Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092

Transkript

1 Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan är 7 km lång och är en del i ett viktigt pendlingsstråk som har stora årsvariationer. Det råder framkomlighetsproblem, främst under sommarhalvårets turistsäsong. Avsaknaden av ett parallellvägsystem gör att jordbrukets transport under sommaren ytterligare begränsar kapaciteten. Området kännetecknas av mycket höga natur- och kulturvärden. Hastighetbegränsningen är i dag 80 km/h utanför tätorterna. Åtgärdens syfte: Förbättrad kapacitet och trafiksäkerhet under vissa perioder samt framkomlighet och tillgänglihet för olika trafikantgrupper. Syfte med SEB är underlag till regional plan Förslag till åtgärd: Kostnaden är 95 mnkr i prisnivå Vägen byggs om i befintlig sträckning mellan Glömminge och Rälla till mötesfri landsväg, 100 km/h. I anslutning till vägen byggs också ett parallellvägssystem som kan användas av cykeltrafik, jordbrukstrafik och övrig lokaltrafik. I Glömminge och Rälla görs mindre trafiksäkerhetsåtgärder men inte mötesseparering. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

2 Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 247 Negativt Positivt Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Godstransporter Persontransp.företag Restid personbil: -33,4 kftim/år Restid lastbil: -1,9 kftim/år Samhällsekonomisk analys Trafiksäkerhet Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= 1,90 Berörd/påverkad av effekt Dödade och svårt skadade: -0,27 DSS/år CO2-utsläpp: 0,093 kton/år Utsläpp av luftföroreningar Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell DoU-kostnad: 0,6 mnkr/år Annuitetskostnad: 5,2 mnkr/år Informationsvärde NNK = Bedömning HÖG Sammanvägd bedömning NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkylen ######### NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning 1,70 Klimat Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Miljö Hälsa Landskap Försumbart Negativt Negativt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Breddning och mitträcke ökar intrånget i landskapet Resenärer Positivt Ökad framkomlighet för gång och cykel Godstransporter Positivt Minskad risk för störningar Övrigt Persontransportföretag Försumbart Positivt Marginell påverkan Trafiksäkerhet Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Övrigt Negativt DoU för parallellväg Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Försumbart Postiva effekter från parallellvägnätet men ökat intrång. *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande 3. Fördelningsanalys Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Män Regionalt Län Kalmar Borgholm Resenärer Turism Bil Kommun Trafikanter, transporter, externt berörda Landskap Näringsgren Trafikslag Åldersgrupp Vuxna: år Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

3 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Positivt&Negativt Positivt Negativt Positivt Inget bidrag Bedöms inte fn Negativt Negativt Negativt Målkonflikter Målkonfliker uppstår mellan mål om minskad klimatpåverkan och mål om ökad framkomlighet Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och bidra till ökad trafiksäkerhet och möjligheter för cykeltrafik. Breddning och mitträcke medför dock ökat intrång i landskapet. Högre framkomlighet kan på marginalen medföra ökad biltrafik. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

4 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Lv 136 Glömminge - Rälla Ärendenummer TRV 2015/14390 Objekt-id VSO092 Sammanhang Objektet ingår i regional plan Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt Kalmar Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Åtgärdsvalsstudie Åtgärdsvalsstudie Väg 136 delen Algutsrum Borgholm, Trafikverket, Utkast Sträckan Algutsrum-Borgholm är antagen till regional plan Ej prövat Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Nej Okänt Okänt Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Okänt 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

5 1.3 Nuläge och brister Väg 136 sträcker sig från södra till norra Öland, och är den största vägen på ön. Vägen går mestadels längs Ölands västra sida. Vägen är klassad som primär länsväg, och har en stor variation gällande bredd, standard och hastighet. På sommarmånaderna har vägen, mestadels som följd av turisttrafiken, ett mycket högt flöde vilket tillsammans med den stora mängden direktanslutningar samt jordbrukstrafiken skapar stora kapacitetsproblem. För att nå norra Öland från fastlandet är väg 136 nästintill ett måste, alternativ med mindre sekundära länsvägar på öns östra sida finns att ta men är mindre gena. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöden Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Blandat jordbrukslandskap. Bebyggelse finns bitvis nära vägen Livsmedel finns i mindre byar, övrig handel finns i Borgholm, Färjestaden eller Kalmar Kunskap saknas Pendlingstrafik samt turisttrafik och jordbrukstransporter Kunskap saknas Kunskap saknas Cykelvägens längd: Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 6,6 km Vanlig väg, 9 m, 80 km/h f/d varav 7 % lastbilar 1.4 Fyrstegsanalys Fyrstegsprincipen har använts inom ÅVS. Åtgärderna som beskriva i SEB bedöms vara de som bäst uppfyller ÅVS-målen. 1.5 Syfte Förbättrad kapacitet och trafiksäkerhet under vissa perioder samt framkomlighet och tillgänglihet för olika trafikantgrupper. Syfte med SEB är underlag till åtgärdsplanering, regional plan TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

6 1.6 Förslag till åtgärd/er Väg 136 byggs om i befintlig sträckning mellan Glömminge (korsningen väg 958) till Rälla. Vägen byggs som 2+1-väg med 100 km/h. I anslutning till vägen byggs också ett parallellvägssystem som kan användas av cykeltrafik, jordbrukstrafik och övrig lokaltrafik. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? vägen byggs om i befintlig sträckning till 2+1-väg 100km/h Vilka steg 4-åtgärder ingår? Ny parallellväg på hela sträckan Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Cykelvägens längd: Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 6,6 km (oförändrat) Gles mötesfri landsväg 2+1, 9-13 m, 100 km/h f/d varav 7 % lastbilar (oförändrat) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

7 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad VSO092 Lv 136 Glömminge - Rälla, GKI GKI 50 % Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Eventuellt kandidat till regional plan GKI 50 % 1.8 Planeringsläge ÅVS pågår. Stråket Brofästet - Borgholm är utpekat i gällande regional plan Bland annat nämns ny väg förbi Glömminge men i övrigt saknas specificerade åtgärder. 1.9 Relation till andra åtgärder Del 2 av 3 delsträckor 1.10 Övrigt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

8 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Person2014/40/60_ Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Gods2014/40/60_ Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscenario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scenario Se gods- och personprognos Näringslivsscenario Se gods- och personprognos Övrig scenarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Ingen trafikomfördelning. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

9 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Tidsperiod Lastbil Huvudscenario Personbil 16% Kommentar till tabell 2.2: De trafikuppräkningstal som har använts för lastbil är för Kalmar län, övriga vägar. För personbil används trafikuppräkningstalen för Kalmar. 22% Referensscenario: 20% 37% Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad GKI 50 % Basår för penningvärde medel 2014-medel medel 2014-medel Nominell åtgärdskostnad 95 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

10 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk investeringskostnad inkl skattefaktor (mnkr) Nettonuvärde* (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys GKI 50 % ,90 1,70 * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg RESENÄRER Restid - personbil Reskostnad - personbil minskad restid personbil -33,4 kftim/år reskostnad personbil 0,4 mnkr/år -6 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

11 TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - lastbil Reskostnad - lastbil Gods-kostnad Restid lastbil Reskostnad lastbil Godskostnad -1,9 0,0 0,0 kftim/år 25 mnkr/år mnkr/år 1 PERSONTRANSP ORTFÖRETAG Ej beräknat 0 Ej relevant TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet - totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade ,01 pers/ år - -0,26 pers/ år - 60 KLIMAT CO2-ekvivalenter Avser koldioxid 0,09 kton/ år -6-6 Luft Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Luft - Partiklar Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid Partiklar -0,216-1,455 0,000-0,004 ton/år - ton/år - ton/år - ton/år Människors hälsa - buller Effekt från buller -22 BEVA 2.0 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ej beräknat 0 Ej relevant BUDGETEFFEKTER Samtliga budgeteffekte r Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - under budgeteffekter - ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 0 Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

12 INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej beräknat 0 Ej relevant DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnad under kalkylperioden 0,6 mnkr/år Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl investeringskostnad (används endast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej beräknat 0 Ej relevant MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekten år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 5 mnkr/ år NETTONUVÄRDE Diagram med diskonterade nyttor och kostnader TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

13 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av Restidsosäkerhet Risken för störningar minskar med parallellvägar då långsamtgående jordbruksmaskiner kan separeras från övrig trafik. Positivt Upprättar en RESENÄRER Restid - total Ny parallellväg ingår inte i kalkylen. Den nya vägen kan minska restiden för vissa resenärer. Korsningssanering ingår för 2+1 väg och kan förlänga restiden för vissa resenärer. Dessa två effekter står mot varandra och totalt bedöms effekten som försumbar. Försumbart Positivt Upprättar en TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Framkomligh et gång- och cykeltrafik Restidsosäkerhet Restid - lastbil Den nya parallellvägen ingår inte i kalkylen. Parallellvägen ger en positiv framkomlighetseffekt för GCtrafik som kan använda vägen. Detta gynnar framförallt barn och unga som inte har möjlighet att resa med bil. Risken för störningar minskar med parallellvägar då långsamtgående jordbruksmaskiner kan separeras från övrig trafik. Ny parallellväg ingår inte i kalkylen. Den nya vägen kan minska restiden för vissa transporter. Korsningssanering ingår för 2+1 väg och kan förlänga restiden för vissa transporter. Dessa två effekter står mot varandra och totalt bedöms effekten som försumbar. Positivt Positivt Positivt Upprättar en Upprättar en Försumbart TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

