252 Hallstahammar-Surahammar, VMN055
|
|
- Jan Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ A Asp, L Bertilsson, H Bermell / Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Andreas Asp/ Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/ Camilla Granholm/ Skede: Arbetsplan pågår 252 Hallstahammar-Surahammar, VMN Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 252 är en regional väg som förbinder bruksorterna Ramnäs och Surahammar med E18 i söder samt även i förlängningen Eskilstuna/Norrköping. Vägen utgör en viktig förbindelse för näringslivet och boende i Hallstahammar och Surahammar. Vägen har brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet samt även miljö då den i Näs och Rävnäs passerar genom vattenskyddsområden. På stora delar av sträckan är bredden endast drygt sex meter, går på en åsrygg samt har dålig linjeföring med små kurvradier i både horisontal- och vertikalled. Åtgärdens syfte: Förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet men även minskad påverkan på vattentäkt Förslag till åtgärd: Projektet omfattar ny väg mellan Hallstahammar och Surahammar på en sträcka av knappt 10 km. Vägen utformas som en gles mötesfri landsväg med hastigheten 100 km/h. Kostnaden för åtgärden är 256 mnkr i prisnivå Tabell 1 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad mnkr 2 + Miljöeffekter som ej ingår i nettot + Övriga effekter som ej ingår i nettot => Samhällsekonomisk lönsamhet (sammanvägt) Lönsam 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Restid: -31 ktim/år 206 Godstransporter Restid: -6 ktim/år 72 Persontransportföretag Trafiksäkerhet Ingen effekt Dödade och svårt skadade: -0,23 DSS/år 0 60 Klimat CO2-utsläpp: -0,056 kton 2 Hälsa Utsläpp av luftföroreningar 1 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt DoU-kostnader: 1,7 mnkr/år -39 Samh.ek investeringsk. Annuitetskostnad: 12 mnkr -300 Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad 2 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = Berörd/påverkad av effekt Miljö Klimat Hälsa 0,01 Informationsvärde NNK = HÖG Spann NNK = -0,4 till 0 Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Bedömning Positivt Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Ingår i värderade effekter NK = 0,01 Förbättrad boendemiljö längs nuv. väg 252 samt i norra Hallstahammar, minskad påverkan vattentäkt Övrigt Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Negativt Positivt Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Positivt Ny väg i ny terräng ger neg påverkan på naturmiljön. Ingår i värderade effekter Förbättring för tung trafik till norra Hallstahammar Ingår i värderade effekter Förbättring för oskyddade längs befintlig väg bidrag Förbättrad boendemiljö längs nuvarande väg 252 samt i norra Hallstahammar, minskad påverkan vattentäkt bedöms överväga Sida 1 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
2 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ A Asp, L Bertilsson, H Bermell / Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Andreas Asp/ Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/ Camilla Granholm/ Skede: Arbetsplan pågår Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kön - Restid, reskost, restidsos (person) Män: (%) Lokalt Länsvis fördelning Västmanla nd Kommunvis fördelning Surahamm ar Trafikanter transporter & externt berörda Hälsa Landskap Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Näringsgren Ej bedömt Ej bedömt Trafikslag Bil Ålder Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Fördelningsaspekt Ej bedömt Ej bedömt 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Målkonflikter Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Positivt&Negativt Positivt Positivt Negativt Ej bedömt Negativt Negativt Positivt bidrag Målkonflikten står mellan ökad framkomlighet/ säkerhet samt förbättrad boendemiljö och minskad påverkan på vattentäkt mot intrång i lanskapet som en ny väg innebär. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Sammantaget bedöms att den ekonomiska utvecklingen som åtgärden kan bidra till på sikt skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Den ekonomiska utvecklingen ger möjligheter att kompensera för de negativa effekterna. Sida 2 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
3 1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn 252 Hallstahammar- Surahammar ObjektID-nr VMN 055 Syfte Förbättra framkomligheten/säkerheten, minska miljöpåverkan Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Åtgärdskostnad (mnkr) 256 Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen Sammanhang Nej Län Västmanland Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Nej Nej Nej Nej Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3 åtgärder ingår? (kortfattat) Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ja Vilka steg 4 åtgärder ingår? (kortfattat) Ny MLV 100 km/h Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den e en Senaste ställningstagande vid upprättande av Datum och namn för senaste ställningstagande vid upprättande av Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer och/eller lagar överskrids/ överträds? Om normer och/eller lagar överskrids, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Uppstår överskridande av normer och/eller lagar i annan del av transportsystemet på grund av åtgärden? Arbetsplan pågår Nej (Lst beslut Ja Ja ) Delvis Nej Sida 3 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
