Energiläget i siffror Facts and figures 2003
|
|
- Dan Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energiläget i siffror Facts and figures 2003
2 Energiläget i siffror 2003 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: E-post: forlaget@stem.se Statens energimyndighet Upplaga: ex ET21:2003 artnr 1571 Grafisk form: Anna Lagerman, ETC Tryck: Multitryck i Eskilstuna AB, 2003 Bilder: Per Westergård 2
3 Energiläget Energy in Sweden Publikationen Energiläget har årligen getts ut av Statens energimyndighet, NUTEK och dess föregångare Statens energiverk. Energiläget i siffror innehåller tabellunderlaget till de flesta figurer som finns i Energiläget. Underlaget utgör i huvudsak Energimyndighetens bearbetning av SCB:s statistik. Energiläget i siffror finns som pdf-fil och även som excelfil. (Se I 2001 års utgåva av Energiläget reviderades statistiken till figurerna jämfört med tidigare versioner. Revideringen omfattar åren Från och med 2001 års upplaga är statistik som baseras på uppgifter från SCB preliminär för de två senaste åren. Uppdelningen av vissa bränslen varierar något beroende på om preliminär eller definitiv statistik används. För ytterligare information om statistiken, se Energiläget, kapitel 8. Observera att eftersom siffrorna är avrundade, är det inte alltid så att totalsumman stämmer med delsummorna. Faktainformation lämnas av avdelningen för Systemanalys. Allmän information: Enhetschef Pernilla Axelsson, Aktuell politik: Gunilla Karlsson, Paul Westin, Energibalansen: Göran Andersson, Anna Andersson, Elmarknaden: Eva Centeno López, Biobränslen: Marcus Larsson, Fjärrvärme och fjärrkyla: Paul Westin, Oljemarknaden: Marcus Larsson, Kolmarknaden: Göran Andersson, Marknaden för energigaser: Tobias Jakobsson, Bostäder och service mm: Johanna Andréasson, Industrin: Per Grunéus, Transporter: Anders Jönsson, Energiförsörjning i EU och världen: Thérese Karlsson, Skatter och priser: Mathias Normand, Erik Filipsson, Miljöläget: Gunilla Karlsson, Christian Sommer. Projektledare har varit Paul Westin, e-post: paul.westin@stem.se och biträdande projektledare Marcus Larsson, e-post: marcus.larsson@stem.se Energimyndigheten har telefonnummer Mer information om Energimyndighetens verksamhet och publikationer finns på internet, Energy in Sweden has been published annually, in Swedish and English, by the Swedish Energy Agency and by its forerunners (the National Board for Industrial and Technical Development), NUTEK and, prior to that, the National Energy Authority. Fact and Figures contains the tabular data in most of the diagrams in the main publication. This data consists primary of the results of our own processing of material from Statistics Sweden. Facts and Figures you can get at as a pdf or as an excelfile. Statistics covering the years 1983 to 1999 since the 2001 year publication were revised in comparison with those of previous editions. With effect from the 2001 edition, statistics that are based on data from Statistics Sweden are preliminary for the two proceeding years. Breakdowns into certain types of fuels vary somewhat, depending on wheter preliminary or definitive data has been used. Further information about the statistics, se Engergy in Sweden, chapter 8. Note that the figures have been rounded, totals do not always necessary agree with the sum of the individual figures. Statistical information will be provided by the System Analysis Department. For general statistics and information, contact Head of Division Pernilla Axelsson, Current policy areas: Gunilla Karlsson, Paul Westin, Sweden s energy balance: Göran Andersson, Anna Andersson, The electricity market: Eva Centeno López, Biofuels, peat and refuse: Marcus Larsson, District heating and district cooling: Paul Westin, The oil market: Marcus Larsson, The coal market: Göran Andersson, The market for energy gases: Tobias Jakobsson, The residential and service sector etc: Johanna Andréasson, Industry: Per Grunéus, Transport: Anders Jönsson, Energy use in the EU and the rest of the world: Thérese Karlsson, Taxes and prices: Mathias Normand, Erik Filipsson, The environmental situation: Gunilla Karlsson, Christian Sommer. Project leader: Paul Westin, e-post: paul.westin@stem.se and assistant project leader: Marcus Larsson, e-post: marcus.larsson@stem.se Our telephone number is Further information on the Swedish Energy Agency and its publications is available at the internet, 3
4 Energiläget i siffror Sveriges energibalans 2002 / Energy balance Sveriges totala energianvändning Total energy use in Sweden Sveriges totala energitillförsel / Total energy supply in Sweden Sveriges elanvändning / Use of electricity in Sweden Vindkraftens utveckling / Development of wind power Sveriges elproduktion / Electricity production in Sweden Insatt bränsle för elproduktion / Supply of fuel in electricity production Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2001 / Specific electricity use per inhabitant 2001, breakdown by power source 12. Användning av biobränslen, torv m m i industrin (inklusive elgenerering) / Use of biofuels, peat etc in industry (including electricity generation) Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärmeverk / Use of biofuels, peat etc in district heating Användning av fjärrvärme / Use of district heating Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare / Supply of district heating, breakdown by energy source Levererad fjärrkyla / Supply of district cooling Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter fördelade på ursprungsländer / Swedish net imports of crude oil and petroleum products, by country of origin Användning av oljeprodukter, inklusive utrikes sjöfart / Use of oil products, including international marine bunkers Löpande nominella och reala priser på lätt råolja / Current nominal and real prices of light crude oil Användning av energikol i Sverige / Use of steam coal in Sweden Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m / Final energy use in the residential and service sector Elanvändning inom sektorn bostäder, service m m (temperaturkorrigerad) / Use of electricity in the residential and service sector (temperature corrected) Slutlig energianvändning inom industrisektorn / Final energy use in industry Industrins specifika oljeanvändning / Specific use of oil in industry Industrins specifika elanvändning / Specific electricity use in industry Slutlig energianvändning i transportsektorn, inklusive utrikes sjöfart / Final energy use in the transport sector, including international marine bunkers Total slutlig energianvändning i EU 1985, 1990, 2000 och 2001 / Total final energy use in the European Union 1985, 1990, 2002 and Total slutlig energianvändning fördelad på EU:s medlemsländer 2001 / Total final energy use by EU member state Total slutlig energianvändning för ansökarländer till EU 2001 / Total final energy use for EU candidate countries Världens totala kommersiella energianvändning / Total world energy use Världens reserver, produktion och konsumtion av fossila energikällor 2002 / World reserves, production and consumption of fossil energy resources Total energianvändning per invånare i olika regioner 2001 / Total energy use per inhabitant and region Löpande kommersiella energipriser i Sverige / Actual commercial energy prices in Sweden Utsläpp av svaveldioxid i Europa / Emissions of sulphur dioxide in Europe Utsläpp av svaveldioxid i Sverige / Emissions of sulphur dioxde in Sweden Utsläpp av kväveoxider i Sverige / Emissions of nitrogen oxides in Sweden Utsläpp av kväveoxider i Europa / Emissions of nitrogen oxides in Europe Utsläpp av koldioxid i Sverige / Emissions of carbon dioxide in Sweden Totala utsläpp av koldioxid per invånare samt per BNP i EU- och OECD-länderna 2001 / Total emissions of carbon dioxide per inhabitant and per GDP in EU- and OECD-countries 2001 I. Krav för miljöklassad bensin / Requirements for environmentally classified automotive petrols II. Krav för miljöklassade dieselbrännoljor / Requirements for environmentally classified automotive gas oils III. Omräkningsfaktorer för effektiva värmevärden, som används av SCB och Energimyndigheten. IV. Omvandling mellan energienheter som används i Energiläget V. Prefix som används före energienheteri Energiläget 4
5 TABELL TILL FIGUR 1 TABLE 1 Energibalansen år 2002 The energy balance year 2002, TWh 1 Tillförd energi / Energy supplied Kärnkraft / Nuclear Råolja och oljeprodukter / Crude oil and oil products Biobränslen. torv m m / Biofuels. peat. etc 98.2 Vattenkraft / Hydro power Kol och koks / Coal and coke 28.6 Naturgas. stadsgas / Natural gas. gasworks gas 9.3 Värmepump / Heat pumps Vindkraft / Wind Power 0.6 Import-export el / Import-export electricity Totalt / Total Förluster och icke energi ändamål / Losses and use for non-energy purposes Omvandlingsförluster i kärnkraft / Conversion losses in nuclear power Omvandlings- och distributionsförluster / Conversion and distribution losses 45.9 Utrikes sjöfart och icke energi ändamål / International marine bunkers and use for non-energy purposes 36.9 Totalt / Total Slutlig användning uppdelat på energibärare / Final use per energy carrier Oljeprodukter / Oil products El / Electricity Biobränsle, torv m m / Biofuels, peat, etc 59.0 Fjärrvärme / District Heating 48.7 Kol, koks / Coal. coke 16.5 Naturgas, stadsgas / Natural gas, gasworks gas 5.8 Totalt / Total Slutlig användning, förluster och icke energiändamål / Final use, losses and non-energy purposes Total slutlig användning uppdelat på sektorer / Total final use per sector Industri / Industry El / Electricity 56.0 Biobränslen, torv / Biofuels, peat 47.1 Olja / Oil 20.9 Kol, koks / Coal, coke 16.5 Fjärrvärme / District heating 7.5 Naturgas / Natural gas 3.8 Totalt / Total Transporter / Transport Olja, inkl. etanol / Oil, including ethanol El / Electricity 2.7 Totalt / Total 94.2 Bostäder, service m m / Residential, services, etc El / Electricity 73.4 Fjärrvärme / District heating 41.2 Olja / Oil 26.8 Biobränslen / Biofuels 11.4 Naturgas, stadsgas / Natural gas, gasworks gas 1.9 Totalt / Total Total slutlig användning i sektorer / Total final use per sector Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Nettoimport av el räknas som tillförsel. 3 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 7 TWh. Upptagen värme från omgivningen var knappt 5 TWh och drivenergi från el drygt 2 TWh. 4 Vattenkraft inklusive vindraft tom år Kärnkraft redovisas brutto, dvs som tillförd kärnbränsleenergi enl FN/ECE:s riktlinjer. 6 Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca 0.5 TWh. Källa: SCB. Energimyndighetens bearbetning. 1 Preliminary figures. Due to rounding up or down of these figures, total figures may not always agree exactly with the sums of the individual items. 2 Net import of electricity is added to the total energy supply. 3 Heat pumps refer to large heat pumps for district heating. Energy supply refers to heat production, 7 TWh. Ambient heat use amounted to almost 5 TWh and driving electric energy use was just over 2 TWh. 4 Hydropower includes wind power up to and including Nuclear power is caclulated gross in accordance with the UN/ECE method. 6 Oils for transportation includes bioethanol, approximately 0.5 TWh. Source: Statistics Sweden. calculations by the Swedish Energy Agency. 5
6 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 2 Sveriges totala energianvändning , TWh Total energy use in Sweden , TWh Industri Industry Inrikes transporter Internal transport Bostäder, service m m Residential, services etc Omvandlings- och distributionsförluster, Conversion and distribution losses, varav förluster i kärnkraft of which losses in nuclear power stations 1 Utrikes sjöfart och anv för Icke energiändamål International marine bunkers and use for non-energy purposes Total användning Total energy use Anm. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. TABELL TILL FIGUR 3 a och b Sveriges totala energitillförsel , TWh Total energy supply in Sweden, , TWh Råolja och oljeprodukter Crude oil and oil products Naturgas, stadsgas Natural gas, gasworks gas Kol och koks Coal and coke Biobränslen, torv m m Biofuels, peat Värmepumpar i fjärrvärmeverk Heat pumps in district heating plants Vattenkraft, brutto Hydro power, gross 1 Kärnkraft, brutto Nuclear power 2 Vindkraft Wind power Elimport minus elexport Electricity import minus export Totalt tillförd energi Total energy supplied Anm. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. 1 Inklusive vindkraft t o m Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. 6
7 TABLE Note. Some figures have been revised since the previous edition. 1 In accordance with the UN/ECE method for calculating nuclear power's contribution. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE 3 a and b ,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0, Note. Some figures have been revised since the previous edition. 1 Includes wind power up to and including In accordance with the UN/ECE method for calculating nuclear power's contribution Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 7
8 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 4 Sveriges elanvändning per sektor , TWh Use of electricity in Sweden , TWh Industri Industry Transporter Transport Bostäder, service m m Residential, services etc Fjärrvärme, raffinaderier 0, District heating, refineries Distributionsförluster Distribution losses Total anv netto Total net use Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. TABELL TILL FIGUR 5 Vindkraftens utveckling per kraftslag Wind power developement, Antal verk (st) No. of wind power plants Installerad effekt (MW) Installed capacity (MW) Elproduktion (GWh) Energy production (GWh) 1 1 Statistik för elproduktion från vindkraft skiljer sig åt mellan Elforsk, som är en totalundersökning, och SCB EN 20 SM i tabell till figur 3 och 6 som är en urvalsundersökning. Källa: Elforsk, Energimyndighetens bearbetning. TABELL TILL FIGUR 6 Sveriges elproduktion , TWh. Electricity production in Sweden , TWh Vattenkraft och vindkraft Hydro power and wind power 1 Vindkraft (fr om 1997) Wind power (from 1997) Kärnkraft Nuclear power Kraftvärme i industrin Industrial back-pressure power Kraftvärme Combined heat and power Kondenskraft Cold condensing power Gasturbiner Gas turbines Total nettoproduktion Total net production Import minus export Import minus export 1 Vindkraften ingår i serien t o m år 1996 Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. 8
9 TABLE Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Statistics for energy production from wind power differs between Elforsk, wich is a total statistical survey, and SCB EN 20 SM in table to figure 3 and 6, wich is based on a statistical sample. Source: The Swedish Energy Agency and Swedish Electricity Utilities R&D company, calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Wind power is included in the series until year Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 9
10 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 7 Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle), , GWh. Supply of fuel in electricity production, , GWh Olja Oil Gasol LPG Naturgas Natural gas Biobränslen Biofuels Kol inkl koks- och masugnsgas Coal, coke-oven gas, blast-furnace gas Totalt Total Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. TABELL TILL FIGUR 11 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag 2001, kwh/invånare Specific electricity use per inhabitant breakdown by power source 2001, kwh/person Norge Island Kanada Sverige Finland USA Japan Belgien Schweiz Frankrike Norway Iceland Canada Sweden Finland USA Japan Belgium Switzerland France Vattenkraft m m Hydro power etc 1 Kärnkraft Nuclear power Fossil kraft Fossil-fired power Biobränsle och avfall Biofuel and waste Total bruttoproduktion Total gross power production Import Export Import Export Total elanvändning Total electricity use 1 I vattenkraft m m. ingår vindkraft, solel och geotermisk el. Källa Electricity information 2003 IEA/OECD TABELL TILL FIGUR 12 Användning av biobränslen, torv m m i industrin (inklusive elgenerering) , TWh Use of biofuels, peat etc, in industry (including electricity generation) , TWh Massaindustrins returlutar Pulp industry, Black liquors Massaindustrins övriga biprodukter Pulp industry, other byproducts Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production Sågverksindustrins biprodukter Sawmill industry byproducts Övriga branscher Other sectors Totalt Total Anm. De statistiska uppgifterna över produktion och användning av biobränslen hämtas från flera olika källor och är vanligen osäkra. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM samt EN 31 SM, SCB. 10
11 TABLE Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE 11 Danmark Tyskland Nederl. Storbrit. Spanien Italien EU totalt OECD totalt Denmark Germany Netherl. Gr. Britain. Spain Italy EU total OECD total The figures for hydro power etc. include wind power, solar electicityand geothermal electricity. Source: Electricity information 2003 IEA/OECD TABLE Note. Statistics on production and use of biofuels, peat ect. have been derived from a number of sources and usually include a certain margin of error. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, EN 31 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 11
