KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

Transkript

1 KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

2 Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket vid Flottnäset 1952 samt av reningsverken vid Aggerud och Backa 1958 resp Dessa var enbart mekaniskt renande. Reningsverket vid Aggerud började kompletteras och stod klart för drift Verket vid Flottnäset byggdes om till pumpstation, varifrån två avloppstryckledningar på 400 mm i diameter på sjöbotten förlagda ledningar pumpar upp till reningsverket Aggerud. Totalt finns det ett 70-tal avloppspumpstationer i kommunen. Dessa täcker in Karlskoga tätort samt ytterområden. Dessutom 6 dagvattenstationer och 2 kompressorstationer, 10 personer på reningsverket ansvarar för drift och underhåll. Avloppsreningsverket byggdes för ett något större genomflöde än vad som nu utnyttjas. Nu ligger ett genomflöde på 15000m³/dygn. Vattnet som kommer hit genomgår förbehandlingmekanisk/kemisk rening-biologisk rening samt eftersedimentering. Det avsatta slammet genomgår förtjockning och stabilisering via rötning och avvattning. Därefter transporteras det bort. År 2008 kompletterades va-systemet med bräddvattenrening s.k. ActiFlo. Mer fakta om Actiflon mm finns på Karlskoga Energi och Miljö AB hemsida under rubriken Vatten och avlopp, klicka på Broschyrer.

3 VATTNETS VÄG GROVRENING Till att börja med tas prover för analys så att vi vet vad det innehåller. Detta gör vi för att senare veta vilken reningsgrad vi haft på anläggningen. Provtagning sker med hjälp av automatiska provtagare. Här mäts även ph-värdet på vattnet. Med dessa prover kan vi se och få indikation på om något skadligt utsläpp förekommer. Provtagare Den första behandlingen vattnet utsätts för är gallerfilter. Här avskiljs dom stora föremålen, t ex papper, bindor, tops m.m, som spolats ner i våra toalettstolar. Eftersom rensgallren arbetar som filtrering så tas här även bort stora mängder av sand, kaffesump, hårrester. Vi uppmanar allmänheten att undvika att spola ner tops och grova saker som leksaker. Inkommande rensgaller

4 SANDFÅNG Andra fasen är tillsättande av järnbaserat metallsalt. Det har tilluppgift att skapa flockar, det vill säga små partiklar som binds samman och sjunker till botten senare i processen. Iden tredje fasen avlägsnas resterande sand som finns kvar i avloppsvattnet. Vattnet leds in i två bassänger. Dessa kallas sandfång och här leds luft in i botten. De tyngre sandpartiklarna sjunker och pumpas upp av luftmammutpumpar varefter sanden hamnar i en sandavvattnare och därifrån så skruvas det vidare till en sandtvätt. Denna separerar bort organiskt material som hamnar tillbaka i bassängen. Sanden samlas upp i en container och transporteras till Mosseruds avfallsanläggning. Sandfång med sandtvätt GROVRENING = Analysera vattnets innehåll Plocka bort alla stora partiklar och sand Tillsätta en fällningskemikalie

5 MEKANISK/KEMISK RENING FÖRSEDIMENTERING Här leds det grovrenade vattnet till två stycken försedimentringsbassänger med lugnt flöde, där man låter vattnet vila. I och med detta börjar partiklarna i vattnet sjunka mot botten. Vi kallar detta slam. På botten finns skrapor som skrapar slammet mot en slamficka i ena änden av bassängen. Härifrån pumpas det vidare i anläggningen. I försedimenteringen tar man ut allt slam i processen. Från alla reningssteg som finns i anläggningen hamnar slammet slutligen i försedimenteringen, varifrån det pumpas bort för att behandlas. Vid detta reningsteg tar man även bort flytande ämnen, tex fett. Fettet som flyter på vattnet sugs av ytan av flytslampumpar som finns i båda bassängerna. Försedimentering MEKANISK/KEMISK RENING= Med hjälp av fällningskemikalien avskilja det mesta av slammet samt ta bort fett. Nu har vi alltså plockat bort papper, sand, fett och slam ur reningsprocessen. Vattnet innehåller dock fortfarande föroreningar och måste renas ytterligare. Efter det steget gör vi en analys av vad avloppsvattnet innehåller så vi ser vilket resultat grovreningen och den mekanisk/ kemiska reningen gett.

