01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

Transkript

1 Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B

2 Innehållsförteckning Bild Bild Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild Bild Bild Syfte... 4 Metod... 4 Bild Bild Prästkragar. Resultat... 5 Tabell Tabell Tabell Diagram Diagram Diagram Diagram Diagram Slutsats... 7 Felkällor... 7 Avslutning... 8 Källor

3 Inledning: De människor som har den minsta vetskap om världen och vår miljö har insett att det finns miljöproblem som måste förhindras. De flesta förstår även att det är vi människor som är orsaken till problemen och att det därför enbart är vi som kan stoppa dem. En stor del av befolkningen är medvetna om att bilar och deras avgaser är en av de största miljöbovarna som finns. Det är en del som vet att problemen funnits i många decennier och att vissa av dem håller på att förbättras, såsom förtunningen av ozonlagret. De vet dock även att stora miljöhot, den globala uppvärmningen till exempel, fortfarande är en utmaning som måste tas omhand. Några vet dessutom att vi inte närmar oss någon lösning, det går snarare bakåt. Vad många däremot inte tänker på är hur enkelt vi kan bidra till en bättre miljö. Den bästa lösningen är inte alltid den största och mest effektiva. Ibland är det de små sakerna som man knappt lägger märke till som fungerar bäst. g tycker att det är intressant att se hur man enbart lägger fokus på de största problemen och inte tänker på de små. De skadar visserligen inte miljön lika mycket, men alla problem har en inverkan. 3. Kärnkraftverk Bakgrund: Mer än 9 % av Sveriges elproduktion sker i vatten- och kärnkraftsverk. På olika sätt skadar båda energikällorna miljön, alltså vill man inte ha dem verksamma mer än nödvändigt. För att de ska hållas overksamma, och på så sätt värna miljön, så ska ingen el behöva produceras i onödan. Det är förklaringen till varför det är bra för miljön att stänga av elektroniken när du inte använder den, man sparar alltså på elektricitet. 4. Växt Kärnkraftverk är miljövänliga ur det perspektivet att de inte släpper ut någon CO 2. De bidrar alltså inte till den globala uppvärmningen. Dock så bryts uranet ( 235), som används i kärnkraft, i dagbrott. Det finns två problem med det; för det första drabbas gruvarbetarna under de här omständigheterna lättare av cancer. Det andra problemet är bergen som kunde varit väldigt vackra, men som förstörs på grund av uranbrytningen. Ännu ett problem med kärnkraften uppkommer vid ett senare skede. Nämligen hur avfallet ska tas omhand. Uran har en halveringstid på många miljarder år, och är radioaktivt i 1 år, varför ämnet måste förvaras avskiljt. Ett helt säkert ställe att förvara uranen på finns inte i Sverige än. Radioaktiva ämnen utstrålar ämnen som är farliga för alla levande varelser och organismer på jorden, såsom människor, djur och växter. Liksom kärnkraft släpper vattenkraftverk inte heller ut några farliga avgaser och är ur det avseendet miljövänliga. Däremot krävs det stora utgrävningar när man ska bygga ett vattenkraftsverk. Det påverkar miljön runtom. När en älv byggs ut för det med sig en rad av problem. Det forsande vattnet försvinner och områden torrläggs samtidigt som sjöarna svämmar över där det byggs dammar. Dessa ingrepp omfattar inte bara skador på landskapet, utan även på växter och djur. Något som gör att det 5. Djur: Ekorre 3

