Alvesta triangelspår, JSY1820
|
|
- Hugo Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alvesta triangelspår, JSY182 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Alvesta är beläget vid korsningen mellan Södra stambanan och Kust till kustbanan mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona. Idag saknas en direktförbindelse i relationen Värnamo-Alvesta-Älmhult och omvänt vilket medför att tågen behöver köra in på Alvesta bangård för att göra en lokrundgång. Förutom att lokrundgången tar lång tid innebär det också en belastning samt korsande tågvägar med genomgående spår på Alvesta bangård. Det finns inte heller någon möjlighet att köra direkt söderut på Södra stambanan från VIDA:s industriområde. I nuläget växlas istället vagnar i flera omgångar ut till Alvesta bangård för att tåget sedan ska kunna köra vidare söderut. Åtgärdens syfte: SEB:en tas fram som ett underlag till prioritering av objekt i Nationell plan Åtgärdens syftar till att förbättra kapaciteten på Södra stambanan och Kust- till Kustbanan samt ge effektivare godstransporter. Förslag till åtgärd: Kostnaden är 127,7 mnkr i prisnivå Åtgärden består av ett triangelspår i Alvesta för körning från Rydaholm (mellan Alvesta och Värnamo) mot Blädinge (söder om Alvesta). Längden på triangelspåret blir ca 4 m. För att tågen ska få ett bra flöde via triangelspåret och dess avsnitt före och efter samt för att inte försvåra situationen vid Blädingevägen behövs ett mötes-/förbigångsspår som kan fungera som magasin när tågen på triangelspåret behöver invänta övrig trafik. Detta placeras väster om växeln till VIDA:s industrispår. Mötesspåret som dimensioneras för 75 m långa tåg antas byggas söder om befintligt spår för att undvika intrång på VIDA:s verksamhet. Plankorsningen med Blädingevägen byggs också om i samband med denna åtgärd. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
2 Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet -25 Olönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 24 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Ingen effekt 2. Samhällsekonomisk analys Godstransporter Tågdriftskostnader: -3,1 mnkr/år 182 Persontransp.företag Tågdriftskostnader: mnkr/år Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: DSS/år 4 Klimat CO2-utsläpp: -,344 kton/år 17 Hälsa Kväveoxider -,6 ton/år Landskap Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt Reinvesteringskostnad 1,1 mnkr/pr -53 SamEk Inv. Annuitetskostnad: 6,7 mnkr/år -175 Nettonuvärde -25 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= -,15 Informationsvärde NNK = HÖG NNK-i KA *= ######### NNK-idu= -,12 Effekter som inte har värderats i kalkylen Berörd/påverkad av effekt Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Bedömning Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Minskat buller på Alvesta station Begränsad påverkan Minskad risk för förseningar minskad risk för förseningar ökad flexibilitet, minskad risk för förseningar Färre tågpassager vid Blädingevägen *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen De ej monetärt värderade effekterna är sammantaget positiva. Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Nationellt Län Kronoberg Kommun Alvesta Godsjärnväg Trafikanter, transporter, externt berörda Godstransp orter Färdiga industriprod ukter Trafikslag Näringsgren Åldersgrupp Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 2 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
3 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Målkonflikter Inga målkonflikter Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade bidrag bidrag bidrag bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag bidrag bidrag bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt Bedöms inte fn Negativt Inget bidrag Inget bidrag bidrag Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden bedöms bedöms stärka järnvägens konkurenskraft främst avseende godstrafiken och genom en överflyttning av gods från väg till järnväg bidra till ekologisk hållbarhet. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms dock inte nyttorna överväga kostnaderna av åtgärden. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 3 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
4 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Ärendenummer Objekt-id Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt Alvesta triangelspår TRV216/59617 JSY182 Kronoberg Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Åtgärdsvalsstudie ÅVS Alvesta, 16224, Trafikverket Åtgärdsvalstudie pågår Ej prövat Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Nej Okänt Okänt Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Okänt TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 4 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
5 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder 1.3 Nuläge och brister Alvesta är beläget vid korsningen mellan Södra stambanan och Kust till kust-banan mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona. Idag saknas en direktförbindelse i relationen Värnamo-Alvesta-Älmhult och omvänt vilket medför att tågen behöver köra in på Alvesta bangård för att göra en lokrundgång. Förutom att lokrundgången tar lång tid innebär det också en belastning samt korsande tågvägar med genomgående spår på Alvesta bangård. Det finns inte heller någon möjlighet att köra direkt söderut på Södra stambanan från industriområdet. I nuläget växlas istället vagnar i flera omgångar ut till Alvesta bangård för att tåget sedan ska kunna köra vidare söderut. Anläggandet av ett triangelspår i Alvesta för körning från Rydaholm mot Blädinge har därför utretts och diskuterats flera gånger. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöden Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Aktuellt område angränsar/går igenom ett industriområde söder om Alvesta station. De godsflöden som främst påverkas av bristerna är "Volvo-tågen" i relationen Göteborg- Alvesta-Olofström. Även tågtrafiken til och från VIDA-sågverk i relationen Alvesta- Hässleholm-Karlshamn berörs av bristerna i nuläget. Kunskap saknas TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 5 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
6 Banlängd: 3,5 km Banstandard: Värnamo-Alvesta: Elektrifierat enkelspår, STH 16 km/h, ATC, system H, (Hinderkontroll) Linjeklass 2, 3 & 4-axliga vagnar: D2 stax 22,5/ STVM 6,4 Linjeklass 6-axliga vagnar B2 Stax 18 STVM 6,4 STH9, Tillåten vagnvikt med RC-lok 14 ton Alvesta-Älmhult: Elektrifierat dubbelspår, STH 16 km/h, ATC, System H, (Hinderkontroll) Linjeklass 2, 3 & 4-axliga vagnar: D2 stax 22,5/ STVM 6,4 Linjeklass 6-axliga vagnar C2 Stax 2 STVM 6,4 STH9, Tillåten vagnvikt med RC-lok 14 ton Bantrafik: Banflöde: Värnamo-Alvesta: 26 persontåg och 1 godståg per dygn. Alvesta-Älmhult: 94 persontåg och 7 godståg per dygn. Kunskap saknas 1.4 Fyrstegsanalys Steg 1-3 åtgärder i form av att nyttja befintlig anläggning effektivare och mindre ombyggnadsåtgärder är inte tillräckliga för att åtgärda bristerna. För att uppfylla syftet avseende kortare transporttid för godstrafiken och förbättrad kapacitet på Södra Stambanan krävs åtgärder enligt steg 4 (större ombyggnadsåtgärder). 1.5 Syfte SEB:en tas fram som ett underlag till prioritering av objekt i Nationell plan Åtgärdens syftar till att förbättra kapaciteten på Södra stambanan och Kust- till Kustbanan samt ge effektivare godstransporter. 1.6 Förslag till åtgärd/er Åtgärden består av ett triangelspår i Alvesta för körning från Rydaholm (mellan Alvesta och Värnamo) mot Blädinge (söder om Alvesta). Det kortaste triangelsspåret med snäv kurvradie, alternativ 1 är det alternativ som denna samlade effektbedömning beskriver. Längden på triangelspåret blir ca 4 m. För att tågen ska få ett bra flöde via triangelspåret och dess avsnitt före och efter samt för att inte försvåra situationen vid Blädingevägen behövs ett mötes-/förbigångsspår som kan fungera som magasin när tågen på triangelspåret behöver invänta övrig trafik. Detta placeras väster om växeln till VIDA:s industrispår. Mötesspåret som byggs för att klara 75 m långa tåg antas byggas söder om befintligt spår för att undvika intrång på VIDA:s verksamhet. Plankorningen med Blädingevägen byggs också om i samband med denna åtgärd. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? Vilka steg 4-åtgärder ingår? triangelspår 4 m samt mötes-/förbigångsspår för 75 m långa tåg. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 6 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
7 Banlängd: Banstandard: 1,4 km Elektrifierat enkelspår, magasinerigsspår/mötesstation anpassas för 75 långa tåg. Bantrafik: Basprognos 24 Värnamo-Alvesta: 28 persontåg och 12 godståg per dygn, Basprognos 24 Alvesta-Älmhult:114 persontåg och 89 godståg per dygn. Banflöde: Basprognos 24 Värnamo-Alvesta:,834 milj resenärer per år och,9 milj nettoton gods per år. Basprognos 24 Alvesta-Älmhult:6,65 milj resenärer per år och 8,3 milj nettoton gods per år. 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad JSY182, Alvesta triangelspår, GKI Kostnad enligt GKI för järnväg Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Kandidat till nationell transportplan , Prisnivåomräkning (index bana) av GKI framtagen i samband med Nationell åtgärdsplanering Planeringsläge Åtgärdsvalsstudie pågår 1.9 Relation till andra åtgärder 1.1 Övrigt Åtgärden kan, genom att ge en direktförbindelse i relationen Värnamo-Alvesta-Älmhult, skapa möjlighet för framtida potentiella godstågupplägg i kombination med andra åtgärder. Om sträckan Värnamo- Jönköping elektrifieras och tågen kan komma till Jönköping (Gbg eller Torsvik) på ett rationellt sätt, kan godstrafik i relationen Malmö- Jönköping köra via ett triangelspår i Alvesta och vidare via Värnamo. Föreslagen utformning av triangelspåret medför intrång i en industrifastighet. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 7 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
8 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Person_24_21641 Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Sampers/Samkalk 3.3 Prognos godstrafik - huvudanalys Gods_24_1641 Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Samgods 1.1 Befolkningsscenario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scenario Se gods- och personprognos Näringslivsscenario Se gods- och personprognos Övrig scenarioinformation Se gods- och personprognos Trafikering - kollektivtrafik Se personprognos Trafikering - gods Gods_24_1641 Infrastrukturnät Se gods- och personprognos ASEK-version ASEK 6. Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 214 Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 24 Diskonteringsår 22 Öppningsår 22 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 6 Kalkylperiod från startår för effekter 6 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 8 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
9 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Tidsperiod Personbil Lastbil Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Huvudscenario Referensscenario: t o m 24 efter 24 1,6%,9% 2,24% 1,36% Kommentar till tabell 2.2: Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad GKI Basår för penningvärde Ej angett Ej angett 214 Nominell åtgärdskostnad 128 Ej angett Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor 175 TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 9 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
10 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys GKI ,15 -,12 Känslighetsanalys Högre Känslighetsanalyser investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller 15-3,67 motsvarande * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
11 Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 24 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg Restidsuppof fring, mnkr/år Åktid, ktim/år - RESENÄRER Bytestid, ktim/år - Turtäthet, ktim/år - Promenadtid, ktim/år - Förseningstid, persontrafik, ktim/år Reskostnad väg - total mnkr/år Plankorsn ingsmode llen TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Transporttid, gods Tågdriftskost nader, gods Banavgifter, gods Förseningstid, godstrafik 35 min kortare transporttid för de tåg som antas nyttja triangelspåret. Minskade tågdriftskostnader pga kortare körtid och kortare körsträcka. -4,43-3,6,12, mnkr/år mnkr/år mnkr/år mnkr/år Reskostnad - lastbil mnkr/år Plankorsn ingsmode llen TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 11 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
12 Tågdriftskost nader, persontrafik, mnkr/år PERSONTRANSPORTFÖRETAG Banavgifter persontrafik Omkostnader Overheadkost nader Biljettintäkter, mnkr/år mnkr/år, mnkr/år, mnkr/år Moms på biljettintäkter, mnkr/år TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Total olyckskostnad. Innehåller effekter av Plankorsningar (förändring av olyckor till följd av specifika åtgärder i korsning vägjärnväg), Externa effekter, tågtrafik (förändring av olyckor vid plankorsningar längs linjen samt övriga olyckor) och Externa effekter, övrig trafik (förändring av olyckor på väg) KLIMAT CO2- ekvivalenter Effekten år 24 i kton avser koldioxid från Externa effekter, övrig trafik och Växling med diesellok. Den monetära effekten avser koldioxid plus NOx, VOC, S2 och partiklar från Externa effekter, övrig trafik och Växling med diesellok. Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen. -,34 kton/år EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Avser NOX, VOC, SO2, och Partiklar från Externa effekter, övrig trafik samt Växling med diesellok. Den monetära effekten ingår i CO2- ekvialenter ovan. Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid - -,6,, - ton/år ton/år ton/år Luft - Partiklar Partiklar, ton/år - TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 12 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
13 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Externa effekter, tågtrafik - Slitage Externa effekter, övrig trafik - Slitage,18 mnkr/år -,8 mnkr/år BUDGETEFFEKTER Drivmedelssk att Banavgifter Moms på biljettintäkt,5 mnkr/år -12 -,12 mnkr/år 3 mnkr/år -9 INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej angett Ej angett Ej beräknat Ej relevant DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS-KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Reinvestering Drift- och underhållskostnad under kalkylperioden pga förändrad anläggningsmassa. Reinvesteringskostnad under kalkylperioden pga förändrad anläggningsmassa.,5 mnkr/år -13 1,11 mnkr/år Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl investeringskostnad (används endast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej angett Ej angett Ej beräknat Ej relevant MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekten år 24 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 6,73 mnkr/ år NETTONUVÄRDE -25 TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 13 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
14 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 14 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
15 Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 24 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av RESENÄRER Minskad risk för förseningar Att åtgärden ger minskad belastning och färre korsande tågvägar på Alvesta bangård leder i sin tur till minskad risk för förseningar. Mötesspåret minskar risken att ett godståg som väntar på fri tågväg försenar andra tåg. Mötesspåret ger också bättre förutsättningar att hantera avvikelser i trafiken under störningar och ger en ökad flexibilitet. Expertgru pp Störningar under byggtiden Järnvägstrafiken kommer att påverkas vid inkoppling av nya växlar. Under perioder kommer sannolikt hastighetsnedsättningar och eventuellt kortare totalavstängningar av trafiken att ske på banan. Försumbart Expertgru pp TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Minskad risk för förseningar Störningar under byggtiden Att åtgärden ger minskad belastning och färre korsande tågvägar på Alvesta bangård leder i sin tur till minskad risk för förseningar. Mötesspåret minskar risken att ett godståg som väntar på fri tågväg försenar andra tåg. Mötesspåret ger också bättre förutsättningar att hantera avvikelser i trafiken under störningar och ger en ökad flexibilitet. Järnvägstrafiken kommer att påverkas vid inkoppling av nya växlar. Under perioder kommer sannolikt hastighetsnedsättningar och eventuellt kortare totalavstängningar av trafiken att ske på banan. Försumbart Expertgru pp Expertgru pp TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 15 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
16 PERSONTRANSPORTFÖRETAG Minskad risk för förseningar Att åtgärden ger minskad belastning och färre korsande tågvägar på Alvesta bangård leder i sin tur till minskad risk för förseningar. Mötesspåret minskar risken att ett godståg som väntar på fri tågväg försenar andra tåg. Mötesspåret ger också bättre förutsättningar att hantera avvikelser i trafiken under störningar och ger en ökad flexibilitet. Expertgru pp TRAFIK- SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Åtgärden medför något minskat antal tågpassager vid plankorsningen Blädingevägen. Försumbart Försumbart Expertgru pp KLIMAT CO2- ekvivalenter Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Försumbart Expertgru pp EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP Buller Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) Minskade tågrörelser på Alvesta bangård innebär ett minskat buller. Åtgärden kommer ha en begränsad påverkan på landskapsbilden. Åtgärden medför något minskat antal tågpassager vid plankorsningen Blädingeväge vilket innebär att järnvägen som barriäreffekt minskar. Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Expertgru pp Expertgru pp Expertgru pp ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Expertgru pp INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade Expertgru kostnader i JA Ingen effekt Försumbart pp KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Ej angett Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Expertgru pp Motivering: De ej prissatta effekterna bedöms i helhet vara positiva. De största positiva effekterna av åtgärden fångas i den samhällsekonomiska kalkylen som bedöms vara minskade transportkostnader och tidsvinster för godstrafiken. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 16 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
17 Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Motivering Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Positiv (liten) Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Motivering: De största positiva effekterna av åtgärden fångas i den samhällsekonomiska kalkylen som bedöms vara minskade transportkostnader och tidsvinster för godstrafiken. De positiva icke monetärt värderade effekterna uppstår främst av minskad risk för förseningar samt ökad flexibilitet. Övriga icke monitärt värderade effekter bedöms vara försumbara. 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 128 Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Motivering Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i -,15 Överensstämmer Prognos och indata är kvalitetssäkrade av Trafikverket. Kapacitetcenter har bedömt tidsvinster och kostnaden är beräknad enligt GKI. Positiv (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 24 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Olönsam TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 17 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
18 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Olönsam Motivering: Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt olönsam. De montetärt ej värderade effekterna bedöms dock vara övervägande positiva varför olönsamheten bedöms vara mindre än vad nettonuvärdeskvoten anger. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 18 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
19 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Åtgärden gynnar främst godstrafiken och män samt kvinnor antas ha lika stor nytta av åtgärden. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Nationellt Regionalt Åtgärden ger främst kortare transporttid för godståg. Godsttrafiken som erhåller nyttan är både långväga och mer av regional karaktar. Län Kronoberg Jönköping Främst gynnas Kronobergs och angränsande län genom kortare transporttider och minskad risk för förseningar TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 19 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
20 Kommun Alvesta Närliggande kommunder Främst gynnas Alvesta kommun och därefter angränsande kommuner av kortare transporttider och minskad risk för förseningar Trafikanter, transporter och externt berörda Godstransport er Klimat: Externt berörda Åtgärden gynnar främst godstrafiken i form av kortare transporttider men leder också till ökad kapacitet och minskar risk för förseningar. Den näst största nyttan är klimateffekter Näringsgren Färdiga industriprodukt er Sågade trävaror Den godstågsrelationer som får kortare transporttider är främst Volvos transporter mellan Göteborg och Olofsström samt tågtransporter till och från VIDA sågverk i Alvesta. Trafikslag Gods-järnväg Åtgärden gynnar gods- och persontrafiken på järnväg. Åldersgrupp Ingen särskild åldersgrupp gynnas eller missgynnas av åtgärden. Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Ej angett 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Ja TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 2 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
21 Antal svar Ärendenummer; Objektnummer: TRV216/59617, JSY182 Tabell 3.2 Resultat från den företagsekonomiska konsekvensbeskrivningen (FKB) Typ av FKB Nationell Utpekat godskritiskt nod/stråk Antal beskrivna transportkedjor Ja 2 Berörda branscher Trävaror, blandad kombitrafik Intervjuade företag VIDA, Alwex, Green Cargo Spridning av berörda företag Övervägande riktning på bedömning av företagens kostnader Nationell Neutral Storlek på kostnadspåverkan Obefintlig Största kostnadsposter som påverkas Diagram med bedömd påverkan på företagens totala transport- och logistikkostnader 2 1 Kommentar: TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 21 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
22 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 28/9:98), som riksdagen biföll Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Olönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 22 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
23 Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Åtgärden förstärker järnvägens konkurensskraft främst avseende godstrafiken vilket bedöms kunna ge en överflyttning av gods från väg till järnväg. Åtgärden bedöms inte bidra till samhällsekonomisk hållbarhet eftersom den bedöms vara olönsam. Åtgärden bedöms inte ge något påtagligt bidrag till social hållbarhet då åtgärden främst ger effekter för godstrafiken. Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Åtgärden bedöms förstärka järnvägens konkurenskraft främst avseende godstrafiken och genom en överflyttning av gods från väg till järnväg bidra till ekologisk hållbarhet. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms dock inte nyttorna överväga kostnaderna av åtgärden. Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 23 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
24 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet 1 Tillförlitlighet bidrag: Åtgärden ger en minskad risk för förseningar. Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Trygghet & bekvämlighet bidrag: Färre bomfällningar vid Blädingene vägen ökar bekvämligheten för de bilister samt gång- och cykeltrafikanter som behöver passera plankorsningen. Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet bidrag: Åtgärden ger en minskad risk för förseningar. bidrag: Åtgärden ger kortare transporttid och en minskad risk för förseningar. Pendling Inget bidrag: Åtgärden har begränsad effekt på pendlingsmöjligheterna. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Inget bidrag: Åtgärden har begränsad effekt på tillgängligheten till storstad. Tillgänglighet till interregionala resmål Inget bidrag: Åtgärden har begränsad effekt på tillgängligheten interregionala resmål. Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 24 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
25 Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand bidrag: Blädingevägen används som skolväg för barn och unga och färre tågpassager vid Blädingenevägen ger en säkrare skolväg. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) bidrag: Åtgärden ger en minskad risk för förseningar vilket ökar attraktiviteten för kollektivtrafiken. Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 23 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 214:137. Påverkan på mängden personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på energianvändning per fordonskilometer. Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. bidrag: Kortare transporttider bedöms stärka järnvägens konkurenskraft och leda till vis överflyttning av gods från väg till järnväg. Inget bidrag: Åtgäden bedöms inte påverka engergianvändningen per fordonskilometer. Negativt bidrag: Ökad anläggningsmassa kräver energi för byggande och underhåll. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Åtgärden medför ett minskat buller men bedöms ha marginell eller ingen påverkan på maxnivå eller ekvivalent nivå för buller i Alvesta. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 25 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
26 Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Mark Vatten Luft Befolkning Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 1 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM1). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM1), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Betydelse för förorenade områden Betydelse för skyddsvärda områden Åtgärden medför ett minskat buller men bedöms ha marginell eller ingen påverkan på maxnivå eller ekvivalent nivå för buller i Alvesta.ller. bidrag: Åtgärden medöms medföra en överflyttning av transporter från väg till järnväg vilket medför minskade utsläpp ac kväveoxider. Bedöms inte för närvarande Negativt bidrag: Åtgärden planeras inom eller i närhet av industriomrpden där det är stor risk för förorenad mark. Osäker påverkan Betydelse för bakgrundshalt metaller Osäker påverkan TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 26 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