14 PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Biljettintäkter Marginell påverkan Försumbart Försumbart Upprättar en TRAFIK- SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Försumbart Försumbart Upprättar en EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP CO2- ekvivalenter Människors hälsa - buller Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Barriäreffekte r djurliv Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Breddning, mitträcke och parallellväg ökar intrånget i landskapet. Breddning och mitträcke förstärker vägens barriärverkan. Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Negativt Negativt Negativt Upprättar en Upprättar en Upprättar en Upprättar en ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Försumbart Upprättar en INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Negativt Upprättar Försumbart en KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll DoU för parallellvägnät är inte med i kalkylen Negativt Upprättar en Motivering: Den nya parallellvägen ingår inte i kalkylen. Hänsyn till denna väg måste därför tas upp som ej värderbara effekter. Mest positiva ej värderbara effekt är de fördelar som skapas för GC-trafik och trafiksäkerhet i och med parallellvägen. Mest negativa effekt är att parallellvägen skapar ett ytterligare intrång i orörd mark och utgör en ny barriär. Området på Öland kännetecknas av mycket höga natur- och kulturvärden och kunskap saknas om hur intrånget i landskapet som objektet innebär påverkar detta. Dels skulle påverkan kunna uppstå då befintlig väg breddas, men framförallt genom intrången av parallellväg i orörd terräng. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

15 Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Positivt Negativ (liten) Försumbart Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Motivering: Postiva effekter från parallellvägnätet men ökat intrång. 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 95 Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Motivering Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i 1,90 Överensstämmer Inga avsteg har gjorts från indata Negativ (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 26 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Motivering: Stora beräknade positiva nyttor och sammantaget små ej prissatta effekter. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

16 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män Kvinnor Generellt sett åker män mer bil än kvinnor Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Regionalt Lokalt Genomgående trafik får restidsförkortning. GC-väg och åtgärder i Glömminge ger lokala nyttor. Län Kalmar Åtgärden förbättrar lokalt och regionalt inom Kalmar län Kommun Borgholm Kalmar Åtgärden förbättrar lokalt och regionalt inom Kalmar län TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

17 Trafikanter, transporter och externt berörda Resenärer TS Landskap De största positiva effekterna kommer från restidsvinster och trafiksäkerhet. Den största negativa effekten blir det ökade intrånget. med stöd av EVA Näringsgren Turism Åtgärden bidrar till förbättraing för alla näringsgrenar som använder vägen, där turism är en av de viktigaste Trafikslag Bil Gods-väg De trafikslag som gynnas mest är biltrafik och gods som transporteras på väg Åldersgrupp Vuxna: år Äldre: >65 år Personer med körkort gynnas mest av ågärden 3.2 Fördjupad fördelningsanalys 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Kommentar: Objektet medför effekter för näringslivets transporter. Nyttorna ingår till största delen i de genomförda beräkningarna. En särskild företagsekonomisk konsekvensbeskrivning enligt FKB-metoden hade kunnat fånga ytterligare eventuella effekter för några enskilda företag, dock inte samtliga effekter för samtliga påverkade företag. Detta faktum samt begränsade resurser är skälet till att vi avstått från att genomföra FKB för detta objekt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

18 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

19 Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Negativt bidrag till genom risk för ökad trafik och därmed högre utsläpp samt ökat intrång i landskapet. till samhällsekonomisk hållbarhet genom att åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamhet. genom ökad trafiksäkerhet och förbättrade förutsättningar för cykeltrafik. Negativt bidrag genom ökat buller. Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och bidra till ökad trafiksäkerhet och möjligheter för cykeltrafik. Breddning och mitträcke medför dock ökat intrång i landskapet. Högre framkomlighet kan på marginalen medföra ökad biltrafik. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

