Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv

Transkript

1 Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv Sommaren 2015

2 Vad har hänt? Sent på tisdagseftermiddagen den 23 juni 2015 fick kommunens larmcentral indikationer på att flera invånare i Everöd hade drabbats av magsjuka. Det var oklart om vattnet var orsak till utbrottet, men boende uppmanades att koka allt vatten till mat och dryck. Uppmaningen sändes i följande kanaler: TV och radio (Viktigt meddelande till allmänheten) Automatiska SMS och uppringning till telefoner i området Kommunens hemsida Sociala medier Media Kokningsrekommendation gällde för alla med kommunalt vatten från vattenverket i Everöd. På tisdagskvällen lades ett formulär ut på kommunens hemsida där drabbade kunde beskriva sina symptom och var de blivit smittade. Informationen samlades in för att kartlägga utbredningen och underlätta spårningen av smittan. En omfattande felsökning påbörjades och vattentankar ställdes ut i Everöd, Östra Sönnarslöv och Everöd Ö Sönnarslöv Huaröd Området där det kommunala dricksvattnet misstänktes vara förorenat. Provsvar bekräftade senare misstanken.

3 Huaröd orter som får sitt vatten från Everöds vattenverk. Smittskydd Skåne hittade bland annat calicivirus (vinterkräksjuka) och campylobakter (magsjukebakterie) i prov från invånare som uppsökt akutvård. Fynden tydde på att magsjuka spreds både med virus och bakterier i vattnet från Everöds vattenverk. Detta bekräftades av svar på vattenprover som hade skickats akut till laboratorium i Solna. Huvudteorin om vad som orsakade föroreningen är att en trasig avloppsledning läckt över till dagvattensystemet, som normalt samlar regnvatten. Midsommarhelgens kraftiga skyfall ledde i sin tur till att dagvattnet trängde in i en ledning till lågreservoaren vid Everöds vattenverk och förorenade dricksvattnet. Även andra tänkbara föroreningspunkter har identifierats och åtgärdats. Åtgärder Ledningsnätet kring Everöds vattenverk har reparerats och uppgraderats. Den 3 juli 2015 utrustades vattenverket även med en UV-ljusanläggning som renar vattnet. Everöds UV-ljusaggregat. Det specialbyggdes i Tyskland för Skellefteå vattenverk, som avstod det till förmån för Everöd. Hela vattenledningsnätet har spolats successivt i flera omgångar för att säkerställa att det inte finns kvar förorenat vatten i ledningarna. Vattenprover tas under hela tiden som åtgärderna pågår.

4 Smitta i flera omgångar Drygt 500 personer har anmält att de drabbats av magsjuka sedan vattenföroreningen uppdagades. De allra flesta har drabbats med den smittsamma vinterkräksjukan. Vinterkräksjuka förekom i Everöd på försommaren. När viruset hamnade i avloppet och senare i dricksvattnet innebar det en snabb sjukdomsspridning. Smittan har fortsatt spridas mellan personer även efter att invånarna slutat dricka okokt vatten. Vid all magsjuka gäller att stanna hemma i minst 48 timmar efter att symtomen upphört, låta bli att laga mat till andra och vara noga med handhygien. Ersättning I augusti 2015 hade kokningsrekommendation gällt i nästan två månader. De drabbade har utlovats ersättning för den tid de varit utan tjänligt dricksvatten. Ersättningens nivå och hur den praktiskt hanteras, beslutas av tekniska nämnden. Beslutet kommer att kommuniceras direkt till abonnenterna och via kommunens hemsida. Anspråk på skadestånd för exempelvis omkostnader, utebliven inkomst eller annan verksamhetsskada hanteras av kommunens försäkringsbolag och prövas av externa bedömare. Alla sådana anspråk ska skickas in via en speciell blankett som beställs hos kommunens medborgarcenter. Varför tar det så lång tid? Midsommarhelgens läckage kunde snabbt stoppas och inga nya föroreningar har påvisats. Åtgärderna har sedan dess fokuserats på att rena ledningsnätet, där förorening kan leva kvar på insidan av rören. Klorering har diskuterats, men experter har avrått från metoden som riskerar att skapa en falsk känsla av säkerhet och försvåra felsökning. Spolning av ledningsnätet är tidsödande, men är långsiktigt säkrare. Kraven för att häva kokningsrekommendationen är högt ställda för allas säkerhet.

5 Hur finansieras kommunalt VA? En kommuns dricksvattenförsörjning och avloppshantering (VA) kallas tillsammans med de anslutna abonnenterna för ett VAkollektiv. I kommunen finansieras VA-kollektivet genom abonnenternas avgifter enligt en modell framtagen av branschorganisationen Svenskt vatten. Avgifterna ska täcka investeringsbehov och driftskostnad för vatten- och reningsverken samt för ledningar. VA-verksamheten ska inte skapa vinst, men det är tillåtet att bygga upp en mindre buffert som reserv för verksamhetsår med stora kostnader. VA-ekonomi, förenklat Bortsett från att skattekollektivet agerar långivare till VA-kollektivet för stora investeringar, så är VAekonomin helt skild från kommunens övriga ekonomi. Intäkterna från VA bidrar därmed inte med medel till andra investeringar i kommunen, som exempelvis skolor. VA-abonnenter betalar en anläggningsavgift när man ansluter sin fastighet till VA-nätet. Därefter betalar man kvartalsvis en löpande brukningsavgift: Grundavgift fast avgift per vattenmätare Lägenhetsavgift 1 per villa eller lägenhet Rörlig avgift 5 kr per m³ vatten och drygt 10 kr per m³ avlopp Anslutnings- och brukningsavgifter Intäkter Investerings- och driftbehov Kostnader För en villa med normal vattenförbrukning brukar den rörliga delen motsvara ungefär halva den årliga VA-kostnaden. Modell och nivå på avgifterna beslutas av kommunfullmäktige. Du hittar VA-taxan i sin helhet på kristianstad.se/vattenavlopp.

6 Provtagning och bedömning Normalt provtas dricksvattnet i Everöd, Östra Sönnarslöv och Huaröd fyra gånger per år på utgående vatten från Everöds och Huaröds vattenverk. Man mäter förekomsten av mikrobiologi (bakterier) och kemiska ämnen. sådana kan vara svåra att hitta. Därför undersöker man i stället om dricksvattnet innehåller andra mikroorganismer som tyder på att vattnet kan ha blivit förorenat. Dessa kallas indikatororganismer och är exempelvis koliforma bakterier som enklare kan observeras och räknas. I gruppen koliforma bakterier ingår många olika bakteriearter, varav de flesta är ofarliga för människan medan vissa, exempelvis i gruppen E.coli, kan orsaka magsjuka om de hamnar fel. Från utbrottets upptäckt, den 23 juni 2015, har det tagits mer än 300 prov. Inledningsvis togs även prover för att styrka förekomsten av virus i vattnet. Efter installationen av UV-ljusaggregatet i Everöds vattenverk intensifierades provtagningen för att följa effekterna av spolning av ledningsnätet. Det är viktigt att dricksvattnet inte innehåller mikroorganismer som man kan bli sjuk av, men Analysen kan dock inte skilja på farliga och ofarliga bakterier utan bygger på indikatortänkandet. Förekomst av till exempel E.coli i dricksvattenprov ger alltså en indikation om att det också finns andra sjukdomsframkallande bakterier och virus. Om E.coli upptäcks, går kommunen därför ut med rekommendation om att vattnet ska kokas för matlagning och dryck tills man hittat orsaken till de förhöjda bakteriehalterna.

7 Hur går ett vattenprov till? När ett dricksvattenprov tas är det viktigt att inte någonting utifrån förorenar provet. Därför är rutinerna kring provtagningen noggranna: provtagaren spritar händerna kranen spolas kranöppningen bränns med eldslåga provet tappas på ren behållare. Genom att vara noggrann vid provtagningen minimeras risken att provet innehåller annat än vad som finns i det vatten man vill testa. Provresultaten bedöms i tre nivåer enligt gränsvärden fastställda av Livsmedelsverket: Bränning av vattenkran minimerar fel i vattenprover. Everödsområdet är virus har man beslutat att samtliga prover i två på varandra följande provtagningsomgångar ska vara tjänliga för att sannolikheten för virus i systemet ska vara minimal. tjänligt tjänligt med anmärkning otjänligt. Det är endast vid otjänlig kvalitet som vattnet är olämpligt att dricka. Tjänligt med anmärkning innebär att något inte är som det ska och att åtgärder kan behöva göras innan tillväxten av mikroorganismer gör vattnet otjänligt. Eftersom orsaken till smittan i

8 Vattenburen smitta Svenskt dricksvatten håller hög kvalitet. Risken att bli sjuk är normalt liten. I vår livsmiljö finns alltid smittämnen närvarande och en del är sådana som orsakar mag- och tarmbesvär. Smittämnen kan till exempel överföras via direktkontakt med smittbärare eller via livsmedel. I ett samhälle finns alltid magsjuka i viss utsträckning. Ibland blir många människor sjuka samtidigt, exempelvis vid utbrott av vinterkräksjuka. Den sprids oftast genom direktkontakt, men kan också spridas via dricksvatten eller annat livsmedel. De som blir magsjuka av dricksvatten är endast en bråkdel av alla livsmedelsrelaterade fall. Hur ofta sprids smitta? Nästan årligen inträffar något större vattenburet sjukdomsutbrott i Sverige där minst tusen personer blir magsjuka. Den vanligaste orsaken är att dricksvattnet förorenats av avloppsvatten. Statistik visar att under perioden var genomsnittet för Sverige 4,5 vattenburna sjukdomsutbrott och totalt sjuka personer per år på grund av vattenburen smitta. Åren förändrades statistiken genom två mycket stora sjukdomsutbrott: I Östersund insjuknade personer och i Skellefteå cirka efter att ha blivit smittade med parasiten Cryptosporidium. Mellan känner man till 78 vattenburna utbrott i Sverige med totalt cirka smittade. Antalet smittade är, med tanke på hur många personer som dagligen får kommunalt dricksvatten, mycket lågt. Livsmedelsverket uppskattar, som jämförelse, att personer drabbas av matförgiftning från livsmedel varje år. I Kristianstads kommun blev en stor andel av invånarna i Gärds Köpinge magsjuka 1992, efter att avloppsvatten läckt in i dricksvattnet. I Åhus upptäcktes förhöjda halter av bakterier i dricksvattnet sommaren Inga sjukdoms-

