Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift.

Transkript

1 Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift. Avgiftsförordning (2006:1166) för livsmedelskontrollen är beslutad av regeringen och trädde i kraft den 1 december Förordningen har kommit till på grund av de krav som ställs i EU:s kontrollförordning 882/2004/EG och livsmedelslagen (2006:804). Detta innebär att avgifterna för livsmedelkontrollen ska vara helt avgiftsfinansierade och den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad. Livsmedelsverket har tagit fram ett system för risk- och erfarenhetsklassificering som beskrivs i bilaga 1. Verksamheten klassas enligt en riskmodul, en informationsmodul och en erfarenhetsmodul. Utifrån modulerna får man fram antalet timmar som kontrollmyndigheten bör lägga på varje verksamhet under ett år. Antal kontrolltimmar bestämmer den årliga kontrollavgiften utifrån kommunens timavgift för livsmedelkontroll. Timavgiften i Hörby Kommun är fastställd av kommunfullmäktige till 810 kronor. Kontrollavgiften omfattar kalenderår och skall betalas i förskott. Avgiften skall betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. Den årliga kontrollavgiften omfattar den planerade kontrollen. Extra offentlig kontroll, t.ex. återinspektion och inspektion vid befogade klagomål kommer att debiteras extra med timtaxa. För mer information se Livsmedelsverkets hemsida, Hörby kommun Hörby Tel: Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: miljo@horby.se

2 BILAGA 1 RISKMODULEN Riskmodulen består av tre riskfaktorer vilka genererar riskpoäng. Den sammanlagda riskpoängen avgör i vilken riskklass verksamheten ska placeras. Riskfaktor 1 typ av verksamhet och livsmedel Den hantering i verksamheten som innebär högst risk ger riskpoäng enligt nedan, för bedömning av de olika verksamheterna, se bilaga 2: Typ av verksamhet och livsmedel Riskpoäng a) Högrisk 45 b) Mellanrisk 35 c) Lågrisk 15 d) Mycket låg risk 5 e) Ej fysisk hantering av livsmedel 0 Riskfaktor 2 - Produktionens storlek Omfattningen av hanteringen i verksamheten ger riskpoäng enligt nedan: Storlek Riskpoäng Konsumenter/portioner per dag Antal sysselsatta (årsarbetskrafter) a) Mycket stor 55 > b) Stor 45 > > 30 c) Mellan 35 > > d) Liten 25 > > 3-10 e) Mycket liten 1 15 > > 2-3 f) Mycket liten 2 10 > > 1-2 g) Ytterst liten Storlek Riskpoäng Ton utgående produkt av animalier, vegetabilier och sammansatta livsmedel Ton mottagen mjölk per år Distribuerat dricksvatten, m 3 per dygn a) Mycket stor 55 > > > b) Stor 45 > > > c) Mellan 35 > > > d) Liten 25 > > > e) Mycket liten 1 15 > 3-10 > > f) Mycket liten 2 10 > 1-3 > g) Ytterst liten Hörby kommun Hörby Tel: Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: miljo@horby.se

3 3 Riskfaktor 3 - Konsumentgrupper Om anläggningen producerar livsmedel avsedda för känsliga konsumentgrupper adderas ytterligare 10 riskpoäng. Till känsliga konsumentgrupper räknas; Barn under 5 år Personer med nedsatt immunförsvar (patienter på äldreboende, sjukhus, gravida). Personer med livsmedelsrelaterad allergi eller annan överkänslighet Riskklass När verksamheten ska riskklassificeras summeras riskpoängen från de tre riskfaktorerna. Den totala riskpoängen motsvarar en riskklass enligt tabellen nedan. Riskklassen utgör grund för riskmodulens tid. Riskklass Riskpoäng Riskmodulens tid

4 4 INFORMATIONSMODULEN Informationsmodulen består av faktorer som är kopplade till information och spårbarhet. Kontrollen av att informationen på förpackningen eller presentation av livsmedlen är riktigt samt att företaget har fungerande spårbarhetsrutin och återkallningsrutin omfattas inte av den tid som tilldelas enligt riskmodulen. Därmed finns behov av mer kontrolltid. Resultatet blir ett kontrolltidstillägg som adderas riskmodulens tid enligt tabellen nedan. Orsak till Storlek Kontroll- tidstillägg Exempel kontrollbehov vid anläggningen Utformar märkning a) mycket stor 8 Industri utan huvudkontor samt märker/förpackar livsmedel b) stor c) mellan 6 Importör som översätter märkning d) liten e) mycket liten 1 2 Butik med egen tillverkning (t.ex. f) mycket liten 2 g) ytterst liten matlådor) Utformar märkning men märker/förpackar inte Oberoende * Huvudkontor Importörer som tar in färdigmärkta livsmedel Matmäklare Utformar inte a) mycket stor 4 märkning men märker/förpackar b) stor c) mellan 3 livsmedel d) liten e) mycket liten 1 1 f) mycket liten 2 g) ytterst liten Utformar presentation Oberoende 1 men märker/förpackar inte Utformar inte Oberoende 0 presentation och märker/förpackar inte * Kontrolltiden anpassas efter behov. Behovet baseras bl.a. på hur många olika typer av produktgrupper och storlek på sortiment livsmedelsföretagaren har. Att utforma märkning innebär ansvar för framtagning av förpackningar, val av design och hur informationen på dessa utformas. Ett företag som förpackar livsmedel och som får färdigframtaget märkningsunderlag har ändå ansvar för att rätt livsmedel märks med rätt uppgifter. Presentation av livsmedel kan ske via menyer, matsedlar, skyltar eller motsvarande i restauranger, skolmatsalar, vårdboende och andra verksamheter där färdiglagad mat serveras.

5 5 ERFARENHETSMODULEN Erfarenheter från offentlig kontroll placerar verksamheten i en erfarenhetsklass. Erfarenhetsklass Kontrollhistoria/erfarenhet från kontrollen och rådande situation vid anläggningen A Myndigheten bedömer att anläggningen har så bra förfaranden för att producera säkra livsmedel att kontrollen och därmed frekvensen kan minskas. Kriterier: Kontrollmyndigheten har granskat stora delar av företagets förfaranden för att producera säkra livsmedel. Förfarandena är väl implementerade i verksamheten och myndigheten har genom verifierande kontroller konstaterat att det följs. Livsmedelsföretagaren arbetar för att tidigt själv upptäcka brister i systemet och i verksamheten. Åtgärder vidtas omgående då brister upptäcks. Myndigheten har endast noterat någon enstaka avvikelse eller fåtal mindre brister (iakttagelser) vid kontroll på anläggningen. Livsmedelsföretagaren åtgärdar detta omgående då myndigheten påpekar detta. Avvikelserna är inte återkommande. B Normalläget. Alla nya anläggningar placeras i erfarenhetsklass B. C Kriterier: Livsmedelsföretagarens egna förfaranden för att producera säkra livsmedel bedöms fungera trots mindre brister. Vid verifierande kontroller visar det sig att systemet trots allt fungerar bra i praktiken och har bra effekt. Myndigheten noterar några avvikelser vid kontrollen, och livsmedelsföretagaren åtgärdar det kontrollmyndigheten har noterat och påpekat. Myndigheten bedömer att anläggningen har så stora brister i sina förfaranden för att producera säkra livsmedel att de inte fungerar i praktiken och inte ger den effekt som behövs, varför den offentliga kontrollen måste förstärkas. Om en sanktion har utfärdats har den föranletts av mycket allvarliga avvikelser eller så har upprepade avvikelser inte åtgärdats. Har en sanktion utfärdats kommer ytterligare kontrollinsatser att behövas. Behovet av planerad kontroll ökar därför på den anläggningen. Kriterier: Beslut om sanktion t.ex. föreläggande har fattats grundat på att livsmedelsföretagaren inte uppfyller livsmedelslagstiftningens krav. Ett flertal avvikelser har noterats, företaget saknar förfaranden för att producera säkra livsmedel eller så följs de inte. Extra kontroll har utförts, några av avvikelserna är kvarstående. Livsmedelsföretagaren åtgärdar inte de brister myndigheten noterat och påpekat. Erfarenhetsklassen ger en tidsfaktor. Erfarenhetsklass B är normalläget och det är jämfört med denna tid som erfarenhetsklassens tidsfaktor används. Erfarenhetsklass A B C Tidsfaktor 0,5 1 1,5

6 6 KONTROLLTID Summan av riskmodulens tid och kontrolltidstillägget multipliceras med erfarenhetsklassens tidsfaktor. Resultatet blir kontrolltiden. (Riskmodulens tid + Kontrolltidstillägg) x Tidsfaktor = Kontrolltid Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att antalet kontrolltimmar multipliceras med den gällande timtaxan.

7 BILAGA 2 Typ av verksamhet Högrisk: Tillagning av rätter från rått kött eller rått fjäderfä, t ex grillning av kyckling, pizza med köttfärs Nedkylning (efter tillagning/varmhållning) Tillverkning av hel eller halvkonserver Tillverkning av mjölkprodukter från opastöriserad mjölk t. ex. ost, kalvdans Beredning av råa ägg producerade från annat land än Sverige, Finland eller Norge Tillverkning av fermenterad korv, rökt skinka m.m. Slakt Vattenverk som försörjs av ytvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten (E-coli/Enterokocker > 10 per 100 ml, Koliforma bakterier > 100 per 100 ml) Mellanrisk: Tillagning av fiskrätter, tillverkning av sushi, bitning av fisk, paketering av fisk Tillagning av livsmedel som innehåller pastöriserad mjölk, t ex paj, pannkakor, våfflor, glass Tillagning av sallad/pastasallad/smörgåsar/smörgåstårtor Tillverkning av gräddtårtor/bakelser Beredning från pastöriserad äggmassa eller råa ägg producerade i Sverige, Finland eller Norge Tillagning av vegetariska rätter samt kokning av pasta/ris/potatis Varmhållning av livsmedel Återuppvärmning med efterföljande servering Transport av varmhållna livsmedel Delning av ost, skivning av charkprodukter Tillverkning av mjölkprodukter från pastöriserad mjölk Beredning/styckning/malning av rått kött/rått fjäderfä, t ex marinering av kött, malning av köttfärs Stekning av prefabricerade (råa) hamburgare Vattenverk som försörjs av ytvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten (E-coli/Enterokocker 10 per 100 ml, Koliforma bakterier per 100 ml) Lågrisk: Transport av kylvaror/kyld mat Försäljning/förvaring av kylda livsmedel Försäljning av mjukglass/kulglass Upptining Tillverkning av sylt/saft/marmelad Tillverkning/förpackning av kosttillskott Infrysning och/eller blanchering av bär/frukt/grönsaker Infrysning av rått kött/rått fjäderfä/rå fisk Vattenverk som försörjs av opåverkat grundvatten (Ecoli/Enterokocker/Koliforma bakterier ej påvisade i 100 ml Mycket låg risk: Transport av frysvaror/fryst mat Försäljning/förvaring av frysta livsmedel Försäljning av godis/snacks/förpackad glass Försäljning, lagring eller transport av frukt, grönsaker eller godis Bakning av matbröd och torra kakor Uppvärmning av frysta, färdiga rätter, t ex. paj, pizza, lasagne