4 1.2 Eventuella kompletterande diagram, figurer eller kartbilder 1.3 Nuläge och brister Väg 252 är en regional väg som förbinder bruksorterna Ramnäs och Surahammar med E18 i söder samt även i förlängningen Eskilstuna/Norrköping. Vägen utgör en viktig förbindelse för näringslivet och boende i Hallstahammar och Surahammar. Vägen har brister vad avser trafiksäkerhet och framkomlighet samt även miljö då den i Näs och Rävnäs passerar genom vattenskyddsområden. På stora delar av sträckan är bredden endast drygt sex meter, går på en åsrygg samt har dålig linjeföring med små kurvradier i både horisontal- och vertikalled. På större delen av den cirka 20 km långa sträckan mellan Hallstahammar och väg 66 i norr är hastigheten begränsad till 70 km/h. Genom bebyggelsen vid Ståltorp och Sura kyrka är högsta tillåtna hastighet 50 km/h. Trafikmängden på sträckan varierar mellan 1700 och 3000 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik varierar mellan 11-13%. Väglängd: 20 km Vägstandard: 2F väg, vägbredd 6-6,3 m och skyltad hastighet 50-70km/h Vägtrafik: (11-13 % tung trafik) 1.4 Fyrstegsanalys Tidrgare har såväl sidoområdesåtgärder samt åtgärder för att minska trafikens påverkan på vattentäkten vid Rävnäs (täta diken, rcken, kantsten) vidtagits på sträckan. 1.5 Syfte Förbättra framkomligheten/säkerheten, minska miljöpåverkan Sida 4 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
5 1.6 Förslag till åtgärd/er Ny mötesfri landsväg 100 km/h byggs mellan Hallstahammar och Surahammar. Vägen ansluter mot nuvarande väg 252 norr om Hallstahammar och ansluter i norr mot väg 66 vid Surahammar. Vilka steg 4 åtgärder ingår? Ny väg, mlv 100 km/h Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 9,8 km mlv 100 km/h cirka ådt på ny väg 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell Västmanlands Länstransportplan åtgärdskostnad inkl 2025 sunk cost. 255, Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 50 %" framtagen i samband med arbetsplan Planeringsläge 1.9 Relation till andra åtgärder Sida 5 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
6 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttoanalys) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte är praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke-prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen. 2.1 Prissatta effekter Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos - huvudanalys Avvikelse från personprognos Prognosverktyg - person Godsprognos - huvudanalys Avvikelse från godsprognos Prognosverktyg - gods Befolkningsscenario Ekonomiskt scenario Näringslivsscenario Övrig scenarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Trafikuppräkningstal: TRV Basprognos PJA120910ÅP Nej Ej relevant Trafikuppräkningstal: GJA120910ÅP Nej Ej relevant Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Ej relevant Ej relevant Trafikering - gods Ej relevant Infrastrukturnät Nät i EVA analys: IPA ASEK-version ASEK5 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2010-medel Kalkylränta % 3,50% Prognosår Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2015 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 3 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 EVA ver: Sida 6 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
7 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod Personbil 27,00% 59,00% Lastbil 35,00% 68,00% Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Persontrafik på spårvagn/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg Persontrafik för annat trafikslag Godstrafik för annat transportslag Komentar till tabell 2.2: Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - Alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 50 %" framtagen i samband med arbetsplan 2012 Prisnivå medel medel medel 2010-medel Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor Sida 7 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
8 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investerings kostnad* (mnkr) Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investerings kostnad** (mnkr) Nettonuvärdeskvot NNK*** Nyttokostnadskvot NK**** Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 50 Huvudanalys %" framtagen i 300 samband med arbetsplan ,01 0,01 Alternativ investeringskostnad Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 85 %" framtagen i samband med arbetsplan ,10-0,09 Känslighetsanalyser CO 2 -värdering 3,50 kr/kg Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 50 %" framtagen i samband med arbetsplan ,02 0,01 - Minskad biltrafik med 20% jämfört med dagens nivå Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 50 %" framtagen i samband med arbetsplan ,36-0,32 * Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam. *** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. **** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift- och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings- och DoU -budgetar, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts- och underhållsåtgärder. Sida 8 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
9 Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK-intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsamt 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsamt 0 =< NNK < 0,5 Olönsamt -0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsamt NNK < -0,3 Klasificering av NNK: Svagt lönsamt Kommentar: Sida 9 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