12 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 13 Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärmeverk , TWh Use of biofuels, peat etc, in district heating, TWh Avfall Refuse Trädbränsle Wood fuels Tallbeckolja Tall oil pitch Torv Peat Övriga bränslen Other fuels Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production Totalt Total Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 31 SM samt EN 20 SM. SCB. TABELL TILL FIGUR 14 Användning av fjärrvärme , TWh Use of district heating , TWh Industri Industry Bostäder, service m m Residential, service etc Slutlig användning Final use Förluster Losses Total användning Total Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM. SCB. TABELL TILL FIGUR 15 Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare , TWh Supply of district heating, breakdown by energysource , TWh Olja Oil Naturgas inkl gasol Natural gas. including LPG Energikol inkl hyttgas Coal, including blast furnace gas Biobränslen, torv m m Biofuels, peat etc. Elpannor Electric boilers Värmepumpar Heat pumps Spillvärme m m Waste heat Total tillförsel Total Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM. SCB. 12
13 TABLE Source: Statistics Sweden. EN 31 SM. EN 20 SM. calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Source: Statistics Sweden. EN 20 SM. calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Source: Statistics Sweden. EN 20 SM. calculations by the Swedish Energy Agency. 13
14 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 16 TABLE 16 Levererad fjärrkyla, , GWh Supply of district cooling, , GWh Tätort (Leverantör) Borås (Borås Energi AB) Eskilstuna (Eskilstuna Energi & Miljö AB) Gävle (Gävle Energi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Halmstad (Energiverken i Halmstad AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag ) Jönköping (Jönköping Energi AB) Kalmar (Graninge Kalmar Energi AB) Karlskrona (Karlskrona AB. Affärsverken) Kungsbacka (Sydkraft Kungsbacka AB) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Lund (Lunds Energi AB) Malmö (Sydkraft Värme Syd AB) Norrköping (Sydkraft ÖstVärme AB) Norrtälje (Norrtälje Energi AB) Ronneby (Ronneby Miljö & Teknik AB) Skellefteå (Skellefteå Kraft AB) 0.5 Sollentuna (Sollentuna Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Fortum Värme AB) Södertälje (Telge Energi AB) Umeå (Umeå Energi AB) Uppsala (Vattenfall Värme Uppsala AB) Västerås (Mälarenergi AB) Åtvidaberg (Forsaströms Kraftaktiebolag) Örebro (Sydkraft MälarVärme AB) Östersund (Jämtkraft AB) 0.2 Totalt Total Antal abonnenter Number of subscribers 1 Utelämnat värde innebär att företaget ännu ej börjat leverera fjärrkyla. Källa: Svensk Fjärrvärme 1 Missing value means that the company did not yet start to deliver distric cooling. Source: Swedish District Heating Association 14
15 15
16 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 17 Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter fördelade på ursprungsländer , miljoner ton Swedish net import of crude oil and petroleum products, by country of origin , million tonnes Import av råolja Import of crude oil Varav från / there of from Saudiarabien Saudi Arabia Övriga Mellanöstern Other Middle East countries Övriga OPEC-länder Other OPEC countries Nordsjön North Sea Övriga länder Other countries Oljeprodukter (netto import) Refinery products (net import) Anm. I och med det svenska EU-inträdet 1995, insamlades underlaget till den svenska utrikeshandelsstatistikenför varor på ett nytt sätt vad gäller handeln med EU-länder. Omläggningen påverkar indirekt även statistiken över handeln med icke EU-länder, vilket innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara med siffrorna för tidigare år. Från och med 1997 inhämtas underlaget direkt från oljebolagen till SCB, vilket innebär att statistiken är mer tillförlitlig jämfört med åren 1995 och Källa: SCB, blankett 401 och Energimyndigheten TABELL TILL FIGUR 18 Användning av oljeprodukter, inklusive utrikes sjöfart, , miljoner m 3 Use of oil products, including international marine bunkers, , million m Eldningsolja Medium-heavy fuel oils Eldningsolja Gas oil Dieselolja Diesel oil Flygbränsle Aviation fuels Bensin Petrol Totalt Total Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM. SCB. TABELL TILL FIGUR 19 Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, , dollar per fat Current nominal and real prices of light crude oil, , dollars per barrel Nominellt pris Nominal price Realt pris Real price Anm. ( ) avser Dubaiolja och (1976 ) avser Brentolja. Basår är Källa: och Världsbanken 16
17 TABLE Note: As a result of Sweden s membership of the EU from 1995, data for Swedish foreign trade in tangible exports to EU countries is now being collected in a different way. The change also indirectly affects the collection of statistics whit non-eu countries, which means that post-1995 figures are nor fully comparable with those for earlier years. Whit effect from 1997, information is supplied directly by the oil companies to Statistics Sweden, which means that foreign trade statistics from that year are more reliable than those for 1995 and Source: Statistics Sweden, Statistical Notices 401 and the Swedish Energy Agency. TABLE Source: Statistics Sweden. EN 20 SM. calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Note: ( ) refers to Dubai oil and (1976-) refers to Brent oil. Base year is Sourse: and The World Bank 17
18 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 20 Användning av energikol i Sverige , 1000 ton Use of steam coal in Sweden , 1000 tonnes Värmeverk Heating plants Kraftvärmeverk Combined heat and power stations Industri Industry Handelsträdgård Horticulture Totalt Total Källa: SCB; Statistiska meddelanden EN 20 SM. TABELL TILL FIGUR 24 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m, , TWh Final energy use in the residential and service sector etc, , TWh Oljeprodukter Oil products El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m m Bio fuels, peat etc Övriga bränslen Other fuels Totalt Total Totalt temperaturkorrigerat Total temperature-corrected Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM. SCB. TABELL TILL FIGUR 25 Elanvändning inom sektorn bostäder, service m m, , TWh, temperaturkorrigerad Use of electricity in the residential and service sectors etc, , TWh, temperature corrected Elvärme Electric heating Hushållsel Electricity for household purposes Driftel Electricity for common purposes El total Total electricity Anm. Temperaturkorrigering enligt Energimyndighetens metod. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 16 SM och EN 20 SM. 18
19 TABLE Source: Statistics Sweden, EN 20 SM. TABLE Source: Statistics Sweden. EN 20 SM. calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Note. Temperatur correction according to the method used by the Swedish Energy Agency Source: Statistics Sweden. EN 16 SM. EN 20 SM. calculations by the Swedish Energy Agency. 19
20 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 26 OCH 29 Slutlig energianvändning inom industrisektorn , TWh Final energy use in industry, , TWh Oljeprodukter Oil products Naturgas och stadsgas Natural gas and gasworks gas El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m m Biofuel, peat. etc. Kol och koks Coal and coke Totalt Total Produktionsindex 1990= Production index 1990=100 Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och EN 31 SM, SCB. TABELL TILL FIGUR 27 Industrins specifika oljeanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 1991 års priser Specific use of oil in industry, , kwh per SEK of production value, 1991 price levels Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Anm. Från och med 1993 är produktionsvärden hämtade från SCB:s omlagda nationalräkenskaper varför siffror från och med 1993 ej kan jämföras helt korrekt med tidigare siffror. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. TABELL TILL FIGUR 28 Industrins specifika elanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 1991 års priser Specific electricity use in industry , kwh per SEK of production value, 1991 price levels Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Exklusive elpannor Excluding electric boilers Anm. Från och med 1993 är produktionsvärden hämtade från SCB:s omlagda nationalräkenskaper varför siffror från och med 1993 ej kan jämföras helt korrekt med tidigare siffror. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. 20
21 TABLE 26 AND Source: Statistics Sweden, EN 20 SM. EN 31 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. TABLE Note. With effect from production figures have been taken from Statistics Sweden s revised national accounts, which means that figures from 1993 and later cannot be strictly compared with those from earlier years. Some figures have been revised since the previous edition. TABLE Note. With effect from 1993, production figures have been taken from Statistics Sweden s revised national accounts, which means that figures from 1993 and later cannot be strictly compared with those from earlier years. Some figures have been revised since the previous edition. 21
22 Energiläget i siffror 2003 TABELL TILL FIGUR 30 Slutlig energianvändning i transportsektorn , inklusive utrikes sjöfart, TWh Final energy use in the transport sector , including international marine bunkers, TWh Bensin Petrol Diesel/Eo Diesel/gas oil El Electricity Bunkerolja Bunkers oils Eo Medium/heavy fuel oils Flygbränsle m m Aviation fuels etc Naturgas inkl gasol Natural gas, including LPG Etanol Ethanol Totalt Total Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och 401, SCB. TABELL TILL FIGUR 31 TABLE 31 Total slutlig energianvändning i EU, 1985, 1990, 2000 och 2001, Mtoe Total final energy use in the European Union, 1985, 1990, 2000 and 2001, Mtoe Kol Coal Olja Oil Naturgas Natural gas Geotermisk och solenergi etc Geothermal and solar etc Förnybara energikällor Renewable energy sources El Electricity Fjärrvärme District heating Totalt Total Källa / Source: European Commission, Energy in Europe, 2001 Annual Energy Review (1985 och 1990). IEA Statistics Energy Balances of OECD Countries , 2003 edition (2000 och 2001). 22
Energiläget i siffror Energy in Sweden
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures 2004 Energiläget i siffror 2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax:
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Fakta och siffror. Energiläget. Facts and figures. Energy in Sweden
Fakta och siffror Energiläget Facts and figures Energy in Sweden Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 016-544 22 59 E-post: energimyndigheten@cm.se
Energiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 200 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges energitillförsel 2 2 Energy supply in Sweden 2 3 Sveriges totala energianvändning 2 3 energy
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
007 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010
Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka
Energiläget OH-serie, figur 1 56
Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Energiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2000
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2000 Energiläget 2000 Publikationen Energiläget, som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
006 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
2005 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Energiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen
Något ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Spanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Bioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION
Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Biobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning
Klimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat
HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Olika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Past 60 weeks. Prior period. 10 resp 90% probability, Past 60 weeks. Prior period. Max/min. Average,
Vattensituationen Vecka aug - 6 aug år 5, version: A Hydropower inflow per week /week Source: Nord Pool 7 6 Past 6 weeks 7 Accumulated hydro inflow 5 6 resp 9% probability, 96-5 Reservoir storage level
INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi
INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart
Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor
HA 17 SM 0708 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2007 I korta drag Importen ökade med 12
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2566-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-06-30 1 1 (1+30) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Stor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Energisystemet efter. A consumer perspective on the energy system after Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016
Fyra Four framtider Futures Energisystemet efter 2020 energy system after 2020 A consumer perspective on the Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016 Swedish Energy Agency Åsa Tynell
Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen. www.svebio.se
Svebios och AEBIOMs vision Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen g Ökad BNP och sjunkande utsläpp av klimatgaser beror på åökad användning av bioenergi i 200 190 Bioenergy GDP Growth Climate
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:
MED FOKUS PÅ PELLETS Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet Peter.Granborn@scandbio.com Telefon: 0510-285 30 kansliet@pelletsforbundet.se HÄR FINNS SCANDBIO Vi, 150 medarbetare inom Scandbio, producerar
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology
Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This
SVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.