Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Transkript

1 Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson

2 Bakgrund En del misstror samhällsekonomiska kalkyler: - Tunnelbanan i Stockholm inte skulle ha varit samhällsekonomiskt lönsam att bygga. Ex: 25 maj 2010, SVD s brännpunkt: Stockholms tunnelbana hade inte kunnat räknas hem med dagens kalkylmetoder för infrastruktur. Är anekdoten sann - givet modellsystem vi har? I så fall ska vi vara lite oroade för om CBA som beslutsunderlag!

3 Varför skulle kalkylerna vara missvisande? Inget hokus pokus. Det mesta är insparad restid, ökad säkerhet och mindre utsläpp. Vi är rätt bra på att värdera dessa i pengar. Men underskattar nyttan av Kortare restider Tillväxt- eller agglomerationseffekter Strukturerande markanvändning. Hur viktiga är dessa effekter. Tunnelbanan visar en övre gräns.

4 Ta bort tunnelbanan gör CBA

5 Trafikeffekter av tunnelbanan idag Trafikarbetet ökar miljoner fkm/dag Kollektivtrafikandelen minskar kraftigt 60% 50% Med tunnelbana Utan tunnelbana 40% 30% 20% 10% 0% Arbete Övrigt Summa Arbete Övrigt Summa Andel resor som bilförare Andel resor med kollektivtrafik

6 Minskning av antalet resor om tunnelbanan tas bort

7 Kostnader för t-banan Gröna linjen (Tb 1) Röda linjen (Tb 2) Blå linjen (Tb 3) Vagnhallar verkstäder Tunnelvagnar Nomin års ell års pris pris Likriktarstationer Summa Uppräknat med byggprisindex ca 54 mdr Kostnader exkl Bagarmossen-Skarpnäck Inkl Mörby C-Täby C

8 [1] ### Fotnot om sättet vi räknar skattefaktor på. CBA NNK 2-13 beroende på investeringskostnaden. Nyttor Minskade restider bil, arbetsresor 4 Minskade restider bil, övriga resor 2 Minskade restider kollektivtrafik, arbetsresor 30 Minskade restider kollektivtrafik, övriga resor 44 Minskad trängsel kollektivtrafik, arbetsresor 121 Minskad trängsel kollektivtrafik, övriga resor 131 Summa konsumentöverskott 332 Trafikering 21 Biljettintäkter inkl. moms 36 Summa producentöverskott 15 Utsläpp 3 Olyckor 4 Summa externaliteter t 7 Trängselavgifter 0 Momsintäkter biljetter 9 Bensinskatt 4 Summa budgeteffekter 5 Nettonuvärde 359 Skattefaktor 1 Investeringskostnad 25 miljarder 5.25 Skattefaktor 1 Investeringskostnad 110 miljarder 23.1 Investeringskostnad JA (fallet 25 miljarder) 0 Investeringskostnad JA (fallet 110 miljarder) 0 NNK Investeringskostnad 25 miljarder 13.1 NNK Investeringskostnad 110 miljarder 2.1

9 1. Externa arbetsmarknadsnyttor Tunnelbanan har skapat tillgänglighetsvinster li t i t men i slutändan tillfaller andra: till exempel markägare och skattebetalarna. Om alla marknader är perfekta så fångas alla nyttor i transportmodellen. Men marknaderna är inte perfekta Inkomstbeskattning och agglomerationsbeskattning g

10 Externa arbetsmarknadseffekter - vad är det? Tillgänglighetsvinst = Tidsvinst*(individens tidsvärde) Ofta för låg, inte differentierad saknas + fler arbetade timmar*skattesats + höjd genomsnittslön*skattesats t + (fler personer sysselsatta)*(det offentligas vinst av detta) + (höjd genomsnittslön) Agglomerationseffekter

11 2. Tidsvinsterna underskattade Tillgänglighetsvinst = Ibland felberäknad Tidsvinst*(individens tidsvärde) Ofta för låg, inte differentierad saknas + fler arbetade timmar*skattesats + höjd genomsnittslön*skattesats t + (fler personer sysselsatta)*(det offentligas vinst av detta) + (höjd genomsnittslön) Agglomerationseffekter

12 Att formulera sitt UA och sitt JA? Innan tunnelbanan fanns en spårvagn. Antag att denna varit kvar Modernisering/reinvesteringar 20 procent av tunnelbanans investeringskostnad Halva kapaciteten, halva turtätheten halva hastigheten

13 3. Effekter på planeringen har kollektivtrafikinvesteringen strukturerande effekter? Inga markanvändningseffekter i CBA. Missgynnar det koll? Stockholm hade sett annorlunda ut? Integrerad planering och investering Staden ägde marken/trångboddhet Simulera i en markanvändningsmodell Markanvändning svårare att prediktera än trafiken Färre planerare - olika mål? Mindre återhållande krafter Preferenser ändras

14 Effekter på planeringen

15 Markanvändningen påverkar utsläpp mer än tunnelbanan! Transportarbetet är 8 procent lägre i den simulerade (utan TB) 30 procent högre för arbetsresande 49 procent lägre för övrigt resande Gång och cykel: 43 resp 33 procent

16 Effekter på planeringen Annorlunda preferenser? Utbudsproblem? Arbetsplatserna ligger i centrum hade det varit annorlunda?

17 NNK Investeringskostnad 25 miljarder NNK Investeringskostnad 110 miljarder Nyttor A1 A2 B Minskade restider bil, arbetsresor Minskade restider bil, övriga resor Minskade restider kollektivtrafik, arbetsresor Minskade restider kollektivtrafik, övriga resor Minskad trängsel kollektivtrafik, arbetsresor Minskad trängsel kollektivtrafik, övriga resor Summa konsumentöverskott Trafikering Biljettintäkter i inkl. moms Summa producentöverskott Utsläpp Olyckor Summa externaliteter Trängselavgifter Momsintäkter biljetter Bensinskatt Summa budgeteffekter Nettonuvärde Skattefaktor 1 Investeringskostnad 25 miljarder Skattefaktor 1 Investeringskostnad 110 miljarder Investeringskostnad JA (fallet 25 miljarder) Investeringskostnad JA (fallet 110 miljarder)

18 Slutsatser Tunnelbanan var lönsam när den byggdes Standardkalkylen underskattar nyttan av minskar trängsel arbetsmarknadsnyttor Effekter på markanvändningen måste planeras Nackdel med planering längs spårplanering? Tunnelbanan kanske inte så långt ut? En kalkyl inte en sanning Ett sätt att ärligt/systematiskt redovisa effekter och antaganden