10 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a. De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag. I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 10 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
11 Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräknat med verktyg TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄRER GODSTRANSPORTER Restid - personbil Reskostnad - personbil Restid - lastbil Reskostnad - lastbil Godskostnad -31 kftim/ år 0,3-5,7 mnkr/ år -0,9 mnkr/ år -0,2 kftim/ år mnkr/ år EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 TRAFIKSÄKERHE T (TS) Trafiksäkerhettotalt Total olyckskostnad -0,2 DSS/år EVA ver: 2.58 EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) CO2- ekvivalenter Luft Luft - NOX Luft - HC Luft - SO2 Avser koldioxid Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid -0,06 kton/ år 2 1-0,132 ton/ år Ej beräknat -0,044 ton/ år Ej beräknat 0,000 ton/ år Ej beräknat 2 1 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 EVA ver: 2.58 Luft - Partiklar Partiklar 0,000 ton/ år Ej beräknat EVA ver: 2.58 ÖVRI GA EXTE BUDGETEFFEKTER Ange annan övrig extern effekt Samtliga budgeteffekter Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - under budgeteffekter - ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat Ej beräknat -39 Sida 11 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
12 DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGSK OSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll 1,7 mnkr/år -39 EVA ver: 2.58 MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Investeringskostnaden är annuitetsberäknad för mnkr/ år Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad 2 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Wider economic benefits pga grad av matchningseffekte r på arbetsmarknaden samt vunna stordriftsfördelar Effekter som upstår pga dessa orsaker får inte ingå i huvudkalkylens NNK. Däremot kan det ingå som en ej prissatt effekt (tabell 2.5a och 2.5b) i den samlade analysen om effekten påvisats med relevant metodik. Sida 12 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
13 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 70 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 70 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas. Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: HK/HR HÖG Motivering: Sida 13 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
14 2.2 Ej prissatta effekter (effekter som inte ingår i kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknad i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a. En effekt som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsamt eller olönsamt görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag. I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 14 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
15 Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och påverkad av bedömning 2030 effekt Bedömning Samman-vägd bedömning Bedömts av TRAFIKANT EFFEKTER EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) RESENÄRER GODSTRANSPO RTER PERSONTRA NSPORTFÖR ETAG TRAFIK- SÄKERHET (TS) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP Restidsosäkerhet Ange annan effekt för godstransport er Ange annan effekt för persontransp ortföretag Trafiksäkerhe t-totalt CO2- ekvivalenter Människors hälsa - buller Vatten - hälsa Materiella tillgångar - areella näringar Människors hälsa - fysisk aktivitet Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Ingår i värderade effekter Förbättring för de godstransporter med målpunkt i norra Hallstahammar som idag tvingas köra genom bostadsområden. Ingår i värderade effekter Bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter som kan använda befintlig väg samt förbättrad säkerhet i norra Hallstahammar Färre bullerstörda genom ny sträckning, färre störda i Hallstahammar Risken för förorening av Strömsholmsåsens grundvatten minskar betydligt med ny vägsträckning Nya vägen tar jord- och skogsbruksmark i anspråk Ny väg medför negativ påverkan på landskapsbilden Naturområden tas i anspråk. En ny barriär tillkommer i landskapet som kan påverka djurlivet. Positivt Ingår i värderade effekter Påverkar friluftslivet och jakt Negativt Positivt Positivt Negativt Negativt Positivt Positivt Negativt Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av Upprätta ren av Upprätta ren av effektbed Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av effektbed ömning Sida 15 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
16 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Forn- och kulturlämning ar Ange annan övrig extern effekt Ett fåtal fornlämningar påverkas, däremot påverkan på riksintresset Strömsholms kanalmiljö Ingår i värderade effekter Ej bedömt Upprätta ren av effektbed ömning Upprätta ren av effektbed Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Sida 16 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
17 Tabell 2.6c Ej prissatta effekter - Samhällsekonomisk lönsamhet Miljöeffekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Positiv (liten) Positivt Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Kommentar: Upprättaren Förbättrad boendemiljö längs nuvarande väg 252 samt i norra Hallstahammar, minskad påverkan vattentäkt bedöms överväga 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 256 Upprättaren Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK Grad av informationsvärde för NNK 0,0077 Överensstämmer Positiv (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Sida 17 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