9 fall rapporterades, men en kokningsrekommendation gällde under flera veckor, innan smittkällan kunde spåras till ett avhärdningssalt som användes i vattenverket. Mikroorganismer i dricksvatten Dricksvattnet i våra kranar är aldrig helt bakteriefritt. En liten mängd mikroorganismer förekommer naturligt. Däremot är halten av sjukdomsalstrande mikroorganismer normalt mycket låg. Livsmedelsverket är den myndighet som utfärdar regler för dricksvattenförsörjningen och sätter gränsvärden för olika ämnen. I dricksvattenföreskrifterna, som grundar sig på gemensamma EUregler, finns angivet hur ofta prov ska tas och vad som ska analyseras vid vattenverket och ute på ledningsnätet. I föreskrifterna finns krav på kontinuerlig kvalitetsmätning och kontroll. E.coli-bakterier per deciliter vatten, men i det kommunala dricksvattnet är gränsen noll. Dusch och bad För badvatten gäller helt andra gränsvärden. För att ett strandbad ska anses otjänlig ska vattnet innehålla mer än E.colibakterier per deciliter vatten respektive 500 för tjänligt med anmärkning. Vid provtagning i Everödsområdet uppmättes som mest 240 E.coli den 22 juni Vid provtagning efter åtgärder och spolning har endast enstaka E.coli-bakterier hittats i proverna. Man kan alltså duscha, bada och tvätta sig i det kommunala dricksvattnet, även i perioder när kokning rekommenderas för matlagning och dryck. Hårdare krav på kommunalt vatten Gränsvärdena är hårdare för kommunalt vatten än för enskilda brunnar. I en enskild brunn bedöms exempelvis vattnet som tjänligt om det innehåller mindre än tio

10 Vattenverk, rör och anläggningar I Kristianstads kommun finns idag 20 vattenverk som förser VA-abonnenter i Kristianstads kommun och Östra Göinge med dricksvatten. C4 Teknik utreder för närvarande möjligheten att bygga ett nytt vattenverk i Gärds Köpinge som är tänkt att ersätta Everöds och Gärds Köpinges vattenverk. En undersökningsborrning är redan gjord i området och grundvattenkvaliteten är mycket bra. Ytterligare två borrningar, varav en inne i Gärds Köpinge, kommer att ske under Planen är att projektera ett nytt vattenverk och nya produktionsbrunnar under 2016 och att bygga färdigt Arbetet går inte att skynda på, eftersom det är komplicerat med många steg på vägen. Bland annat krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen för de nya brunnarna. Utbyte av ledningar Kristianstad är en till ytan stor kommun, vilket innebär långa sträckor med vatten- och avloppsledningar. Det finns cirka 200 mil dricksvatten-, spillvatten- och dagvattenledningar i Kristianstads kommun. Dagvattenledningarna tar hand om regn- och dräneringsvatten, medan spillvatten innebär avlopp. Dricksvattenledningarna i marken kan vara gjorda av seg- eller gjutjärn, stål, plast eller asbestcement. Ibland är det en kombination. Avloppsledningarna i marken är gjorda av glaserat rör, cement eller plast. Materialvalet styrs av vad som var praxis när ledningen lades i marken. Ledningarna filmas med en kamera på hjul.

11 C4 Teknik byter uttjänta och skadade ledningar löpande. Man utgår bland annat efter dokumentation över ledningarna, driftproblem, samt ålder och material som ledningen är gjort av. Dricksvattenledningar som läggs i marken idag är gjorda av ett plastmaterial som heter polyeten. Avloppsledningar är tillverkade i polypropen. Dagvattenledningar är tillverkade i polypropen eller betong, men dagvatten kan även hanteras i öppna diken och dammar. Avloppsledning tillverkad av polypropen en av många plastsorter som ledningsrör tillverkas av. Åtgärder vid vattenverket i Everöd i juni 2015, strax efter utbrottet av magsjuka.

12 Har du frågor? Medborgarcenter kristianstad.se/everodsvatten Källor: Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Svenskt vatten, Vårdguiden 1177 Kristianstads kommun, augusti 2015