Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
|
|
- Hans Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2005 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures
2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: e-post: De kan också laddas ner från myndighetens hemsida, ET2005:24 Statens energimyndighet Upplaga: ex Omslagsfoto: Per Westergård Övriga bilder: Per Westergård Form och produktion: ETC Tryck: Elanders Berlings Malmö
3 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Energiläget 2005 Energy in Sweden 2005 Publikationen Energiläget ges ut årligen på svenska och engelska av Statens Energimyndighet sedan år Innan dess svarade myndighetens föregångare, NUTEK och Statens Energiverk för denna publikation. Som komplement och separat bilaga utges också Energiläget i Siffor. Energiläget i Siffror innehåller tabellunderlaget till de flesta figurer som finns i Energiläget. Underlaget utgörs i huvudsak av Energimyndighetens bearbetning av SCB:s statistik. Energiläget i siffror finns som pdf-fil och även som excelfil. (Se I 2001 års utgåva av Energiläget reviderades statistiken till figurerna jämfört med tidigare versioner. Revideringen omfattar åren Från och med 2001 års upplaga är statistik som baseras på uppgifter från SCB preliminär för de två senaste åren (2003 och 2004). Uppdelningen av vissa bränslen varierar något beroende på om preliminär eller definitiv statistik används. För ytterligare information om statistiken, se Energiläget, Kap. 8 Energifakta. Notera att siffrorna har avrundats och därför summerar inte alltid totalsiffrorna med delsummorna. Faktainformation lämnas av Systemanalysavdelningen. Allmän information: Enhetschefen Paul Westin. Skribenter: Göran Andersson (Kol), Johanna Andréasson (Bostäder och service), Sophie Bohnstedt (Handel med utsläppsrätter), Tore Carlsson (Informationsinsatser), Eva Centeno López (Energibalansen), Margareta Fransson (Miljöläget), Per Gruneus (Industri, PFE), Josefin Hedbrandh (Klimatpolitik, klimatstrategi), Stefan Holm (Biobränslen), Katarina Jacobson (Energipolitik, Energi i EU, Klimp), Tobias Jakobsson (Energigaser), Anders Jönsson (Transporter), Urban Kärrmarck (Energiläget i världen), Marcus Larsson (Olja, energipriser), Carola Lindberg (Elmarknaden, Fjärrväme, Fjärrkyla), Kenneth Möllersten (Energiforskning), Mathias Normand (Energiskatter), Heini- Marja Suvilehto (Teknikupphandling) och Roger Östberg (Elcertifikat). Projektledare har varit Göran Andersson, e-post: goran. andersson@stem.se och biträdande projektledare Marcus Larsson, e-post: marcus.larsson@stem.se Energimyndigheten har telefonnummer och e-post: stem@stem.se Ytterligare information om Energimyndighetens verksamhet och publikationer finns på internet, Energy in Sweden is published annually since 1998 by the Swedish Energy Agency. Before that the publication was produced by the Energy Agency s forerunners, NUTEK (the National Board for Industrial and Technical Development) during and prior to that, the National Energy Authority. Energy in Sweden 2005: Facts and Figures contains the tabular for most of the diagrams in the main publication. These data consists primary of the results of the Agency s processing of basic data from Statistics Sweden. Facts and Figures is available at in pdf- and excel file formats. Since the year 2001 statistics for the period are revised compared to data for previous editions. With effect from the 2001 edition, statistics are of preliminary chatacter for the two last published years (2003 and 2004). Breakdowns into certain types of fuels vary somewhat depending on whether preliminary or final data has been used. Further information about the statistics can be found in Energy in Sweden, chapter 8 Energy Facts. Please note that the figures have been rounded upp or down, therefore totals do not always comply with the sum of individual figures. Further information can be provided by the System Analysis Department. For general information: Head of Unit, Paul Westin. Contributors: Göran Andersson (Coal), Johanna Andréasson (Residential and services), Sophie Bohnstedt (Emissions trading), Tore Carlsson (Information programmes), Eva Centeno López (Sweden s energy balance), Margareta Fransson (Environmental conditions), Per Gruneus (Industry, PFE), Josefin Hedbrandh (Climate policy), Stefan Holm (Biofuels), Katarina Jacobson (Energy policy, Energy in the EU, Klimp), Tobias Jakobsson (Energy gases), Anders Jönsson (Transport), Urban Kärrmarck (World energy situation), Marcus Larsson (Oil, energy prices), Carola Lindberg (The electricity market, District heating, District cooling), Kenneth Möllersten (Energy research), Mathias Normand (Energy taxes), Heini-Marja Suvilehto (Technology procurement) and Roger Östberg (Electricity certificates). Project Manager has been Göran Andersson, goran. andersson@stem.se and Assistant Project Manager Marcus Larsson, marcus.larsson@stem.se The Swedish Energy Agency s telephone number is and stem@stem.se Further information on the Swedish Energy Agency and its publications is available at the website: 3
4 ENERGILÄGET I SIFFROR 1 och 56: Koldioxidutsläpp totalt per invånare samt per BNP år 2002 i EU samt i OECD-länderna/Emissions of carbon dioxide in total, per inhabitant and per GDP in EU and OECD countries, : Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 1980 samt , 1000 ton /Emission of carbon dioxide (CO 2 ) in Sweden 1980 and , tonnes 6: Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 2004, TWh och PJ/Supply and use of energy in Sweden 2004, TWh and PJ 7: Sveriges totala energianvändning , TWh/ Total energy use in Sweden , TWh 8: Sveriges totala energianvändning , energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna, TWh/Total energy use in Sweden , losses in the transformation sector are distributed into industry, residential services and transport respectively, TWh 9: Sveriges totala energitillförsel , TWh/Total energy supply in Sweden, , TWh 10: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service m.m., , TWh/Final energy use within the residential and service sectors etc , TWh 11: Elanvändning inom sektorn bostäder och service m.m., , TWh, normalårskorrigerad/use of electricity in the residential and service sectors etc , TWh, temperature corrected 12 och 15: Slutlig energianvändning inom industrisektorn , TWh/Final energy use in industry, , TWh 13: Industrins specifika oljeanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 1991 års