18 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Kommentar: Sida 18 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
19 3. Fördelningsanalys I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor-Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. Sida 19 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
20 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys kön - Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Män: (%) Kvinnor: (%) Restidsvinsterna av vägobjekt är oftast männen som får störst nytta tfa andelen manliga bilförare är högre. Upprättaren av Lokalt/Regionalt/ Nationellt/Internationellt Länsvis fördelning Lokalt Västmanland Regionalt Pendlare får störst nytta utefter åtgärdad sträcka. Främst trafikanter med startoch mål i Västmanland som gynnas Upprättaren av Upprättaren av Kommunvis fördelning Surahammar Hallstahamm ar Invånarna i Surahammar får tillgång till en större arbetsmarknadsregion och serviceutbud Upprättaren av Trafikanter, transporter och externt berörda Hälsa Resenärer Landskap Förbättrad boendemiljö Upprättaren av Näringsgren Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Trafikslag Bil Gods-väg Övervägande del av trafiken är persontransporter (som färdas i bil) Upprättaren av Ålder Personer mellan 18 och 65 år Det är gruppen år som trafikerar sträckan till största delen Upprättaren av 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Sida 20 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
21 4. Transportpolitisk målanalys Riksdagen biföll i maj 2009 förslagen till ny målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Förslaget innebär att det transportpolitiska övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet kvarstår, medan ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) ersätter de tidigare sex delmålen. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna (positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda) är större än kostnaderna (negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda). Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En indikator på en åtgärds bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är en sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärden ger upphop till. En sådan sammanvägning är gjord i kapitlel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan utgörs av en god balans mellan tre ömsesidigt beroende delar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling innebär därför att de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt ska bedömas, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att besvara frågan om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med (bidrag till) en hållbar utveckling. Sida 21 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
22 Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bidrag till långsiktig hållbarhet Hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Positivt. Åtgärden ger något minskade utsläpp men gynnar samtidigt biltrafik och detta kan på sikt ge ökad biltrafik och utsläpp. Vidare minskar risken för påverkan på grundvattentäkt samtidigt som åtgärden medför intrång i orörd natur. Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till ökade möjligheter för arbetspendling och säkra godstransporter på väg. Positivt. Åtgärden skapar förutsättningar för säkra arbetsresor för människor som väljer att bo i glesbygd. Kompetens/-er på området som gjort bedömningen Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Sammantaget bedöms att den ekonomiska utvecklingen som åtgärden kan bidra till på sikt skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Den ekonomiska utvecklingen ger möjligheter att kompensera för de negativa effekterna. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Utgångspunkten är altså inte den samma som för den samhällsekonomiska analysen. Bedömningarna av bidrag till måluppfyllelse görs enligt skalan: Positivt Bidrag = grönt Negativt Bidrag = rött = ofärgat Ej bedömt = grått Till exempel skiljer sig i måluppfyllelseanalysen från bedömningen i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig utan kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 22 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
23 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Kvalitativ beskrivning av bidraget till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: Ökad trygghet och jämnare trafikrytm med mötesfri väg Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Positivt bidrag: Ökad kvalitet med ökad framkomlighet Pendling Positivt bidrag: Pendlingsväg som får ökad tillgänglighet genom ökad hastighet och robusthet Tillgänglighet regionalt/länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Sida 23 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
24 Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Skolväg - gå eller cykla på egen hand Andel gång & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Positivt bidrag: Oskyddade trafikanter kan använda befintlig väg Positivt bidrag: Oskyddade trafikanter kan använda befintlig väg : Hänsynsmål 2 Betydelse för mängden personbils- och lastbilstrafik, samt gång, cykel och kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) : Kortare resväg men ökad framkomlighet kan ge ökad trafik Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydelse för energieffektiv användning av transportsystemet. Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. Negativt bidrag: Högre hastighet ger högre energiförbrukning Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Negativt bidrag: Ny väg i obruten terräng ökar energianvändningen till följd av ökad resursförbrukning vid drift och underhåll Positivt bidrag: Färre bullerstörda totalt Människors Hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Negativt bidrag: nytt trafikbuller för boende vid den nya vägen Sida 24 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
25 Fysisk aktivitet i transportsystemet Negativt bidrag: Påverkar friluftslivet och jakt Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Mark Vatten Luft Befolkning Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik och gång och cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Betydlese för förorenade områden Betydlese för skyddsvärda områden Betydlese för bakgrundshalt metaller Positivt bidrag: Halterna minskar något Positivt bidrag: Risken för förorening av Strömholmsåsens grundvatten minskar betydligt med ny vägsträckning Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Betydlese för skyddsvärda områden under driftskede Ej bedömt Ej bedömt Sida 25 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
26 Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten samt hanteringen av avfall. Negativt bidrag: Ny väg tar jord- och skogsbruksmark i anspråk Landskap Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets Negativt bidrag: Ny väg utmärkande karaktär och kvaliteter påverkar landskapet avseende delaspekterna skala, struktur negativt eller visuell karaktär. Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Negativt bidrag: Ny väg i obruten terräng ger negativ påverkan Negativt bidrag: Ny väg ökar barriären Negativt bidrag: Ny väg i obruten terräng ger negativ påverkan Negativt bidrag: Ny väg i obruten terräng ger negativ påverkan Negativt bidrag: Ny väg i obruten terräng ger negativ påverkan Landskap Betydelse för utpekade värdeområden. : Måttlig konsekvens på riksintresse Strömsholms kanalmiljö. Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" : Nuvarande väg 252 följer Strömsholmsåsen längs Kolbäcksån och tillhör kulturvägskategori A. En nydragning av vägen otydliggör åsvägens karaktär. Sida 26 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
27 Betydelse för utradering Trafiksäkerhet Döda & alvarligt skadade. Minskat antal omkomna och antalet allvarligt skadade.3 Positivt bidrag:ökad säkerhet med mötesfri väg Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. 2008/09:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets Miljöbedömningsgrunder som finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida under rubriken "Metod för bedömning av planer och program" från och med Observera att definitionerna är framtagna och formulerad med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till en framöver med tanke på att de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. 3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg 2030 Trafiksäkerhet D Förändrade antal liv per mdrkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) -2,4 D/ mdrkr EVA ver: 2.58 Trafiksäkerhet DSS Förändrade antal DSS (döda och svårt skadade) per mdrkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) -24,7 DSS/ mdrkr EVA ver: 2.58 Restid Förändrade antal timmar (totalt) per kkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) -4,0 tim/ kkr EVA ver: 2.58 CO2 Förändrade antal kton CO2 per mnkr år 2030 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) -0,006 kton/ mnkr EVA ver: 2.58 Sida 27 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
28 4.4 Bedömning av bidrag till regionala- och lokala mål Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen 4.5 Målkonflikter Målkonflikten står mellan ökad framkomlighet/ säkerhet samt förbättrad boendemiljö och minskad påverkan på vattentäkt mot intrång i lanskapet som en ny väg innebär. Sida 28 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
29 5 Bilaga & Referenser Bilaga 1: Introduktion till Bilaga 1: MKB Väg 252 Hallstahammar-Surahammar Bilaga 2: Prisnivåomräkning investeringskostnad Sida 29 av 29 TDOK 2012:58 v. 1.1
Lv 120 Genomfart Älmhult, VSO079
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Niklas Alvaeus, Trafikverket, 2013-06-02 Skickad till kvalitetssäkring av: Niklas Alvaeus,
Väg 70 Enköping-Simtuna, VSO200
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Andreas Asp, Trafikverket Region Öst Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Peter
Rv 27 Förbi Bor, VSO055
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket, Niklas Alvaeus, 2013-05-29 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Niklas
Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl
STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad
Väg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/ Roland Petersson/2013-05-07, justerad av Trafikverket, F Boke 130512 Skickad till kvalitetssäkring
Väg 66 U Länsgräns-Smedjebacken, VM004
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket, Örjan Asolund, 2013-06-28 WSP, Johan Bauer, 2013-06-28 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Region Mitt, Andreas Jonsson, 2013-06-28 Granskad
Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK"
Bilaga X till SEB instruktion version Y Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ.
