Samlad effektbedömning

Transkript

1 Samlad effektbedömning 1(8) Samlad effektbedömning OBJEKT: INFARTSPARKERINGAR DATUM FÖR UPPRÄTTANDE REV UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER KARTBILD SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Det är nödvändigt för trafikens upprätthållande att genomföra objekten och därmed är de samhällsekonomiskt lönsamma. Eftersom det inte går att konstruera realistiska referensalternativ är det inte meningsfullt att belägga lönsamheten med Nettonuvärdeskvoter. SL s stomnät bestående av spårtrafiken samt blåbussarna har goda förutsättningar att fånga upp en betydande del av såväl dagens som framtidens arbetspendling. Avgörande för kollektivtrafikens framgång är därför resenärernas möjlighet att göra effektiva och bekväma byten. För att cykel och bil ska fungera väl att kombinera med stomtrafiken måste det finnas väl fungerande parkeringsmöjligheter. BAKGRUND

2 2(8) Nuläge SL strävar hela tiden efter att öka det kollektiva resandet. Ett sätt att göra det är att få fler resenärer att kombinera bil- cykel- och kollektivtrafikresor. SL s stomnät bestående av spårtrafiken samt blåbussarna har goda förutsättningar att fånga upp en betydande del av såväl dagens som framtidens arbetspendling. Avgörande för kollektivtrafikens framgång är därför resenärernas möjlighet att göra effektiva och bekväma byten. För att cykel och bil ska fungera väl att kombinera med stomtrafiken måste det finnas väl fungerande parkeringsmöjligheter. Infartsparkeringar byggs på mark som ofta är attraktiv för andra ändamål varför det kan vara stor konkurrens om marken och svårt att få kommunerna att upplåta den för detta ändamål. De infartsparkeringar SL byggt i Stockholms län är alla ett resultat av ett nära samarbete med länets kommuner. I Stockholm stad ansvarar Stockholm parkering för infartsparkeringarna ( Parkeringarna marknadsförs via SL s hemsida och kartor samt på kommunernas hemsidor. Idag kan SL erbjuda ca parkeringsplatser fördelade på knappt 100 olika platser Beläggningsgraden totalt var i april 2008, 78%. Problem och önskemål Utöka antalet infartsparkeringsplatser med nya platser per år vid attraktiva kollektivtrafikpunkter. Förslag till åtgärd Utbyggnad av infartsparkeringar för att tillskapa ett ökat antal bil- och cykelplatser i bra kollektivtrafiklägen. Ett flertal studier/utveckling pågår inom området. Möjligheten att kombinera infartsparkeringar med kringservice. Lösningar som möjliggör infartsparkeringar i flera plan för att minimera markbehovet utan att problem uppstår med trygghet och säkerhet. IT-stöd och dynamisk information. EKONOMI OCH PLANERING

3 3(8) Anläggningskostnad inkl. riskbedömning och ev. finansiering (anläggningskostnad i prisnivå och i prisnivå (exkl. skattefaktor) Vid anläggandet av infartsparkeringar bekostar SL projektering samt anläggning under förutsättning att berörd kommun tillhandahåller mark samt står för drift- och underhåll av infartsparkeringen. SL s kostnad uppgår till 15 mnkr/år i prisnivå Komplexitet och möjlighet till etappindelning Utbyggnadstakten de närmaste åren ligger på ca nya infartsparkeringsplatser per år. I första hand byggs markparkeringar men svårigheten att hitta tillgänglig mark leder till att vi i framtiden kommer se fler flerplanslösningar och samarbeten med andra aktörer såsom service- och köpcenter Tidshorisont Arbetet pågår löpande Planeringsläge, fysisk och ekonomisk plan SL tillsammans med länets kommuner identifierar lämpliga platser för nya infartsparkeringar samt utökningar av befintliga infartsparkeringar. SAMMANHANG Andra förutsättningar av betydelse samt relation till andra åtgärder PRISSATTA EFFEKTER SLs analysmetoder SLs bytespunkter SLs linjenät bygger på konceptet Hela Resan vilket innebär ett ansvarstagande för trafikantens resa från start till mål inkluderande tidsanpassade byten till i första hand Stomnätet i närliggande bytespunkter med hög komfort. SLs Stomnät består av all spårtrafik vissa radiella busslinjer mot Innerstaden från trafiksektorer utan spårtrafik vissa tvärgående busslinjer mellan trafiksektorer de fyra Blåbusslinjerna i Innerstaden De bytespunkter som ingår i underlaget till Åtgärdsplaneringen planeras för ombyggnad/uppgradering därför att kommunala stadsbyggnadsobjekt kräver förändringar, för att en förväntad trafikantökning kräver ny utformning eller för att t ex

