falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga

Transkript

1 falun.se/miljo Därför tar vi betalt! bilaga

2 Riskklassningsmodell - det här påverkar din årliga kontrollavgift Alla sföretag ska betala en årlig avgift, som baseras på den kontrolltid anläggningen får genom riskklassning. Har företaget bra rutiner som leder till säkra kan kontrollbehovet minskas, och därmed avgiften. I kontrolltiden ingår inte bara inspektionen på plats, utan även tid för bl.a. planering, rapportskrivning och annat efterarbete. Riskklassningen grundar sig på: typ av verksamhet och vilka som hanteras produktionens storlek konsumentgrupp märkning av produkter och/eller presentation (t.ex. en meny) kontrollmyndighetens erfarenhet av anläggningen Vid riskklassningen används en modell som Livsmedelsverket har tagit fram, se bilden nedan. Risktid för verksamheten 1. Typ av verksamhet och 2. Produktionens storlek 3. Konsumentgrupp + Kontrolltidstillägg Utformar märkning eller meny Tidsfaktor x Erfarenhet från = tidigare kontroller Kontrolltid Timtaxa Kontrollavgift Fördjupad information ges på sidorna som följer. 2

3 Riskfaktorer (risktid) Riskfaktorer Typ av verksamhet och Bedömning Riskpoäng 1) Typ av verksamhet och 2) Produktionens storlek Av den typ av /process som har högst riskpoäng enligt Riskfaktor 1 3) Känsliga konsumentgrupper Bearbetning av rått kött, kyckling eller opastöriserad mjölk m.m. Nedkylning Groddning Beredning/bearbetning av bearbetade animaliska produkter, rå fisk eller pastöriserad mjölk, t.ex. tillverkning av sushi, fiskrätter, smörgåstårtor, gräddtårtor eller gräddning av våfflor Beredning/bearbetning av vegetabilier, t.ex. tillverkning av sallad, uppskärning av grönsaker eller kokning av potatis/pasta/ris Beredning/styckning/malning av rått kött som t.ex. marinering eller strimling av kött samt malning av köttfärs Återuppvärmning Varmhållning Äggpackeri med tvätt Kylförvaring Manuell hantering av mjukglass eller kulglass Upptining Tillverkning av sylt, marmelad eller kosttillskott Livsmedel som inte kräver kylförvaring Bakning av produkter som i sin helhet värmebehandlas Hantering av frysta t.ex. förpackad glass Uppvärmning av frysta bearbetade produkter, t.ex. frysta pizzabitar för direkt försäljning till kund Äggpackeri utan tvätt Tillverkning av förpackat vatten, godis och rostning av kaffe m.m. Storhushåll Portioner/dag Butiker, grossister Årsarbetskraft Industriell tillverkning Ton produkter/år Högrisk 45 Mellanrisk 35 Lågrisk 15 Mycket låg risk 5 > > Mycket stor 55 > >30 > Stor 45 > >10-30 > Mellan 35 > >3-10 > Liten 25 > >2-3 >3-10 Mycket liten (I) 15 >25-80 >1-2 >1-3 Mycket liten (II) Ytterst liten 5 Producerar till: Barn under 5 år Personer med nedsatt immunförsvar Personer med srelaterad allergi eller överkänslighet Ja/Nej 10/0 3

4 Riskpoängen läggs ihop och leder till riskklassen och sedan till en viss risktid, enligt tabellen nedan. Riskpoäng klass Risktiden > > Information (kontrolltidstillägg) Tiden för kontroll av märkning och/eller presentation, t.ex. meny varierar. För företag som t.ex. utformar etiketter och menyer själva krävs mer tid än för de som endast säljer färdigmärkta produkter, se tabellen nedan. Orsak till kontrollbehov Utformar märkning samt märker/förpackar Utformar märkning men märker inte Utformar inte märkning men märker/förpackar Storlek (faktor 2 i riskfaktortabellen) Kontrolltidstillägg Exempel på verksamhet mycket stor + stor 8 - Industri utan huvudkontor mellan + liten 6 mycket liten + ytterst liten oberoende * - Huvudkontor 2 - Importörer som översätter märkning - Butik med egen tillverkning (t.ex. matlådor) - Importörer som tar in färdigmärkt produkt - Matmäklare mycket stor + stor 4 - Legotillverkning av på uppdrag av annat företag mellan + liten 3 mycket liten + ytterst liten 1 - Företag som tillverkar ett men får färdiga märkningsunderlag från ett huvudkontor - Butik med egen tillverkning men centralt styrd märkning (t.ex. grillad kyckling/bake off bröd) Utformar presentation men märker/ förpackar inte Utformar inte presentation och märker/förpackar inte oberoende 1 - Fristående restaurang - Catering-verksamhet - Skolkök - Bageri oberoende 0 - Butiker med enbart förpackade - Franchise-restaurang - Skola med centralt framtagen matsedel - Kyl- och fryshus * Kontrolltiden anpassas efter behov. Behovet baseras på bl.a. hur många olika produktgrupper och storlek på sortiment. 4

5 Erfarenhetsbedömning (tidsfaktor) Det finns tre erfarenhetsklasser A, B och C, vilka direkt speglar kontrollbehovet vid en anläggning, enligt tabellen nedan. Kontrollbehovet baseras på erfarenhet från tidigare kontroller som finns för den aktuella anläggningen. Nya anläggningar placeras i erfarenhetsklass B till dess kontrollmyndigheten har tillräcklig erfarenhet. Erfarenhetsklass Beskrivning Tidsfaktor A Minskad kontroll i förhållande till normalläget B Normalläge 1 0,5 C Ökat behov av kontroll 1,5 Beräkningsexempel En liten förskola lagar egen mat till 32 barn som är yngre än 5 år. Tillagning sker främst från halvfabrikat men det händer att de lagar mat från råvaror. Föräldrarna får en detaljerad matsedel varje vecka. 1. Riskmodulens tid: Riskfaktor 1 = högrisk => 45 p Riskfaktor 2 = mycket liten (II) => 10 p Riskfaktor 3 = känslig konsumentgrupp => 10 p Summan blir 65 p varför anläggningen placeras i riskklass 5. Detta ger en risktid på 6 timmar. 2. Kontrolltidstillägg: Personalen utformar presentation i form av en matsedel, men varken märker eller förpackar. Tidstillägget blir därför 1 timme. 3. Erfarenhetsklassens tidsfaktor: Anläggningen har haft några få brister vid kontrollen. Bristerna har åtgärdats och förskolan placeras därför i erfarenhetsklass B, vilket ger tidsfaktor 1. Beräkning: (6 tim + 1 tim) x 1 = 7 timmar Årlig kontrolltid för förskolan blir 7 timmar. Övrigt Anläggningar som hanterar oförpackade bedöms behöva minst 2 timmars årlig kontrolltid, övriga minst 1 timme. 5

6 Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Falu kommun, november 2016 Foto: Trons