6 BIOLOGISK RENING Den biologiska reningen består av två steg, två stycken luftningsbassänger samt fem stycken mellansedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen är det reningssteg som hjälper naturen mest. Först kommer vattnet till luftningsbassängerna och dess stora mängd av olika typer bakterier. Bakterier som använder smutsen/näringsämnena i vattnet som föda. Det här är en process som kräver mycket syre varför vi tillsätter stora mängder luft på maskinell väg. Skulle denna process ske på naturlig väg skulle det innbära att sjön Möckeln skulle drabbas av syrebrist. Bakterierna i luftningsbassängerna är levande organismer som man bara ser i mikroskåp och de är känsliga för olika typer av driftstörningar. De är speciella för just vårt avloppsvatten och vana vid det. Detta innebär att utsläpp av giftiga ämnen eller oljor i avloppsnätet kan slå ut stora mängder av bakterierna, och då kan inte reningsverket fungera som det ska. Slamhaltsmätare och syremätare i luftningsbassäng DÄRFÖR: Spola aldrig ner lösningsmedel, färgrester och andra kemikalier i avloppsnätet.

7 Andra fasen i den biologiska reningen är de fem mellansedimenteringsbassängerna. Här får det flockiga slammet tid på sig att sjunka till botten. Det skrapas till slamfickor som ligger sex meter djupt i bassängerna. Själva bassängerna är fyra meter djupa. Slammet pumpas till största delen som returslam till luftningsbassängerna. Resten av slammet kallas överskotsslam. Detta slam tar man ur det biologiska reningssteget för att hålla en viss ålder på bakterierna, vilket gör processen effektivare. Överskottsslammet pumpas till det mekanisk/kemiska reningssteget. Efter detta reningssteg gör vi analyser på avloppsvattnet för att se vad som har hänt vid den biologiska reningen och hur mycket renare vattnet har blivit sedan det kom till reningsverket. BIOLOGISKA: I det biologiska reningssteget plockar vi bort de syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet.

8 EFTERPOLERING/SLUTSEDIMENTERING Nu är vattnet så rent att vi kan släppa ut det till sjön Möckeln. Men olika saker kan inträffa så det får passera ytterligare ett reningsteg som består av fem slutsedimenteringsbassänger. Här fångas föroreningar upp som kan ha passerat de andra reningsstegen på grund av driftstörningar som till exempel flödestoppar, slamflykt och dylikt. Efter detta sista reningssteg tillsätts aluminiumbaserad flockningskemikalie. Dels för att få en kontroll på det sista steget, dels för att få en total översyn på hela processen, vi analysererar bl.a. fosfor och syreförbrukandeämnen samt mäter ph-värdet så vattnet inte är för surt när det släpps ut i sjön. Slammet från slutsedimenteringen pumpas tillbaka till den mekanisk/kemiska reningen. Slutsedimenteringsbassäng HÄR HAR VI PUTSAT TILL VATTNET YTTERLIGARE

9 SLAMMETS VÄG FÖRTJOCKNING Slammet som tas ur processen i det mekanisk/kemiska reningssteget är tunt och innehåller mycket vatten. För att vatteninnehållet skall reduceras måste vi förtjocka slammet. Vi pumpar in slammet i en förtjockarebassäng där det får vila och tjockna till samtidigt som det rörs om långsamt. Vattnet tränger ur slammet som packar sig och sjunker mot botten. Ytvattnet pumpas bort vilket medför minskade volymer. Efter denna behandling kallar vi slammet för förtjockat primärslam. Förtjockare

10 SLAMSTABILISERING Det förtjockande primärslammet luktar illa och innehåller mycket organiskt material. Vi vill ha ett stabilt och luktfritt slam. Därför måste vi stabilisera det. Denna process kallas rötning och går till så att slammet pumpas in i två stycken helt syrefria kammare, värms till 36 C och förvaras i femton dagar. Det bildas metangas ur det organiska material som bryts ner. För att få en kontinuitet i processen pumpas hela tiden nytt slam in i rötkamrarna cirka 75 m3 /dygn. Den metangas som bildas ger oss bränsle till reningsverkets gaspanna där vi producerar större delen av det egna värmebehovet. Gaspanna/Oljepanna Gasklocka

11 SLAMAVVATTNING Nu är slammet stabiliserat och kallas för rötslam. Det är fortfarande blött och svårhanterat. Det åtgärdar vi genom centrifugering. Vi tillsätter polymer, en kemikalie som får slammet att klumpa ihop sig och vattnet att tränga ut. Slammet därefter, ser ut som fuktig blomjord och är ett bra jordförbättringsmedel. Givetvis under förusättning att du som konsument är aktsam och inte spolar ner giftiga ämnen som oljerester och dylikt. Centrifuger Polymerstation

12 KONTROLLER Vårt laboratorium är ackrediterat av SWEDAC. Detta innebär att vi har kompetent personal som har en kvalificerad utrustning till hjälp i sitt arbete. Ett ackrediterat laboratorium och dess personal står helt fri från kommersiell och ekonomisk inverkan som kan påverka deras tekniska bedömning. Vad händer på vårt laboratorium Enligt ett provtagningsschema sköter vi vår utsläppskontroll. Vi kontrollerar de biologiska syreförbrukande ämnena., BOD. Halten av fosfor, som är en följd av hur mycket och vilken typ av till exempel tvättmedel som kommer till reningsverket, kontrolleras. Vi gör driftanalyser på slam och vatten på varje reningssteg. Här ser vi då reningsgraden och kan upptäcka störningar. Vattnets kvalité och egenskaper Bra vatten, lika livsviktigt för oss som den luft vi andas, är för många en självklarhet. Den finns många faktorer som påverkar detta. Vatten är ett av naturens bästa lösningsmedel och befinner sig ständigt på en resa runt vår jord. Hela tiden i kontakt med olika ämnen och material. Därmed har vattnet också en föränderlig kvalitè. Det tar smak av till exempel olika metaller. En kalkhaltig berggrund gör vattnet hårt. Vattnets surhetsgrad ändras allteftersom koncentrationen på vätejoner (H+) förändras. På en ph-skala mellan 0 och 14 har det naturliga vattnet ph 7. När svaveldioxid och kväveoxid från våra avgaser möter vattenångan i luften bildas svavelsyra respektive salpetersyra. Dessa syror påverkar regnets surhetsgrad. Allt detta och mycket annat måste vi förstå och ta hänsyn till när vi hanterar MÄNNISKANS VIKTIGASTE LIVSMEDEL.

13

14 Maskinutrustning på Karlskoga avloppsreningsverk Filtergaller av fabrikat Hydropress. Slampumpar av typ excenterskruvpumpar. Kemikalietankar placerade över försedimenteringsbassänger med doseringspumpar av membrantyp fabrikat Prominent. Samtliga sedimenteringsbassänger försedda med Plastskrapor Fabrikat VA-Teknik. Luftningsutrustning av fabrikat Roeflex membranluftare och blåsmaskiner av fabrikat Aerzener. Syrehaltsmätare och Slamhaltsmätare av fabrikat Hach-Lange. Samtliga provtagare är av typen flödesstyrda vacuumprovtagare av fabrikat MJK. Två centrifuger för slamavvattning, en fabrikat Humbolt och en fabrikat NOXON. Styr- och övervakningssystem är av fabrikat Schneider. Larm registreras och sänds ut via mobiltelefon. Anläggningsdel Volym m³ Area m² Uppehållstid vid Ytbelastning vid 2 Qdim timmar 2 Qdim volym/area timmar Sandfång ,13 16,2 Försedimentering ,5 6,5 Luftning ,75 Mellansedimentering ,4 2,6 Efterpolering ,75 2,3 Våtslamsilo Rötkammare 950 Slamförtjockare 300 Torrslamsilo 50 Total uppehållstid 4,4 KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK BOX KARLSKOGA Besökadress: Reningsverket Aggerud, Rektor Lindholms väg 4 Telefon: 0586/ Telefax: 0586/