småningom få ut en fällning genom flockning. Flockarna Vattenförbrukningen i Sverige per person och år drar åt sig och fångar in bland annat partiklar som gett vattnet dess grumlighet och färg. Efter flockningsbassängen följer sedimenteringsbassänger, där flockarna sjunker till botten. Slammet som bildats skrapas sedan bort med hjälp av slamskrapor. De flockar som inte är tillräckligt tunga för att sjunka tas bort genom att filtrera vattnet genom ett metertjockt lager av aktivt kol, snabbfiltrering. Kolet tar upp ämnen som kan ge vattnet smak och lukt. Innan vattnet leds in i renvattenbehållare på vattenverket och pumpas ut i rörnätet, tillsätts kalk, lut och koldioxid för att minska korrosion och få rätt ph. Slutligen desinficeras vattnet med klor/kloroxid i låg dos för att säkerställa den mikrobiella vattenkvaliteten i rören. Totalt tar det 8-10 timmar för vattnet att genomgå processen. I Sverige finns stränga kvalitetskrav på dricksvatten. Kvaliteten kontrolleras av Livsmedelsverket och det är även de som sätter de gränsvärden som måste uppfyllas. Normalt motsvarar dricksvattnet i Göteborg Livsmedelsverkets kvalitetskrav med god marginal. 4

5 Avloppsvatten När vi spolar toaletterna här i Göteborg förs vattnet ner i rör och vidare till Gryaab, Göteborgs reningsverk. Det första steget vattnet går igenom är filtrering. Det finns två filtreringssteg, det som skiljer dem åt är storleken på gallren. Flygfoto över Gryaab Vattnet fortsätter sedan till en försedimenteringsbassäng. Här sjunker partiklar till botten och bildar ett slam. Slammet skrapas bort och vattnet rinner vidare. Nästa steg är en kemisk fällning. I vår avföring finns näringsämnet fosfor, för att avlägsna detta tillsätts järnsulfat. Järnsulfatet gör att fosforn klumpar ihop sig till flockar. Flockarna sjunker till botten och bildar ett slam som skrapas bort. Nästa steg vattnet går igenom är de luftade bassängerna där biologisk rening sker. Målet är att få bort det organiska materialet. Detta gör man genom att tillsätta aktivt slam. Slammet består av en massa bakterier som äter upp det organiska materialet. Efter de luftade bassängerna kommer vattnet till eftersedimenteringsbassängerna. Här är målet att bli av med bakterier och fosfor, som på grund av den långsamma tillrinningen sjunker till botten och bildar ett slam. Slammet skrapas bort från botten och pumpas tillbaks till aktivslambassängen. Nästa steg i reningen är en biobädd. Här omvandlas det kväve som finns i urinen till kvävgas, genom att tillsätta bakterier. Reaktionerna sker i två steg, nitrifikation som sker i biobädden samt denitrifikation som sker i aktiv slambassängen. Efter alla dessa steg är vattnet tillräckligt rent för att släppas ut i havet eller annat vattendrag. På väg ut till havet/vattnet passerar vattnet värmepumpar som kan ta hand om den värme som finns i det. Värmen kan sedan användas till att till exempel värma upp hus. Allt slam som blir över tas om hand och kan senare användas som biomull och biogas. Det tar ungefär 12 timmar för vattnet att genomgå reningsprocessen. Vatten och energi För att värma 1 kubikmeter (1000 liter) vatten 1 grad krävs ca 1,16 kwh. För varje grad vi höjer temperaturen på vattnet vi använder krävs alltså mer energi. Även reningen av avloppsvattnet kräver energi. Det innebär att ju mer vatten vi använder, desto mer energi går det åt. Fakta Göteborg Vattenanvändningen var år 2010 i medeltal 882 l/m 2 i förskolor och 411 l/m 2 i skolor. 5

6 Så här kan du påverka Duscha miljövänligt Sänk temperaturen när du duschar, det sparar energi. Tänk på att inte duscha för länge. En dusch i fem minuter med 40 graders vatten använder 60 liter vatten och 2,2 kwh energi. Spara på kranvattnet Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Det blir annars mycket vatten som går till spillo och detta kräver energi. Se till att kranarna inte läcker. En kran som droppar läcker 5 liter på en dag. Det blir 2000 liter vatten på ett år. Tvätta bilen rätt Tvätta aldrig bilen på gatan utan ta den till en gör-det-själv-hall. Tvättvattnet innehåller farliga kemikalier samt föroreningar som inte bör finnas i naturen. Spola rätt Det är bara urin, avföring och toalettpapper som ska spolas ner i toaletten. Installera snålspolande teknik Installera vattensnåla toaletter och kranar. Fyll disk- och tvättmaskiner Se alltid till att fylla disk- och tvättmaskiner innan de körs. 6

7 FÖR ELEVER ÅK 3 6 Om vatten Vatten täcker nästan två tredjedelar av jordens yta. Om allt jordens vatten kunde rymmas i en 10-litershink, skulle sötvattnet rymmas i ett glas. Det vatten som vi människor har tillgång till och kan använda, skulle få plats i ett kryddmått. Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp pågår hela tiden överallt på jorden. Se figuren intill. Vatten finns i flytande form, som is och som ånga. Solen värmer upp vatten och gör att vattenånga bildas. Vattenångan stiger upp i luften och bildar vattendroppar som blir till moln. I molnen växer vattendropparna ihop för att sedan falla ner i form av regn eller snö. Största delen av allt regn faller ned över havet. Det vatten som faller på land stannar ofta inte kvar på samma plats, utan rinner iväg i bäckar och åar. Till slut hamnar vattnet i havet igen. Vårt vatten Beroende på var i världen vi befinner oss har vi tillgång till olika mycket vatten. I Sverige använder vi cirka 180 liter per person och dag. Medan människor i andra länder, där det råder brist på vatten, endast har tillgång till 20 liter per person och dag. Varje person i Sverige använder varje dag: 65 liter till personlig hygien 35 liter toalettspolning 35 liter till disk 25 liter till tvätt 10 liter till dryck och mat 10 liter till övrigt Dricksvatten I Göteborg kommer vårt vatten i kranarna från Göta älv. Om vattnet är dåligt hämtas vattnet från Delsjöarna eller Rådasjön. I Sverige finns krav på att dricksvattnet ska ha bra kvalitet. Det betyder att vattnet inte ska innehålla några farliga ämnen eller farliga bakterier. Vattnet som vi dricker kontrolleras regelbundet för att vi ska vara säkra på att det är bra. Vattnet från Göta älv renas innan det kommer till våra kranar, duschar och toaletter. Alelyckan och Lackarebäck är de två vattenverk som renar Göteborgs dricksvatten. Avloppsvatten När vi spolar toaletterna här i Göteborg förs vattnet ner i rör och vidare till Gryaab, Göteborgs reningsverk. Vattnet går igenom ett flertal steg för att renas. Bland annat får vattnet rinna genom olika galler och reningsbassänger innan det släpps ut i havet eller i andra vattendrag. 7

8 Vatten och energi För att värma vatten behövs det energi. Ju varmare vatten desto mer energi går det åt. Även reningen av avloppsvattnet kräver energi. Det innebär att ju mer vatten vi använder, desto mer energi går det åt. Vattenförbrukningen i Sverige per person och år Så här kan du påverka Duscha miljövänligt Sänk temperaturen när du duschar, det sparar energi. Tänk på att inte duscha för länge. Spola rätt Det är bara urin, avföring och toalettpapper som ska spolas ner i toaletten. Spara på kranvattnet Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Det blir mycket vatten som går till spillo och detta kräver energi. Säg till om en kranarna läcker. En kran som droppar läcker 5 liter på en dag. Det blir 2000 liter vatten på ett år. 8

9 FÖR ELEVER ÅK 6 9 Om vatten Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Vatten täcker nästan två tredjedelar av jordens yta. Ungefär 97,5 procent består av saltvatten och resterande 2,5 procent av sötvatten. Mindre än 1 miljon km 3 sötvattnen ska i dagsläget räcka till 6,7 miljarder människor. I Sverige kan vi årligen utnyttja 180 km 3 vatten utan att påverka den regionala vattenbalansen, detta blir fördelat på Sveriges befolkning ca m 3 per person och år. Det är mer än det vi i verkligheten använder. Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp är en global förflyttning av vatten som ständigt växlar mellan olika tillstånd och former. Vatten finns i flytande form, is och ånga. Vattnets kretslopp se figuren längst ner på sidan, drivs av solenergi som värmer upp världshavens vatten och gör att det avdunstar. Vattenångan förs upp i atmosfären där den kondenseras och bildar moln. Molnen flyttas sen med hjälp av vindarna. Molnpartiklar kolliderar med varandra och växer ihop för att sedan falla ner i form av regn eller snö. Största delen av allt regn som faller hamnar ute till havs. Det vatten som faller på land stannar ofta inte kvar på samma plats, utan rinner iväg på grund av gravitation-en. Av det regn som faller över land sipprar en del ned till grundvattnet, en del samlas upp i våra dagvattensystem, en del avdunstar och en del tas upp av växter. Den största delen av vattnet hamnar i våra sjöar och vattendrag och leds så småningom ut i havet där kretsloppet sluts. Vårt vatten Beroende på var i världen vi befinner oss har vi tillgång till olika mycket vatten. I Sverige använder vi cirka 180 liter per person och dag. Medan människor i andra länder, där det råder brist på vatten, endast har tillgång till 20 liter per person och dag. Varje person i Sverige använder varje dag: 65 liter till personlig hygien 35 liter toalettspolning 35 liter till disk 25 liter till tvätt 10 liter till dryck och mat 10 liter till övrigt 9

10 Dricksvatten I Göteborg kommer vattnet i kranarna från Göta älv, som är ett av Sveriges vattenrikaste vattendrag. Vattenkvaliteten övervakas kontinuerligt vid sju mätstationer från Vänerns utlopp ner till Lärjeholmen. Vid störning eller misstanke om störning stängs råvattenintaget av och Delsjöarna eller Rådasjön används som vattentäkt. Alelyckan och Lackarebäck är de två vattenverk som renar vattnet i Göteborgområdet. Vattnet leds till de båda vattenverken där det genomgår rening innan det kommer ut i våra kranar. Första steget vattnet går igenom på väg in är grovrening. Här finns både grov- och fingergaller. Dessa rensar bort de stora partiklarna. När vattnet förts igenom gallren in till vattenverket görs en ph-justering med hjälp av kalk. Detta då efterföljande fällning ska fungera optimalt. Vattnet förs sedan till bassänger där man tillsätter aluminiumsulfat för att så småningom få ut en fällning genom flockning. Flockarna drar åt sig och fångar in bland annat partiklar som gett vattnet dess grumlighet och färg. Efter flockningsbassängen följer sedimenteringsbassänger, där flockarna sjunker till botten. Slammet som bildats skrapas sedan bort med hjälp av slam-skrapor. De flockar som inte är tillräckligt tunga för att sjunka tas bort genom att filtrera vattnet genom ett metertjockt lager av aktivt kol, snabbfiltrering. Kolet tar upp ämnen som kan ge vattnet smak och lukt. Vattenförbrukningen i Sverige per person och år Innan vattnet leds in i renvattenbehållare på vattenverket och pumpas ut i rörnätet, tillsätts kalk, lut och koldioxid för att minska korrosion och få rätt ph. Slutligen desinficeras vattnet med klor/kloroxid i låg dos för att säkerställa den mikrobiella vattenkvaliteten i rören. Totalt tar det 8-10 timmar för vattnet att genomgå processen. I Sverige finns stränga kvalitetskrav på dricksvatten. Kvaliteten kontrolleras av Livsmedelsverket och det är även de som sätter de gränsvärden som måste uppfyllas. Normalt motsvarar dricksvattnet i Göteborg Livsmedelsverkets kvalitetskrav med god marginal. Avloppsvatten När vi spolar toaletterna här i Göteborg förs vattnet ner i rör och vidare till Gryaab, Göteborgs reningsverk. Det första steget vattnet går igenom är filtrering. Det finns två filtreringssteg, det som skiljer dem åt är storleken på gallren. Vattnet fortsätter sedan till en försedimenteringsbassäng. Här sjunker partiklar till botten och bildar ett slam. Slammet skrapas bort och vattnet rinner vidare. Nästa steg är en kemisk fällning. I vår avföring finns 10

11 näringsämnet fosfor, för att avlägsna detta tillsätts järnsulfat. Järnsulfatet gör att fosforn klumpar ihop sig till flockar. Flockarna sjunker till botten och bildar ett slam som skrapas bort. Nästa steg vattnet går igenom är de luftade bassängerna där biologisk rening sker. Målet är att få bort det organi-ska materialet. Detta gör man genom att tillsätta aktivt slam, slammet består av massa bakterier som äter upp det organiska materialet. Efter de luftade bassängerna kommer vattnet till eftersedimenteringsbassängerna. Här är målet att bli av med bakterier och fosfor, som på grund av den långsamma tillrinningen sjunker till botten och bildar ett slam. Slammet skrapas bort från botten och pumpas tillbaks till aktivslambassängen. Nästa steg i reningen är en biobädd. Här omvandlas det kväve som finns i urinen till kvävgas, genom att tillsätta bakterier. Reaktionerna sker i två steg, nitrifikation som sker i biobädden samt denitrifikation som sker i aktiv slambassängen. Efter alla dessa steg är vattnet tillräckligt rent för att släppas ut i havet eller annat vattendrag. På väg ut till havet/vattnet passerar vattnet värmepumpar som kan ta hand om den värme som finns i det. Värmen kan sedan användas till att till exempel värma upp hus. Allt slam som blir över tas om hand och kan senare användas som biomull och biogas. Det tar ungefär 12 timmar för vattnet att genomgå reningsprocessen. Vatten och energi För att värma 1 kubikmeter (1000 liter) vatten 1 grad krävs ca 1,16 kwh. För varje grad vi höjer temperaturen på vattnet vi använder krävs alltså mer energi. Även reningen av avloppsvattnet kräver energi. Det innebär att ju mer vatten vi använder, desto mer energi går det åt. Så här kan du påverka Duscha miljövänligt Sänk temperaturen när du duschar, det sparar energi. Tänk på att inte duscha för länge. Spara på kranvattnet Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Det blir mycket vatten som går till spillo och detta kräver energi. Säg till om en kranarna läcker. En kran som droppar läcker 5 liter på en dag. Det blir 2000 liter vatten på ett år. Spola rätt Det är bara urin, avföring och toalettpapper som ska spolas ner i toaletten. 11

12 FÖR LÄRARE Övningar 3 5 år Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet för pedagoger. Övning 1 Det regnar ute och Miljöbjörn undrar varifrån regnet kommer. Vet barnen varifrån vattnet kommer? Diskutera barnens förslag och berätta sedan att regnet kommer från molnen. Men varifrån kommer molnen? undrar Miljöbjörn. Jo, vattnet i molnen kommer från havet och sjöarna. När det blir varmt bildas ånga (som när man kokar vatten) och ångan bildar moln. Barnen kan sedan, utifrån förmåga och intresse, rita bilder över vattnets kretslopp. För att tydliggöra vattnets kretslopp finns det även några experiment som ni kan göra tillsammans med barnen: Koka upp vatten i en kastrull. Håll sedan ett genomskinligt föremål över den ångande kastrullen. Barnen kan nu se att ångan bildar vattendroppar på föremålets undersida och som sedan regnar ner igen. Om det är snö ute, ta in en hink med snö och se vad som händer med snön. Övning 2 Miljöbjörn pratar om begreppen Mer och Mindre. Miljöbjörn och hans vänner har kalas och alla får ett glas saft. Glada Grodan får Mer saft än Miljöbjörn och Kalle Kanin får Mindre saft än Miljöbjörn. Diskutera dessa begrepp vidare och förklara att alla människor inte har tillgång till rent vatten. I skogen där Miljöbjörn bor finns det begränsat med vatten, därför behöver alla djuren spara. Här i Göteborg måste vi också spara vatten. Diskutera hur man kan spara vatten. Här är några förslag: Stäng av kranen när du borstar tänderna Låt inte kranen stå och droppa Stäng av kranen direkt efter att du tvättat händerna Ge barnen i uppgift att försöka spara vatten. Sätt upp ett mål för hur mycket vatten som alla tillsammans ska spara. Låt barnen teckna små vattendroppar som klipps ut och sparas. Varje gång barnen sparar på vatten i förskolan får de sätta upp en vattendroppe på en plansch på väggen. Försök fylla planschen! Övning 3 Kranen hos Miljöbjörn står och droppar och Miljöbjörn funderar på varför. Vad tror ni att det beror på? Diskutera följande frågor: Har vi på förskolan några droppande kranar? Har ni droppande kranar hemma? Hur kan vi göra för att stoppa droppandet? Se om det finns droppande kranar på förskolan. Sätt då ett glas under kranen och låt stå över natten. Se hur mycket vatten det är i glaset på morgonen. Vad kan vi göra med vattnet? Övning 4 I Miljöbjörns skog bor Räven, han tycker om att förstöra för andra. När Miljöbjörn tittar bort slänger Räven ner en hel ask kritor i toaletten och spolar. Vad tror ni händer då? Vart tar saker som vi spolar ned i toaletten vägen? Nu kan du förklara hur man renar avloppsvatten. 12

13 Övningar åk F 2 Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet för pedagoger. Övning 1 Vet eleverna varifrån vattnet kommer? Diskutera elevernas förslag och berätta sedan att regnet kommer från molnen. Vattnet i molnen kommer från havet och sjöarna. När det blir varmt bildas ånga och ångan bildar moln. Övning 2 Diskutera hur man kan spara vatten. Här är några förslag: Stäng av kranen när du borstar tänderna Låt inte kranen stå och droppa Stäng av kranen direkt efter att du tvättat händerna Ge eleverna i uppgift att försöka spara vatten. Sätt upp ett mål för hur mycket vatten som alla tillsammans ska spara. Finns det några droppande kranar i skolan. Låt eleverna undersöka. Övning 3 Vart tar saker som vi spolar ned i toaletten vägen? Övningar åk 3 6 Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet och på sidorna i studiehäftet. Övning 1 Gå igenom vattnets väg från Göta älv till våra kranar. Eleverna får där- efter rita och berätta hur det går till. Förslag på hemsidor att besöka: Övning 2 Gå igenom vattnets väg från hushållet till havet. Låt eleverna tillverka egna reningsverk. Material som kan användas är till exempel: Kaffefilter Bomull Sten Tyg Sil Testa reningsverken med vatten taget utifrån eller kranvatten blandat med lera, jord och småsten. Vad fungerade bäst? Vad fastnade i reningsverken? Förslag på ämnen som sedan kan diskuteras i klassen: Vad får man slänga ner i toaletten? Vad händer med det som vi spolar ner i toaletten? Mediciner? Toapapper? Varför ska vi inte slänga allt i toaletten? Förslag på hemsidor att besöka: Övning 3 Starta en kampanj för att spara vatten i skolan. Kampanjen går ut på att stoppa alla droppande kranar. Diskutera i klassen varför det är viktigt att åtgärda droppande kranar. 13

14 Låt eleverna inventera skolans kranar för att se om de droppar. Övning 4 Alla elever får skriva ned 10 ord som har med vatten att göra. Varje ord skrivs på en lapp som viks ihop och läggs i en stor skål. Därefter drar varje elev 10 lappar ur skålen. Uppgiften är sedan att skriva en berättelse och rita bilder där de 10 orden ingår. Utöver de 10 orden ska nedanstående ord ingå: Vatten Spara Kretslopp Övningar åk 6 9 Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet och på sidorna i studiehäftet. Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet och på sidorna i studiehäftet. Övning 1 Dela in eleverna i grupper och låt dem diskutera nedanstående frågor i ca 5 10 minuter. När använder du vatten? Hur kan du spara vatten? Varför ska vi spara vatten? Energi - vatten, hur hör det ihop? Hur mycket vatten tror du att du gör av med på en vecka? Använd uppgifterna nedan och låt eleverna enskilt räkna ut hur mycket vatten de använder till personlig hygien på en vecka. Diskutera svaren i klassen och sammanställ eventuellt i ett diagram över klassens vattenförbrukning. Övning 2 Dela in klassen i grupper. Varje grupp blir tilldelad en uppgift: Varifrån kommer vattnet i våra kranar? Vad sker på vägen från sjö till kran? Vart tar vattnet vi spolar vägen? Hur går reningsprocessen till? Hur får vi varmt vatten i våra kranar? Varifrån kommer energin? Hur går kvalitetskontrollen av vatten till? Vad är bra vatten? Grupparbetena presenteras för klassen. Förslag på hemsidor: Övning 3 Arbeta med värderingsövningar i klassen. Vattenfighten 3 länder gränsar till en sjö som är ländernas enda källa till vatten. Alla länderna har olika förutsättningar. Land 1: Ett rikt land med hög vattenkonsumtion. Här utvecklas och produceras teknik som exporteras till de andra länderna. Vatten behövs för att produktionen ska fungera. Land 2: Ett glest befolkat land med stora odlingsarealer. Här odlas mat som exporteras till de andra länderna. Vatten behövs i stora mängder till odlingarna. 14

15 Land 3: Ett fattigt och tättbefolkat land med låg vattenkonsumtion. Här behövs mer vatten för att kunna förse människorna med rent dricksvatten, sjukvård och sanitära lösningar. Sjön är liten och har en begränsad volym vatten. Alla länderna kan därför inte få så mycket vatten som de skulle behöva. Hur ska länderna gå till väga för att fördela vattnet i sjön mellan sig? Vilket land får mest vatten? Varför? Övning 4 Genomför en fyra hörnövning. Läraren tar upp olika påståenden som eleverna sedan tar ställning till genom att ställa sig i det hörn som motsvarar deras åsikt. Hörnen står för: Ja, Nej, Kanske, Vet inte. De som ställt sig i samma hörn får några minuter på sig att snacka sig samman. Därefter motiverar gruppen sitt ställningstagande. Här följer några förslag: Dricksvattnet tar aldrig slut. Varmvatten och kallvatten kräver lika mycket energi. Jag är beredd att minska min vattenanvändning. Jag tänker på hur mycket vatten jag använder. Jag skulle säga till om jag såg någon hälla mediciner i toaletten. 15