priser/specific use of oil in industry, , kwh per SEK of production value, 1991 price levels 14: Industrins specifika elanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 1991 års priser/specific electricity use in industry , kwh per SEK of production value, 1991 price levels 16: Slutlig energianvändning i transportsektorn , inklusive utrikes sjöfart, TWh/Final energy use in the transport sector , including international marine bunkers, TWh 17: Sveriges elanvändning per sektor , TWh/ Use of electricity in Sweden , TWh 18 och 22: Sveriges elproduktion , TWh/ Electricity production in Sweden , TWh 19: Insatt bränsle för elproduktion, , GWh/ Supply of fuel in electricity production, , GWh 20: Vindkraftens utveckling /Wind power production, : Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2003, kwh/invånare/specific electricity production per inhabitant with breakdown by power source, 2003, kwh/person 25: Användning av fjärrvärme , TWh/Use of district heating , TWh 26: Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare , TWh/Energy input for district heating, , TWh 27: Levererad fjärrkyla, , GWh/Supply of district cooling, , GWh 30: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, , miljoner m 3 /Use of oil products in Sweden, including international bunkers, , million m 3 31 och 32: Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter i miljoner ton fördelade på ursprungsländer /Swedish net import of crude oil and petroleum products, by country of origin (million tonnes) : Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, , dollar per fat/current nominal and real prices of light crude oil, , dollars per barrel 34: Användning av energikol i Sverige , 1000 ton/use of steam coal in Sweden , 1000 tonnes 35: Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin (inklusive elgenerering), , TWh/Use of biofuels, peat etc. in industry (including electricity generation), , TWh 36: Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk, , TWh/Use of biofuels, peat etc. in district heating, , TWh 37: Löpande kommersiella energipriser i Sverige (inkl. skatt), öre/kwh/actual commercial energy prices in Sweden (taxes included), öre/kwh 38: Global tillförsel av primärenergi, Mtoe/Total world primary energy supply, Mtoe 39: Den regionala balansen för fossila bränslen. Överskott respektive underskott 2004, Mtoe/The regional balance för fossil fuels, 2004 Mtoe 40: Oljeprisutvecklingen för Europa , $/fat/oil price development for Europe , $/b 41: Importpris för naturgas, $/MBTU och $/fat råolja/ Import prices of natural gas, $/MBTU and $/bl crude oil 42: Industrins energianvändning i världen, Mtoe/World energy use in industry, Mtoe 43: Transportsektorns energianvändning i världen, Mtoe/ World energy use in transport sector, Mtoe 44: Hushålls- och servicesektorns energianvändning i världen, Mtoe/World energy use in residential and service sector, Mtoe 45: Elproduktion i världen efter produktionsslag, TWh/ World power generation by energy resource, TWh 46: Regional elproduktion i världen, TWh/World power generation by region, TWh 47: Energitillförsel i Nordamerika, TWh/Energy Supply in North America, TWh 48: Energitillförsel i EU-15, Mtoe/Energy supply to EU-15, Mtoe 49: Energitillförseln i Ryssland och OSS, Mtoe/Energy supply in Russia and CIS, Mtoe 50: Energianvändning i Ryssland och OSS, Mtoe/Energy use in Russia and CIS, Mtoe 51: Energitillförsel i Kina, Mtoe/Energy supply in China, Mtoe 52: Energianvändning i Kina, Mtoe/Energy use in China, Mtoe 53: Svensk import och export av svaveloxider och kväveoxider, 2000/Swedish imports and exports of oxidized sulphur and oxidized nitrogen, : Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige, , 1000 ton/sulphur dioxide (SO 2 ) emissions in Sweden, , 1000 ton 55: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige , 1000 ton/emission of oxides of nitrogen (NO 2 ) in Sweden , 1000 tonnes I: Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden, som används av SCB och Energimyndigheten/Conversion factors of energy content used by Statisics Sweden and by the Swedish Energy Agency II: Omvandling mellan energienheter som används i Energiläget/Conversion between energy units as used in Energy in Sweden III: Prefix som används för energienheter i Energiläget/ Prefixes used with energy units in Energy in Sweden 4
5 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Tabell till figur 1 och 56: Koldioxidutsläpp totalt per invånare samt per BNP år 2002 i EU samt i OECD-länderna Table for figure 1 and 56: Emissions of carbon dioxide in total, per inhabitant and per GDP in EU and OECD countries, 2002 Totala utsläpp CO 2, kg CO 2 per BNP Ton CO 2 per Förändring av utsläpp miljoner ton (1995 USD) invånare 2002/1991 (%) Total emissions, kg of CO 2 per Emissions per inhabitant, Emission changes million tonnes of CO 2 GDP (1995 USD) tonnes of CO /1991 (%) Australien/Australia Belgien/Belgium Danmark/Denmark Finland/Finland Frankrike/France Grekland/Greece Irland/Irland Island/Iceland Italien/Italy Japan/Japan Kanada/Canada Korea/Korea Luxemburg/Luxembourg Mexiko/Mexico Nederländerna/Netherlands Norge/Norway Nya Zeeland/New Zeeland Polen/Poland Portugal/Portugal Schweiz/Schweiz Slovakien/Slovak Republic Spanien/Spain Storbritannien/Great Britain Sverige/Sweden Tjeckien/Czech Republic Turkiet/Turkey Tyskland/Germany Ungern/Hungary USA/USA Österrike/Austria EU/EU Totalt OECD/Total OECD KÄLLA: OECD IN FIGURES 2004 EDITION, SOURCE: OECD IN FIGURES 2004 EDITION, 5
6 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 2: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 1980 samt , 1000 ton Table for figure 2: Emission of carbon dioxide (CO 2 ) in Sweden 1980 and , tonnes Energisektorns utsläpp / Emissions from the energy sector Förbränning i industrin 1 / Industry Transporter/Transport Bostäder, service m.m./ Residential, services etc Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 2 / Electricity and district heating Diffusa utsläpp/fugitive emissions from fuels Industriprocesser m.m. 3 / Industrial processes etc Sänkor/Land-Use Change and Forestry (LUCF) Totalt, exklusive internationell bunkring och sänkor Total, excluding international bunker and LUCF Internationell bunkring / International bunker Inklusive industriellt mottryck och avfallsförbränning 2 m.m.= koksverk och oljeraffinaderier 3 Inklusive lösningmedels- och produktanvändning Anm. Reviderade uppgifter för samtliga år jämfört med tidigare upplaga KÄLLA 1980: SCB, STATISTISKA MEDDELANDEN NA 18. KÄLLA : SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S KLIMATKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET ÅR 2005 Tabell till figur 6: Energitillförsel och energianvändning 1 i Sverige år 2004, TWh och PJ Table for figure 6: Supply and use of energy 1 in Sweden 2004, TWh and PJ TOTAL TILLFÖRD ENERGI/TOTAL ENERGY SUPPLIED TWh PJ Råolja och oljeprodukter / Crude oil and Oil products Naturgas, stadsgas / Natural gas, gasworks gas 9 32 Kol och koks / Coal and coke Biobränslen, torv m.m. / Biofuels, peat etc Värmepump 2 / Heat pumps Vattenkraft / Hydropower power Kärnkraft 3 / Nuclear power Vindkraft / Wind power 1 3 Import-export el 4 / Import-export electricity Total tillförd energi / Total energy supplied TOTAL SLUTLIG ANVÄNDNING UPPDELAT PÅ ENERGIBÄRARE/ FINAL USE PER ENERGY CARRIER El / Electricity Fjärrvärme / District Heating Oljor / Oil products Naturgas och stadsgas / Natural gas, gasworks gas 6 23 Kol, koks / Coal, coke Biobränsle, torv m.m. / Biofuels, peat, etc Total / Total Utrikes och icke energiändamål / International and use for non-energy purposes Förluster / Losses Förluster i kärnkraft/ Losses in nuclear power
7 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Including electricity production from industry 2 etc.=coke and refineries 3 etc.=solvent and other products use Note. Details are revised compared to earlier editions SOURCE: 1980: STATISTICS SWEDEN, SCB. SOURCE : SWEDEN S NATIONAL GHG INVENTORY TO UNFCCC YEAR 2005 Fortsättning tabell till figur 6/Continue table for figure 6 TOTAL SLUTLIG ANVÄNDNING UPPDELAT PÅ SEKTORER (OCH ENERGIBÄRARE) FINAL USE PER SECTOR (AND ENERGY CARRIER ) TWh PJ Industri / Industry El / Electricity Fjärrvärme / District heating 5 19 Oljor / Oil products Naturgas och stadsgas / Natural gas, gasworks gas 4 15 Kol, koks / Coal, coke Biobränsle, torv m.m. / Biofuels, peat etc Total / Total Inrikes transporter / Internal transports El / Electricity 3 10 Oljor / Oil products Naturgas och stadsgas / Natural gas, gasworks gas 0 1 Etanol / Ethanol 2 6 Total / Total Bostäder, service m.m. / Residential, services etc. El / Electricity Fjärrvärme / District heating Oljor / Oil products Naturgas och stadsgas / Natural gas, gasworks gas 2 8 Biobränsle, torv m.m. / Biofuels, peat etc Total / Total Total slutlig användning / Total final use Anm. 1 Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i fjärrvärmesektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 6,4 TWh. Upptagen värme från omgivningen var drygt 4,6 TWh och drivenergi från el drygt 1,8 TWh. 3 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 4 Nettoimport av el räknas som tillförsel. År 2004 nettoexporterades 2 TWh el. KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Note. 1 Preliminary figures. Due to rounding up or down of these figures, total figures may not always agree exactly with the sums of the individual items. 2 Heat pumps refer to large heat pumps for district heating. Energy supply refers to heat production, 6.4 TWh. Ambient heat use amounted to over 4.6 TWh and driving electric energy use was just over 1.8 TWh. 3 Nuclear power is calculated gross in accordance with the UN/ECE method. 4 Net import of electricity is added to the total energy supply. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, PROCESSED BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 7
8 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 7: Sveriges totala energianvändning , TWh Table for figure 7: Total energy use in Sweden , TWh Industri Industry Inrikes transporter Internal transport Bostäder och service m.m Residential, services etc. Omvandlings- och distributions förluster, exkl. kärnkraft Conversion and distribution losses, excl. nuclear power Förluster i kärnkraften Losses in nuclear power stations 1 Utrikes sjöfart och anv. för icke energiändamål International marine bunkers and use for non-energy purposes Total användning Total energy use Anm. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 8: Sveriges totala energianvändning , energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna, TWh Table for figure 8: Total energy use in Sweden , losses in the transformation sector are distributed into industry, residential services and transport respectively, TWh Industri Industry Inrikes transporter Internal transport Bostäder och service m.m Residential, services etc. Utrikes sjöfart och anv. för icke energiändamål International marine bunkers and use for non-energy purposes Total användning Total energy use KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. 8
9 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Note. Some figures have been revised since the previous edition. 1 In accordance with the UN/ECE method for calculating nuclear power s contribution. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 9
10 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 9: Sveriges totala energitillförsel , TWh Table for figure 9: Total energy supply in Sweden, , TWh Råolja och oljeprodukter Crude oil and oil products Naturgas, stadsgas Natural gas, gasworks gas Kol och koks Coal and coke Biobränslen, torv m.m Biofuels, peat Värmepumpar i fjärrvärmeverk Heat pumps in district heating plants Vattenkraft, brutto Hydro power, gross 1 Kärnkraft, brutto Nuclear power 2 Vindkraft Wind power Elimport minus elexport Electricity import minus export Totalt tillförd energi Total energy supplied Anm. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. 1 Inklusive vindkraft t.o.m Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM OCH 401, SCB. Tabell till figur 10: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service m.m., , TWh Table for figure 10: Final energy use within the residential and service sectors etc , TWh Oljeprodukter Oil products El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m.m Bio fuels, peat etc. Övriga bränslen Other fuels Totalt TWh Total TWh Totalt TWh, normalårskorrigerat Total TWh, temperature-corrected KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. 10
11 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Note. Some figures have been revised since the previous edition. 1 Includes wind power up to and including In accordance with the UN/ECE method for calculating contribution from nuclear power. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM AND 401, PROCESSED BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 11
