Klimatstrategi Statusrapport

Transkript

1 Klimatstrategi Statusrapport

2 INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/ Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Vindbruksplanen antogs samtidigt av fullmäktige 2011 efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Kristianstad Biogas AB hade 2012 sitt andra verksamhetsår och uppförde en ny reaktor i Karpalund. Biogasförsäljningen slog återigen rekord och nådde under 2012 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Kommunen genomförde en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket Sverigebäst på upphandling med låg klimatpåverkan under Vindkraftsproduktionen uppgick 2012 till ca 127 GWh Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades Skånemejerier redovisar i sin koldioxidinventering att utsläppen minskat med 93 % tack vare investering i en ångledning från Allöverket med Klimp-bidrag. Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer har fortsätter. Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december Miljöbarometern innehåller alla väsentliga klimatdata Kristianstad blev 2011 uttagen som "Role model" i den stora FN-kampanjen för Resilient cities med f.n 1047 medverkande städer i hela världen - 2 -

3 Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 jämfört med Målet gäller även koldioxid separat. Måluppfyllelse: Utsläppen har växthusgaser har minskat med 30 % år 2011 jämfört med Allmänt Ca 40 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 20 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en tredjedel av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen och utsläppen ökar på grund av förändrad gödselhantering. Växthusgasutsläpp i Kristianstad 2011 Lustgas (N₂O) 21% HFC, PFC och SF₆ 2% Metan (CH₄) 19% Koldioxid (CO₂) 58% - 3 -

4 12,00 Växthusgaser/invånare CO 2 ekvivalenter 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Lösningsmedel Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Jordbruk Transporter 0, Växthusgasutsläpp fördelat per sektor (RUS) 2011 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har minskat med ca 30 % jämfört med basåret 1990 då utsläppen var ca ton. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 2020 jämfört med Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 2014 och 16 % till 2020 jämfört med Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 9 % mellan 2008 och Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 2008 var 34,1 MWh/inv var användningen beräknat som 3-årsmedelvärde 31,1 MWh/invånare, en minskning med 9 %

5 Energianvändning MWh/invånare Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jordbruk, skogsbuk och fiske Industri,byggverksamhet Hushåll Energianvändning fördelat per sektor (SCB + egen inventering av industrins gasolanvändning) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de uppsatta målen för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. MÅL 2009 till 2014 till 2020 MWh MWh % MWh % Kristianstads kommun Lokaler % % ABK Lokaler och bostäder % % AB Allön Lokaler % % Kommunen deltar i det nationella programmet för energieffektivisering som pågår med statligt stöd mellan 2010 och De uppsatta målen som inrapporterats framgår ovan. Ett energisparprogram (ESP) för kommunens byggnader antogs av tekniska nämnden Byggnadsbeståndet har inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram inom ramen för ESP. Energisparprogrammet (ESP) är ett kostnadsprojekt som fokuserar på att sänka C4 Tekniks energikostnader, detta uppfylls genom dels konverteringsvinster dels minskad energiförbrukning. Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 2007 till 50 % Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 47 % år var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %

6 Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin fördelade sig under Den fossila andelen är ca 39 % (fossila drivmedel, oljor och gasol). El 39% Energianvändning i Kristianstad 2011 (2264 GWh) Bensin och diesel 26% RME/Etanol 2% Biogas 1% Olja 5% Fjärrvärme 15% Trädbränslen 4% Gasol 8% Energianvändning i Kristianstads kommun 2011 (SCB + komplettering med gasol och biogas) Nedanstående diagram visar andelen förnybar energi i energisystemet i Kristianstad. Andelen har ökat över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. SCB statistik samt svensk elmix och lokal vindkraft. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel förnybar energi

7 Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Anm: Andelen förnybar i el i diagrammet har beräknats med hjälp av andelen förnybart i den svenska elmixen på följande sätt: Elbehovet i Kristianstad minskas med den lokalt producerad elkraften. Därefter multipliceras den aktuella svenska elmixen med nettoimportbehovet vilket tillsammans med den lokala produktionen ger summa förnybar el i Kristianstad. Förnybar el Mål: År 2025 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 500 GWh/år Måluppfyllelse 2012: 127 GWh/år (25 % av målet) produceras av 41 st vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 2012 med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh efter att ytterligare en turbin installerades Vindkraften byggs successivt ut; produktionen ökade med 35 % under fanns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på det nybyggda Naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998: 300 Förnybar el GWh/år Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft - 7 -

8 Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har minskat CO2-utsläppen med ca ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som 0,72 kg CO2/MWh värme. 600 Fjärrvärmeproduktion Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja LPG El Diagramuppgifter från C4 Energi. Fossilbränslefri kommun - kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Analysen av energianvändningen under 2012 visar att koncernen är fri från fossila bränslen inklusive drivmedel till ca 92 %. Av diagrammet framgår att en viktig faktor är att merparten av elen som upphandlas är förnybar. Fossila drivmedel 4,7% Förnybara drivmedel 2,1% Fossilbränslefri kommun 2012: 92 % Fossil värme 3,3% Fossil el 0,3% Förnybar el 31,5% Förnybar värme 58,1% - 8 -

9 Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har 43 byggnader konverterats till pellets. Diagrammet visar hur oljeförbrukningen har sjunkit över tiden. BIOGAS Oljeanvändning mellan (C4 Teknik) Mål: År 2020 ska 260 GWh biogas produceras i kommunen Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsbränsle. Måluppfyllelse: 2012 producerades ca 60 GWh biogas i Kristianstad varav 37,5 GWh såldes som fordonsbränsle Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan till vara och allt förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Biogasanläggningen i Karpalund producerar ca 40 GWh årligen. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till - 9 -

10 fordonsgasförsäljning. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 2011 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen Biogasproduktion Karpalund Reningsverket Härlövsdeponin Mängden producerad biogas i Kristianstads kommun (Kristianstads kommun) För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Biogas till fordon, MWh/år "Export" Mackar Tunga fordon Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten åter

11 förs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 10 % till 2015 jämfört med Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 2020 och 5 % respektive 10 % effektivare åren 2014 och 2020 jämfört med Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 5 % från 2007 fram till Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 31 % Inom Kristianstads kommun År 2012 såg den drivmedelsfördelningen i det geografiska området ut på följande sätt: Etanol 3% Biogas 5% Drivmedel 2012 Biodiesel 4% Bensin 38% Diesel 50% Bensin och diesel dominerar fortfarande stort som drivmedel. Andelen förnybart har dock ökat under senare år främst tack vare övergången till biogas i regiontrafiken. Etanol används dels som rent bränsle (E85) dels som låginblandning i bensin. Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel

12 Andel förnybara drivmedel i Kristianstad 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% Biodiesel Etanol Biogas 2,00% 0,00% Uppgifterna till diagrammet baseras på beräkningar av andelen etanol och biodiesel enligt publikationen Transportsektorns energianvändning 2012 utgiven av Statens Energimyndighet samt egna uppgifter på försäljning av biogas i Kristianstad. Diagrammet visar att utsläppen från transporter har minskat sedan 2007 beräknat som ett rullande 3-årsmedelvärde. Minskningen från 2007 uppgår till 5 % fram till CO2 utsläpp från transporter Ton CO Källa RUS

13 Transporter inom kommunkoncernen Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca MWh. Andelen förnybara bränslen är ca 31 %. Drivmedel i kommunkoncernen; 2012 Biogas 23% Tallolja 6% El 0% Diesel 61% E85 0% Låginblandning 2% Bensin 8% Andelen förnybart ökade från 21 % 2011 till 31 % 2012 huvudsakligen beroende på en ökad användning av biogas och upphandlingen av dieselkvalitén Evolution som innehåller 20 % tallolja. Nedanstående diagram visar hur antalet fordon inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Vid utgången av 2012 dominerade diesel som drivmedel (48 %) följt av gas (29 %) och bensin (23 %). Dessutom finns en elbil och en laddhybrid i koncernen Personbilar och lätta fordon Gas Diesel Bensin Källa: Miljöfordon Syds Miljöfordonsdiagnos

14 2012 betalades milersättning ut för ca mil i kommunens förvaltningar. De förvaltningar som betalar ut mest bilersättning är: Barn och utbildningsförvaltningen Arbete- och välfärdsförvaltningen Omsorgsförvaltningen mil mil mil JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 2015 jämfört med 2007 Måluppfyllelse: Jämfört med 1990 har utsläppen av metan och lustgas från jordbruket i kommunen minskat. Det beror framförallt på en minskad djurhållning. Metanutsläppen från gödselhantering har ökat. Orsaken är att fler väljer att lagra gödsel som flytgödsel. Ökad flytgödselhantering är ändå positivt eftersom det bidrar till minskade utsläpp av att lustgas (lustgas är en starkare växthusgas). Även lustgasutsläppen från mark (denitrifikation) har minskat. Det är en följd av mer trädesbruk, fånggrödor och rätt spridning av stallgödsel och minskade kvävegivor. Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund

15 ton Biogödsel och flytgödsel Rötad flytgödsel Biogödsel Rötning av flytgödsel och återförd biogödsel (ton/år) Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar men flera intressenter finns. AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Organiskt avfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads nya mål enligt aktuellt förslag till ny avfallsplan är att insamlingsgraden ska

16 öka till 70 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall har ökat över tid. 70% Insamlat matavfall (%) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 2012 skickades ca ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca MWh under Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. Källor: 1. Miljöbarometern med underlag från RUS och SCB 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar