- ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING

Transkript

1 - ANMÄLAN OM REGISTRERING AV LIVSMEDELSANLÄGGNING ver (8) Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med personuppgiftslagen. Du har rätt att begära utdrag och rättelser. Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan enligt Art. 6, punkt 2 Förord. (EG) nr 852/2004 Anmälan om upphörande av registrering/godkännande av verksamhet Orsak till upphörande: ägarbyte stänger övrigt, nämligen: Livsmedelsföretagare Firma Personnummer/Organisationsnummer Utdelningsadress Postadress Telefon, arbete Telefon, mobil Telefon, bostad E-post Kontaktperson, namn Telefon, arbete Telefon, mobil Plats för anläggningen Anläggningens namn Fastighetsbeteckning Utdelningsadress Postadress Telefon Telefax E-post Hanteringstid Tillsvidare fr o m Tillfälligt under perioden Till anmälan skall det bifogas ett antal bilagor. Observera att anmälan inte är komplett förrän alla relevanta bilagor lämnats in. Vid behov skall livsmedelsföretagaren snarast lämna de kompletteringar som myndigheten begär. Underskrift Datum Underskrift Namnförtydligande

2 2(8) Bilagor som skall bifogas till anmälan Börja med att läsa igenom informationen om viktiga begrepp i livsmedelslagstiftningen samt om kontrollavgifter. Beslut om årlig kontrollavgift kommer att fattas utifrån inlämnad beskrivning av verksamhetens art och omfattning. Livsmedelsföretaget För juridisk person: kopia av registreringsbevis där firmatecknare framgår. Verksamhet Beskrivning av verksamhetens art och omfattning (dessa uppgifter ligger till grund för beslut om årlig kontrollavgift). Använd gärna bifogad krysslista för verksamhetsbeskrivning Sortimentsbeskrivning (sortiment eller meny). Övrigt som kan vara aktuellt Uppgift om enskild dricksvattentäkt resultat av provtagning på vattnet. Uppgifter om anslutning till det kommunala VA-nätet alternativt enskild avloppsanläggning. Bygglov/bygganmälan vid nyetablering eller ändrad användning. Övrigt

3 INFORMATION - VIKTIGA BEGREPP INOM LIVSMEDELSHYGIEN ver (8) Livsmedelsföretagare Livsmedelsföretagare är den fysiska eller juridiska person som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls. En livsmedelsföretagare kan t.ex. vara ett bolag, en förening, en privatperson eller en kommunal nämnd. Det har ingen betydelse om verksamheten drivs i vinstsyfte eller inte. Det är alltid livsmedelsföretagaren som skriver under anmälan om registrering. Livsmedelsanläggning Begreppet anläggning definieras som varje enhet i ett livsmedelsföretag. En anläggning är en plats där livsmedelsföretaget har verksamhet. Om livsmedelsföretaget har verksamhet på flera platser räknas dessa som olika anläggningar. En livsmedelsanläggning kan t.ex. vara ett mejeri, en livsmedelsbutik, ett marknadsstånd. Även ett kontor för t.ex. importverksamhet kan vara en livsmedelsanläggning. Registrering För de flesta livsmedelsverksamheter gäller att livsmedelsanläggningen skall vara registrerad hos kontrollmyndigheten innan man får starta verksamheten. Det är därför viktigt att lämna in anmälan i god tid innan man planerar att starta. Anmälan om registrering skall lämnas in senast tio dagar innan man planerar att starta verksamheten. Lagstiftningens krav på att ha lämplig lokal och utrustning, system för egentillsyn mm gäller för alla typer av livsmedelsföretag kontroll av detta sker i samband med t.ex. inspektion. Vid ägarbyte krävs en ny registrering. Ändring i verksamheten Livsmedelsföretagaren skall i god tid informera kontrollmyndigheten om betydande ändringar i verksamheten, t.ex. vid ombyggnation eller ändrat sortiment. Verksamhetsbeskrivning En verksamhetsbeskrivning skall beskriva vilken hantering som kommer att ske i verksamheten, vilka typer av livsmedel, verksamhetens omfattning mm. Verksamhetsbeskrivningen kommer att ligga till grund för kontrollmyndighetens beslut om årlig kontrollavgift. Flödesschema och faroanalys Ett flödesschema beskriver schematiskt och i ordningsföljd vad som händer med livsmedlet i anläggningen, från inköp/råvarumottagning till konsumtion/vidare leverans. I en faroanalys beskriver livsmedelsföretaget vilka risker som är förknippade med just den verksamhet som bedrivs inom det egna företaget och hur dessa skall hanteras. Utgå från ett flödesschema anpassat till din verksamhet när du gör faroanalysen. För en del företag finns det faroanalyser i branschriktlinjer kolla på om det finns branschriktlinjer för din verksamhet. Egen kontroll Det är lämpligt att utgå från flödesschemat och faroanalysen när egenkontrollprogrammet tas fram. Varje livsmedelsföretag ansvarar för att livsmedel i verksamheten är säkra och rätt märkta, och egenkontrollen är ett verktyg för att hantera detta. Här ingår alla rutiner som företaget har för att se till att livsmedlen är säkra och att lagstiftningens krav är uppfyllda i verksamheten. Till grundförutsättningarna hör att ha bra rutiner inom följande områden:utbildning - Personlig hygien - Vatten - Rengöring - Skadedjur - Underhåll av lokaler och utrustning - Temperaturer - Mottagning av varor - Spårbarhet och märkning - Separering (t ex hur korskontamination mellan råvaror, förpackningsmaterial, kemikalier och slutprodukt kan undvikas) - Avfallshantering Livsmedelsföretagarens ansvar Det är livsmedelsföretagarens ansvar att livsmedlen är säkra. Lagstiftningens krav på att ha lämplig lokal och utrustning, system för egentillsyn mm gäller för alla livsmedelsföretagare, oavsett om den verksamhet som bedrivs omfattas av godkännande eller av registrering och oavsett om verksamheten bedrivs i kommersiellt syfte eller inte. Kunskap och utbildning Grundläggande och aktuella kunskaper i livsmedelshygien är viktigt för livsmedelssäkerheten. Därför kontrolleras vid inspektion att minst en person på företaget har gått en utbildning i livsmedelshygien omfattande minst en heldag under de senaste fyra åren. Den som gått utbildningen ska vara en person som är aktivt närvarande i verksamheten. I övrigt ska alla som arbetar med livsmedel ha fått utbildning och instruktioner utifrån de arbetsuppgifter som man har