12 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 11: Elanvändning inom sektorn bostäder och service m.m., , TWh, normalårskorrigerad Table for figure 11: Use of electricity in the residential and service sectors etc , TWh, temperature corrected Elvärme Electric heating Hushållsel Electricity for household purposes Driftel Electricity for common purposes El totalt/total electricity Anm. Normalårskorrigering enligt Energimyndighetens metod. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 16 SM OCH EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 12 och 15: Slutlig energianvändning inom industrisektorn , TWh Table for figure 12 and 15: Final energy use in industry, , TWh Oljeprodukter Oil products Naturgas och stadsgas Natural gas and gasworks gas El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m.m Biofuel, peat, etc. Kol och koks Coal and coke Totalt/Total Produktionsindex 1990= Production index, 1990=100 KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM OCH EN 31 SM, SCB. Tabell till figur 13: Industrins specifika oljeanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 1991 års priser Table for figure 13: Specific use of oil in industry, , kwh per SEK of production value, 1991 price levels Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Anm. Från och med 1993 har näringslivsindelningen ändrats varför siffror från och med 1993 ej kan jämföras helt korrekt med tidigare siffror. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM OCH EN 31 SM, SCB. 12
13 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Note. Temperature correction according to the method used by the Swedish Energy Agency. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 16 SM, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, EN 31 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY Note. With effect from 1993, has industry classification in different branches changed which means that figures from 1993 and later cannot be strictly compared with those from earlier years. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY 13
14 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 14: Industrins specifika elanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 1991 års priser Table for figure 14: Specific electricity use in industry , kwh per SEK of production value, 1991 price levels Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Exklusive elpannor Excluding electric boilers Anm. Från och med 1993 har näringslivsindelningen ändrats varför siffror från och med 1993 ej kan jämföras helt korrekt med tidigare siffror. KÄLLA: SBC, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Tabell till figur 16: Slutlig energianvändning i transportsektorn , inklusive utrikes sjöfart, TWh Table for figure 16: Final energy use in the transport sector , including international marine bunkers, TWh Bensin Petrol Diesel/Eo Diesel/gas oil El Electricity Bunkerolja Bunkers oils Eo Medium/heavy fuel oils Flygbränsle m.m Aviation fuels etc. Naturgas inkl. gasol Natural gas, including LPG Etanol Ethanol Totalt /Total KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM OCH EN 11 SM, SCB. 14
15 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Note. With effect from 1993, industry classification in different branches has changed which means that figures from 1993 and later cannot be strictly compared with those from earlier years. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM AND EN 11 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 15
16 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 17: Sveriges elanvändning per sektor , TWh Table for figure 17: Use of electricity in Sweden , TWh Industri Industry Transporter Transport Bostäder, service m.m Residential, services etc. Fjärrvärme, raffinaderier District heating, refineries Distributionsförluster Distribution losses Total anv. netto Total net use KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 18 och 22: Sveriges elproduktion , TWh Table for figure 18 and 22: Electricity production in Sweden , TWh Vattenkraft och vindkraft Hydro power and wind power Vindkraft (fr.o.m. 1997) Wind power (from 1997) Kärnkraft Nuclear power Kraftvärme i industrin Industrial back-pressure power Kraftvärme Combined heat and power Kondenskraft Cold condensing power Gasturbiner Gas turbines Total nettoproduktion Total net production Import minus export Import minus export Anm. 1 Vindkraften ingår i serien t.o.m. år 1996 KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. 16
17 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY Note 1 Windpower is included in the series up and until year 1996 SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 17
18 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 19: Insatt bränsle för elproduktion, , GWh Table for figure 19: Supply of fuel in electricity production, , GWh Olja Oil Gasol LPG Naturgas Natural gas Biobränslen Biofuels Kol inkl. koks- och masugnsgas Coal, coke-oven gas, blast-furnace gas Totalt/Total KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 20: Vindkraftens utveckling Table for figure 20: Wind power production, Antal verk (st) No. of wind power plants Installerad effekt (MW) Installed capacity (MW) Elproduktion (GWh) Energy production (GWh) KÄLLA: ELFORSK, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Tabell till figur 24: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2003, kwh/invånare Table for figure 24: Specific electricity production per inhabitant with breakdown by power source, 2003, kwh/person Island Norge Kanada Sverige USA Finland Schweiz Frankrike Iceland Norway Canada Sweden USA Finland Switzerland France Vattenkraft m.m Hydro power etc. Kärnkraft Nuclear power Fossilkraft Fossil-fired power Biobränsle och avfall Biofuel and waste Total bruttoproduktion Total gross power production Import Export Import Export Total elanvändning Total electricity use Anm. I vattenkraft m.m. ingår vindkraft, solel och geotermisk el. KÄLLA: ELECTRICITY INFORMATION 2005 IEA/OECD 18
19 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: SWEDISH ELECTRICITY UTILITIES R&D COMPANY ELFORSK AB Japan Belgien Tyskland Danmark Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU-15 totalt OECD totalt Japan Belgium Germany Denmark United Kingdom Spain Netherlands Italy EU-15 total OECD total Note. The figures for hydro power etc. include wind power, solar electricity and geothermal electricity. SOURCE: ELECTRICITY INFORMATION 2005 IEA/OECD 19
