Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)

Transkript

1 Sida 1(8) Namn: Jakob Lindbladh Klass: Gunnesboskolan 9c Datum: 17/5/ - 21/5/ Handledare: Helene Berg, Tetra Recart AB Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar

2 Sida 2(8) Innehållsförteckning: Inledning... Bakgrund... Syfte...4 Metod...4 Resultat...5 Slutsats...7 Felkällor...7 Avslutning...8 Källförteckning...8

3 Sida (8) Inledning: Allt som står i tidningarna handlar på ett eller annat sätt om någonting negativt som har hänt i miljön. Då tänkte jag att jag skulle hitta någonting som var positivt, så jag valde att jobba med återvinning av kartongbaserade förpackningar eftersom att återvinning inte är lika omtalat som mycket annat inom miljödebatten. Det mesta handlar om växthusutsläpp och oljekriser. Jag tyckte att det vore intressant att undersöka vilka olika parametrar som spelar roll vid återvinningsprocessen av kartongbaserade förpackningar. Det här är en snabb visning på hur återvinningsprocessen går till Bakgrund: I vår värld är den globala uppvärmningen ett stort problem. Vi andas in syre och andas ut koldioxid. Träden omvandlar sedan koldioxiden tillbaka till syre genom fotosyntes. Det är här problemet ligger, vi hugger ner vår möjlighet att kunna andas och därmed leva. Allt detta gör vi för att få fina utemöbler av mahogny. Är det verkligen värt det? Även papper är gjort av träd. Fibrerna i trädet används för att göra papper och papper används i pappersbaserade kartonger. Finns det då något sätt som man kan göra pappersbaserade kartonger utan att hugga ner vårt framtida liv? Ja! Genom att återvinna våra gamla använda kartonger och dylikt så Från presentationen om återvinning av Helene. spar vi på träden. När man sedan återvinner sina kartonger görs det i stora vattenfyllda kärl. Där ligger kartonger och löses upp tills det bara är fibrer och eventuella plastrester kvar. Vid återvinningsprocessen spelar två faktorer in: värmen på vattnet, tiden som kartongen ligger i vattenbadet. Beroende på värmen och tiden blir fiberutbytet påverkat. Ju högre fiberutbytet är desto bättre är det för miljön och dessutom för återvinningsföretagets ekonomi. Det är denna återvinningsprocess som jag ska undersöka. Hur påverkar de båda faktorerna fiberutbytet? Jag har valt att studera en förpackning i Tetra Paks sortiment som är en kartongbaserad förpackning för konserverad mat. Kartongen heter Tetra Recart och förpackningsstorleken är 90 ml. För att skydda maten och klara av steriliseringsprocessen måste förpackningsmaterialet vara uppbyggt på ett speciellt sätt. Först är det ett tunt tunt lager lack som är där för att skydda nästa lager, nämligen trycket. Sen kommer det ett lite tjockare lager plast. Därefter kommer kartongen. Kartongen är det som tar upp mest procent av förpackningen. Den tar upp hela 65%. Efter kartongen kommer ett till lager plast. Eftersom att det är mat man förvarar i dessa förpackningar så måste förpackningen vara ogenomtränglig för bakterier, därför har man ett skikt av aluminiumfolie. Det sista lagret i kartongen är ännu ett lager gjort av plast. Men vill ju inte att maten ska ha kontakt med aluminiumet. Kartongen i Tetra Recart är tillverkad av två skikt, blekt och oblekt. Det blekta är värt mer än det oblekta och nästa alla förpackningar innehåller båda delarna. På den blekta kartongskicket brukar trycket vara. Det är så eftersom att den oblekta kartongen inte får samma färger av trycket. Plasten i förpackningen kallas polypropen. Jag har en hypotes att fiberutbytet kommer öka när temperaturen eller tiden stiger.