4 4(8) nya spårutbyggnader kräver förändrade bytespunkter. Ibland föreligger alla dessa anledningar för en och samma bytespunkt. Höjda komfortkrav kan också vara ett skäl. Infartsparkering är en viktig beståndsdel i en bytespunkt och en nödvändighet för SLs ovananämnda ansvarstagande för Hela Resan. Att utvärdera objekten med gängse samhällsekonomisk metodik låter sig svårligen göras Prissatta effekter enligt SLs analysmetoder 1 Kalkylförutsättningar (specifika för Åtgärdsplaneringen där inte annat anges) Diskonteringsår 2010 Byggtid, antal år (projektspecifik) Byggstartår (kalkylmässigt) 2010 Trafikstartår (kalkylmässigt och projektspecifikt) = 2010+Byggtid Kalkylperiod från trafikstart 40 år Bedömningsperiod (byggtid + kalkylperiod) Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år Prisnivå Prognosår och scenario 2020 EET ASEK nivå 4 Nyckeltal Nyckeltal samhällsekonomisk. effektivitet 2 (Huvudanalys) Inv.kostn 85 % Huvudanalys Inv.kostn 50 % Noll trafiktillväxt efter år 2020 (Inv.kostn 50 %) Hög trafiktillväxt (1,5 ggr normal) efter år 2020 (Inv.kostn CO2 värdering 3,50 kr/kg (Inv.kostn 50 %) 50 %) Nettonuvärde Nettonuvärdeskvot, NNK 1 Alternativt enligt annat verktyg eller handräkning. När Samkalk har använts får det resultatuttaget utgöra grund för tabellen. 2 Nettonuvärde=Nytta-(Investeringskostnader minus Restvärde), NNK=Nettonuvärde/(Investeringskostnad minus Restvärde), NK=Nettonuvärde/Kostnader (Kostnader=Investering, Drift, Underhåll och Reinvestering).

5 5(8) Nyttokostnadskvot, NK Investeringskostnad minus Restvärde (diskonterad, inkl. SF) Nyckeltal Kostnadseffektivitet 3 Restid: Nyckeltalen beräknas endast för huvudanalysen Samhällsekonomisk effekt för Huvudanalys Effekt prognosår 2020 Nuvärde, miljoner kr* Resenärer Restid** Persontimmar Mkr Reskostnad Mkr/år Mkr Vägavgift/vägskatt Mkr/år Mkr Restidsosäkerhet, förseningar Persontimmar Mkr Komfort Mkr/år Mkr Godskunder Transporttid Tontimmar Mkr Transportkostnad Mkr/år Mkr Vägavgift/vägskatt Mkr/år Mkr Restidsosäkerhet, förseningar Tontimmar Mkr Övriga effekter godskunder Mkr/år Mkr Trafikföretag Biljettintäkter Mkr exkl moms Mkr Trafikeringskostnad*** Mkr exkl moms Mkr Budgeteffekter Drivmedelsskatter, moms, banavgifter Mkr/år Mkr Externa kostnader Tågtrafik Mkr/år Mkr Övrig trafik**** Mkr/år *****Mkr Övrigt Buller Mkr/år Mkr Plankorsningar väg/järnväg Mkr/år Mkr Barriär Mkr/år Mkr Annan Mkr/år Mkr Drift&Underhåll, väg Mkr/år Mkr Drift&Underhåll, jvg - Mkr Reinvesteringar, jvg - Mkr Investeringskost50% minus restvärde inkl. SF (disk) - Mkr Nettonuvärde - Mkr * Hela kalkylperioden; alltså även baserat på prognos för år 2030 ** Inklusive förseningar *** Netto spår- och busstrafik (inklusive bussdepåer), ban- och fordonsunderhåll **** Busstrafik och privatbil 3 Kostnadseffektiviteten beräknas som annuitetsberäknad kostnad (ej restvärdesjusterad kostnad) dividerat med effekten för prognosår 1 för åtgärden

6 6(8) ***** Netto av externa kostnader och budgeterade effekter Tabell: Förändrade utsläppsvolymer av luftföroreningar (ton per år) och koldioxid (1000 ton per år) UA-JA Färdmedel HC NOx SO2 Partiklar CO2 Tåg Övrig spårtrafik Flyg Buss Personbil Yrkestrafik väg Totalt all trafik Fördelning av Nyttor och Kostnader för Huvudanalys 50%, diskonterat till år 2010 Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): EJ PRISSATTA EFFEKTER Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning/uppskattad storleksordning Buller* (om ej med i kalkyl) Om sådana uppgifter finns, markeras annars med - Påverkan landsbygd Påverkan tätort En parkering anläggs Färre bilar Påverkan naturområden Exploateringseffekter Arbetsmarknadseffekter Restidsosäkerhet/trängsel Enklare att resa kollektivt Enklare att pendla Minskad trängsel (om ej med i kalkyl) Ev. fler relevanta effekter/mått

7 7(8) *För effekter som har utretts separat hänvisas till referens i referenslistan. Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): FÖRDELNINGSEFFEKTER MÅLUPPFYLLELSEBEDÖMNING Transportpolitiskt mål Delmål: Tillgänglighet Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse Syftet är att genom bättre utformning av den fysiska miljön möjliggöra ett enklare byte mellan olika trafikslag. På alla infartsparkeringar anläggs särskilda platser för funktionshindrade i nära anslutning till stationsentré eller hållplats. Delmål: Transportkvalitet SL har tidigare gjort ett förslag på hur man ska kunna bedöma nyttan för infartsparkeringar. Förslaget syftar inte till att avgöra om en viss infartsparkering är samhällsekonomiskt lönsam eller inte, utan ska ses som ett hjälpmedel för prioritering mellan olika infartsparkeringar. Delmål: Säkerhet Delmål: Miljö Delmål: Regional utv. Parkeringarna utformas med god belysning, korta gångavstånd, handikapplats och god insyn och överblick. SL strävare efter att lokalisera nya infartsparkeringar till service och handelsplatser där det finns vakande ögon och en jämn ström av besökare. För att en infartsparkering ska vara samhällsnyttig och bra ur miljöhänseende ska den ha ett så lokalt upptagningsområde som möjligt. Målet är att sträva efter så korta bilresor som möjligt för att minska resandet med bil. Bättre bytespunkter leder till ökad andel hela resor med kollektivtrafik och ger också förutsättningar för kombinationsresor som delvis utförs med bil eller cykel och delvis med kollektivtrafik. Åtgärden kan därmed sägas gynna god miljö och en säker trafik. Delmål: Jämställdhet Det blir lättare att arbetspendla En nyligen genomförd kundundersökning av infartsparkerandet visar att infartsparkeraren har följande profil; -65% kvinnor och 35% män -76% gör ett ärende på väg till infartsparkeringen. De flesta hämtar/lämnar -48% gör ett ärende på väg från infartsparkeringen, Hälften gör en inköpsresa

8 8(8) En infartsparkering underlättar mao vardagen för både kvinnor och män. Det övergripande målet* * Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet. Målkonflikter Hur väl uppfylls projektmålen? (Upprättarens bedömning av om åtgärden får önskade effekter) REFERENSER