20 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 25: Användning av fjärrvärme , TWh Table for figure 25: Use of district heating , TWh Industri Industry Bostäder, service m.m Residential, services etc. Slutlig användning Final use Förluster Losses Total användning Total use KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 26: Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare , TWh Table for figure 26: Energy input for district heating, , TWh Olja Oil Naturgas inkl. gasol Natural gas, including LPG Energikol inkl. hyttgas Coal including blast furnace gas Biobränslen, avfall, torv m.m Biofuels, waste, peat etc. Elpannor Electric boilers Värmepumpar Heat pumps Spillvärme m.m Waste heat Total tillförsel Total supply KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM, SCB. 20
21 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 21
22 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 27: Levererad fjärrkyla, , GWh Table for figure 27: Supply of district cooling, , GWh Tätort (leverantör) Borås (Borås Energi AB) Eskilstuna (Eskilstuna Energi & Miljö AB) Gävle (Gävle Energi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Halmstad (Energiverken i Halmstad AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka/Salem (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag) Jönköping (Jönköping Energi AB) Kalmar (Kalmar Energi Värme AB) Karlshamn (Karlshamn Energi AB) Karlskrona (Karlskrona AB. Affärsverken) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Lund (Lunds Energi AB) Malmö/Kungsbacka (Sydkraft Värme Syd AB) E.ON Norrköping (Sydkraft ÖstVärme AB) E.ON Norrtälje (Norrtälje Energi AB) Ronneby (Ronneby Miljö & Teknik AB) Skellefteå (Skellefteå Kraft AB) Sollentuna (Sollentuna Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Fortum Värme AB) Södertälje (Telge Energinät AB) Umeå (Umeå Energi AB) Uppsala (Vattenfall Värme) Västerås (Mälarenergi AB) Örebro (Sydkraft MälarVärme AB) E.ON Örnsköldsvik (Övik Energi AB) Östersund (Jämtkraft AB) Totalt/Total Antal kunder i.u. i.u. Number of subscribers no data no data Värden i kursiv stil svarar mot 2003 års uppgift, då uppgift för år 2004 saknas. KÄLLA: SVENSK FJÄRRVÄRME Values in italics are the same as 2003 due to a lack of 2004 data. SOURCE: SWEDISH DISTRICT HEATING ASSOCIATION Tabell till figur 30: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, , miljoner m 3 Table for figure 30: Use of oil products in Sweden, including international bunkers, , million m Eldningsolja Medium-heavy fuel oils Eldningsolja Gas oil Dieselolja Diesel oil Flygbränsle Aviation fuels Bensin/Petrol Totalt/Total KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM. SCB. 22
23 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM. CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY 23
24 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 31 och 32: Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter i miljoner ton fördelade på ursprungsländer Table for figure 31 and 32: Swedish net import of crude oil and petroleum products, by country of origin (million tonnes) Import av råolja Import of crude oil Varav från/thereof from Saudiarabien Saudi Arabia Övriga Mellanöstern Other Middle East countries Övriga OPEC-länder Other OPEC countries Nordsjön North Sea Övriga länder Other countries Oljeprodukter (netto import) Refinery products (net import) Anm. I och med det svenska EU-inträdet 1995, insamlades underlaget till den svenska utrikeshandelsstatistiken för varor på ett nytt sätt vad gäller handeln med EU-länder. Omläggningen påverkar indirekt även statistiken över handeln med icka EU-länder, vilket innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara med siffrorna för tidigare år. Från och med 1997 inhämtas underlaget direkt från oljebolagen till SCB, vilket innebär att statistiken är mer tillförlitlig jämfört med åren 1995 och KÄLLA: SCB, BLANKETT 401 OCH ENERGIMYNDIGHETEN Tabell till figur 33: Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, , dollar per fat Table for figure 33: Current nominal and real prices of light crude oil, , dollars per barrel Nominellt pris Nominal price Realt pris Real price Anm. ( ) avser Dubaiolja och (1976-) avser Brentolja. Basår är På grund av revidering på Bp har tidsserien reviderats tillbaka till och med år Globala reala priser deflateras med MUV-index från Världsbanken. KÄLLA: OCH VÄRLSDBANKEN 24
25 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Note: As a result of Sweden s membership of the EU from 1995, data for Swedish foreign trade in tangible exports to EU countries in now collected in a different way. The change also indirectly affects the collection of statistics with non-eu countries, which means that post-1995 figures are not fully comparable with those for earlier years. With effect from 1997, information is supplied directly by the oil companies to Statistics Sweden, which means that foreign trade statistics from that year are more reliable than those for 1995 and SOURCE: STATISTICS SWEDEN, STATISTICAL NOTICES 401 AND THE NATIONAL ENERGY ADMINISTRATION Note: ( ) refers to Dubai oil and (1976-) refers to Brent oil. Base year is Due to revision of statistics at Bp the timeseries has been revised back to Global real prices deflated with MUV-index from The World Bank. SOURCE: AND THE WORLD BANK 25
26 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 34: Användning av energikol i Sverige , 1000 ton Table for figure 34: Use of steam coal in Sweden , 1000 tonnes Värmeverk Heating plants Kraftvärmeverk Combined heat and power stations Industri Industry Handelsträdgård Horticulture Totalt/Total KÄLLA: SCB; STATISTISKA MEDDELANDEN EN 20. Tabell till figur 35: Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin (inklusive elgenerering), , TWh Table for figure 35: Use of biofuels, peat etc. in industry (including electricity generation), , TWh Massaindustrins returlutar Pulp industry, Black liquors Massaindustrins övriga biprodukter Pulp industry, other byproducts Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production Sågverksindustrins biprodukter Sawmill industry byproducts Övriga branscher Other sectors Totalt/Total Anm. De statistiska uppgifterna över produktion och användning av biobränslen hämtas från flera olika källor och är vanligen osäkra. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 20 SM SAMT EN 31 SM, SCB. Tabell till figur 36: Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk, , TWh Table for figure 36: Use of biofuels, peat etc. in district heating, , TWh Avfall Refuse Trädbränsle Wood fuels Tallbeckolja Tall oil pitch Torv Peat Övriga bränslen Other fuels Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production Totalt/Total KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING AV EN 31 SM SAMT EN 20 SM, SCB. 26
27 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES SOURCE: STATISTICS SWEDEN, STATISTICAL NOTICES EN Note. Statistics on production and use of biofuels, peat ect. have been derived from a number of sources and usually include a certain margin of error. SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 20 SM, EN 31 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY SOURCE: STATISTICS SWEDEN, EN 31 SM, EN 20 SM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 27
28 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 37: Löpande kommersiella energipriser i Sverige (inkl. skatt), öre/kwh Table for figure 37: Actual commercial energy prices in Sweden (taxes included), öre/kwh Eo 1 /GAS OIL 1 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total Eo 5/MEDIUM-HEAVY FUEL OIL 1 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total BENSIN. PREMIUM/PETROL. PREMIUM 1 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total BENSIN. 95 BLYFRI/PETROL. UNLEADED 1 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total DIESELOLJA/DIESEL OIL 1 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total KOL /COAL 2 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total SKOGSFLIS/FOREST FUELS 3 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total STYCKETORV/SOD PEAT 3 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total
29 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Fortsätter på nästa sida/continue on next page 29
30 ENERGILÄGET I SIFFROR Fortsättning från föregående uppslag/continue from previous page NATURGAS. BOSTÄDER/NATURAL GAS. RESIDENTIAL 4 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total NATURGAS. INDUSTRI/NATURAL GAS. INDUSTRY 4 Bränslepris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total ELVÄRME. VILLA/ELECTRIC HEATING (DOMESTIC) 5 Elpris (inkl. nätavgift)/price Elcertifikatavgift/green certificat fee Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total INDUSTRIEL/ELECTRICITY (INDUSTRIAL) 6 Elpris/price Skatt/tax Skatt, %/tax. % Totalt/total FJÄRRVÄRME/DISTRICT HEATING 2 Totalt inklusive skatter/total including taxes KPI 1980=100/Retail price index Dollarkurs/Exchange rate. US dollar Anm: Från år 1993 avser priser och skatter leveranser till icke industriell användning om inget annat anges. Moms ingår i fjärrvärme, elvärme i villa och naturgas i bostäder. 1 LÖPANDE PRIS. MOTORBRÄNSLEN AVSER PUMPPRISER. IDAG ÄR CIRKA 95 PROCENT AV BENSINEN 95 OKTAN LÅGINBLANDAD MED 5 PROCENT ETANOL SOM HAR ETT LÄGRE ENERGIINNEHÅLL ÄN REN BENSIN. DETTA HAR INTE TAGITS HÄNSYN TILL I BERÄKNINGARNA. 2 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING. 3 KÄLLA: KONKURRENSVERKET, NUTEK ( ) OCH ENERGIMYNDIGHETEN (1998 ). FUKTHALT 45%. FR.O.M AVSER PRISET FÖR STYCKETORV LEVERANS TILL VÄRMEVERK. 4 KÄLLA: EUROSTAT, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING. PRISET FÖR BOSTÄDER AVSER BOSTAD MED ÅRSFÖRBRUKNING 23,3 MWH. PRISET FÖR INDUSTRIN AVSER INDUSTRI MED ÅRSFÖRBRUKNING 11,63 GWH, 200 DAGAR OCH 1600 TIMMAR. 5 KÄLLA: EN 17 SM, SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING. ELCERTIFIKATAVGIFT FÖR KVOTPLIKTIGA FÖR ÅR 2004; AVSER GENOMSNITTSAVGIFT FÖR FÖRBRUKARE < KWH PER ÅR. 6 KÄLLA: VATTENFALL ( ) OCH EUROSTAT (1996 ), ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING. PRISET AVSER STOR INDUSTRI MED ÅRSFÖRBRUKNING 50 GWH OCH 10 MW. 7 KÄLLA: RIKSBANKEN 30
31 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Note: Unless outherwise stated, prices and taxes for 1993 are for supplies for non-industrial use. VAT is included in district heating, domestic electric heating and naturalgas for domestic use. 1 SOURCE: SWEDISH PETROLIUM INSTITUTE. FUEL OILS EXCLUDING ANY QUANTITY DISCOUNTS. MOTOR FUELS AT PUMP PRICES. THE PRICE FOR HEAVY FUEL OIL WAS FOR NORMAL SULPHUR UP TO 1978, AFTER WHICH IT WAS FOR LOW-SULPHUR OIL PRICE DIFFERENCE WERE 58 SEK/M 3 IN CURRENT PRICES, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. TODAY ABOUT 95% OF THE PETROL ARE MIXED WITH 5 % ETHANOL WITH LOWER THERMAL VALUE THEN PETROL. THIS HAS NOT BEEN TAKEN INTO ACCOUNT. 2 SOURCE: STATISTICS SWEDEN, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 3 SOURCE: SWEDISH COMPETITION AUTHORITY, NUTEK ( ) AND SWEDISH ENERGY AGENCY (1998 ). MOIST CONTENT 45%. WHIT EFFECT FROM 1993, THE PRICE RELATES TO SOD PEATS, DELIVERED TO A HEATING PLANT. 4 SOURCE: EUROSTAT. RESIDENTIAL ELECTRICITY COST BASED ON ANNUAL DEMAND OF 23.3 MWH. INDUSTRIAL ELECRTICITY COST BASED ON ANNUAL DEMAND OF GWH, 200 DAYS AND 1600 HOURS, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 5 SOURCE: EN 17 SM, STATISTICS SWEDEN, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. GREEN CERTIFICATE FEE FOR YEAR 2004; AVERAGE FEE FOR AN ANNUAL CONSUMER < KWH PER YEAR. 6 SOURCE: VATTENFALL ( ) AND EUROSTAT (1996 ). PRICES FOR AN INDUSTRY, 10 MW AND 50 GWH PER ANNUM, CALCULATIONS BY THE SWEDISH ENERGY AGENCY. 7 SOURCE: BANK OF SWEDEN 31
32 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 38: Global tillförsel av primärenergi, Mtoe Table for figure 38: Total world primary energy supply, Mtoe Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas Kärnkraft Nuclear power Vattenkraft Hydro power Totalt Total KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 2005 SOURCE: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 2005 Tabell till figur 39: Den regionala balansen för fossila bränslen. Överskott respektive underskott 2004, Mtoe Table for figure 39: The regional balance för fossil fuels, 2004 Mtoe Olja/Oil Gas/Gas Kol/Coal Nordamerika/North America Latinamerika/Latin America Europa/Europe F.d. Sovjet/Former USSR Mellan Östern/Middle East Afrika/Africa Asien inkl. Stilla havet/asia and Pacific Lagerförändring/Change in stocks Anm. Tabellen visar skillnaden mellan produktion och konsumtion år 2004 i de olika regionerna. Lagerförändringen beskriver den totala förändringen i världens totala lager. KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 2005 Note: The table shows the difference between production and consumption 2004 in different regions. Change in stocks describes the change in the total stocks in the world. SOURCE: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 2005 Tabell till figur 40: Oljeprisutvecklingen för Europa , $/fat Table for figure 40: Oil price development for Europe , $/bl Kvartal/Quarter Brent råolja Brent Crude Oil Bensin Petrol Diesel Diesel Eldningsolja 0.2% svavel Gas Oil 0.2% sulphur KÄLLA: CERA; SOURCE: CERA; 32
33 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Tabell till figur 41: Importpris för naturgas, $/MBTU och $/fat råolja Table for figure 41: Import prices of natural gas, $/MBTU and $/bl crude oil Import till Tyskland Imports to Germany Import till USA Imports to USA Råoljepris Crude oil price KÄLLA: IEA NATURAL GAS IMPORT COSTS, JUNE 2005 SOURCE: IEA NATURAL GAS IMPORT COSTS, JUNE 2005 Tabell till figur 42: Industrins energianvändning i världen, Mtoe Table for figure 42: World energy use in industry, Mtoe Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas El Electricity KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 2004 EDITION. Tabell till figur 43: Transportsektorns energianvändning i världen, Mtoe Table for figure 43: World energy use in the transport sector, Mtoe OECD OECD F.d Sovjetunionen former Soviet Union Afrika Africa Latinamerika Latin America Asien exkl. Kina Asia, China excluded Kina China Övriga Others Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2004 EDITION. 33
34 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 44: Hushålls- och servicesektorns energianvändning i världen, Mtoe Table for figure 44: World energy use in the residential and services sector, Mtoe Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas El Electricity KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2005 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2005 EDITION, Tabell till figur 45: Elproduktion i världen efter produktionsslag, TWh Table for figure 45: World power generation by energy resource, TWh Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas Kärnkraft Nuclear power Vattenkraft Hydro power Övrigt Other Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2004 EDITION, 34
35 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Tabell till figur 46: Regional elproduktion i världen, TWh Table for figure 46: World power generation by region, TWh OECD OECD F.d Sovjetunionen former Soviet Union Latinamerika Latin America Asien exkl. Kina Asia China excluded Kina China Övriga Others KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2004 EDITION, Tabell till figur 47: Energitillförsel i Nordamerika, TWh Table for figure 47: Energy Supply in North America, TWh Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas Kärnkraft Nuclear power Förnybart Renewables Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2005 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2005 EDITION, 35
36 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 48: Energitillförsel i EU-15, Mtoe Table for figure 48: Energy supply to EU-15, Mtoe Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas Kärnkraft Nuclear power Förnybart Renewables Elimport m.m Imports of electricity etc. Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2005 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES, 2005 EDITION, Tabell till figur 49: Energitillförseln i Ryssland och OSS, Mtoe Table for figure 49: Energy supply in Russia and CIS, Mtoe Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas Kärnkraft Nuclear power Vattenkraft Hydro power Övrigt Other Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES, 2004 EDITION, 36
37 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Tabell till figur 50: Energianvändning i Ryssland och OSS, Mtoe Table for figure 50: Energy use in Russia and CIS, Mtoe Industri Industry Transporter Transports Bostäder och service m.m Residential, services etc. Övrigt Other Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES, 2004 EDITION, Tabell till figur 51: Energitillförsel i Kina, Mtoe Table for figure 51: Energy supply in China, Mtoe Kol Coal and coke Olja Oil Naturgas Natural gas Kärnkraft Nuclear power Vattenkraft Hydro power Övrigt Other Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 2004 EDITION, 37
38 ENERGILÄGET I SIFFROR Tabell till figur 52: Energianvändning i Kina, Mtoe Table for figure 52: Energy use in China, Mtoe Industri Industry Transporter Transports Bostäder och service m.m Residential, services etc. Övrigt Other Totalt Total KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 2004 EDITION SOURCE: IEA STATISTICS ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 2004 EDITION, Tabell till figur 53: Svensk import och export av svaveloxider och kväveoxider, 2000 Table for figure 53: Swedish imports and exports of oxidized sulphur and oxidized nitrogen, 2000 SO 2 Import SO 2 Export NO 2 Import NO 2 Import Benelux/Benelux Danmark/Denmark Finland/Finland Frankrike/France Baltikum/Baltic states Norge/Norway Polen/Poland Rumänien/Romania Ryssland/Russia Storbritannien/UK Spanien/Spain Sverige/Sweden Tjeckien/Czech rep Tyskland/Germany Ukraina/Ukraine Ungern/Hungary Övr. länder/other countries Till hav/to the sea Totalt/Total KÄLLA: BEARBETNING AV CLAES BERNES, NATURVÅRDSVERKET GRUNDDATA FRÅN: TRANSBOUNDARY ACIDIFICATION AND EUTROPHICATION AND GROUND-LEVEL OZONE IN EUROPE. EMEP STATUS REPORT 1/2003, DET NORSKE METEOROLOGISKE INSTITUTT SOURCE: DATA PROCESSED BY CLAES BERNES SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY DATA FROM: TRANSBOUNDARY ACIDIFICATION AND EUTROPHICATION AND GROUND-LEVEL OZONE IN EUROPE. EMEP STATUS REPORT 1/2003, THE NORWEGIAN METEOROLOGICAL INSTITUTE. 38