4 Sida 4(8) Syfte: Syftet med mitt arbete är: 1.Att få förståelse för hur det går till när man återvinner kartongbaserade livsmedelsförpackningar. 2.Att ta reda på vilka parametrar som påverkar återvinningsprocessen av Kartongbaserade förpackningar. Metod: Via kontakter så fick jag möjligheten att få komma till Tetra Pak i Lund för att laborera samt ställa några frågor till Tetra Recarts miljöspecialist. Jag fick se en fin presentation om hur återvinning av kartong går till steg för steg. Efter presentationen var klar ställde jag några frågor som jag hade förberett. Mina frågor var följande: 1. Hur går det till när man återvinner en kartong? Steg för steg 2. Hur stora är baljorna som man återvinner kartongen i? Kan man göra dom ännu större och på så sätt spara mer energi?. Hur många gånger kan man använda samma fiber i tillverkningen av kartong? 4. Finns det något speciellt märke på kartonger som visar att de är gjorda av återvunnet material? Om det finns hur ser det då ut? 5. Använder Tetra Pak återvunnet material i sina förpackningar? varför/varför inte? 6. Hur varmt brukar det vara i tanken vid uppslagningen? 7. När man återvinner en förpackning, ungefär hur många procent av fibrerna kan man återanvända? 8. Vad använder man de återvunna fibrerna till? 9. Vad gör man med plasten som blir kvar?. Hur påverkas fibrerna av att bli återvunna? 11. Finns återvinning i hela världen eller är det bara i Sverige som det är aktuellt? 12. Hur många förpackningar säljer Tetra Pak per år? Det här är maskinen som jag gjorde mina experiment i. Min undersökningsmetod gick ut på att jag först vägde upp vad ett stycke förpackningsmaterial från en förpackning vägde. Sedan klippte jag sönder förpackningen till bitar som var ungefär 5x5 cm 2. Efter det tog jag och mätte temperaturen på en liter vatten som hade kommit från en kran. Sedan hällde jag ner vattnet i en maskin och därefter kartongen. Denna maskin är en miniatyr av en riktig tank där man återvinner kartong. När maskinen var igång så snurrade den vattnet och kartongbitarna som var i den. När den gjorde det så lossnade fibrer och det är fibrerna som man vill åt. Efter en förutbestämd tid tog jag upp kartongbitarna och sköljde av dem. Sedan hällde jag ut vattnet, som hade tagit upp de fibrer som hade lossnat från kartongen. I detta vattnet fanns det också hopklumpade fibrer som såg ut som flingor, de kallas flakes och de går inte att återanvända. Efter att jag hade använt maskinen klart så la jag in alla kartongbitar i ett torkskåp. Där fick de torka under natten (16h min 4ºC) och dagen efter så vägde jag dem. Då fick jag reda på hur mycket fibrer som hade försvunnit från förpackningsmaterialet.

5 Sida 5(8) Här kan man se flaksen. Resultat: Observationer: Det blekta fibrerna löstes upp snabbare än de oblekta, det kunde man se i vattnet som blev kvar eftersom att det var vitt vid de korta tiderna. Så här har jag räknat ut utbytet i procent: fiberutbytet i procent =1 - (kartongdelens vikt efter / kartongdelens vikt före) kartongdelens vikt före = förpackningens vikt x 0,65 vikten från början - plastens och aluminiumfoliets del av förpackningen vikten efter plastens och aluminiumfoliets del av förpackningen vikten av kartongen efter / vikten på kartongen före 0.65x18,=11,895 18,-11,895=6,405 17,4-6,405=, (,995/11,895) 0,076 Prov Tid (min) Temperatur ( C) Vikt före (g) Vikt efter (g) Utbyte (g) nr Utbyte (%) , 17,4 0,9 7, , 15,8 2, ,6 16, 2, 19

6 Sida 6(8) , 17,2 1,1 9,2 5 7, , 17, 1 8, , 15,2,1 26 Så här såg det ut efter min i 2 C Så här såg det ut efter min i 17 C Så här såg det ut efter min i 0 C Så här ser fibrerna ut när man har separerat dem från kartongen. Fiberutbyte vid olika temperaturer 25 Utbyte (%) Temperatur ( C)

7 Sida 7(8) Fiberutbyte vid olika processtider 0 25 Utbyte (%) Tid (min) Dessa svar fick jag på frågorna som jag ställde: 1. vattnet och kartongen läggs tillsammans i en tank. Efter att tag så har kartongen och plasten helt separerats från varandra. Rejektet (plasten) separeras sedan från fibermassan och antingen bränns eller görs om till nya plastföremål som galgar och plastkrukor. Fibermassan återvinns till nya saker som kuvert och flingpaket. 2. De är väldigt stora (ca m²).. Man brukar räkna med 6-8 ggr innan fibrerna har blivit utslitna. 4. Ibland står det skrivet att det är returpapper men det finns inget märke som visar att det är återvunnet material. 5. Nej. Tetra Pak använder inte återvunnet material eftersom att men aldrig vet om det hat kommit in några bakterier i den nya återvunna kartongen och eftersom att det är livsmedel som packas så vill man inte ta risken. Dessutom så behöver man starka fiber och återvunnet går därför inte. 6. Det brukar vara ungefär 0 C i Sverige. 7. Det är olika beroende på hur många gånger det har används tidigare, men om det är första gången så kan det bli upp till 90%. 8. De används till kuvert, flingpaket, papperspåsar, industripapper, hushållspapper, kartong osv. 9. Antingen så gör man om det till nya saker eller så bränner man den.. De blir slitna. 11. Nej det är inte bara Sverige som återvinner kartong. 12. Tatra Pak producerar ungefär 150 miljarder förpackningar under ett år. Så här ser det ut i tanken medan den är i gång Slutsats: Enligt min undersökning utbyte-temperatur, är det bäst utbyte vid 2 C. Det var inte vad jag hade förväntat mig över huvud taget eftersom min hypotes i denna labb var att fiberutbytet skulle öka när temperaturen eller tiden ökade. I min undersökning utbyte-tid fick jag resultatet som visade att den längsta tiden gav bäst utbyte.

8 Sida 8(8) Alltså stämde min hypotes på den punkten. Däremot gav den andra längsta tiden ett sämre utbyte än vad den kortaste tiden gav. Detta betyder att min hypotes bara stämde delvis. Detta känns inte rimligt eftersom jag tror att det är en rät linje i verkligheten. Anledningen till detta bakslag kan vara olika felkällor. Felkällor: Jag skulle ha gjort fler undersökningar eftersom det skulle ge mig ett säkrare resultat. Storleken på pappersbitarna kanske inte var lika stora, detta leder till att det blir olika stort utbyte eftersom vatten kommer åt lättare då. Mängden vatten var inte exakt samma. Temperaturen sänks snabbt vid höga temperaturer, detta medför att temperaturen som jag trodde jag hade inte var garanterad. Avslutning: I min undersökning har jag kommit fram till att min hypotes om att ju längre tid och ju högre temperatur desto bättre utbyte inte är sann. För att komma fram till vilken temperatur och tid som skulle vara bäst skulle man förmodligen behöva göra min undersökning fast med alla temperaturer och tidsintervaller. Jag skulle ha tittat noggrannare på de ställen som skulle gett ännu mer utbyte, upp till 0% eftersom det kanske skulle bli en kurva som stämde bättre överens med min hypotes. Jag har dock haft väldigt roligt medan jag har undersökt mina saker och jag har lärt mig väl hur återvinning av kartongbaserade förpackningar fungerar. Ett stort tack till min handledare på Tetra Pak Helene Berg och till Lubica Wessman från Global Environment Tetra Pak som lånat ut all utrustning som jag använt. Källförteckning: Camilla Hägglund Helene Berg - miljöspecialist