DLI - Konsten att bygga en kub. Ett projektarbete av Ola Jansson GK3A under hösten/vintern/våren 2009/10

Transkript

1 Ola Jansson 2010 DLI

2 DLI - Konsten att bygga en kub. Ett projektarbete av Ola Jansson GK3A under hösten/vintern/våren 2009/10 I handledande av Gunnar Rosqvist Framsidan 8 månader tidigare

3 Bakgrund När vi började med projektarbete så var mitt val ganska självklart. Det skulle bli en Rubik s kub. Men ett av kriterierna som jag hade satt för mig själv var att det skulle vara en kub som ingen annan hade gjort innan någonsin. Det första jag gjorde för att få veta i vilken riktning jag skulle gå var att lägga upp en tråd på ett forum för kubnördar som mig själv. I den tråden hade jag även lagt in en omröstning om vilken sorts kub jag skulle göra. Här är adressen till den tråden för den som orkar skriva in. Den slutliga idén kom däremot inte från forumet, utan från en vän till mig. En vän som senare kom att bli en sponsor till projektet och köpare av det slutliga resultatet. Han kallade den Dual layer Icosahedron vilket är en benämning på dens utseende och funktion. Den förkortning som sedan kommer att bli tilltalsnamnet är DLI. En annan del i projektet var att jag skulle filma hela produktionen, varje minut från start till mål. Som synd var så kom hade jag redan designat kuben innan jag kom på idén att filma. Så designdelen uteblev. Hur det gick till För den som inte vet hut man gör en kub som inte existerar så kan jag sammanfatta det samtidigt som jag berättar hur det hela gick till i det här fallet. Det första man gör är att designa kuben med sin mekanism i ett 3D program, vanligtvis ett CAD program. Jag designade den här kuben i ett program som heter Rhinoceros 4. Om det inte finns en mekanism som kan användas till den kub man ska göra så får man hitta på en mekanism som håller alla bitar tillsammans och får dom arr röra sig som dom ska. I mitt fall så har jag bara tagit en redan existerande kub och behållt insidan men givit den en ny utsida. Däremot så fick jag göra en hel del mofifieringar för ett det skulle fungera. För att få kuben som jag har designat i datorn till liv så får man gå igenom en del steg. Det första är att få en eller några kopior utav varje unik liten bit i kuben. Detta görs via en 3D skrivare. För som som inte vet så är en 3D skrivare en maskin som bygger upp modeller lager för lager i plast efter den design man har gjort. Då jag självklart inte har en 3D skrivare så fick jag gå till ett företag som äger en skrivare och säljer 3D utskrifter. Men jag hade turen att ha en kontakt med en person i Holland som är delägare i ett företag som har en sådan skrivare. Inte nog med att han kom på vilken kub jag skulle bygga, han var även snäll nog att erbjuda gratis utskrift för mig, någonting som annars skulle kostat fyrsiffrigt. Han har även erbjudit en summa pengar för kuben som jag byggt. Jag fick mina bitar i November började projektet på riktigt. Men jag fick bara 18 bitar, den slutliga kuben behöver 254 bitar. För att få alla bitar så har jag gjort gjutformar utav dom bitar jag fick. Efter det så har jag gjutit bit efter bit i ganska många och långa timmar. Det jag använde mig av när jag gjorde mina egna gjutformar var 2-komponents silikon och sedan gjöt jag i 2 komponents plast. Dvs. Jag har två olika vätskor som härdar till plast när som blandats. Då alla bitar inte blev perfekta så fick jag sitta ganska många timmar med sandpapper för att snygga till samtliga delar. Jag fick dessutom plocka isär hela kuben för att justera några bitar som var för långa och gjorde hela kuben lös. Det sista som behövdes för att det skulle bli en färdig kub var klistermärken på alla 20 sidorna. Dvs. jag behövde vinyl i 20 olika färger och sedan skära ut klistermärken. Men som tur var så finns tryckeriet på skolan där dom har en maskin som färgar och skär ut klistermärken exakt hur man vill.

4 Sammanfattning Kort sagt, mitt mål var att komma på, designa och tillverka en variant på Rubik s kub som ingen annan har gjort förut. Och det har jag nu lyckats med. Men vägen i mål har gått både upp och ner. Det började bra ända tills materialräkningen kom, närmare 4000 landade kostnaderna på, det sved i plånboken men jag ser det som en investering då jag nu har material över att bygga fler kuber av för att sälja. Sen när jag hade allt det jag behövde rullade byggandet igång. Fram till praktiken hade jag lite mer än hälften gjort, men sen tog det stopp. Under praktiken gjorde jag ingenting på projektet i huvud taget. Tills den helgen då jag bestämde mig för att få färdigt kuben. Den helgen jobbade jag från morgon till kväll båda dagarna, och jag blev faktiskt klar med alla bitar. Då var det bara finslipet kvar Men det lades också åt sidan tills den dagen jag insåg att det inte var mycket tid kvar, så då blev det jobba av. Och man kan säga att jag hade timing. Jag fick klistermärkena dagen innan redovisning och inte förens då kunde jag få klart kuben till 100%.

5 Ola Jansson 2010