Väg 160 Säckebäck - Varekil, VVÄ032
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/Andreas Almroth/130417, justerad av Trafikverket, F Boke 130504 Skickad till kvalitetssäkring
Väg 86, delen Bergsåker-Silje, VM037
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket, Örjan Asplund, 2013-05-21; WSP, Johan Bauer, 2013-06-14 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Örjan Asplund, 2013-06-19 Granskad och kvalitetssäkrad
E22 Förbi Bergkvara, YSY004
E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell
E22 Förbi Söderköping, VSÖ_004_
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll Sverige AB, Hamid Rezaie, 2012 10 04 Skickad till kvalitetssäkring av: Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket, Stefan Grudemo, 2013 04 08 Skede:
Rv 53 Infart Eskilstuna, ombyggnad av befintlig väg, VMN078
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Magnus Axelsson Skickad till kvalitetssäkring av: Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/
Regionalt cykelstråk, Täby stråket, VST207
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/130319 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/M Yilma/130410 Granskad
Väg E4, Trafikplats Hortlax, Piteå kommun, VSN600
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2010/99983 A Framtagen av: WSP Sverige AB, Mikael Eriksson, Johan Bauer, 2013-10-04 Skickad till kvalitetssäkring av:
E45 Förbifart Sveg, VM051
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/2012 10 04, TRV/Ö Asplund/2013 03 08 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ P Palholmen / 2013 03 08 Granskad och kvalitetssäkrad
E18 Danderyd-Arninge, VST026
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP/Stina Hedström/121120; Ramböll/Per Eriksson/130430 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/Carsten
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna
E6.02 Flädie - Lund, VSK_021
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket / Niklas Alvaeus. Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket / Peter Palholmen
Farled in till Stockholm (Horsstensleden), SjöV_003
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: sverket/ Anders Ljungberg/2009-03-15, Uppdaterad av Trafikverket/ Gunnel Bångman/ 2012-11-13
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003
Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503
Dubbelspår Mölnlycke Bolleygd, JVA_200
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Sterky;Trafikverket/A Hellervik;130423 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Pär Ström, 130425 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket,
Väg E16 Förbifart Yttermalung, VM012
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP Group, Johan Bauer, 2013-06-19 Trafikverket, Andreas Jonsson, 2013-06-26 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Andreas Jonsson/Datum 2013-06-26
Västra stambanan, kapacitetsförstärkning Skövde Göteborg, BVGb_009
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket SVÄ/A Hellervik130313/Ramböll/P Sterky/L Andersson/130308 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket SVÄ/A Hellervik Granskad och kvalitetssäkrad
Godsstråket Hallsberg Åsbro, dubbelspår, BVST030c
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ Andreas Asp 2013 06 04 WSP, Håkan Berell 2013 07 03 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Jan Berglöf/2013 11 25 Granskad och kvalitetssäkrad
E4 Broänge-Ljusvattnet, VN011
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Eriksson/130424; Trafikverket/S Sundberg, P Brändström/130424 Skickad till kvalitetssäkring
E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807
E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E18 är ett internationellt och nationellt viktigt transportstråk och är en viktig länk mellan huvudstäderna Oslo, Stockholm
E20 Trafikplats Almnäs, VST054
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Vectura/ Jenny Dorell/Datum 2013-07-03 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/Melissa
Gravaleden, Samlad effektbedömning
Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Gravaleden, Samlad effektbedömning 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Karlstads kommun utreder behov av utbyggnad av den sista etappen av
Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Örjan Asplund Trafikverket Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket / P Palholmen / 2013 03 11 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/Stina Hedström
Västkustbanan/Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum, BVGb015
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: : P Sterky, L Andersson, 130418. Trafikverket: P Rosquist, A Hellervik, F Boke, 130418 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket: P Ström, 130418 Granskad
Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802
Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 56 mellan Västerås och Gävle ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig transportled tillhörande den så kallade
Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002
Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY2 1. Beskrivning av åtgärden
E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807
E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E10 är en viktig öst-västlig transportled genom Norrbotten inom Barentsområdet
Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VMN111 Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111 Nuläge och brister: Riksväg 70 ingår i det nationella stamvägnätet och vägen har en övergripande
Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808
Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig från Halmstad via Jönköping och
Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006
Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en nationell stamväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Den berörda
Väg 71 Dala Järna - Vansbro, VM_010
Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/ Ö Asplund;Ramböll/Per Eriksson,130317 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/P
LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803
LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR183 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den normala godkända längden på godståg i Sverige är
Ny stambana Stockholm-Göteborg/Malmö, TRV 2014/12802
Ärendenummer: TRV 214/1282 Framtagen av: Trafikverket Lennart Lennefors, Paul Larsson Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Paul Larsson, 214-2-1 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket
Bergsåker triangelspår, BVGV014
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll Sverige AB, Y Svanfelt, 2013 03 18 Trafikverket, A Jonsson, 2013 03 18 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, P Ström, 2013 03 18 Granskad och
Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812
Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan ingår i Bergslagsbanan som är ett viktigt
Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO001
Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO1 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag består linjen mellan Västerås och Fagersta av ett enkelspår med en mötesstationer. Enkelspåret gör att Tåg i Bergslagen
Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv, BVMA016
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/A hellervik/ramböll/p Sterky/L Andersson/130312 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/A hellervik Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/
Strängnäs Härad, BVSth_010
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP / Johanna Farelius/ 2012 11 08, justerad 2012 12 17 Ramböll Sverige AB/Yvonne Svanfelt/justerad 2013 03 05 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket,
Gamla Uppsala, dubbelspår (Svartbäcken Samnan), BVST012
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/Patrik Sterky/Lotta Andersson/130422 Skickad till kvalitetssäkring av: Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket, Lena Wieweg 2013 04 24 Skede: Bygghandling
Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007
Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26/47 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Väg 47 är
Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gammelstad, BVLU015b delen JSN206
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll, YSvanfelt, 130205 just Trafikverket, HDegerman, 130425 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, P Ström, 2014 04 25 Granskad och kvalitetssäkrad
Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092
Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan är 7 km lång och är en del i ett viktigt pendlingsstråk som har stora årsvariationer. Det råder framkomlighetsproblem,
E22 Förbi Bergkvara, YSY004
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län
Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813
Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 25 är av riksintresse för kommunikationer och har en viktig funktion för långväga resor och transporter. Vägen utgör
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001
Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: I samband med att Hallandsåstunneln öppnar är en ökad belastning på Södra
Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142
Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister:
Lycksele, signalställverk och överlämningsbangård, JSN601
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Trafikverket/H Degerman/130528; Ramböll/L Andersson,T Hedlund,G Sewring/130628 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/H Degerman/130530 Granskad och kvalitetssäkrad
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302
Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult
Superbussar i Skåne, VSY 201
Superbussar i Skåne, VSY 21 1. Beskrivning av åtgärden Stråken som utreds trafikeras redan idag av Skånetrafikens regionbussar, men behöver anpassas för det nya Superbusskonceptet. Väginfrastrukturen behöver
Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM608
Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM68 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta har säkerhets- och framkomlighetsbrister på stora delar av sträckan. Problematik
Malmö Ystad, mötesspår, JSY207
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: SSY/ Christina Ripa/2013 04 23 justerad av SSY/Christina Ripa/2013 04 29 Skickad till kvalitetssäkring av: SSY/Christina Ripa/2013 04 29 Granskad och kvalitetssäkrad
Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807
Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm187 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Mittbanan är en elektrifierad
Väg 51 Förbi Finspång, VSO049
Väg 51 Förbi Finspång, VSO049 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idagsläget skär rv 51 rakt igenom Finspångs tätort.den används både av genomfartstrafik och lokal trafik inklusive kollektivtivtrafik
E16 Borlänge-Djurås, VM066
E16 Borlänge-Djurås, VM066 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E16/väg 70 är en nationell stamväg sedan 2012 och är sedan 2012 uppklassad Europaväg. Vägen är tänkt att bli ett starkt transportstråk
Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22
Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:scandinavian
Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO019 Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019 Nuläge och brister: Riksväg 25 är en nationell stamväg som har en viktig
Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047
Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 23 och 13 är mycket viktiga regionala vägar. Rv 23 söder om Höör går genom det känsliga Ringsjösundet och bidrar till
E45 Säffle-Valnäs, YVA003
E45 Säffle-Valnäs, YVA003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E 45 har varierande standard och på sträckan mellan Säffle och Valnäsmotet finns brister i
Trekanten, mötesspår, JSY204
Ärendenummer: Framtagen av: Trafikverket Ssyp Eva Lindborg 2013 04 18 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket Sple Pär Ström 2013 04 18 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverker/Pär Ström 130423
