Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar"

Ann-Christin Ivarsson
för 5 år sedan
Visningar:

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar 3 4 5 6 Lärarhandledning Åk Varför låter

Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan

1 Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar Lärarhandledning Åk Varför låter många husägare trappljuset brinna dygnet runt? Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve och Tynnered samt Göteborgs Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).

2 Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth, Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo. Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås, Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson, Lena Liljeröd och Sofia Valegård. Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar. Foton och illustrationer Vi har valt att illustrera häftets framsida med ett av bidragen i Natur- och Miljöpärmens rikstäckande tävling för årskurs 4-6 under läsåret 2007/08. Uppgiften var att skapa en affisch med 5 tips om hur vi bättre kan ta hand om vår natur och miljö. Natur- och Miljöpärmen fick in nästan tävlingsbidrag, varav många från Göteborg. Natur & Miljöpärmen är ett läromedel i miljö avsett för grundskolans årskurs 4-6 och delas ut kostnadsfritt till skolorna. LFF stödjer utgivningen av Natur- och Miljöpärmen. Illustration sid. 3: Fotomedia Grafisk form och layout Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen

Introduktion Lärarhandledningen är tänkt som ett stöd för att öka förståelsen för energi- och miljöfrågor. I lärarhandledningen hänvisas till ett faktamaterial för pedagoger.

3 Introduktion Lärarhandledningen är tänkt som ett stöd för att öka förståelsen för energi- och miljöfrågor. I lärarhandledningen hänvisas till ett faktamaterial för pedagoger. Den ger också förslag på övningar inom varje avsnitt som kan genomföras tillsammans med eleverna. Energi Avsnittet beskrivs på sidan 7 8 i faktamaterialet och på sidorna 4 5 Diskutera med eleverna varför förnybar energi är bättre för miljön än icke förnybar. Övningar Växthuseffekten Avsnittet beskrivs på sidorna 4 7 i faktamaterialet och på sidorna 3 5 Genomför en fyrahörns-övning med tema växthuseffekt. En ökad växthuseffekt innebär att jordens medeltemperatur kommer att stiga. Det får i sin tur konsekvenser på många platser i form av förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivån och mer extremt väder. Vilka tror du kommer att drabbas hårdast av en ökad växthuseffekt?. Hörn 1: Vi som bor i Göteborg Hörn 2: Fattiga människor i utvecklingsländer Hörn 3: Utrotningshotade växter Hörn 4: Isbjörnarna Värme Avsnittet beskrivs på sidorna 8 13 i faktamaterialet och på sidorna 5 8 Mät temperaturen på olika ställen i klassrummet och vid olika tidpunkter på dagen. För dagbok och se vad det är för skillnader. Hur kan eleverna påverka temperaturregleringen i klassrummet genom vädring och möblering? Testa! Övning 2 Låt eleverna jämföra klassrumsmiljön med hemmiljön. Hur varmt har eleverna i sina hem och hur är det möblerat? Hur värms deras hem upp? Var kommer energin ifrån? Låt eleverna intervjua föräldrarna för att sedan redogöra inför klassen. Låt eleverna med utgångspunkt för övning 2 göra en sammanställning på vilka energislag som används för uppvärmning hemma. Låt eleverna fundera på vad man kan göra på skolan för att minska energianvändningen för uppvärmning. Gör en lista på åtgärder. 3

4 Övning 5 Med hjälp av el-energimätare kan ni göra följande laborationer: a) Mät hur många kwh dessa apparater drar i skolan: Kopiator/skrivare, vid användning och vid energisparläge Stationär dator, vid användning och vid energisparläge En glödlampa En lågenergilampa Laborationen avslutas med att klassen räknar ut medelvärdet för varje apparats energiförbrukning i kwh. b) Låt eleverna låna hem el-energimätarna för att mäta hur mycket dessa apparater drar: En mobilladdare, vid laddning och när den bara sitter i uttaget En TV, vid användning och stand by En dammsugare Laborationen avslutas med att klassen räknar ut medelvärdet för varje apparats energiförbrukning i kwh. c) Räkna antalet lysrör i korridoren utanför klassrummet. Ta reda på lysrörens effekt (W). Räkna ut hur många timmar lysrören lyser per år. Räkna ut hur många kwh lysrören drar per år (Effekt (W) * antal timmar = Wh, 1 kwh = 1000 Wh). Energi kostar 1 kr/kwh. Hur mycket kostar korridorens belysning per år? El Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet och på sidorna 9 12 Tala med eleverna om standby-läge d.v.s. apparater som ej stängs av ordentligt utan kanske med en fjärrkontroll. Hänvisa till tabellen Så mycket el drar dina apparater. Övning 2 Hur bygger man ett hus som inte behöver så mycket el? Låt eleverna bygga en eller flera modeller av en skola som behöver så lite el som möjligt. Diskutera vad i skolan som kräver el och vad man skulle kunna vara utan. Går det att hitta lösningar för att producera egen el? Låt eleverna föra dagbok en vecka hur många timmar man använder sin dator eller ser på TV. Använd tabell 4.5 Så mycket el drar dina apparater för att räkna fram hela klassens elanvändning under en vecka. Hur mycket är vi beroende av el? Hur klarar vi oss vid ett strömavbrott? Vilka alternativ finns till att använda de elektriska produkterna? Finns det någon beredskap i klassrummet för att klara situationen, till exempel stearinljus eller ficklampa? Vad kan vara bra att ha? Hur hanterar man en liknande situation i hemmet? Vilken beredskap finns där? Är det någon som har varit med om ett strömavbrott? Tror ni att det är någon skillnad på hur man bor: i lägenhet i staden eller i ett äldre hus på landet? Hur fungerar uppvärmningen? Kan man få vatten ur kranen? Går det att laga mat och kan man använda toaletten? 4

5 Vatten Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet och på sidorna Gå igenom vattnets väg från Göta älv till våra kranar. Eleverna får därefter rita och berätta hur det går till. Förslag på hemsidor att besöka: Övning 2 Gå igenom vattnets väg från hushållet till havet. Låt eleverna tillverka egna reningsverk. Material som kan användas är till exempel: Kaffefilter Bomull Sten Tyg Sil Testa reningsverken med vatten taget utifrån eller kranvatten blandat med lera, jord och småsten. Vad fungerade bäst? Vad fastnade i reningsverken? Förslag på ämnen som sedan kan diskuteras i klassen: Vad får man slänga ner i toaletten? Vad händer med det som vi spolar ner i toaletten? Mediciner? Toapapper? Varför ska vi inte slänga allt i toaletten? Förslag på hemsidor att besöka: Starta en kampanj för att spara vatten i skolan. Kampanjen går ut på att stoppa alla droppande kranar. Diskutera i klassen varför det är viktigt att åtgärda droppande kranar. Låt eleverna inventera skolans kranar för att se om de droppar. Alla elever får skriva ned 10 ord som har med vatten att göra. Varje ord skrivs på en lapp som viks ihop och läggs i en stor skål. Därefter drar varje elev 10 lappar ur skålen. Uppgiften är sedan att skriva en berättelse och rita bilder där de 10 orden ingår. Utöver de 10 orden ska nedanstående ord ingå: Vatten Spara Kretslopp Transport Avsnittet beskrivs på sidorna i faktamaterialet och på sidorna Låt eleverna beskriva och rita sin egen väg till skolan. Samtala kring hur eleverna tar sig till skolan. Gör ett diagram som sammanfattar elevernas olika färdsätt. På så vis framkommer vilket färdsätt som är vanligast. Diskutera och förklara hur mycket de olika transporterna släpper ut koldioxid i luften och vilka som är mest miljövänliga. Diskutera även om eleverna kan ta sig till skolan på andra sätt. 5

6 Övning 2 Övningen anknyter till övning 1. Låt eleverna föra dagbok över vilka olika transportmedel man använder på sin fritid under en veckas tid. Gör ett diagram som sammanfattar elevernas olika färdsätt. Eleverna delas in 5 grupper. Varje grupp tilldelas ett av följande utflyktsmål: Borås Strömstad Uddevalla Halmstad Mölndal Eleverna får sedan diskutera och undersöka hur man så miljövänligt som möjligt kan ta sig från skolan till utflyktsmålet med hjälp av transportmedel som buss, bil, tåg eller spårvagn. De kan utforska flera olika alternativ och jämföra dem med varandra samt fundera på om det går att byta transportmedel under resans gång för att åka så miljövänligt som möjligt. Material för övningen kan vara tidtabeller, kartor och utsläppsvärden i tabell 1 och 2. Hur ser Göteborg ut år 2025 när det gäller transporter? Dela in eleverna i grupper som får i uppgift att beskriva sin framtidsbild. Grupperna redovisar sina bilder och en sammanfattande framtidsbild för hela klassen röstas fram. 6

Relevanta dokument

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar ENERGI Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo,