Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Transkript

1 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna har succesivt blivit längre som följd av den ökande belastningtningen av alla typer av järnvägstrafik. Förslag till att påbörja byggandet av en ny stambana har bedömts vara en bra lösning som medför både en uppdelning i snabb/långsam trafik, som avlastar de befintliga stambanorna och som tillåter högre hastighet och bättre restider. Åtgärdens syfte: Öka kapaciteten och minska känsligheten för störningar på Södra och Västra stambanan samt korta restiderna. Minska koldioxidutsläppen genom att underlätta för överflyttning av flyg- och vägtrafik till järnväg. Förslag till åtgärd: Kostnaden är ca. 127 mdkr i prisnivå En ny dubbelspårig järnväg för höghastighetståg upp till 320 km/h mellan Stockholm och Göteborg/Malmö via Jönköping. Delarna Mölnlycke - Bollebygd samt Järna - Linköping förutsätts dock vara bygda i jämförelsealternativet. Delen Stockholm - Göteborg är lika för US1, US2B och US5 med stopp för höghastighetståg i Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Mellan Jönköping och Malmö går US5 via Växjö, Hässleholm och Lund. Dessutom kommer ett antal storregionala linjer, med fler stopp, trafikera de nya banorna men också ansluta från befintliga banor. Sida 1 av 5 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.15

2 Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet Olönsam 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Godstransporter Restid: ,4 kptim/år Restid gods: -41,4 kptim/år Persontransp.företag Biljettintekter: 2710,6 mnkr/år Dödade och svårt skadade: -16,92 DSS/år CO2-utsläpp: -73,36 kton/år Utsläpp av luftföroreningar 697 Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Budgeteffekter SamEk Inv. Annuitetskostnad: 5257 mnkr/år Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= -0,1 ᶲ Informationsvärde NNK = MELLAN NNK-i KA *= -0,3 ᶲ NNK-idu= Effekter som inte har värderats i kalkylen -0,1 ᶲ Berörd/påverkad av effekt Miljö Godstransporter Persontransportföretag Bedömning Ingen effekt Ingen effekt Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Överflyttning av gods från väg till järnväg Buller, barriär och grundvatten Intrång av ny bana Minskad försening, överflyttning utrikes flyg Ökad kapacitet på befintliga banor Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Drift, underhåll och reinvestering Stora såväl positiva som negativa ej prissatta effekter gör Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Försumbart sammanvägningen svår. * Känslighetsanalys med högre kostnad; succesivkalkyl 85% eller motsvarande ᶲ NNK omfattar inte alla beräkningsbara nyttor Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Nationellt Västra götaland, Stockholm Kommunvis fördelning Bollebygd Boxholm Trafikanter, transporter, externt berörda Näringsgren Svårbedömt Spår Flygbolag Trafikslag Flyg Ålder Personer mellan 18 och 65 år Länsvis fördelning Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Ej relevant Ej relevant Sida 2 av 5 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.15

3 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Inget bidrag bidrag & Bedöms inte fn Målkonflikter Åtgärden medför förbättrad tillgänglighet för medborgare och näringsliv samt minskad klimatpåverkan. Påverkan på klimatet har sammantaget bedömts minska men byggskedet medför även ökad klimatpåverkan. Dock medför de nya banorna intrång i natur- och kulturmiljö samt landskapsbilden. Även om man försöker undvika känsliga och värdefulla miljöer kommer så här omfattande utbyggnad innebära betydande intrång. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Den samhällsekonomiska analysen pekar på att åtgärden är olönsam men osäkerheten är stor. Minskade koldioxidutsläpp bidrar till ökad ekologisk hållbarhet. Ökat intrång i värdefulla naturmiljöer kan troligen inte helt undvikas vilket kan påverka den ekologiska hållbarheten negativt. Sammantaget bedöms dock den ekologiska hållbarheten påverkas positivt. Minskad risk för trafikolyckor och ökad tillgänglighet för grupper utan bil påverkar den sociala hållbarheten positivt. Sida 3 av 5 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.15

4 5 Process, Bilagor & Referenser Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: , Fredric Almkvist, trafikanalytiker, WSP 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: , Niklas Alvaeus, trafikanalytiker, Trafikverket 3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: Niklas Alvaeus, trafikanalytiker, Trafikverket Fredric Almkvist, trafikanalytiker, WSP Lena Wieweg, trafikanalytiker, Trafikverket Christina Ripa, trafikanalytiker, Trafikverket Anne Andersson, målstrateg miljö, Trafikverket Peter Bernström, långsiktig planerare, Trafikverket Lennart Lennefors, långsiktig planerare, Trafikverket Peter Fredriksson, långsiktig planerare, Trafikverket 4. Skickad till kvalitetsgranskning av: , Niklas Alvaeus, trafikanalytiker, Trafikverket 5. Kvalitetsgranskning av enheten för Samhällsekonomi och modeller: ; Pär Ström, samhällsekonom, Trafikverket ; Veronika Martini, samhällsekonom, Trafikverket 6. Godkänd av: ; Peo Nordlöf, chef Samhällsekonomi och trafikprognoser, Trafikverket ; Håkan Persson, chef Strategisk planering, Trafikverket Bilaga A: Introduktion till Samlad effektbedömning se Bilaga B: Sampersriggning Bilaga C: Samkalkresultat_underlagsPM_Sverigeförhandlingen_US5_2030 (150326).docx Bilaga D: Kostnadssammanställning_höghastighetsbanor.xlsx Bilaga E1-E3: Beräkningsbara nyttor utöver Samkalk Referens 1: Trafikverket (2012), Framtida kapacitetsefterfrågan, publikation 2012:114 Referens 2: Trafikverket (2014), Fördjupat underlag avseende nya stambanor mellan Stockholm- Göteborg/Malmö Referens 3: Banverket (2010), Förstudie, Götalandsbanan delen Linköping - Borås, Slutrapport, Referens 4: Banverket (2007), Förstudie, Bollebygd - Borås, Beslutshandling, Referens 5: Banverket (2010), Förstudie, Almedal - Mölnlycke, Slutrapport, Referens 6: PM - Höghastighetsbanor inom Sverigeförhandlingen resultat av prognos, effekter samt regional fördelningsanalys med Sampers/Samkalk, Trafikverket, Referens 7: Trafikering med nya höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg/Malmö, Trafikverket, Sida 4 av 5 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.15

5 Referens 8: Höghastighetsbanornas betydelse för regional utveckling (Dynlok), Jönköping International Business School, maj 2015 Referens 9: Regionalekonomiska analyser av Sverigebygget (Samlok), WSP, Sida 5 av 5 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.15