E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b
E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1b 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Inom ÅVS-området planeras det för en expansiv stadsutveckling
226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057
226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 226 söder om Flemingsberg övergår från fyra till två körfält med låg geometrisk standard. Detta skapar problem med
Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803
Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 30 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister: Väg
Samlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd
E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008
E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 är en viktig nationell väg som sammanbinder att stort antal orter längs kusten i sydöstra Sverige. Förutom stor betydelse
E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e
E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E4:an mellan Trafikplats Häggvik och Arlanda
Malmbanan, bangårdsförlängningar m.m. delen Gullträsk, BVLU015b delen JSN208
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/Y Svanfelt, 121213 justerad av Trafikverket/H Degerman, 130424 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/P Ström/20130425 Granskad och kvalitetssäkrad
E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 216/59617, VSY181 E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY181 Nuläge och brister: E4 och rv 4 är mycket viktiga nationella vägar som förbinder
Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP/Kerstin Pettersson/121105, kompletterad av TRV/Martin Röcklinger/121116, Annarella Löfblad, Alexander Hurtig, Kerstin Gustavsson, Per E /130306, Hélène Bratt/130411
Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301
1. Beskrivning av åtgärden Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Befintlig väg är smal, saknar mittseparering och det är tätt mellan korsningspunkter
E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209
E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Vägen är smal, har dålig plan- och profilstandard och sikten är bristfällig på stora
E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051
E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051 1. Beskrivning av åtgärden Lantmäteriet Geodatasamverkan Nuläge och brister: E45 sträcker sig genom Sveriges inland i nord-sydlig riktning. Vid Rengsjön svänger den dock
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.
E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202
E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en viktig förbindelse mellan Skåne, Blekinge
Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY301
Hässleholm-Kristianstad, kapacitetsbrister Alt 3b Förlängning av mötesstationen i Attarp 3b, XSY31 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det behövs mer kapacitet på de större järnvägarna för att
Södertälje hamn - Landsort, XST301
Södertälje hamn - Landsort, XST301 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:farleden mellan Landsort och Södertälje hamn är idag olycksdrabbad. Det beror på att
Övriga effekter som ej. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning
Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Ramböll/P Sterky;Trafikverket/A Hellervik;130423 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Pär Ström, 2013 04 25 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket,
Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802
Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga
Laxå-Arvika, JVA204. Sida 1 av 30 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v Infoga diagram, figur eller bild här. 1. Beskrivning av åtgärden
Laxå-Arvika, JVA204 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad
Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020
Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 25 har idag brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Korsningen med väg 27 söderut är idag utformad som en
Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001
Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.
Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300
Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sjöfart i Göta älv Vänerstråket är av strategisk betydelse för näringslivet i främst
Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825
Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan är mycket hårt belastad. I kombination med att anläggningen är sliten och att banorna
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1
S Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 18 Samhällsekonomisk analys redovisad i Samlad effektbedömning (SEB) G L 6(1+0,1) 6 12 120 80
Mötesspår Heby, JO1802
Mötesspår Heby, JO182 1. Beskrivning av åtgärden Figur Nytt spår markerat inritat (grönt), befintlig plattform rivs/byggs om till mittplattform (orange), plattformsövergång i form av gångbro (blå). Källa:
Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871
1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VST1871 Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871 Infoga diagram, figur eller bild här
Väg 56 Hedesunda - Valbo/Gävle, alt 5 Sofiedal, YM001
Väg 56 Hedesunda - Valbo/Gävle, alt 5 Sofiedal, YM001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 56 är av riksintresse för kommunikationer, och utgör en del i förbindelsen mellan Gävle och Norrköping
E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D
E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Området kring stadsdelarna Hjulsta-Barkarby i nordvästra
E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001c
E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1c Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Kapacitetsbrister för bron
Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801
Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen är sliten
Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810
Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det finns ett stort behov av ökad kapacitet på järnvägarna i