4 4(8) RISKKLASSIFICERING FÖR ÅRLIG KONTROLLAVGIFT Regeringen har bestämt att livsmedelskontrollen ska vara riskbaserad och självfinansierad, vilket innebär att verksamheten ska betala den faktiska kostnaden som kommunen har för kontrollen. Den årliga kontrollavgiften bestäms av vilken risk verksamhetens hantering medför. Ju större risk desto mer kontroll behövs. Riskklassificeringen består av dels en riskmodul och dels ett så kallat kontrolltidstillägg som gäller märkning och presentation av livsmedel. Även kontrollmyndighetens erfarenhet av verksamheten vägs in i bedömningen. Vilken riskklass en livsmedelsverksamhet hamnar i beror bl a på typ av verksamhet och vilken livsmedelshantering som bedrivs. Exempelvis enklare verksamheter som kiosker, verksamheter med bara förpackade produkter och liknande innebär en låg risk medan beredning av råa produkter, matlagning för barn och allergiker innebär en hög risk. Avgiften för årlig kontroll omfattar enbart ordinarie kontroll. Uppföljande kontroll t ex återbesök betalas av verksamheten och enligt taxa och timavgift som fastställts av kommunfullmäktige. Detta kallas extra offentlig kontroll. För ytterligare information om riskklassificering se Livsmedelsverkets vägledning Riskklassnign av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid på

5 BESKRIVNING AV LIVSMEDELSVERKSAMHETENS ART OCH OMFATTNING ver (8) Bilaga till anmälan om registrering av livsmedelsanläggning. Livsmedelsanläggning Anläggningens besöksadress Anläggningens namn 1. Kött Finstyckning av detaljstyckat kött Ja Nej Beredning ( ex. malning, formning av färsrätter, montering av kebab) av rått kött Ja Nej Bearbetning (marinering, stekning, fritering, gravning, kokning, grillning) av rått kött Ja Nej Färdiga köttprodukter (ex. korv, färdigstekta hamburgare, köttbullar, chickenbits, panerade snitslar, Ja Nej färdigstekt strimlat kebabsplit) kommer att användas Annan hantering av kött, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 2. Fågel Styckning av rå plockad och urtagen fågel Ja Nej Bearbetning (marinering, stekning, fritering, gravning, kokning, grillning) av rått fågelkött Ja Nej Markera på ritningen Styckning av rå plockad och urtagen fågel utrymme/plats för: Bearbetning (marinering, stekning, fritering, kokning, grillning) av rått fågelkött Färdigbearbetade fågelprodukter (färdigstekt, kokt) fågelkött kommer att hanteras Ja Nej Annan hantering av fågel, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 3. Fisk och skaldjur Urtagning och fjällning av färsk fisk Ja Nej Beredning av (urbena, flå, filea, stycka) rå fisk Ja Nej Hantering av kokta skaldjur kommer att ske Ja Nej Annan hantering av fisk och/eller skaldjur, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 4. Rotfrukter och potatis Tvättning, skalning, ansning av jordiga rotfrukter (potatis, morötter, lök etc.) Ja Nej Färska kryddväxter i kruka med jord kommer att användas Ja Nej 5. Grönsaker och tvättade rotfrukter Sköljning, skalning, ansning av grönsaker och tvättade rotsaker Ja Nej Färdigberedda (färdigskalade/skurna/strimlade) grönsaker kommer att användas Ja Nej

6 6(8) 6. Tillagning av varma rätter/varmhållning Tillagning av varma rätter Ja Nej Varmhållning av varma rätter Ja Nej 7. Nedkylning Nedkylning av varma rätter som ska serveras senare alternativt serveras kalla Ja Nej 8. Beredning av kalla rätter Beredning av kalla rätter (smörgåsar, sallader, såser, baguetteröror, förrätter, efterrätter) Ja Nej Annan beredning av kalla rätter, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 9. Degberedning och bake off Beredning av deg till matbröd och/eller pizza Ja Nej Värmebehandling av färdiga degämnen (bake off) Ja Nej 10. Dricksvatten och egentillverkad is Egentillverkad is Ja Nej Vatten från egen brunn Ja Nej Vatten från egen brunn innebär vanligen att det ska göras en separat anmälan enligt dricksvattenföreskrifterna kontakta miljöavdelningen! 11. Mottagningskök Om anläggningen ska fungera som mottagningskök av färdiga rätter som serveras eller överlämnas direkt till konsument, besvara relevanta alternativ. Mottagning av kalla rätter Ja Nej Mottagning av frysta rätter Ja Nej Mottagning av varma rätter Ja Nej Mottagning av andra rätter, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 12. Utleverans av varor och/eller catering varma rätter färsk frukt, grönsaker, rotfrukter bakverk/bröd frysta livsmedel kalla rätter kött-, fisk- och/eller fågelprodukter torrvaror konserver Annan utleverans av livsmedel, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 13. Servering Bordservering Bufféservering/självtag Portionering vid serveringsdisk Överlämning över disk av färdigförpackade livsmedel Överlämning över disk av oförpackade livsmedel 14. Försäljning av förpackade livsmedel Torrvaror Konserver Kylvaror Frysvaror Annan försäljning av förpackade livsmedel, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 15. Försäljning genom självtag Varmhållna livsmedel Frysta räkor Bröd och konditorivaror Godis Frukt, grönsaker, rotfrukter Nötter Annan försäljning genom självtag, redogör under övriga upplysningar Ja Nej 16. Försäljning via manuell varudisk Fisk, skaldjur Färskt kött Smörgåspålägg, kalla livsmedel Bröd, bakverk, konditorivaror Varmhållna livsmedel Ost Annan manuell hantering, redogör under övriga upplysningar Ja Nej

7 7(8) 17. Verksamhetens storlek Fyll i beräknat antal serverade portioner per dag för restaurang/café alternativt antalet årsarbetskrafter för butik. Beräknat antal serverade portioner per dag i genomsnitt under året: > Antal anställda (årsarbetskrafter): om en del av personalen arbetar med oförpackat kött/fisk och en del arbetar med endast förpackat beskriv detta under övriga upplysningar > 30 Information till kund/gäst Typ av information Utformar märkning samt märker förpackade livsmedel Anläggningen sätter samman sin egen märkning ex. etiketter samt märker livsmedel Utformar märkning men märker inte själv Märker förpackade livsmedel men utformar inte egen märkning Anläggningen använder ett färdigt märkningsunderlag vid märkning Utformar meny/presentation Anläggningen utformar en meny eller annan presentation över utbudet och dess innehåll till gästerna Utformar inte menyer/presentation Färdiga menyer/presentationer av utbudet fås Endast färdigmärkta och färdigförpackade livsmedel Exempel Butik/restaurang som förpackar livsmedel (t.ex. matlådor, köttfärs, detaljstyckar kött, smörgåstårtor, sallader), importör som översätter märkning, industri utan huvudkontor Huvudkontor, importör som tar in färdigmärkta livsmedel, matmäklare Legotillverkning av livsmedel på uppdrag av annan livsmedelsföretagare, företag som får färdig märkning från huvudkontor, butik med centralt styrd märkning (ex. av grillad kyckling, bake off) Fristående restauranger, catering, butiker med centralt styrd märkning för skyltar och presentation Franchiseverksamhet, skola med centralt framtagen matsedel) Annat: Känslig konsumentgrupp Vänder sig verksamheten eller delar av verksamheten särskilt till känsliga konsumenter*? Ja Nej Om ja, omfattning % *ex. barn under 5 år, personer med nedsatt immunförsvar ex. gravida, patienter på sjukhus, personer boende på äldreboende, personer i behov av specialkost, allergiker

8 8(8) ÖVRIGA UPPLYSNINGAR (använd separata bilagor om utrymmet nedan inte räcker till) Underskrift Namnteckning Namnförtydligande