Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet

Transkript

1 Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet

2 Levande skogar 1. Hur ska miljömålet levande skogar sättas, dvs hur mycket levande skog ska vi ha? 2. Givet att målet är bestämt, vilka åtgärder ska vidtas, hur når vi dit?

3 Levande skogar Fråga 1: svaret ges av vilka värden (nyttor) och kostnader som är förknippat med levande skogar Innebär att det krävs en precisering av vad som menas med levande skogar Innebär att vi måste veta hur olika åtgärder i samhället påverkar hur levande skogarna är Såväl ekologisk som ekonomisk information och kunskap behövs Fråga 2: Givet kunskap om hur olika åtgärder påverkar vägen mot målet så bör utgångspunkten vara att vidta de åtgärder som kostar minst Fråga 2: Styrmedel bör utformas så att åtgärder med lägst samhällskostnad vidtas först

4 Mål och åtgärder MC, MB Marginalkostnad Målet ska sättas så att det är balans mellan nytta och kostnad Nyttan, värdet, av levande skogar måste värderas, explicit eller implicit P bio 0 biodiversitet B* Marginalnytta (MB) biodiversitet Måste finnas en mätbar koppling mellan skydd av mark och nyttan (levande skogar) 0 P > a + m = skyddsvärt Nettomarginalkostnad P a m = samhällsekonomiskt rotnetto P = marknadspris, virke a = avverkningskostnad per enhet m = miljökostnad per enhet P > a + m = ej skyddsvärt Skyddad skogsmark Mark vars samhällsekonomiska skyddsvärde är positivt ska skyddas successivt. Såväl privatekonomiskt rotnetto som samhällsekonomiskt skyddsvärde måste beaktas bevarande

5 Mål och åtgärder målnivå a1 > a2 > a3 Område 1 och 2 bör skyddas, men inte 3 om man vill minimera bortfall av privatekonomiskt skogsbruksvärde Skyddad skogsmark Tar ej hänsyn till eventuella skillnader i miljövärde i resp område 0 (a1 m1) > (a3 m3) > (a2 m2) Skyddad skogsmark Område 2 och 3 samhällsekonomiskt lönsamt att skydda, trots relativt högt privatekonomiskt skogsbruksvärde Område 1 inte lönsamt, lågt miljövärde Korrelationen mellan skogsbruksvärde och skyddsvärde måste beaktas

6 Kostnadseffektiva styrmedel? Skatt på avverkningar som korresponderar mot miljövärdet (m1, m2, m3) Ersättning för att inte avverka som korresponderar mot miljövärdet (m1, m2, m3) Krav på naturvårdshänsyn som korresponderar mot miljövärdet (m1, m2, m3) Förbud mot skogsbruk i vissa områden (utan ersättning) Vilken typ av styrmedel/åtgärd som ska väljas beror till stor del på hur man ska se ägande/brukanderätten av skogsmarken

7 Skydda lagom? I rapporten är utgångspunkten att det finns en tydlig koppling mellan skydd av skog och miljönytta Utifrån detta kommer man fram till att målet kan nås om ca 20% av skogsmarksarealen undantas skogsbruk Hur man kommit fram till just detta (20%) är dock mycket oklart Skydda lagom är därför en något missvisande titel Skydda lagom, på riktigt, innebär att man balanserar nytta mot kostnader, en diskussion som till stor del saknas i rapporten Rapporten tycks snarare fokusera hur virkesbortfallet kan minimeras, givet ett minimibehov av skyddad skog

8 Skydda lagom 20% av produktiv skogsmark måste skyddas Minst hälften måste undantas skogsbruk och skyddas i reservat Resterande kan nås med naturanpassat skogsbruk Förutsätter att det är rätt områden som skyddas ( värdetrakter med värdekärnor och grön infrastruktur som förbinder värdetrakter). Implicerar ett virkesbortfall på 20 miljoner m3 årligen (ca 20% av årlig avverkning).

9 Samhällsekonomisk kostnad Samhällsekonomisk kostnad beräknas som förlust av virkesvärde (p-c)*δq (rotnetto*δq) Oklart vilket rotnetto, marginal eller genomsnitt? Ett 20% mindre tillgängligt virkesförråd är ingen marginell förändring, trots det hålls p och c konstant. Mer troligt att vi får relativt kraftiga marknadseffekter. P 0 Utbud (MC) A ΔQ A = förändring producentöverskott (rotnetto)

10 Samhällsekonomisk kostnad En minskning av virkesutbudet med 20% skulle få mycket stora priseffekter på skogsråvara En priselasticitet på -0.5 innebär en prisökning med 40%). Någon konsekvensbeskrivning av sådana effekter finns inte i rapporten. P 1 ΔP P 0 B A ΔQ Utbud Utbud Efterfrågan A = förändring producentöverskott (rotnetto) B = förändring konsumentöverskott A + B = samhällsekonomisk kostnad

11 Skydda lagom Verktyg för att nå målet (enligt rapporten)? Krav på förändrade brukningsmetoder Samma toleranströskel, oberoende av storleken på avverkningen Om miljövärdet per ha är oberoende av storleken på avverkningen så bör man ha samma krav oberoende av avverkningsstorlek Varierar miljövärdet mellan områden så ska också toleranströskeln variera (nivån beror på nyttan, värdet, av åtgärderna som krävs Naturvårdsavgift på inlevererat rundvirke Intäkterna används till att finansiera permanenta avsättningar (reservat) Ren beskattning som har liten koppling till det problem som ska lösas. Enda möjliga effekten är en omfördelning av kostnaden inom ägarkollektivet (man betalar till sig själv) Kopplar till vem som har ägande/brukanderätt till resursen

12 Skydda lagom Hur ska målet nås (enligt rapporten)? Ersättning för kolinlagring i skog som permanent undantas skogsbruk Minskar behovet av annan ersättning. (ersättningen sker i form av utsläppskrediter som man kan sälja). Kolinlagring i skyddad skog utgör inte nödvändigtvis någon samhällsekonomisk extra nytta I rapporten finns ingen beräkning av kolinlagringen i alternativfallet Det kan inte uteslutas att kolinlagringen skulle vara större ifall skogen brukas Det som ska va med i kalkylen är skillnaden i kolinlagring mellan alternativen (oavsett om det är + eller -)

13 Sammanfattningsvis Intressant och välskriven rapport. Lärorik genomgång av politiken och juridiken på området Inledningsvis sägs att olika handlingsalternativ ska jämföras. Svårt att se vad dessa alternativ är? Kostnadskalkylen är ganska rudimentär. Bortser från bl.a. marknadseffekter Saknar en mer ingående diskussion kring värdet av olika nivåer på levande skogar Vad kostnaden blir är nu närmast ointressant, eftersom målet tas för givet. Detta är fel väg att gå. Måste vi inte bestämma mål utifrån vilka nyttor vi får, relativt kostnaden