4 behövs ytterligare utbyggnader är vägarna som måste byggas upp till verket, och elledningarna som måste dras. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på ungefär hur stor andel av sin elförbrukning man låter gå till spillo i ett hushåll med barn. g ska även ta reda på hur stor förbrukningsminskningen blir beroende på vad du köper, och hur du hanterar produkterna. Vad kan man göra med den bortslösade energin? Finns det annat man enkelt kan göra som värnar miljön? Metod: g utgick från mitt syfte och försökte ta reda på saker som kunde styra mig till svaret/svaren på min frågeställning. För att räkna ut hur mycket el som går till spillo, så var det högst relevant att ta reda på den totala elförbrukningen. Eftersom mitt syfte var att ta reda på förbrukningen i ett hushåll, så gjorde jag således mina undersökningar på hushållsteknik. Med hjälp av en elmätare räknade jag ut hur många Wh som gick åt till varje apparat, både när den var igång och när den stod i Standby-läge. I syfte att göra min undersökning mer intressant, gjorde jag även några undersökningar för att visa hur mycket teknik som lämnas på i onödan. Dessa undersökningar bestod av olika frågor som handlade om elektronik på Standby. g frågade människor i en stor mataffär, vilket jag gjorde eftersom väldigt många av de som handlar där är äldre och har stadgat sig. Det innebär även att många av dem har åtminstone ett barn i hemmet. Innan jag började fråga, så försäkrade jag mig om att personen hade barn. Utifrån mitt resultat från denna undersökning räknade jag ut hur stor andel av elförbrukningen som kom från just apparater på standby. 6. Standby g gjorde även två andra undersökningar för att räkna ut hur man på olika sätt kan spara energi. g kokade upp samma mängd vatten av samma temperatur två gånger. Den enda skillnaden var att jag ena gången kokade upp vattnet med lock, andra gången inte. g prövade även att koka upp samma mängd vatten i en vattenkokare. g valde några apparater som brukar står på (standby) helt i onödan, ingen hade påverkats av att varit avstängda: bredband, skrivare och digitalbox. g räknade ut hur mycket energi som kunnat sparas under ett år hos Sveriges barnfamiljer, om apparaterna varit avstängda. Hur många jag räknade med som har dessa föremål på standby, tog jag från min folkundersökning. 7. Kokande vatten 4

5 Resultat TEKNIK PÅ STANDBY (Ny)teknik på Standby-läge: Liten lampa lågenergi 9 W 9 W * Plasma-tv W 3 W CD-spelare W 9 W DVD-spelare 5 W 12 W Nyare bärbar dator W 2 W Bredband 12 W 12 W * Skrivare (1 W) 1 W Digitalbox 12 W 9 W Mikrovågsugn 1 W 12 W Övrig teknik: Brödrost 91 W - Kaffebryggare 57 W - Dammsugare 1 W - Mobilladdare 6 W - Äldre teknik: Tjock-TV 1 W 25 W Glödlampa W W * Stationär dator 1 W 4 W * Vissa tekniska apparater står på under natten vilket egentligen är väldigt onödigt. g kallar det att de står på standbyläge. Tabell 1 Resultatet av mitt vattenexperiment: FÖRSÖK: TID (I MINUTER) Med lock 7.5 Utan lock 8.57 Vattenkokare 3.3 Tabell 2 Resultat av min energibesparingsundersökning (antal hushåll: 85 ): TEKNIK ANTAL kwh som förbrukas på en timme Bredband 1 98 Skrivare 7 31 Digitalbox SAMMANLAGT Det går alltså kwh till spillo/timme bara genom dessa tre apparater. Tabell 3 g frågade 1 personer hur de har det i sitt hushåll. Frågorna handlade om hur elektronik står på standby-läge när man inte använder den. Mitt resultat av undersökningen säger att en klar majoritet av människorna har sina apparater på standby hemma. g frågade även om de skulle kunna tänka sig att stänga 5

6 av dem helt för miljöns skull, där 76 % svarade ja. Av de 24 % som svarade nej, sade de flesta att de inte orkade och att de inte ansåg att det hade någon påverkan på miljön. 1 Har du din TV på STANDBY när du inte använder den? 1 Har du lampor tända under natten? Diagram Diagram 2 Har du dessa på standby-läget när du inte använder dem? Diagram Har du ditt TV-spel på STANDBY när du inte använder det? 88 Diagram Hur ofta lämnar du din dator på STANDBY? 7 5 Diagram Alltid Inte på natten, men annars 6 timmar om dagen 2 timmar om dagen Aldrig 6

7 Slutsats: Med hjälp av mina olika undersökningar har jag kommit fram till lite olika saker. Det första är att de flesta inte vet hur mycket elektricitet/energi som går till spillo, vilket jag märkte när folket jag frågade sade att en hundraprocentig avstängning av småelektronik inte hade någon inverkan. Det hade de antagligen inte sagt om de haft siffror på hur stor andel av energiproduktionen som inte går till någonting, i och med att 76 % svarade att de kunde tänka sig att stänga av småelektroniken det för miljöns skull. I ett hushåll där alla möjliga apparater står på standby, produceras nästan hela 3 % av energin till ingen nytta, varav 69 % utgör bredband, skrivare och digitalbox. Den energin hade istället kunnat användas till mer än fem lågenergilampor. (9 W) Om man utgår från den statistik jag fått ut, så utgör standbyelektroniken knappt 1 % av den sammanlagda förbrukningen i Sveriges barnfamiljer. Det låter visserligen inte så mycket, men det utgör ändå över 67 lampor. Det innebär tretton energilampor extra i varje hushåll. Ett annat sätt att värna miljön är att byta ut sin gamla teknik, till exempel sin TV. En plasma- TV förbrukar förvisso mer energi än en tjock-tv när den är igång, men förbrukningen när den står på Standby är nästan 9 % mindre än en gammal TV. Med det resultat jag har så förbrukar en ny TV mindre energi, så länge du tittar på TV i max sex timmar/dag. Om man har den på mer än sex timmar, så finns det ingen miljövänlig poäng med att byta ut sin gamla TV. En annan väldigt enkel grej man kan göra är att byta ut sina glödlampor till lågenergilampor. Förbrukningen hos dem är en femtondel av förbrukningen hos vanliga glödlampor. En sista energitjuv som inte alla tänker på är den stationära datorn. Den drar otroligt mycket mer energi än en bärbar dator gör, nästan 15 % mer! När man konstaterat att hjälper miljön om man köper ny teknik, så visade mitt experiment med vattnet att man sparar ungefär % energi genom att koka upp vatten med lock. Att koka vatten i vattenkokaren gick betydligt fortare än att koka upp vattnet i kastrull, även om locket var på. Det kan vara för att värmeslingan i en vattenkokare har direkt kontakt med vattnet. Det innebär att ingen energi går till spillo. När man kokar upp vatten i en kastrull har värmen inte direkt kontakt med vattnet vilket leder till förlorad energi. Med andra ord kan man dra slutsatsen att det mest miljövänliga sättet att koka upp vatten på är i en vattenkokare. Felkällor: Det finns flera möjliga felkällor i min metod: En elmätare som ligger i den prisklass jag använt, kan ibland visa fel. Detta sker framförallt när man mäter på apparater som har en låg elförbrukning. Elmätarna har en förmåga att ibland visa ett på tok för högt värde. I mina undersökningar där jag frågade människor, kan jag inte vara 1 % säker på att de svarat ärligt. På frågan vilka som skulle kunna tänka sig att stänga av småelektroniken helt och hållet, kan många ha svarat det som låter bäst och det de tror alla vill höra. 7

8 Även fast jag var noga med börja med material i samma skick i båda försöken när jag gjorde vattenundersökningen, så kan kastrullen varit varmare när jag värmde upp vattnet den andra gången. Det skulle i sådana fall innebära att vattnet kokade upp fortare, då vattnet redan från början skulle värmts upp av kastrullen. Avslutning: g har efter det här arbetet fått svar på mitt syfte. g har numera bättre koll på hur mycket energi som produceras i onödan och hur man kan göra för att ta vara på den, både genom att byta ut sin gamla teknik och att förändra sitt användarsätt. g har även fått en större inblick i vad samhället kan tänka sig att göra för miljöns skull och hur mycket osynliga saker man kan göra, bara man tänker på dem. g visste redan innan att det var vi människor som var orsaken till miljöproblemen, men jag hade mest tittat på det stora och mest uppseendeväckande problemet Globala uppvärmningen. g tänkte att det var biltrafikanter som hade det största ansvaret för det. Nu efteråt inser jag att vi som unga också kan göra något och få saker att hända. Måhända att det vi har möjlighet till att göra inte är lika effektivt, men det för oss en bit på vägen det också. För att fortsätta på förbrukningstemat hade man kunnat undersöka hur mycket energi man sparat beroende på vilken temperatur man väljer att ha på olika saker. Om man inte har det kallare än nödvändigt i frysen, hur mycket sparar man jämfört med om man har det 4 c onödigt kallt? Vad sparar man om man sänker temperaturen några grader i huset? Hur stor är skillnaden på förbrukningen under sommaren och vintern? Om det varit sommarvärme hela året, hade vi sparat energi då? Hur mycket? Osv. Möjligheterna är oändliga. Källor: aspx

9 9