20 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet : Tillförligligheten ökar genom minskad risk för störningar, i form av olyckor och långsamtgående fordon : 2+1 väg underlättar omkörning. För cykel ger parallellvägnätet positivt bidrag. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet : Tillförligligheten ökar genom minskad risk för störningar, i form av olyckor och långsamtgående fordon. : Genom förbättrad framkomlighet ökar även kvalitén. Pendling : Åtgärden ger postiva effekter för pendling till och från Kalmar. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ge något nämnvärt bidrag på tillgängligheten till storstad Tillgänglighet till interregionala resmål Inget bidrag: Åtgärdens bidrag bedöms vara marginellt Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag: Kunskap saknas Inget bidrag: Kunskap saknas TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

21 Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha någon påverkan för funktionshindrade åt något håll. Men om hållplatser ses över och utformas enligt standard kan åtgärden ge ett positivt bidrag Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand : Parallellvägnätet ökar möjligheten för barn och unga att på egen hand använda transportsystemet. För att åtgärden ska få full effekt krävs att tillräckligt många säkra passager av väg 136 ordnas. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Inget bidrag: Ökade förutsättningar för GC-trafik är positivt, men de största förbättringarna görs för biltrafiken. I och med detta kan en övergångseffekt ske till bil vilket skulle vara negativt. Dessa står mot varandra och effekten bedöms som försumbar. Negativt bidrag: Då bilen gynnas mest av åtgärden så ökar attraktiviten hos detta färdmedel i jämförelse med kollektivtrafik. En överflyttningseffekt kan därför ske till bil från övriga färdmedel. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

22 Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängden personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på energianvändning per fordonskilometer. Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Negativt bidrag: Ökad framkomlighet kan på marginalen medföra ökad biltrafik. Negativt bidrag: Högre hastighet ger ökad energianvändning. Negativt bidrag: Byggprocessen och Drift och underhåll kräver energi. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Negativt bidrag: Åtgärden ger ett negativt bidrag då antalet bullerutsatta bostäder ökar genom högre hastigheter i befintlig stäckning. Kunskap saknas dock om riktvärden. Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Inget bidrag: Kunskap saknas Inget bidrag: Ombyggnaden sker i befintlig sträckning vilket gör att endast redan påverkade områden berörs Fysisk aktivitet i transportsystemet : Åtgärden ger ett stort positivt bidrag till fysisk aktivitet med cykel genom parallellvägnätet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

23 Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Mark Vatten Luft Befolkning Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Betydelse för förorenade områden Betydelse för skyddsvärda områden Betydelse för bakgrundshalt metaller : Förbättrade möjligheter att cykla genom parallellvägnät : Förbättrade möjligheter att cykla genom parallellvägnät Negativt bidrag: Högre hastighet bedöms medföra ökade utsläpp. Inget bidrag: Bedöms inte vara aktuellt. Inget bidrag: Bedöms inte vara aktuellt. : Åtgärden har positivt effekt på dricksvattenförsörjningen då passager av vattentäkter säkras. Bedöms inte för närvarande Inget bidrag: Endast befintlig sträckning påverkas Inget bidrag: Endast befintlig sträckning påverkas Inget bidrag: Endast befintlig sträckning påverkas med stöd av EVA Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Inget bidrag: Endast befintlig sträckning påverkas Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede Inget bidrag: Endast befintlig sträckning påverkas TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

24 Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Breddning, mitträcke och parallellväg medför ett ökat intrång i landskapet. Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Negativt bidrag: Högre hastighet kan bidra till ökad påkörningsrisk. Negativt bidrag: Ökad barriäreffekt i och med mitträcke och högre hastighet Inget bidrag: Inga nya områden påverkas Inget bidrag: Inga nya områden påverkas Inget bidrag: Inga nya områden påverkas Landskap Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för utpekade värdeområden. Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Inget bidrag: Utbyggnad sker i befintlig sträckning vilket är positivt för bevarandet av den historiska sträckningen. Då vägen breddas kan negativ påverkan ske på kulturmiljön i vägen direkta närhet. Negativt bidrag: Ny parallellväg och breddning av befintlig väg kan ge en negativ strukturomvandling. Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Inget bidrag: Kunskap saknas Betydelse för utradering Inget bidrag: Kunskap saknas TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

25 Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade. : Åtgärden bidrar till ökad trafiksäkerhet genom ökad separering, dels med mitträcke och dels med parallellvägnät Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för 2040 Beräknat med verktyg Trafik-säkerhet D Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -2,5 D/ mdkr Trafik-säkerhet DSS Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och svårt skadade per mdkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -68,3 DSS/ mdkr Restid Förändrat antal timmar (totalt) per tkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -8,8 tim/ tkr CO2 Förändrat antal ton CO2 per mnkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) 23,3 ton/ mnkr TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

26 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Se nedan Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen ÅVS mål för lösningar Stödja utvecklingen på Öland genom förbättrad möjlighet till arbetspendling ÅVS mål för lösningar Stödja utvecklingen på Öland genom förbättrade förutsättningar för näringslivsutveckling Inget bidrag ÅVS mål för lösningar Förbättra vägens funktions genon utformning som ger god framkomlighet sommartid ÅVS mål för lösningar Förbättra vägens funktions genon utformning som ger god trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper ÅVS mål för lösningar Förbättra vägens funktions genon utformning som ger ökad attraktivitet för kollektivtrafik Inget bidrag ÅVS mål för lösningar Förbättra vägen funktionen genom separerad cykeltrafik ÅVS mål för lösningar förbättra vägens funktion genom större robusthet vid incidenter ÅVS mål för lösningar Ta hänsyn till befintliga förhållanden genom små intrång Inget bidrag ÅVS mål för lösningar Ta hänsyn till befintliga förhållanden genom att begränsa barriäreffekterna Negativt bidrag ÅVS mål för lösningar Ta hänsyn till benfintliga förhållanden genom att ge lantfrukstrafiken goda möjligheter att nå sina marker. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Fosilfri region 2030 Negativt bidrag Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Bibehålla och förbättra värdefulla biotoper, miljöer och landskap samt göra det möjligt att nyttja dessa miljöer som en resurs för folkhälsa, turism och livsmedelsproduktion Negativt bidrag Översiktsplan Borgholms kommun (2002) Vi ska i framtiden stimulera möjligheterna att cykla, samåka och åka kollektivt till cykel Översiktsplan Mörbylånga kommun 2014 Kommunikationerna är välutvecklade i hela kommunen Översiktsplan Mörbylånga kommun 2014 Miljöanpassade kommunikationer och fler gångoch cykelvägar TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

27 4.5 Målkonflikter Målkonfliker uppstår mellan mål om minskad klimatpåverkan och mål om ökad framkomlighet 4.6 Resultat från Klimatkalkyl Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, ton CO2-ekvivalenter Energianvändning, GWh Källa och datum Byggskede totalt Bilaga 3 Byggskede, reinvestering samt DoU per år 139 1,4 Bilaga 3 Byggskede, reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden Kommentar: Klimatkalkyl baserad på typåtgärder TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

28 5 Process, Bilagor & Referenser 5.1 Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: , Adeyemi Adedokun, Ramböll 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: , Anna-Karin Ekman, Ramböll 3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: Ingen regional expertgrupp har granskat, justerat i och godkänt slutliga texter och bedömningar. Regional granskning och godkännande av slutliga bedömningar är gjorda av Niklas Alvaeus, Trafikverket 4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: Skickad av (kontaktperson): Niklas Alvaeus, Trafikverket, Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: Camilla Granholm, samhällsekonom, Trafikverket 5.2 Godkänd av: Peo Nordlöf, csamhällsekonomi, Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: Agnes von Koch, Lars Eriksson, strategiska planerare, Trafikverket 6.2 Godkänd av: Håkan Persson, cstrategisk planering, Trafikverket 7. Status: Granskad och godkänd av Trafikverket TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 28 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)

29 5.2 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag a) Peter Fredriksson, Trafikverket, , VSO092 Lv 136 Glömminge - Rälla, GKI b) Niklas Alvaeus, Trafikverket, , VSO092_omräkn invkostn Bilaga 3: Klimatkalkyl Anna-Karin Ekman, Ramböll, a) VSO092_klimatkalkyl resultat b) VSO092_klimatkalkyl indata Bilaga 4: Arbets-PM EVA Adeyemi Adedokun, Ramböll, , VSO092_Arbets-PM EVA Bilaga 5: EVA-kalkyl Adeyemi Adedokun, Ramböll, , 136_glomminge-ralla Bilaga 6: Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Anna-Karin Ekman, Ramböll, , VSO092 FKB Bilaga 7: Bullerberäkning Anna-Karin Ekman, Ramböll, , VSO092 BEVA Bilaga 8: ATK-justering Adeyemi Adedokun, Ramböll, , VSO092 ATK-justering Bilaga 9: ÅVS-rapport Trafikverket, , ÅVS väg _v09 Referens 1, Miljökonsekvensbeskrivning Ej upprättad 5.3 Noteringar om mellanliggande versioner inom aktuellt skede: Namn, datum Notering TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 29 av 29 SEB version 1.16 (Eva-mall)