27 Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede Inget bidrag: Osäker påverkan Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Åtgärden medför en påverkan på landsskapsbilden. Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Landskap Betydelse för utpekade värdeområden. Osäker påverkan Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Betydelse för utradering Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Vid Lyckegård ca 5 m söder om befintlig järnväg finns ett fornminne i form av en medeltida bebyggelselämning TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 27 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
28 Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade. bidrag: Då åtgärden medför en överflyttning av transporter från väg till järnväg erhålls en ökad trafiksäkerhet. Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 28/9:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. Tabell Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för 24 Beräknat med verktyg Restid Förändrade antal timmar (totalt) per tkr år 24 (förändrad effekt år 24 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor), tim/ tkr CO2 Förändrade antal ton CO2 per mnkr år 24 (förändrad effekt år 24 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -66,48 ton/ mnkr 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Inom ramen för arbetet med den regionala infrastrukturplanen har Region kronoberg tagit fram två satsningsområden i transportsystemet: Tillgänglighet samt Hållbara kommuniokationssystem. Åtgärden bedöms inte ge bidrag åt satsningsområdet Hållbara kommunikationssystem då den främjar klimateffektiva person- och godstransporter. Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Tillgänglighet Utveckla kollektivtrafiken. Främja samverkande transport och kommunikationslösningar. bidrag Hållbara kommunikationssystem Främja klimateffektiva person- och godstransporter.intensifiera utvecklingen av en fossilbränslefri kollektivtrafik. bidrag TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 28 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
29 4.5 Målkonflikter Inga målkonflikter 4.6 Resultat från Klimatkalkyl Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, ton CO2-ekvivalenter Byggskede totalt 1721, 6,2 Energianvändning, GWh Källa och datum Alvesta triangelspår, Klimatkalkyl version Byggskede, reinvestering samt DoU per år 3,,2 Alvesta triangelspår, Klimatkalkyl version Byggskede, reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden 18, 12, Kommentar: Byggnationen av åtgärden (hela byggfasen) bidrar till 1721 ton CO2-ekvivalenter. Drift och underhåll beräknas släppa ut 3 ton CO2-ekvivalenter per år. Energianvändningen uppgår till 6,2 GWh under byggfasen och,2 GWH per år under driftskedet. Det totala utsläppet av CO2-ekvivalenter blir under byggoch driftskedet 18 ton och energianvändningen uppgår till 12 GWh. TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 29 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
30 5 Process, Bilagor & Referenser 5.1 Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: ; Göran Hörnell, utredare, WSP 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: ; Göran Hörnell, utredare, WSP 3. som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: Expertprupp : Christina Ripa, trafikanalytiker, Trafikverket, Planering region Syd Magnus Gustafsson, utredare godstransporter, Trafikverket, Planering region Syd Bo Svensson, samhällsplanerare, Trafikverket, Planering region Syd Tore Edbring, utredare, Trafikverket, kapacitetscenter Göran Hörnelll, utredare, WSP Peter Jörgensen, samhällsekonomisk analytiker, WSP 4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: Skickad av (kontaktperson): Christina Ripa, Trafikverket, 5.1 Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: Markus Bergquist, samhällsekonomi, Trafikverket 5.2 Godkänd av: Peo Nordlöf, csamhällsekonomi, Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: Agnes von Koch, Lars Eriksson, strategiska planerare, Trafikverket 6.2 Godkänd av: Håkan Persson, cstrategisk planering, Trafikverket 7. Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 5.2 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag Peter Fredriksson, Plsys Trafikverket, Darvish Fattahi, JSY182, Alvesta triangelspår, GKI 1667 TMALL 37 v 2. Samlad effektbedömning Sida 3 av 31 SEB version 1.16 (Grundmall)
Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl
STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad
Läs merE22 Förbi Bergkvara, YSY004
E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell
Läs merJönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Läs merUmeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003
Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503
Läs merHöghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna
Läs merBorlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812
Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan ingår i Bergslagsbanan som är ett viktigt
Läs merLTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803
LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR183 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den normala godkända längden på godståg i Sverige är
Läs merSundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807
Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm187 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Mittbanan är en elektrifierad
Läs merE18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807
E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E18 är ett internationellt och nationellt viktigt transportstråk och är en viktig länk mellan huvudstäderna Oslo, Stockholm
Läs merGravaleden, Samlad effektbedömning
Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Gravaleden, Samlad effektbedömning 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Karlstads kommun utreder behov av utbyggnad av den sista etappen av
Läs merMinimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK"
Bilaga X till SEB instruktion version Y Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ.
Läs merRv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802
Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 56 mellan Västerås och Gävle ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig transportled tillhörande den så kallade
Läs merJönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Läs merEslövs bangård, etapp 1, JSY1805
Eslövs bangård, etapp 1, JSY1805 1. Beskrivning av åtgärden Karta över Södra delen av Eslövs bangård, visande på spår- och växelnummer Nuläge och brister: Södra Stambanan på sträckan mellan Hässleholm
Läs merE10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807
E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E10 är en viktig öst-västlig transportled genom Norrbotten inom Barentsområdet
Läs merVästra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810
Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det finns ett stort behov av ökad kapacitet på järnvägarna i
Läs merRv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VMN111 Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111 Nuläge och brister: Riksväg 70 ingår i det nationella stamvägnätet och vägen har en övergripande
Läs merJönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Läs merMötesspår Heby, JO1802
Mötesspår Heby, JO182 1. Beskrivning av åtgärden Figur Nytt spår markerat inritat (grönt), befintlig plattform rivs/byggs om till mittplattform (orange), plattformsövergång i form av gångbro (blå). Källa:
Läs merLaxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204
Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204 Brunsberg 1. Beskrivning av åtgärden Välsviken Nuläge och brister: Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad
Läs merHässleholm - Kristianstad, part dsp Vinslöv - Önnestad, JSY1807
Hässleholm - Kristianstad, part dsp Vinslöv - Önnestad, JSY187 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan Hässleholm Kristianstad, som utgör en del av
Läs merVäg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808
Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig från Halmstad via Jönköping och
Läs merVästra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811
Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det råder idag kapacitetsbrist i anslutningen mellan Västra stambanan och Sävenäs bangård. Stora störningar
Läs merRv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006
Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en nationell stamväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Den berörda
Läs merRv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007
Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26/47 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Väg 47 är
Läs merÄlmhult - Olofström, elektrifiering och upprustning, JSY1804
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, JSY1804 Älmhult - Olofström, elektrifiering och upprustning, JSY1804 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Den
Läs merE22 Förbi Bergkvara, YSY004
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län
Läs merE4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e
E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E4:an mellan Trafikplats Häggvik och Arlanda
Läs merVänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300
Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sjöfart i Göta älv Vänerstråket är av strategisk betydelse för näringslivet i främst
Läs merRv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813
Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 25 är av riksintresse för kommunikationer och har en viktig funktion för långväga resor och transporter. Vägen utgör
Läs merE4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 216/59617, VSY181 E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY181 Nuläge och brister: E4 och rv 4 är mycket viktiga nationella vägar som förbinder
Läs merFalköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY2 1. Beskrivning av åtgärden
Läs merHässleholm - Helsingborg, förlängt mötesspår och höjd hastighet, JSY1810
Hässleholm - Helsingborg, förlängt mötesspår och höjd hastighet, JSY1810 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan Hässleholm Helsingborg, som utgör en del av Skånebanan, är enkelspårig,
Läs merUtbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802
Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen
Läs merLv 136 Glömminge - Rälla, VSO092
Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan är 7 km lång och är en del i ett viktigt pendlingsstråk som har stora årsvariationer. Det råder framkomlighetsproblem,
Läs merLv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22
Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:scandinavian
Läs merVäg 51 Förbi Finspång, VSO049
Väg 51 Förbi Finspång, VSO049 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idagsläget skär rv 51 rakt igenom Finspångs tätort.den används både av genomfartstrafik och lokal trafik inklusive kollektivtivtrafik
Läs merRv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO019 Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019 Nuläge och brister: Riksväg 25 är en nationell stamväg som har en viktig
Läs merLund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200
Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan mellan Lund och Malmö är en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Under rusningstrafik
Läs merMötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001
Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: I samband med att Hallandsåstunneln öppnar är en ökad belastning på Södra
Läs merHässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825
Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan är mycket hårt belastad. I kombination med att anläggningen är sliten och att banorna
Läs merNorge-Vänerbanan, vändspår i Älvängen, JVA1805
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 216/59617, JVA185 Norge-Vänerbanan, vändspår i Älvängen, JVA185 Nuläge och brister: Älvängen har två genomgående spår och ett stickspår som är
Läs merE22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202
E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en viktig förbindelse mellan Skåne, Blekinge
Läs merE16 Borlänge-Djurås, VM066
E16 Borlänge-Djurås, VM066 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E16/väg 70 är en nationell stamväg sedan 2012 och är sedan 2012 uppklassad Europaväg. Vägen är tänkt att bli ett starkt transportstråk
Läs merÅrstaberg-Flemingsberg, signalåtgärder optimering, JST1811
Årstaberg-Flemingsberg, signalåtgärder optimering, JST1811 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Järnvägssträckan från Stockholm C ner mot Flemingsberg och Grödingebanan är till största delen
Läs merRv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142
Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister:
Läs merE4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b
E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1b 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Inom ÅVS-området planeras det för en expansiv stadsutveckling
Läs merE45 Säffle-Valnäs, YVA003
E45 Säffle-Valnäs, YVA003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E 45 har varierande standard och på sträckan mellan Säffle och Valnäsmotet finns brister i
Läs merDalabanan, åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid, JM1806
59 27 Dalabanan, åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid, JM1806 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Dalabanan är den 263 km långa järnvägen som sträcker
Läs merBarkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST1802
Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST182 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister : Barkarby station är belägen i Järfälla kommun och ligger längs Mälarbanan på linjen mellan Karlberg
Läs merRv 56, Katrineholm- Bie, VO1803
Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 30 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister: Väg
Läs merHalmstad Resecentrum, JVA1801
Halmstad Resecentrum, JVA1801 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Halmstad C spelar en viktig roll i persontrafiken och är även en viktig nod för godstransporter, med bakgrund av det järnvägsgeografiska
Läs merHöghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801
Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen är sliten
Läs mer226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057
226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 226 söder om Flemingsberg övergår från fyra till två körfält med låg geometrisk standard. Detta skapar problem med
Läs merRv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047
Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 23 och 13 är mycket viktiga regionala vägar. Rv 23 söder om Höör går genom det känsliga Ringsjösundet och bidrar till
Läs merRamnäs - Brattheden, mötesspår, YO001
Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO1 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag består linjen mellan Västerås och Fagersta av ett enkelspår med en mötesstationer. Enkelspåret gör att Tåg i Bergslagen
Läs merVäg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/ Roland Petersson/2013-05-07, justerad av Trafikverket, F Boke 130512 Skickad till kvalitetssäkring
Läs merMaria - Helsingborg C, dubbelspår tunnel, JSY1814
Maria - Helsingborg C, dubbelspår tunnel, JSY1814 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan Maria - Helsingborg C består av ca 4,5 km lång enkelspårig
Läs merE22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008
E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 är en viktig nationell väg som sammanbinder att stort antal orter längs kusten i sydöstra Sverige. Förutom stor betydelse
Läs merE45 delen Rengsjön-Älvros, VM051
E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051 1. Beskrivning av åtgärden Lantmäteriet Geodatasamverkan Nuläge och brister: E45 sträcker sig genom Sveriges inland i nord-sydlig riktning. Vid Rengsjön svänger den dock
Läs merBlekinge kustbana. Mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1), JSY1801
Ärendenummer; Objektnummer: TRV2016/7656, JSY1801 Blekinge kustbana. Mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1), JSY1801 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:
Läs merRv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM608
Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM68 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta har säkerhets- och framkomlighetsbrister på stora delar av sträckan. Problematik
Läs merE10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209
E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Vägen är smal, har dålig plan- och profilstandard och sikten är bristfällig på stora
Läs merNässjö - Eksjö, elektrifiering, JSY1803
Nässjö - Eksjö, elektrifiering, JSY183 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan Nässjö Eksjö är 21 km lång och trafikeras i dagsläget av de så kallade Krösatågen. Dessa är dieseldrivna men
Läs merHässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY301
Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY31 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det behövs mer kapacitet på de större järnvägarna för att
Läs merAlvesta-Växjö, part dsp Gemla-Räppe, JSY1817
Alvesta-Växjö, part dsp Gemla-Räe, JSY1817 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan Alvesta Växjö utgör en del av Kust-till-Kustbanan. Banan är enkelspårig, elektrifierad och utrustad med
Läs merE4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001c
E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1c Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Kapacitetsbrister för bron
Läs merHöghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801
Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen är sliten
Läs merRv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301
1. Beskrivning av åtgärden Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Befintlig väg är smal, saknar mittseparering och det är tätt mellan korsningspunkter
Läs merLaxå-Arvika, JVA204. Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v Infoga diagram, figur eller bild här. 1. Beskrivning av åtgärden
Laxå-Arvika, JVA204 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad
Läs merVäg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VST1871 Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871 Infoga diagram, figur eller bild här
Läs merSamhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket gör samhällsekonomiska analyser av järnvägsinvesteringar. Inledningsvis
Läs merMalmö Godsbangård, utbyggnad av spår 58, JSY1812
Malmö Godsbangård, utbyggnad av spår 58, JSY1812 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Malmö godsbangård är inte enbart en godsbangård med traditionell verksamhet,
Läs merRv 84 genomfart Ljusdal, VSM610
Rv 84 genomfart Ljusdal, VSM61 Ortofoto över väg 84 och Kyrksjönäsvägen genom Ljusdal. Källa: Ljusdals kommun. 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: V84 går genom tätsortsmiljö medan Kyrksjönäsvägen
Läs merUtbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802
Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR182 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen
Läs merVärnamo Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hast, JSY1802
Värnamo Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hast, JSY1802 1. B 1. Beskrivning av åtgärden Elektrifiering av bandelarna Värnamo - Vaggeryd, Vaggeryd - Nässjö, Vaggeryd - Byarum samt Byarum-Torsvik samt
Läs merCykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 1: Södermälarstrand-Tomteboda, YST003
Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 1: Södermälarstrand-Tomteboda, YST3 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Cykeltrafiken i Stockholms innerstad har ökat markant på senare år,
Läs merNorrbotniabanan Umeå-Dåva ny järnväg, YSN001b
Norrbotniabanan Umeå-Dåva ny järnväg, YSN1b 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Norr om Umeå godsbangård ligger Dåva industriområde, med bla kraftvärmeverket (Umeå Energi) och en deponi- och
Läs merUppsala, plankorsningar, JSO201
Uppsala, plankorsningar, JSO21 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: S:t Persgatan är ett av Uppsalas viktigaste gång- och cykelstråk mellan de nordöstra stadsdelarna och stadskärnan. S:t Olofsgatan
Läs merGöteborg-Borås, inkl delen Mölnlycke-Bollebygd, JVA200c
Göteborg-Borås, inkl delen Mölnlycke-Bollebygd, JVA200c Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Dagens järnväg mellan Göteborg och Borås utgörs av Kust till
Läs merHöghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.
Läs merE4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D
E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Området kring stadsdelarna Hjulsta-Barkarby i nordvästra
Läs merE4 Tpl Ljungarum, genomgående körfält, VSY1803
E4 Tpl Ljungarum, genomgående körfält, VSY1803 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag finns kapacitetsproblem med delvis långa köer som följd. E4 genomgående har dessutom en låg standard genom
Läs merKarlstad godshantering, etapp 4, JVA1802
Karlstad godshantering, etapp 4, JVA182 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärd Nuläge och brister: Värmlandsbanan består idag av ett hårt belastat kelspår där små störningar kan
Läs merSuperbussar i Skåne, VSY 201
Superbussar i Skåne, VSY 21 1. Beskrivning av åtgärden Stråken som utreds trafikeras redan idag av Skånetrafikens regionbussar, men behöver anpassas för det nya Superbusskonceptet. Väginfrastrukturen behöver
Läs merRv 25 Österleden i Växjö, VSO020
Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 25 har idag brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Korsningen med väg 27 söderut är idag utformad som en
Läs merE22 Trafikplats Lund S, VSK038
E22 Trafikplats Lund S, VSK038 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 förbi Lund är en viktig länk för trafiken till och från Lund, men även för genomfartstrafik i nord-sydlig riktning. Under
Läs merKatrineholm, förbigångsspår, JO1810
Katrineholm, förbigångsspår, JO1810 1. Beskrivning av åtgärd Nuläge och brister: Västra stambanan mellan Gnesta och Hallsberg är knappt 14 mil lång dubbelspårsträcka med stora kapacitetsproblem. Sträckan
Läs merVäg 70 Enköping-Simtuna, VSO200
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Andreas Asp, Trafikverket Region Öst Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Peter
Läs merRV 66 U länsgräns_smedjebacken mötesfri väg alt 2, VM004
RV 66 U länsgräns_smedjebacken mötesfri väg alt 2, VM004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 66 sträcker sig mellan Västerås och Sälenfjällen via bl a Fagersta och Ludvika. Åtgärdsvalsstudien
Läs merMalmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gammelstad, BVLU015b delen JSN206
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll, YSvanfelt, 130205 just Trafikverket, HDegerman, 130425 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, P Ström, 2014 04 25 Granskad och kvalitetssäkrad
Läs merSundsvall resecentrum, tillgänglighet och plattformar m.m., BVGV007
1. Beskrivning av åtgärd Ärdummer; Objektnummer: TRV 216/59617, BVGV7 Sundsvall resectrum, tillgänglighet och plattformar m.m., BVGV7 Figur 1. Schematisk figur av ombyggnad av Sundsvall C. Rödmarkerade
Läs merSödertälje hamn - Landsort, XST301
Södertälje hamn - Landsort, XST301 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:farleden mellan Landsort och Södertälje hamn är idag olycksdrabbad. Det beror på att
Läs merSundsvall, resecentrum, statlig medfinansiering, BVGV007b
Sundsvall, resecentrum, statlig medfinansiering, BVGV7b Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Järnvägsstationens koppling till stadskärna och busstrafik är
Läs merFarled Södertälje - Landsort, XST301
Farled Södertälje - Landsort, XST301 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Farleden mellan Södertälje hamn och Landsort möjliggöra för fartygstrafik att anlöpa
Läs merOstkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Myrbacken-Uppsala, JO1807
Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Myrbacken-Uppsala, JO1807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Ostkustbanan (OKB) mellan Stockholm
Läs merE4 Salmis - Haparanda, VSN207
E4 Salmis - Haparanda, VSN207 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Vägen är 8-9 meter bred med ett antal allmänna och enskilda väganslutningar vilket gör
Läs merHöghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001
Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.
Läs merLv 120 Genomfart Älmhult, VSO079
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Niklas Alvaeus, Trafikverket, 2013-06-02 Skickad till kvalitetssäkring av: Niklas Alvaeus,
Läs mer