39 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES Tabell till figur 54: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige, , 1000 ton Table for figure 54: Sulphur dioxide (SO 2 ) emissions in Sweden, , 1000 ton Energisektorns utsläpp Emissions from the energy sector Förbränning i industrin Industry Transporter Transport Bostäder och service m.m Residential, services, etc. 3 Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m Electricity and district heating Diffusa utsläpp Fugitive emissions from fuels Industriprocesser Industrial processes Totalt. exklusive internationell bunkring Total. excluding international bunkers Internationell bunkring International bunkers Tabell till figur 55: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige , 1000 ton Table for figure 55: Emission of oxides of nitrogen (NO 2 ) in Sweden , 1000 tonnes Energisektorns utsläpp Emissions from the energy sector Förbränning i industrin Industry Transporter Transport Bostäder och sevice m.m Residential, services, etc. 3 Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m Electricity and district heating etc. 2 Diffusa utsläpp Fugitive emissions from fuels Industriprocesser Industrial processes Totalt, exklusive internationell bunkring Total, excluding international bunkers Internationell bunkring Internationel bunkers Till tabell till figur 54 och Inklusive industriellt mottryck och avfallsförbränning 2 Koksverk och oljeraffinaderier 3 Inklusive jordbruk, skogsbruk och fiske Anm. Beräkningsmetoden för utsläpp till luft har setts över av SNV och SCB. Reviderade uppgifter för samtliga år jämfört med tidigare upplaga KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 2005, BEARBETNINGAR STATENS ENERGIMYNDIGHET For table to figure 54 and Including electricity production from industry and waste incineration 2 Coke and refineries 3 Including agriculture, forestry and fishing Note. Details are revised compared to earlier editions SOURCE: SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 39
40 ENERGILÄGET I SIFFROR I: Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden, som används av SCB och Energimyndigheten. 1 Conversion factors of energy content used by Statisics Sweden and by the Swedish Energy Agency 1 BRÄNSLE Fysisk kvantitet MWh GJ Skogsflis / Wood chips 1 ton Torv / Peat 1 ton Pellets, briketter / Pellets, briquettes 1 ton Kol / Coal 1 ton Koks / Coke 1 ton Kärnbränsle / Nuclear fuel 1 toe Råolja / Crude oil 1 m Toppad råolja / Topped crude oil 1 m Petroleumkoks 2 / Petroleum coke 1 ton Asfalt, vägoljor / Asphalt, road dressing oils 1 ton Smörjoljor / Lubricating oils 1 ton Motorbensin 3 / Road fuel petrol 1 m Gasbensin / Virgin naphta 1 m Lättbensin / Light virgin naphta 1 m Flygbensin / Aviation petrol 1 m Andra lättoljor / Other light oils 1 m Petroleumnafta / Petroleum naphta 1 m Flygfotogen / Aviation paraffin 1 m Annan fotogen och mellanoljor / Other paraffin and intermediate oils 1 m Diesel 4 och eldningsolja 1 / Diesel fuel and gas oil 1 m Tjocka eldningsoljor 5 nr 2 5 / Heavy fuel oils and bunker oil 1 m Propan och butan / Propane and butane 1 ton Stadsgas, koksugnsgas / Gasworks gas, coking gas 1000 m Naturgas 6 / Natural gas 1000 m Masugnsgas / Blast furnace gas 1000 m II: Omvandling mellan energienheter som används i Energiläget Conversion between energy units as used in Energy in Sweden GJ MWh toe Mcal GJ 1 0,28 0, MWh 3,6 1 0, toe 41,9 11, Mcal 0,0419 0, , Anm: 1 I tabellen anges omräkningsfaktorer med 3 värdesiffror. I beräkningarna används fler värdesiffror. Före år 2001 användes: 2 en faktor 9,67 (för omräkning till MWh) resp. 34,8 (för omräkning till GJ). 3 en faktor 8,72 (MWh) resp. 31,4 (GJ). 4 en faktor 9,89 (MWh) resp. 35,6 (GJ). 5 en faktor 10,8 (MWh) resp. 38,9 (GJ). 6 en faktor 9,72 (MWh) resp. 35,0 (GJ). För naturgas anges effektivt värmevärde. Det kalorimetriska värmevärdet är fr.o.m år ,1 för omräkning till MWh. Före år 2001 var faktorn 10,8. III: Prefix som används för energienheter i Energiläget Prefixes used with energy units in Energy in Sweden PREFIX k Kilo M Mega G Giga T Tera P Peta FAKTOR 10 3 tusen 10 6 miljon 10 9 miljard biljon tusen biljoner 40
41 ENERGY IN SWEDEN, FACTS AND FIGURES 41
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
006 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Fakta och siffror. Energiläget. Facts and figures. Energy in Sweden
Fakta och siffror Energiläget Facts and figures Energy in Sweden Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 016-544 22 59 E-post: energimyndigheten@cm.se
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
007 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Energiläget OH-serie, figur 1 56
Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island
Energiläget i siffror Energy in Sweden
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010
Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka
Energiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures 2004 Energiläget i siffror 2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax:
Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Energiläget i siffror Facts and figures 2003
Energiläget i siffror Facts and figures 2003 Energiläget i siffror 2003 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 E-post:
Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Energiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 200 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges energitillförsel 2 2 Energy supply in Sweden 2 3 Sveriges totala energianvändning 2 3 energy
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2000
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2000 Energiläget 2000 Publikationen Energiläget, som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Energiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Spanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Bioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen
Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
Biobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR
Något ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg
Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA
Växjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology
Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning
Klimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION
Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal
Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Scenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Stor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi
INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2566-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-06-30 1 1 (1+30) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Elåret 2013. Diagram ur rapporten
Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell
Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Visst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
SVENSK STANDARD SS-EN 299
SVENSK STANDARD SS-EN 299 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-10-16 1 1 (1+9) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Energiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1997 Prognos 1998 2000 Kortsiktsprognos 990301 1999-03-01 Dnr 33-99-265 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Finansdepartementet har i brev av den 1 februari gett Statens
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser